trukturrationaliseringen bruket har” till” väse: 1244 .med endast ca 28.000; Nu karl: ' strukturrationaliseringen / börjat få - betydande' verkningar även , inom den s k basjordbruksgruppen (10-— " 20 ha). Det förefaller nämligen som i om-en betydande minskning skulle . ha ägt rum även inom denna grupp mellan 1956 och 1961. Nu tillgäng- ra siffror - > tyder: på att” antalet - inom + ” grupperna- -2—5 ha. upptill 10—20 . ha under tiden '1944—1970, d v.s '.; under 26 -år, går ned -med minst 7 15.000, Samtidigt 'inträffar med ;" sannolikhet en” ökning inom grup- ” perna 20—30 ha och; uppåt med sammanlagt 4.000 -å '5,000,: Netto- minskningen : under "den nämnd, ägt” rum efter andra världskrigets g slut. Antalet jordbruk” i, gruppen gruppen 30-50 ha är ökningen nå- got svagare, men antalet :synes.ha 800 mellan 1951: och - Under” tiden 1944-61. långt vi 'har- -en någorlunda : tillför- litlig : registrering. under « en: viktig. riod" — har "antalet "enheter? inom storleksgrupperna” 2-5, 51 10-20 ha minskat: "med om! 46,200 : enheter.” idigt” haren t > tidsperioden skulle ' sålunda : kom- ma ätt uppgå till minst 71.000.” ;, Under tiden, från 1942 till 1946, . då 27-mannakommittén gjorde sitt! = utredningsarbete, talades det: of-" ta' om att'100.000 brukningsenhe- ter skulle försvinna, genom! struk= " turationaliseringen, Det man då ha- 0; de i tankärna var de'ca' 211.000 sr brukningsenheter som på den ti- "> den fanns inom” storleksgrupperna ":2—5 och 5—10 ha åker. Enligt 1937 2. års jordbruksräkning fanns 113.700 oo: 00 enheter i'den förstnämnda grup- NN "pen och 97,300 i den; senare; Man ' menade. att eftersom målsättni ökning: inom” "de" större "enheterna ägt rum, närmare bestämt med om- kring; ! 3.300, .. > Nettominskringen skulle sålunda våra omkring 43.000. Ont man 'nu ;räknar med" att ut- vecklingen under. tiden "från -1961 till 1970. kommer att fortgå: "med samma, takt. söm under. tiden 11956 —1961: skulle (följande: totalföränd- ringar ' kunna inregistreras. mellan i; ha: kan: beräknas :minska” från 1944; till, -1970 , med "39.300, gruppen” 510. hä : kan. beräknas +. > gått ut på att nå upp till enheter 20 med, minst 10 ha åker skulle sam- ," mansmältningsprocessen minska » det. totala: antalet 1 de bäda | up- : perna till hälften, +=", 5 och Så .var det” visserligen ”Mdrig tänkt, Jördbräökskommittén poängs | terade , särskilt, att det'fanns ett] stort 'antal enheter i de. nämnda 'grupperna ,som ' på ' grund av be- : tydande” skogsinnehav "kunde: be: trak som fullständiga 7 , ning er; Detta visar även 'en 3 av skogsinnehavet,' Vil- ken omfattning. struktörrationalis ' geringen än kommer att få, så kom- + mer 'aldrig; samtliga” enheter” inom ; dessa” (Erupper att. upphöra” "som od Inf Vad beträffar gruppen - .2—5 ka | ..har de 113.700 "enheter -som redo Nar "visades 1937 minskats till ca.80.800 ” . 1961. F n torde antalet vara :om- No . kring 79.000., Här .har alltså" skett Vv en minskning med "ca ' 35.000: eller | i ; 1 varje fall 34.000, Inom den nå- . got: större gruppen - (5—10 -ha)' har >. «+ minskningen inte varit Jika 'kraf- > tig. Från 1937 till: 1961 refaller . +" det som om totalantalet Y Inom? grup= I : pen . skulle ha minskat. med cirka Er 000 enheter, . bruk- | en ter, "Vidare :”skulle ; erhållas ".”en minskning i gruppen: :10—20 ha' med 6,150 enheter." I "Troligén- är ”utväcklingen: Vi' har: här näraligen. én "relativ kort. period, med erfarenheter / äv gå vilken, ,utveck- | In énpa grupp; I kom-= starkast. gällande D å ökade: arealer' så het. är att. " om "ga: 30.000: enhe-] >. sist nämnda gruppen mest :osäker, t ning. Det kän också bli en mindre omfattande nedgång i