FvYvVYYTYTYTYTEFYVVY FF FOI POPE od vereeverre v verrY Yrery vYerveY vv YTrrvvv YrvefgeYvv verrerYeYttYtYrr LAHOLMS TIDNING =. a vettt YT TV verveoeveeret tee EYYYTEFETY EP TYYTTYYTTYYT : ”å . Frimurarna i Halmstad har: - kommit med i den allmänna byggnadssvängen i Halmstads centrum. Frimurarehuset vid Köpmansgatan, som" högtidli- gen invigdes 1876, har tjänat ut man har börjat riva det och. vid årsskiftet 1963—64 räknar "man med att Hålmstads frimu- rare 'skall kunna flytta in 1 nytt hus på det gamlas grund. Fri bvggnadsnl Frimurarnas ”renässanshus” i Halmstad "har; tjänat. ut na'ansågs inte lämpliga för stor- bygge, men nu har man 'satt igång. Det frimurarehus, "som man: nu håller på att riva, uppfördes efter ritningar av den kände domkyrko- restauratören Helgo Zettervall, vars restaurering av Lunds domkyrka 1868—80 betraktas som hans för- ”'nämsta arbete. Zettervall hade för- kärlek för renässansbyggnaderna och det har också satt spår på hans fri rehus i Halmstad, som ut- by är Inte av I dag, Det är snart 30 år . sedan arkitekt G W Widmark i Hel- singborg hade ritningar klara till ett nytt ordenshus 1 stället för det gamla, som redan då ansågs för- -. åldrat,. Byggnadsplanerna -lades emellertid på is den gången, tider- STÖD DEN NYA KULTURFONDEN genom att ' felegraferc på Kungablanketten, köpa Kungamyntet o. frankera |” med Kungafrimärkena. "|" Överläkaren, docent Gunnar Lund- quist författaren Mill boken Våra norver som i dagarna utgivits i pockotbokserion Prisma, ov "tor vid var sin sida om de stora . entréportarna.' till synes ganska väl bibehållna fa- .sad' med årens lopp. blivit - ganska .nerslitet 'och' det har krävt kost- "nytt ordenshus, som : både var. ex- -teriör och inredning beträffar mera . motsvarar. tidens krav och, .ekono- » uthyrningslokaler ' su Pgjorts av' arkitekt SAR, Rudolf . Hally” 'uppföras i fyra våningar jämte dels » källare med -plats för ett 20-tal bi- - upp, Tre trappor upp blir det loge- gjort ett säreget inslag i stadsbil- den, Fasaden påminner om floren- tinsk renässans, Hur som helst så har frimurarehuset något av mys- tik över sig, med smala,. välvda : : ningen och vindsvåningen. "Till 10=+ i gelokalerna hör: -utom expedition, bibliotek, ' klubblokal tjänstemannarum även samt utlä måltider, 5 som "levereras. från Tesa taurang. '- i Byggnaden förses med brandmu= rar - av betorig ; och. ytterväggarna konstrueras som utfackningsväggar, utvändigt beklädda med Kockums emaljerade . aluminiumplattor ' i mörkblå” färg, . med - silverfolie I skarvarna, aluminiumklädda" föns= ter och förnicklad 'metall "på bu- tiksfasaderna; Sockeln blir av svart polerad "marmor och takbeklädna= den svart eternitskiffer. - Nybygge även för . grannfastigheterna > ” Frimurarehusets grannfastigheter i hörnet av; Köpmansgatan och KL d: har också fönster, inifrån igenh de med luckor, som 'satt folks fantasi i rö- reise om vad som försiggick inom de mörka murarna, vilka om. vin- terkvällar, då frimurarna, samlades, sparsamt upplystes. av "tvenne: lyk- "Det gamla huset har. 4rots . sin samma" reparationer, : Oekonomiskt har huset också Vvarit,. Tiden" var med andra ord nu mogen" för: ett 'miska synpunkter, Det skall genom ” göras. ekono miskt bärande,” > " Ritningarna till det nya huset al "Göteborg. Byggnaden skall vis inredd vindsvåning. Gården ska tjänat ut. De .har redan rivits och man häller på med grunden för en hy affärs- och bostadsfastighet. Det är firma 'Sv Carlssons som är bygg- herre och som genom den nya fas- tigheten får sina affärer på flera olika håll sammanförda till en. ” Genom ' dessa. två nybyggen får. Köpmaäsgatan" ett nytt och: ljusare ansikte, Vintertid har Köpmansga=; | tan: legat: -ganska' mörk. och dyster. främst på grund av"det mörklagda frimurarehuset, men nu "kommer ljuset även "till Köpmansgätan, som . inom;de' närmaste åren kommer att genomgå ' en fullständig omdaning enligt" de planer staden har i sam- band.smed» den: stor: röpriatio=": - ps otora sexpropriatio= "rs julen voro klenätterna eller nen-av fastigheter 'i kvarteret mel=: lan. Köpmansgatan-—Lilla” Torg ; och Hantverk a ”Kongolesiska . Mbändifer” har enligt Sudans utrikes tement .