Onsdagen Je 2 jun! 1983. —=1T Människorna har" givits möj- lighet att kunna påverka ske- endet+i stor omfattning. Emel- lertid finns: det i varje fall ett område, på vilket ingen mänsk- lig varelse ännu har förunnalts - en sådan förutsättning, och det är tidens gång. Timmarnas "och ' dagarnas flykt håller sin jäm- na,' utmätta fart. Vissenligen tycker vi ibland, attt tiden går sakta. och ibland, att den går , fort, men denna skillnad i itye- kandet beror” främst av den : sinnesstämning vi själva be- finner oss i. Ett år — det an- . tal dagar eller dygn som astro- nomer och andra vetenskaps- män konstaterat ingår i' tt ” främst måste man: se på” de ljusår. :—- har gått till ända, och vi är redan inne på ett nybt. az När man I lickar' tillbaka på det gångna 1962 och vad dess 365, dagar gav av glädje och. lycka, av sorg och besvikelse för främst den enskilda män- niskan men också av” sådant,” som har största betydelse för människornas . samlevnad, får . man dels tå i. betraktande. ”stundens allvar” i varje 'spe- ciellt sammanhang här, dels : ock tänka på, att dagarna och året utgör en försvinnande li-" ten del av de tusen eller mil- :: joner år, som vår jord tros ha: funnits till, och. att. vår planet är én bland mångtusenden . i världsalltet: | DEN 2 JANUARI 1963. IT = : Skapa | trivsel i 1 tillväron Detina - weflexion — svindlar oftast, om vi tar den i när- mare betraktande, och bäst är kanske det. Vi själva har ingen "möjlighet | 'att påverka ting av detta' slag. Vi måste hålla oss .till det som händer under den trots allt mycket kona itid vi . förunnas att leva här på jor- den, Därför bör det också lig- ga i allas vårt intresse, alt göra vår och andras tillvaro så ljus, förhoppningsfull 'och fram- gångsrik som möjligt, I viss mån kan, detta givetvis vara beroende av materiella-eko- nomiska betingelser för den enskilda människan och för en samlad grupp av: folken. Men :mera svårdefinierbarå värdena i sammanhanget, en trivsel i tillvaron skapar också en inre itilléredsställelse, Har man lyc- kats att : skapa en sådan hos ” sig, bör förutsättningarna att känna rätt: : gemenskap och trevnad "med vår nästa och dennas itillvaro vara 'de bästa mö iga. Låt oss därför se fram mot det nu påbörjade årets dagar meg god och glad till- försikt, så ger vi begreppet ”Jivets värde” tillfälle avt få en framträdande ' plats, " såväl hos' oss själva. som hos våra medmänniskor, både i Sverige] och utanför vånt lands gränser. Ökad. företagsamhet till gles yeder vid ett åriskilte hör "det; äl regeln, abt -man' betrakta be- ” it. något folkningssiffror på el annorlunda - och mera allvar--' Utveck- > : lingen i vårt land på befolk: ' . ningens, område synes — ity-” ligt” sätt - än annars. värr — fortskrida på det sätt, som vanj it. rådande + under många; år," det ' negativa konstaterandet, att de större tätorterna ökar sin folkmängd" "i "betydande d omfabtning "samt att de redan" tunt befolkade s. k, 'glesbyg-. denna :foutsätber abt tappa sin allt mer. värdefulla belölkning. Så är det även i våra byg: der. Vi ' inrymmer inte La holm på något sätt i de. stör fe tätorterna — inte i-detta sammanhang i var je. fall. Där för vill vi först” uttrycka vå glädje -över. att stadens folk mängd nu åter börjar att kraf digt öka i antal, en ökning av - sådan glor] llksordning som inte kunnat redovisas på "de se-. naste 16 åren. /' Men om man tar hela Höks får det trots allt redovisas en kraftig minskning. Det rör sig totalt för häradet om en net- tominskning