antalet. : -7».. "Sammanlagt skulle 'de nämnda siffrorna innebära en minskning in- om 'de tre här behandlade minsta grupperna med :75.300 : enheter. Samtidigt skulle: emellertid antalet enheter : med ; mer: än” 20. ha: åker öka med ca' 4.450 emllan 1944 och 1970. .Nattominskningeén kull enheter: med mer; å Ä anspråk. . "exempelvis för Hygfält” m mi Det. är. emellertid väsentlig sammanläggning till. verk- ligt stora. enheter knappast ägt rum; Detta: torde .:också - stå i.god.sam- klang - -med id : ekonomiska .betin- gelser,. som föreligger för: jordbrä- ket, :Det' torde” vard svårt att fin- nå vésteringsvilligt ” Kapital - för bildandet stora” enheter vid den lönsamhet a "En jännan : intressant. 'omständig- om , .nedlä dé ochi ning" av. mindre” enheter,” som för- sr 1 tspåddes i'disk hb ta.” Det kan bli en starkare minsk- ; ” är St ligen I enligt >j äl kejsaren" Taisho. avled" juldager. :| 1926,, det var'15-året av -»hans' re- en "utveckling , ifråga hn "japanska nyåret NVid: sina relationer . med. främ- mande stater och utländska affärs | vänner. använder. japanerna sedan sysslar? med "sådant vet därför att nyårsnatten börjar med" året 1963. Detta: vet .dock-stora delar av det japanska folket inte alls, eller också har de; bara svävande och osäkra I kunskaper därom; Ar 1963-är näm apansk”. tideräkning ”Showa, 38”. Showa, betyder +”ly= ;| sande fred"; och betecknar kejsa- ren Hirohitos regeringstid. Då: kan | upphöjdes” på "tronen räkna olika' år; inom :8 dagar. Den geringstiv -Den 25 dec 1926 började ett nytt år ”Showa 1” med den nye kejsaren. En vecka" senare,: 2: nyårs- | dagen 'den:1 januari, 927- började ”Showa '2".; Showa den: 230:e tideräkningsenheten iden första japanska kejsarens makttillz En. -vanlig, lägre; "bildad. ja- an, riska händelser; inte våra” årtal en- ligt vår tideräkning. Han måste! ve= ta” under vilken -kejsares - rege= ringstid "och: i 'vilket år av” tdenhes regeringstid :' händelsen " inträffade! Det finns :tabeller" som "allmänheten och skolbarnen: använder, .:. Annars i I skulle:-de aldrig -v veta: vilket år de : flera, med ' 1942 "års .jordbruksutredning, snart kän” sägas” vara. effektåerad. tadé utredningen, inte" till en. 'sam> 10 har” Redan: 1970 förefaller : -det us HK”, servicenäringar. Den 'senare stiden” har; .som - bekant manslagning - -av alla "enheter "under sv 01 i Spanien under in= bördeskriget. och "senare var . chef för den” "republikanska exilregerin= gen,” har. avlidit i Mexiko, '82 gammal; (IT--AF Pr 22 kommer "att ske blir. också -beroen= de av, den "attityd. gentemot: jord= bruket: och landsbygden” som -.kom= mer: att intas från olika håll, Blir det”. e landsbygdsvänlig. inställning som blir: förhärskande kommer. tvi- velsutan. ett stort antal av de mind-: bestående -s -som; i n "intressant : utvecklingen inom- gruppen 10 a 20 ha, Som förut nämnts är .detta ” den storlek som man under: jord- |: . brukskommitténs arbete syftade till '' &om riktmärke — dvs man skulle "> oc sammanslå för att nå upp till minst ot storleken 10—20 ha, «esse ' Enligt Jördoruksräkningarna : refaller , det: som om en viss Me på grund av ”ammanslagain . gar, Siffrerna sådana” de framfrä- der ur :jordbruksräkningarna kan emellertid . också bero. på direkta felaktigheter 1 räkningarna. År 1944 vå redovisas ett betydligt lägre antal än " 1937, Det rör sig om en minskning ne med ca 2.000, "Ar 1951 däremot redo- - visades åter en betydande uppgång. .