överfal« överbyggas : med . ett : våni pl och under. hela byggnaden blir det lar, I bottenplanet blir det helt af- färslokaler och i övriga våningar kontorslokaler en och två trappor lokaler liksom också i tredje vå- lit en sudansk patrull vid gränsen till Kongo. Fre :man: dödades: och två skadades vid intermezzot, Två av de dödade "bar: kongolesiska armeuni- former, Kongo har uttryckt en:öns= kan att samarbeta med Sudan för att apprätthålla s säkerheten, i (gränsområ et. ora kök för . Gamla svenska julbrödsseder :' Julen hos oss har sedan äldsta fider: varit en högtid med utvald, mycken och god "mat." I förkristen tid. firades ' solvändan som en offerfest för kommande god och riklig grö- da. En hel del av. detta' har ; levt kvar långt in i våra da- gar. : farfars och mormors dar — vid och strax före sekelskiftet, före. kom på den 'svenska landsbyg- den en mängd ålderdomliga seder och .bruk kring just jul- brödet. Mycket av detta passar naturligtvis - inte "oss ' i.våra trånga stadsvåningar eller i så- .j dana här sammanhang t. o. m. för . små villakök, men en hel del är stämningsfullt, roligt och ' gott och väl värt att återuppta di vårt moderna julfirande, "Nordiska Museet utgav” 1919 ”Julbröd/Julbockar - och Staf fanssång” av Nils Keyland, Ur. detta verk om svenska julseder saxar vi följande om brödet: Skåne, Göingebygden, Emitslöv och Hjärsås socknar ..« Bakningen var helt 'säkert den procedur, som tog längsta tiden i anspråk, Det var nämli. gen både många bak och stora bak, 'som kvinnorna hade att ombesörja. I första hand hade man att baka grovt ”södbröd”,.- stora väldiga kakor mjukt så- dant vägande sina 15—20 skålp., som man använde i vardagslag. Ugnarna voro i regel så stora, att det gick 12—15 sådana ka- kor in i ugnen varje gång. Man smorde den . ovanpå - med ett sammanvispat ägg, 'så att de blevo alldeles bruna efter bak- ningen. Före . denna fick man icke försumma” att med strump- sticka ”pricka”- desamma.' I re- gel skedde 'detta'i form av ett kors, > så - att - icke troll : eller ”lortenff- skulle: kunna "förgöra baket, . Vidare'. hade - man- fin” siktat. bröd” "och; halvsiktat . så- dant. samt en: sorts fint bröd, som " gick - under. : benämningen ”särsött”: på > grund: därav ' att man - tillsatt "det med :. någon ”sure”;- Vidare: bakades i:varje mera :.välförsedd + gård ' en - hel massa småbröd. Särskilt. typiska Jflott i stället. för smör. Vidare ,hade man pepparkakor, Av den sista . degklumpen'" bakades . en större kaka, som hade form av en gris, vilken stod på julbor- det under julen och sedermera, längre fram då seden med jul- gran börjat, gick sin plats bland ”julgransgubbar: och julgrans- käringar”,. ävenledes " ofta av [Bopparkaxsdeg, i denna. Däre- mot. ”julkusen” 'har jag icke + ÄR NINE Se bara på skådespelarnas rampfeber — hur rutineradé de än blir så har de -känning av | ter; denna : fysiska och 'psykiska : mobilisering inför provet, Att " KOMPLICERADE känna sig nervös är en fult nor- ' KOPPLINGAR mal reaktion 1 många situa- Nervsystemet — utgör ' själva dioner — att inte bli det kan vara en indikation på bristande Ja reaktionslförmåga. s Kroppen kan liknas vid ettls samhälle, invecklat och fint or- ganiserat, Som alla samhällen har den en regering, det cen- trala nervsystemet, Den består av hjärnan och ryggmärgen och ett fingrenat nät av nervbanor. Till och från detta divigeran- de högkvarter "går varje dag hundratusentals signaler, infor- mationer från hud, muskler och andra organ och därav föranled- da utgående order till. olika verkställighetsorgan, Det är många miljarder nerv. celler som ingår i hjärnan och Tyggmärgen, som