av 100 personer, allt enligt de preliminära siff. . rorna, Detaljsiffror för de oli- ka: kommunerna wedovisas på” annan plats, varför de inte. skall beröras här, Låt oss bara med beklagan notera” denna fölkavtappning ' vt är. nödvändig : ån vår bygd. Det" är är Följaktligen får" man även denna. gång. göra' st av förhållandet 'in- och ' ut- flyttning som minskningen "blir en följd.” Vi har tydligen inte tillräckliga ' dom .som. växer upp här och ” som” fostras i mår bygd Men det är "ju så, act medverkan " från myndigheternas sida" —LI för' det” är: nödvändigt även - med "en sådan — för adt få ökad "företagsamhet till ” vår "bygd, liksom dill andra områ den' av likartad beskaffenhet, är föga posiliv. Det verkar i stället som 'om man, främst går isför vast. söka föra folket samman. itill några relativt få ; områden och dit förlägga hu- . vidparten av verksamheten. : « En sådan utveckling kan in- e vara, lyckosam. Det får inte bl. ett tänkande enbart i ef- fektivitetens linjer .— 'om nu "det kan bli bättre effekt med sådana . förhållanden — utan nan får se även till miljön för befolkningen, såväl då det gäl ler arbetsplats som och inte : minst när det gäller bostads- härad som en gemensam bygd,” ort.” Här bör landsbygden och de mindre tätonterna få anses . utgöra en betydligt trivsamma- re. plats för såväl den aktiva arbetskraften som barnen och de : gamla än den miljö, som ” storstäderna har att erbjuda. Detta är ingen speciell lands- bygdsromantik wutan en -upp- fattning, som säkerligen den allt övenvägande delen av vårt JORDBRUKSRATIONALISE- RINGEN, Antalet. jordbrukare minskar med omkring 4.000 per år, och ändå önskar somliga en ännu snabbare nedläggning av jordbruk och sammanslagning av brukningsenheter, RLF-tid- + ningen tycker” att. det går fort . nog och att det inte bara är en överloppsgärning utan också o- klokt att påyrka och försöka ge- nomdriva en ännu 'snabbare takt, De som önskar. en sådan pekar. ofta på USA som ett exempel, men även i USA finns det stora mängder småbruk, vilka tycks hävda sig vid sidan av de större enheterna, Vidare: > Den som pläderar för en ökning av nedläggningstakten förbiser dessutom -- och det är betydligt allvarligare — helt den sociala sidan av sa- ken. Man bör komma ihåg dels att det är enskilda män- niskors liv och möjligheter 'det här gäller och dels att proble- met måste ses ur hela samhälz lets synvinkel. Kan vi, för att ta det sistnämnda” först," accep. lands befolkning instämmer i, : |-' tera att hela landsdelars lands. bygd läggs mer' eller rvindre öde, ' vilket bleve följden 'av den kedjereaktion i fråga om . avfolkning, ' som en mycket hastig strukturomvandling av jordbruket i vissa stora områ- den skulle medföra? Kan man verkligen bortse från de verk- ningar : för samhället i stort som ett ännu mycket snabbare Te, äggande av jordbr uk skulle " RLF-tidningen besvarar själv denna fråga med nej och -tar därefter upp den ”ännu - vikti- gare mänskliga aspekten”: När . man resonerar" om dessa" spörsmål tycks man ofta förgäta att det är människors öden det hela rör sig om och inte döda föremål som . kan |: flyttas och behandlas ungefär hur som helst, Även om det : skulle vara möjligt att i ännu större: utsträckning fösa .över "folk från jordbruk till andra näringar, är det inte säkert att - det. alltid "kan slå så väl ut "som rationaliseringsexperterna önskar. Medelåldern är hög i jordbrukarkåren, särskilt bland småbrukarna, och det vore o- " mänskligt att i väldig skala - tvinga fram en omställning till |: andra yrken och livsformer för många som inte har möjlighet ' " sysselsättningstill- oe fällen' att erbjuda åt den ung- |. att .