« 'Denna kan mycket väl vara ett rik- + oc tigt uttryck för vad som skett dd ac 7 praktiken. Det inträffade nämligen — från 1944 till 1951 en mycket be- tydande minskning i antalet" enhet der mindre än 10 ha, ''.. + Efter 1951 och särskilt under tic den 1956—61 registreras "emellertid | "en annan utveckling: inom 'stor- , — leksgruppen 10—20 ha. Här upps + träder nämligen en definitiv minsk- sv so VS ning, I 1956 års Jordbruksräkning |" - redovisas 'ca 59.600 enheter" inom N . badjordbruksgruppen, Enligt RLF:s " register”skulle 1961 ha funnits en- " dast ca 57.000 enheter, Nedgången a " skulle utgöra ca 2600 -enheter, re » Denna betydande ändring är tvi- ”velsutan ett uttryck för en faktisk ” Ny tendens, Vi har nu en minsk- ning lven i storleksgruppen 10—20 a. Inom de större farafefordbruks. ev gr förklaring däri, att flera av de små > enheterna, = vilka upphör som självständiga brukningsenheter, helt enkelt lägges ut till skog. Dess- : utom" krävs givetvis flera enhe- ter ur de minsta storlekarna för att åstadkomma exempelvis en en- .shet med 20-—30 eller 30-50 ha. 7 -", > Inom storleksgruppen 20—30 ba a ..smarkeras en oy Oe som kan skat- r terskolan: dr: Richard. Busby” (1605— 95), som på” sinä äldre "dar kunde räkna; upp 16 av 7 Rnglands "bisko" att man hu kan : reparera "broar med viss ökning, Den är emellertid in- : . > fe särskilt betydande, vilket har sin |: - '> Jag syftade: naturligtvis. på intelligens, "N . d hjälp av speciella. krankonstrukti ner? , ” derna medfört ett stort antal le |. kor blånd arbetarna och därför har att få fram nya' säkrare metoder. Resultatet. ses här, en 'arbetskran, där ' arbetarna . fullkomligt. trygga san utföra vilken som helst reparar ;— så hette, iycken”-—- kört den många klipska hjärnor arbetat med: tigt vitalt. och livskraftigt: hös.& 'dagbräckhningen. fas ön lys jag brukade stå på i gryningarna en: höst. för tjugu år sen, medan hunden” "redde 'ut "jösses" nattslag i i åkerstubben. Det hade blivit en -Vana: jag hade" god: utblick från 'stenhällen,' och, ibland kom:”haren -gnoende tillbaka: hitut, sen Klang "något. varv. i skogen Det” NV .tember .d i. av Tängrij 1k inder fjällsar t brin= "nande: : björkbål, lommens :signa "ler nere från sjön, Och lyhört var det i i de: frostiga svalgen av still< i het, så 'man kunde tro: sig jaga I "med .ett. helt :släpp -hundar; när ! I drevet" korr i "rullning :och.. satte + fart i alla klippstupens ekon! I +: Virfortsätter över gärdsgårn -snett: upp mot. kalhedarnas linje mellan> Gakkankaise ; och. Sauto; "Efter att ha passerat” några myrar släpper "jag" Pil-i-en- skogskant.' ; Ser hans ”snoksvarta.” rygg -£ väderleken (och oavsett' det: där "karaktäristiska > blådårsaktiga jä "tersta., Under åratal har jag på! "grund av de' ändrade jaktförhål- . :landena experimenterat med dre uon från en a rörli plattfor :ver.— i det längsta utan. att lyc fadern till. Pil, champion Norrän- - gens, Dick, med .Snastående ut- u inga rådjur utan. bara” hare” och. räv. .Dreven vill gärna ”sticka av. upp: mot fjällbranterna, er även i den halsbrytande ter- rängen 'däruppe reder ' sig Pil ut- : märkt. Han tycks ha.:en. mårds ler rävs förmåga att klänga 'och klättra; "därtill blir han nära nog. ldrig trött, hur:hårt jag än kör. honom. Nu är jag framme på en ien skogsremsa mellan två kom' en blåvit och tig” "Jösse mot mig på drevet för" någr. morgnar sen, jen hänger. som bäst i gårdsrön- en: hemma hos Helge Kanon: ett > träd, där sidensvansarna sitter och » pösér; :med >zirrande': stämmor + gravtalande säsongens . sista” röda bär: Men kanske här finns ytter- gare någon Jöns? Nej, det ser te så ut. Bäst vi krånglar oss ver. Ropenbäcken och" fresta” lyckan” vid '”Lennarts: hyg ggen' strax nerom brädgränsen .: ningen” träskar :jag ' hemåt igen red " dei På en ”tappt" infångade ja dreven för "stormens kalla så är jag långt 'ifrån ånger: på, att jag gav mig