deltar i detta växelspel De utgör själva un- derlaget för det vi kallar Psy- kisk verksamhet. För att ni ska förstå vilken fantastiskt ' fint konstruerad ”maskin” människohjärnan är och vilken väldig kapacitet den har trots sitt blygsamma format —— ca 1350 gram — kan vi jäm- föra der med en datamaskin, en s. k, elektronhjärna. För att en sådan någotsånär skulle motsvara en människo- hjärna behövde man göra den 1,5 km lång, 100 m bred och G m hög, Man räknar då med ett radiorör för varje nervcell.och Man bör se positivt” på nervösa”. människor, ja, det kan i många fall vara: en fördel med att vara "vad man 1 (dagligt tal kallar nervös. Den nervösa människans kapa-' citet, exompelvis på det intellektuella planct; kan vara större än hos s. k. Iugna människor, MN : att varje rör med sina ledningar skulle ta upp 150 kubikcentime- grunden för . våra möjligheter handla ändamålsenligt. RVÖS?. tt få informationer utifrån, att amordna olika funktioner: till törre helheter och att kunna En "viktig" egenskap. hos vårt nervsystem är att nya nervför- bindelser kan banas; dvs övas upp i det oändliga. Nervsyste- mets konstruktion med miljar- der celler, trådar och kopplings ställen gör kombinationsmöjlig. heterna nästan outtömliga hos varje människa, "Vad menas nu med kopplings- ställe? Jo, i stark förenkling be- står varje nervbana av en rad efter varandra och bredvid var. andra kopplade ledningar med talrika förgreningar. Schema- tiskt sett ser det ut som på bil- den här nedan. + En ström av nervi: 1; |Hälkortsmaskin 1 "blir + nu cc | oe 2 framtidsmelodi i i butik "Kan den moderna bålkortsautomatiken utnyttjas även av relativt små företag, t.ex. inom detaljhandeln? Frågan har" varit uppe till. debatt många gånger och inte sällan : hör mean experter 'varna mindre företagare för övertro på "värdet och nyttan av hålkorts — och detaljanläg, gningar. En som icke tagit dessa var- ningar ad'notam utan i ;stället satsat på automatik i form av en Bull! TME hålkortsanläggning är specerihandlare Edouard Ma- tisse -i Caen, Frankrike: Hål- kortsanläggningen har warit i bruk över ett år och under den tiden har.. försäljningen tre- "| dubblats utan att personalen ökats, Försäljningssiffran per anställd är dessutom tre gånger så stor som i en vanlig själv- betjäningsaffär och förhållandet mellan ” försäljningssiffrorna och butiksytan i. m? ger också ' ett liknande - förmånligt utslag. . I själva - butikslokalen finns endast ett ex, av varje vara och -lantal artiklar och belopp att be- under denna ett fack med hål kort, som innehåller vissa fakta om varan — hr Matisses ' pris, och riktpriset, Kunderna behö- ver alltså inte bära de inköpta varorna med sig "under köp- ronden utan endast de hålkort man undan för undan tar upp. "Vid kassan lämnar kunden bunten med hålkort, vilka kom- pletteräs med ordernummer och placeras i en tabulator. På några ögonblick skrivs: en komplett faktura "ut, försedd med en remsa i nedre kanten med upp- gift om "datum, ordernummer, För inte så länge sedan - — vå . Se ARENA osten hört somtalas i dessa: bygder, andra kakor eller kringlor lades När klockan 12 julafton julen men wäl ”julåkagan”, 'som var mycket stor. och hade form av en stjärna... Den stod på bor- det under julen och åts sällan upp förrän tjugondedag Knut. Man bakade jämväl ett slags bröd, som kallades ”kavringar”, bestånde av -kornmjöl och po-; tatis.. Efter det man slagit I upp dessa tog man. en tråd och av-' skar dem. på . mitten, . så att. man därav erhöll tvenne kakor, Nästan ett helt bak "sådana åt-. gick till den mängd av" tiggare, som under den tiden ströko om-" kring i bygden. De flesta av ovanpå : och 'överst ett stort äpple.' Julhögarna staplades upp i rad på ett bord efter barnens ålder, men det nämnda julherr- skapet ställdes. upp i (fönstren, sa "Småland, Ny socken, dessa "'voro :. hemmahörande : i Småland, och alla" skulle ha en