-finna.—sig till rätta, helt enkelt' därför att en:omplani - tering. är ett så svårt mänsk- ligt problem lite högre upp i : åldrarna: ae so Den citerade tidningen frågar till sist om" det är praktiskt plantering "ytterligare. Vi står av allt” att; idöma inför en kon- junkturnedgång. "Är det då en realistisk tanke att näringslivet i övrigt skulle kunna suga bort-; rationaliserade bönder i. ännu de senaste" åren? . SATSEN, Det har i den aktuella situationen varit "uppmuntrande utbredd "förståelse för jordbru- kets besvärliga situation, skriver både tidningspress och "enskilda reagerat. mycket positivt på de yrkande om åtgärder som ställts från jordbrukets organisationer. Ett, undantag . är emellertid. Af- tonbladet, som it. ett par stora och från felaktiga utgångspunk- ter uppbyggda artiklar förklarat att-allt är bra som detsär. RLF- tidningen har; en ganska besk kommentar till Aftonbladets sätt att. behandla "dessa frågor: ” = Bönderna lever visst inte i misär”, utropar AB i en'hel- sidesrubrik. Är det' alltså Af- grupp måste leva” i ren misär för att en "inkomstökning skall ;kunha.. motiveras? "Borde det . inte. räcka med det klart do- kumenterade faktum att jordt : brukarinkomsten stått stilla i tre år,. medan industriarbetar- lönen med, 1 -- rör, sig. här om en markant . eftersläpning, och. det borde verkligen av ett fackförenings- rörelsen”. mycket. närstående organ". kunna accepteras. som motiv för åtgärder! HÖ Sen höj still: saken att” man minsta" gruppen jord- sä erligen kan finna' åt- -.skilliga ' söm "levér-1i vad. man "gott 'kan” kalla: fattigdom. Men "debatten. gäller 'inte' "dessa de "minsta bas- och normjordbru- "kärna, > eftersom : jämförelsen med "industriinkomsterna byg- ” ger 'på' medeltalet av inkorns- - terna från 15- och 25-hektars- gårdarna. När AB utropar att "bönderna . visst inte: lever i misär”; "måste tidningen -alltså avse. I bäsl' ochnormjordbrukat- na, och det vore väl ändå rén och skän:skandal för vårt väl. bärgade land om huvudparten jordbruksföretagare » till. och med "i: dessa” störleksklasser skulle. eva i uppenbar misär. : > RIF-tidningen finner det sär- skilt ; anmärkningsvärt att: det just är, ett av LO:ägt tidnings- organ. som gör ett. ””ojust: in- hopp” överläggningar, i" tydlig avsikt att” påverka. opinion." (och där- med "kanske jordbrukets moöt- [part:. regeringen).' Det .heter- till sist i RLF- tidningens kommen- tar:” z oo Låt 083 till sist endast ' framhålla att jordbruket verk- ligen "inte står höjt över. all dir kussion och att beräkningar " om'dess inkomstutveckling gi: vetvis, bör granskas, sonr allt annat mer eller mindre offent. ligt : material." -Men .vad : man kan begära, inte minst ' i den "besvärliga; situationen. vari denna ' näring .med dess inte oviktiga uppgift. att skaffa - fram :mat'åt folket nu befin- "ner sig, är att denna' gransk- ning 'sker. "med saklighet och inte i någon tvivelaktig avsikt att' vilseleda opinionen, möjligt att påskynda denna om- | större. omfattning än som skett ” " FÖRSTÅELSE '— OCH. MOT- |. ' ” att kunna:konstatera en allmänt i. RLF-tidningen, som. funnit att|' tonbladets mening att en folk- - der: samma. tid stigit |- a. 3.000 kronor? :Det| ödmyta 'by dne avsides." "Över näktiga åsar och genom sanka my- rar letar sig en smal-och 'spårig väg ' till stora” landsvägen. :: Innan man "når landsvägen :har "man "att färdas en-dryg mil Och kommer man till. landsvägen 'och' storbyn har' man fem mil' till. 