ut. Nej, denna hårda dag. he med jen liten -hårdfös 1870-talet vår: tideräkning. De som |. ret, 'då "han": talar: om" histo= I ;, "I dens har bönderna överallt i den fått betala 'civilisationens kostnader utan att få del äv de för- måner" som civilisationen bragt åt en "befolkningsminoritet i 'städerna. Just nu har dennä minoritet över allt i världen börjat få dåligt sam- vete. ' "Äntligen görs "det. något. för att. skapa bättre villkor åt. männi- skosläktets stora -eftersatta jord- brukarmajoritet.'; Kanske är :; detta det märkligaste = som händer i vår I är ett uttalande från någon . tales- man för böndernas föreningsrörel- se eller för hjälpen åt utvecklings- länderna, I själva verket har orden nyligen fällts. i en' artikelserie som skrivits av den. berömde lsk U= de -sista . fem -Jusen åren, civilisationen ”utan grad kunna njuta' dess fördelar och även” om" EEC-länderna:' så "små- ningom börjat vakna för tanken på j. att" deras .marknadsproblem ”". inte kan få någon riktigt effektiv" lös- 1! ning utan hänsyn till böndernas |' problem så verkar det snarare som om denna tankegång framförts av italienarna; Där har man nämligen visat sig äga mycket ringa sinne för fransmännens tal om en mis- sion?” bland + utvecklingsländerna därför att man är medveten om att ha så 'svåra olösta utvecklingspro- blem bland sina egna. syditalienska I Mio Ki de Yara att; SE strialiseringsprocess.' Även om ”av=: sikten. torde. vara] att på "lång sikt : skapa "ett. ökat nationellt: välstånd, .- som skulle komma vissa befolknings= gruppers till, del LÄR här: den kine= | siska bonden: för krav på , ' uppoffringar'& fr urbana. be= : fi stm- helt sak= bönder. I den har italienarna också som få andra folk .med' skärpa understrukit att utvecklingsproblemen "i ' = d 2 rldecitnation.: el kt historiefilosofen ' Arnold. Toynbee, och man "kan tycka att han borde vara kompetent att riktigt. bedöma dä. hända. e ET JE JR v ich torde hans uttalande verka ganska förvirrande; : Vi "är: ju inte främ- mande: för" stfävandenå ' att” lämna tekniskt .bistånd åt. utvecklingslän= derna — " utvecklingsländerna.. Men bakom : denna - strävan " ligger” ju uppfattningen att vissa "länder, vis- sa nati vissa dl av Förenta Nationerna & som "stater be- traktade behöver' få höja sin” nadsstandard, ; Dessa stater" har några få år vunnit en sådan poli- tisk ställning att de numera utgör majoriteten : inom ' FN, I: den : ak- tuella, ärldssituationen., utgör: de västblockets och östblockets indu- stristater är "tvungna att ta hänsyn Hill; Faktum är att, det t£:dessa län: der, där. huvudmassan..av mänsk- ligheten: bor: finns:-en överväldi- gande: majoritet, ; av :- jordbrukare med en. . skrämmande låg levnads- standard; "Men, det är. ett. lika” obe= stridligt faktum" att en inte” .förakt- lig.; del "av: ”människosläktets sto: : jordb ikatmajoritet” Parnarknader och man char" då svårt att upptäcka” det: ”dåliga. I som :bekant”;, Frankrike: en a viktig roll.' På senare: tiden har .det från franskt håll inte: sällan "komimit:an< skulle kunna komma: att spela en viktig roll i hjälpen åt. utvecklings> länderna ” och ” eftersom; fransmän- nen är berömda för: att gärna fälla "många, och- vackra: ord Om vad de brukar ; kalla "för ; samvetsgransk- ning vore det väl naturligt att tän- ka sig att: de. =; .om ”Toynbee: be- dömt "situationen: rätt: — nu”'skulle vilja göra ett. verkligt, krafttag för att. -ge. rättvisa 'å' :europamarkna- eftersatta. jordbrukarmajori- "I "olikhet ” fned; åtskilliga” "andra västeuropeiska" stater är det ju så att Frankrike: fortfarande .har "en mycket, stor: .jordbrukarbefolkning, även; om: den: naturligtvis inte "ut- gör majoriteten : av » innevånarna; Det råder ingen: «tvekan om: att: de känner 'sig vara” ”eftersatta”.' Men varken :de' Gaulle eller" häns. före- gångare; tycks ha visat någon" sär- skild ssamvetsömhet, gentemot: des- sa + eftersatta ". franska : + bönder. tydningar. "om & att: fransmännen | i tekniskt: visst inte-är' enbart” f nar motsvarigheter, XT Todien.';Up= : penbarligen.har detta: »lett.till svåra ' . inre oroligheter och; detta torde va - ra ; en av... 