kaka, då "de anlände. Detta var' ävenledes förhållandet med: kyr-? ”prickaren” koväktaren | eller samt: ”rackaren” . (vallackaren), som : hade" privilegier på. jula-' ( bröd : och julasovel.” Den' förre" 4 | var i allmänhet gärna sedd i' gårdarna, men den senare, som" vanligtvis. lät representera sig' av ”käringen”, sågs med allt an- nat än- blida ögon vid sin' ankomst. : Brödet skulle vara så rund- : ligt ' tilltaget, att det' räckte' framåt påsken, Före Marie Be-- bådelsedag borde iman icke före-' taga bakning. För att det skulle hålla sig färskt och fritt från mögel, : grävde. man ned bröd- kakorna i sädeshögarna.-. - En kaka — såkakaån — skulle gömmas till den dag, då man på våren började bearbeta jor- | den, Inhan män satte årder el- ler harv i jorden skulle man ge dragarna, antingen det nu var hästar eller: oxar, av denna. Annars trodde man icke att de orkade med vårarbetet, Småland, ' Madesjö socken .-. När julen kom, hade man bakat bröd till varje småtting, en vörtlimpa, en fin limpa av ”sävat” rågmjöl, dessutom en ännu finare med mjölk uti. Av dylika limpor gjordes till varje barn en julhög med litet ost; tar fram varorna. Detta under- lättas av att de finns i, lagret. Mot, den kvitterade remsan wut- lämnas sedan varorna tillsam- mans. Hela affären sköts av tre tala. Samtidigt får lagerperso-| personer, en i kassan och två i nalen en kopia av fakturan och |lagret. : Hålkortsanläggningen består kan tänkas gå över ABEH eller ABEFG eller ABCDI. Men den kan också ”återkopplas” och gå fram över ABEDCB osv, Om vi nu utför en sak flera Sånger går nervimpulserna små- ningom fram allt lättare i en bestämd bana. Det är här nerv- fyslologen ? talar om ”baning”, Vi har en oändlig mängd kopp- lingsställen och ' kan bana oss fram på många olika vägar. fram tex, Skall detta bli framtiden inom li de!ch tet inne i ett särskilt 1o: denna typ av försäljning ger och endast ett exemplar av varje vara samt ett fack med hålkort under varje inne i butiken. Pionjär för är specerihand!laren . Edouard ' Matisse i Caen, Frankrike, deln? Hela sortimen- av en stansmaskin, en översät- tare, en sorterare och en -ut- byggd TME-tzbulator som med- ger utskrift av två blanketter i bredd, För affärsinnehavaren "erbju- der systemet följande fördelar: kassajournalen skrivs ut sam- tidigt med fakturorna, han er- håller varje artikel och har dagligen försäljningsjournal = för exakt kontroll över lagerställ- ningen. Kunderna uppskattar speciellt att butiken tack vare sin lilla yta är mycket överskådlig och att hr Matisse tack vare den rationella driften kan hålla låga priser. Ytterligare ' én fördel för bu- tikfsinnehavareni butiksråttor göre sig ej besvär.., ” "exemplar av ' alla: v ringdes ini kyrkan, skulle alla arbeten vara avslutade, all helg- ved. vara inburen, julbrödhögar- na färdiga och. golvet i stugan bestrött med gran- eller enris. (Sedan man tvättat sig och ta- git på sig: bättre. kläder, skar : far tjulosten, och man samlades i köket, doppade i grytan 'och : smakade fläsket — ingen annan. '.; middag förekom; den dagen. ' "Klockan 5 var. det kaffe med "I Pskålkaka”, : vete, ägg och kryddor. ett ”ojäst bröd ' av Sedan ' ryktades - kreaturen, "och. enligt "gammal ' sed skulle dessa iden ' kvällen "| ha bättre : foder än vanligt. . innehållande ” ett brödsorter, som bakats; en vörtlimpa;” en enbärslimpa, sett siktbröd, vetbröd,” låg ' upplagd vid! vars «En julhög, - och ens plats, dock icke på alla . ställen för de äldre. Julhögarna - skulle stå orörda till efter tret- tondagen, . " Halland, Förlanda socken Av dulbaket vardet vanligt att var: och en 'i' huset skulle för egen del få en-kaka äv bästa sorten. Barnen - fingo. vanligen flera . smärre "bröd," " glädja sig åt." bonner nu Pp hemortens Hidning! a ären. 0 oo välkommen : gåva: så att de' fingo. en julhög : på. bordet att + ett :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.