'samhället. Ödmyra' by har en dryg mil tilllj handelsbod och post, och under den mörka årstiden, när vägen är svår- |: farbar, kan byn Jigga.” ibland i veckor, :+<'" Det elektriska ljuset. har ännu isolerad inte” nått Ödmyra med'sin välsig« |. nelse. Fot är fortf: de den : Novell a äv: Ervin Berg. NG våren igen. Mor" "och far vill att jag ska komma ut ett slag, jag ska gå på. skolkökskurs på kvällarna. Har fått hemBbiträdesplats. Vi har ju så litet att: göra här på vintern, de gamla klarar sej Jag komm igen till våren. Det löft spä fö — Jag Iovar: Egon. Till. våren kommer jag till dej igen, fobermorgon, . när den vägen till byn började enda möjliga ljuskällan när, mörk- ret kommer, Och ändå går den sto= ra kraftledningen bara några meter från byns råmärken. ” '” Med de första kvällarna i okto- ber börjar den isolering, som, varar till maj månad. Byns ungdom här ingenstans att' samlas, Unga män- niskor. ligger vakna ' under mörka helgkvällar och: lyssnar till stor mens dån kring byn'eller köldens knäppningar under vinternätterna. ] storbyn 'går dansen i bygdegår- den, där är möte i kapellet. Men vägen släpper inte fram. någon när höstregnen skvalar eller när, dri- vorna hopas och kölden ä .genom- trängande, vo » De ljusa Sommarnätterna skräm- mer inte bort någon från byn, då omedelbart ' före - viktiga : kan det till och med hända att någon stadsbo kommer vandrande genom skogen, ditlockad av natu- rens vilda skönhet. Men den mör- ka årstiden är: förbannelsen. Det är den och de 'milsvida' avstånden genom skogen, som, gör männi- skorna tystlåtna och inbundna: ve - Egon "hade för sin del länge sökt bryta isoleringen. Men han kunde inte ge sig av från byn. Där fanns en gammal gård, en utarbetad mor och en sjuklig far, som gjorde att han måste stanna. Plikten mot jior- den och mot de gamla höll honom kvar. En sommardans mötte han an ungdoms kärlek ' Flickan hade sam- ma väg som han hem, Berit bodde också i Ödmyra Han hade sett hen: ne och pratat med henne förr, men han hade aldrig mött henne på 1et- ta sätt. Aldrig vetat om. denna si- da av Berit, — Och så var isoleringen b bruten in. om byns råmärken, Två människor älskade varande oberoende av värl- den därutanför, oberoende av isole- ringen och ' avstånden.: Kärleken fann sin väg till en avskild 'by, den :| skydde inga avstånd, Kanske finns däri en förklaring till varför livet går vidare i Ödmyra, varför öde- marksbyn ännu består, Men när rönnarna brann röda och de första plöjarna vände jor- "I den i byn kom Berit' med ett bud. Hennes stämma vibrerade av glad förväntan och undertryckt rörelse — Jag reser til Stockholm” den första, Egon! , Han släppte hennes hand. Han drog snabbt efter andan. — Du... Berit... Du lämnår Öd- myra .? Sakta smekte hon häns hår. Hon log. — Bara i vinter, jag kommer till bli:svår att befara, lämnade Berit Ödmyra; Egon och 'hans far. höll på att gräva ett dike nedanför går- dén. ”Bådas blickar följde skjutsen, '— Berit på Backheden ' far te Stockholm i dag, sa fadern, Märk- "den flickan "har jag allti . Inte undra på att.-hon far te storstan; :"Höstkvällarna kom med sin van- : te lade sig: Fo "Isa hon, Och så skrattade de båda. :. Egon ville gå 'vidare.' Men hon |; "| borta, sa en.'röst inom honom, Eb- :) gon vår mer" för dej och Berit, hon en röd tooluva, I hennes skid- dräkt framhävde hennes spänst. 