'grundförtitsättningarna bakom den” CRAvatanda spända. si tionella : frågor, Probl - gäller eftersatta. .. befolkningsgrupper i som utgör en större eller mindre procent av. innevånarantalet i näsg- tan alla världens länder, Toynbee har alldeles" rätt när 'han påpekar att bönderna utgör den ojämförligt största 'av "dessa: befolkningsgrup= per. Men man frågar 'sig om de Mrs bana . minoriteterna som njuter. j vilisationens frukter: på olika häll i i kanske vän övergående"; natur och det är möjligt att Toynbee” på lång sikt får rätt i sitt: omdöme att: ti dens” stora, märkliga. orivälvning är att'rättvisa säntligen ges". å mänske: . lighetens' » ”eftersatta”: »»jordbrukar='. majorit Han sor: frågan ”ijett ". ” femtusenårigt -; ; perspektiv och . der. världen är riktigt så som han tycks tros I en del: äv desk utvecklings- länderna med väldiga jordbrukar- majoriteter itycks' det faktiskt :vara så. Det mest slående exemplet har man att söka i Indien: Här gör den privilegierade . minoriteten . många och ”: anmärkningsvärda ', ansträng- ningar för att hjälpa just sin jord= brukarbefolkning att få njuta ci- | omväl ingar "som vi ärsju av. betydligt > kortfristigare--- natur: Ändå kan" det vara nyttigt : att inom ramen: för våra kortfrise" tiga marknadsdiskussföner . få höra att de eftersattai samhällsskikten” i nuets värld utgör tor. att räk« na med därför att' de blandannat omfattar. en” så; : viktig majoritets=.. vilisationens frukter.: öreningen i santa planer. nom Y konstens om- :- h "råde, har vi bett mag. Bo. Walli, i "Katrineberg; om närmare "detal. I denna form och med denna målsättning -har inte något liknan” de- gjorts förut. Det blir därför ro- ligt att kunna ' presentera den på Hallands Muséum den 3 mars 1963, om allt går efter. ritningarna. : Förhistorien är, Jång.; Idé konstnär. Leonard; Gyllenborgs. Den givna ramen. — "nordiska ' konstnä- nämnare, som skulle" avskärma från alltfö extrema ”ismer' och ;locka fram något : verkligt ”.gemensamt "nordiskt, i "många facetter. Utställs ningen. borde - också kunna” erinra om", den .. «mycket, « betydelsefulla konstart, som; den . nm unik ST 19 Åland: Ye Veslen.; Enligt: samstämmiga" :upine i förnämlig' sämling,' ja; med bokillustrering ä -taktades; och det v: trassliga minsann. Till "slut korta vv hö - Pav Palle Nielsen, Seppo Mattias F : Tove "Jansson," Erkfi'T: Henrik) :Tikkånen:,. Norge: i: | Dahl, Fredrik Matheson, lönat. 3 | Billman,;« Torsten .. -Renqui Börje dent J ker "på" N seum kände; inte Tätteliger it. star nd ket, övervä valt tera” de två berömda bj hamni Han är gift med :en ”sveriska; som: sysslar ; : med” översättning! till , danska, så nog är det'ett nördiskt .. val de danske "gjort, 'Soh | sagt valla dessa”' z har medverkan; och vi väntar nu under Är i et åå de - illustrationen utgör, lektion av verk av goda”. .konstnä- fer från Danmark; Finland; Norge, Sverige och helst även Island bor- de kunna nå "ett 'sådant mål, ansåg han," Det borde öckså vara en ut- ställning, , som konstnärernå själva och deras egna organisationer. satt Ivärtom har han lyckats reta upp dem-.så att några av de hetsigaste elementen : befunnit. sig och, fortfa- rande befinner sig i den rena revo- lutionsstämningen, : Länge , har - de franska bönderna. genom sina” "or kunna ordnas.” ci övertyga mig om möjljj realisera” detta;..Sedan : vanns: jäven » Viss utan; tressen. ”. örsäljnin He . Gyllenborg ”Iyckades het En] helidel annat skall också ord nas. nu efter nyår.” Vi. skall 'Ka”en : väcker affisch," som kan 'säljas till hugade,. som ofta sker I sådana här fall. Den skall Billman”" göra, : :hop= pas vi. Vi skall. också ha'en först» klassig . katalog. "med bl a far rex pr "av:; de ' deltaga bästa” "bokillustrationer,.” och; ';den : skall -konstnär Gyllenborg redigerar Så å år ätt I , att u att ställningen, som färdigmonterag; kä jämte någon monter. för ganisationer uttryckt tanken att de fått : betala ' priset för den, franska art + inom. För Norden: i Halland för tanken, 'och därefter etablerades samarbete med Hallands .. Konstförening, : som .. nu står. som medarrangör och i orga- FDen tidnin- > representeras! "- Mal gen Cumhuriyets chefredaktör Kay- man. Saglemer har, arresterats - för att.han j sin tidning infört en arti- kel meå påstådd kommunistpropa- ganda, Artikeln hade rubriken ”So- cialism är enda lösningen för Tur» kiet”. (TT—Reuter) - jörn'- Casp TC rolinska. Institutet,” invaldes ' på 'u!'dagen ' sorh hedersmedlen i 'in- :-liska 7 yetenskapsakademin. TT Reuter) av”. bor landsantikvarie Modén. + va : "Urvalet av konstnärer Kar tagit lång tid. Konstnärer är -inte alltid så lätta att: få tag i eller. få svar ifrån.;, Vi har fått söka' hjälp på många båll: redaktionen för Palet+ ten i Göteborg, Riksförbundet” för |. Son, | bildande konst, Nationalmuseum i Stockholm,” Finlands konstakademi, Det k mis” grafiske. samfund” och olika 1. talade. danske k |ren på, andra intresserade orter," £ böcker. men som också där så kay ' ordnas "har ett. mera omfattande bokantal till utställning,. givetvi: skäll wvisasv på? flera platser. 1 Hals - and, I. sommar , avses. den "vandra mellan kuststäderna och under vå= samarbete. med i Nordens - -central+ + organisationer. i de”olika ländern kan vi kanske sedan. sända ut den över det övriga "Sverige: och hela Norden, + :.Nog har' det. sina svårigheter ätt, genomföra en sådan, här sak från en provins. så avlägsen från” hus vudstäderna' som Halland .är, men av allt: att döma tveka det: kunna konstkretsar i Oslo. Även den is- Polis vägrar - vittna om död :- "tysk soldat "En tysk änka vars man dog i de värmländska gränstrak. "terna under kriget har instämt |” en poli: i Nordmarken för "att denne skall vittna om ”att 2 en .är död.> Änkan kan :ånte få ut sin pension i Tysk- "land, ' i Tysken; & som -: deserterat "från Norge, hittades död i en gräns- äl "Frågor som är av . betydelse? för . ”myndighöterna i Tyskland Jär vem som sköt tysken och om han var död innan hans maka | begärde skilsmässa. Polismannen har instämts till Jaa, Jösse häradsrätt i' Arvika men han' nekar. att' inställa. sig där med "motivering att han tillhör Nordniarks domsaga, > Nordmarks häradsrätt vill inte ta upp målet. För ändra gången har, domsagan . avslagit : ansök- ning från änkans ombud, Denna gång. 'med: motivering , att . det förra besthitet aldrig överklagats |: och "domen - därigenom vunnit laga" kraft. ” ” 2 Aring säger i till TT att rätta? gången” måste "vara att änkank > - stämmer. 'den”. stad i" Tyskland -” där. hon ä är. bosatt och att rätten. "begär. "bevisupptagning.. i Sverige. Det: kan -ske' med stöd "=. av. det "avtal härom som vå vr 1880-talet >. träffades båda” länderna; in sTUD DEN N NYA KULTURFONDEN "” M Kungamyntet' o: frankerg - - "med . Kongafrimärkena, Are ; genom ”'att'-'telegrafera på Kungablankétten, köpa ::
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.