2 '- Du" ute så i här om Tördags- kvällen? sa Egon. Är du-inte i storbyn på dansen? - s— Jag kan fråga. dej detsamma, ; | följde honom, det gick lätt att pra- "Ita med henne, skrattet låg ständigt 1 | på lur i hennes repliker. Berit är ba finns i byn. -Det blir aldrig nå- den: våren .upplever: | hon.. « med Stockholm .. - "Men när han senare. var på väg någonstans i hans bröst och värkte, Det: kändes 'som om' han ville” grå- ta, men det var bara en stor klump. Ensamheten : var ' bäst för. honom, | ensamheten och byn, Och kanske .. kanské kom Berit. Och då, då ville han möta henne och allt skulle va- ra som förr. .. - - Men, "ensamheten är Stor,” mörk. ret påträngande och tiden lång i en liga - Ungd +; drev hemlös” och :. utan mål: i. byn om” 'helgkvällarna, kortspelsgängen samlades och i kolhuset hade man väckelse : en” gång i - månaden; I Egons bröst bodde tomheten som kom när Berit lämnade honom, Berit. skrev. Men hennes brev gjorde på 'något: sätt plågan och längtan ännu .större, Han satt län= ge över, de. välskrivna arken, Hon upplevde ; så. . mycket i storstaden, hon hade så mycket att. berätta, för honom "som satt. långt ute i höstmörkret. -Men 'hon skrev att + | hon, längtade" tillbaka till :sommar- nätterna. . Till våren, . skrev” hon, kommer jag... Men inom, Egon formade tviv- let och ensamheten en fråga: Skuls le hon någonsin mer kunna stanna och trivas i byn — i Ödmyra? Nu när hon -upplevat € ett annat rikare liv? «2 Och . höns" brev. till : Berit. blev så litet. Och om sin ensamhet kunde hon "inte berätta så som a, han ville för Berit. ” Skulle - säga "till våren: Inte i anske till 'somma- ren eller ten. 'Tvivlet forma- de allt fler frågor i inom Egon. "Det var lördagskväll, Fotogen- lamporna började släckas i gårdar- na: Vid vägskälet stod en flick yng- lingar, som? talade . "högljutt med "mi .; Egon vek" förbi," han ville vara ensam, Strax ' nedanför vägskälet såg han någon arinian' gå före sig på vägen. Inte förrän han kom alldeles nära kunde han i mörkret se att det var Ebba. Ebba i Nergården. Hon bru- kade servera på kaféet i storbyn, men nu var hön hemma för hen- nes mor var 'sjuklig. Han! såg hen- nes :jämna' tandrader glimma mot honom i mörkret när hon log. '- — Hej, sade hon på sitt okonst- Idade litet utmanande sätt. Hon var vacker. Över det ljusa håret hade 1 i i ct FS ävläg: by, : Människorna är få. Människorna "med det lätta skrat- tet sällsynta... Egon -mötte Ebba, trots att han :sökte gå. omvägar. Och snart sa man i byn: :. Egon. och Ebba har sitt ihop, < i Det var. e en ny ; Berit 'som kom hem i maj. Hennes sätt var ett'an- nat, hennes uppträdande lätt och ledigt. Staden hade omskapat byns vackraste flicka,.”, hade "markerat hennes typ, gett henne en ny sä- kerhet. : i Egon "gick ute på å kände” en” barnslig - glädje att”få trampa i mjuk mylla igen med ba- ra fötter. Hon sprang fort bort till honom, Han :stannade hästen och tog hennes hand, men han var in- ske: kände han sig bortkommen, | ” kanske: var det -den långa tiden de inte setts på, som . skilde dem åt? nsla .— Du kommer till Bogårdssätern |! i "Kväll? sa hon, Den vanliga tiz den? Hon ville ha honom för sig själv igen på deras mötesplats, "Men innan. hon såg honom den kvällen nådde tungornas prat hen- nes öron: Jo, hela vintern hade de hängt ihop; och" nog måste ' det: bli någonting av det. Ebba... - Han kom genom det späda grön- gräset,” nöp några löv från björ- karna, som han brukade; Hon såg den kraftiga gestalten genom :; ett töcken av tårar; Om han bara ville I" skrika att det var lögn. Att del: talade ' osant. Hon visste ' att” han |' Sul göra det, Hon ville att han|: Peer Dom säjer . ögon blick mötte hennes. Hans On var svarta och lngenina sorgsna. Han "= Egon, Egon, 3 nästan skrek h on. nu +» du vill inte förnekat Det är alltså sant. «os Sant > allt det där dom säjer om | dej och Ebba? . Just då hade han så mycket ' att säga, "just 'då visste han att. -han skulle förklara, Men s; att det Hänade ingentin ett dåligt hem till sitt satt det en stor. klump |: te; så. glad som hon väntat. Kan- d å visste han, |- s j ”skamligt”: - faderskapsavtal KRISTINEHAMN (TT). som Pen fritistinehamnare . Bom genom rådhusrätten I Kristine” mn försökt få: ett, av - faderskap till ett fyraårigt barn: hävt och 5.000 kr tillbaka. fick '. nej av rätten. Han. skall i stäl- ; Jet också betala "kostnaderna "för 'rättegången. Domstolen '., I fann att den inte "kunde "häva t "ett — som p | skamligt avtal som ej är fören” | ligt med goda seder. :. Mannen hade: bet anka! till en annan man: för att denne skulle åta sig faderskapet. E avz tal upprättades där 'den 'andre' er=, kände sig vara för vilket han si i månaden tills / d vs 21.600 kronor. ä - man nr 2 ins Lä avtal togs frågan om fa upp På nytt av barna= nden, Då visade det sig an var far. till. bar- derskapet” vårdsnäm att en. tredje. m Podern hade flyttat samman , med man nr'3 nen friades från faderskapet. » Det var” tär der tredje mannen e anspråk på de 5.000 kr som gjorde + 1 insåg att han betalat ut man id pengarna i onöda! g till. rätten för. att. få pengarna: "till- d baka, Det Hyckades sålunda inte, plan "med ig virpade” "piloten dödades . Piloten. på ett brittiskt. passa=- gerarplan "med 18 personer ombord . ningsbanan och slog runt fyra gån- tienhovens . flygplats: utanför Eot terdam på fredagen... .. Tre personer — alla medlemmar av” besättningen. = skadades och fördes 'till sjukhus, :Sarmtliga - 14 passagerare” undkom oskadda. Pilo- ten avled på väg till sjukhus, : Plånet tillhörde det brittiska "laget British: United Air Ferris” "och kom. från: Southend i England. Vid kraschen bröts ena 'vingen .av. och en av motorerna slets loss, Planet hamnade "upp och ned vid sidan av landningsbanan. i badkaret. "LJUSDAL (TT) VE " Polisen: i Färila utreder fn en säregen : olycka, som inträffade i Korskrogen på julafton men som först nu blivit bekant. Vid olyc- kan omk 42-årige verkstad. ren Per Färlin, Korskrogen. ” h + 21 4 ret i när . en ret och vattnet blev strömförande, ” Innan strömmen hunnit brytas ha- de Färlin redan avlidit. Tillkalad läkare. gjorde flera upplivningsför- . sök utan resultat, . Den omkomne & Sörjes närmast av som' aldrig skulle komma hem, som” hade försvunnit till storstaden, stod här livslevande. och väntade på ho- nom,. Gud, . han . hade -aldrig' sett. hennes så. vacker. som just nu. så vacker: . hon. Plivit » hans - Berit. ; Hans — Nej, "Berit, . .sa han och han kände hur" han körde en dolk i sitt "bröst. . Jag kan inte förneka Jag har ingenting att "Hennes huvud sjönk plötsligt. De gjort' spända, slätådes ut och upp= löstes, Och plötsligt grät hon; a ; Jag. Jag förstår in= genting, snyftade hon, Jag som vän- tat, väntat! Jag förstår ingenting. Hon sprang Plötsligt, Var borta bland grenverket, "Han 'stod. ensam. Runt' "honom ” var" det "kallt ' bch - tomt. Det fanns inget. försvar. för vad han gjort, Han hade ingenting att säga... Han var ett kräk, : Och" ändå: Ebba" det vär höst. "mörkret; vinterns ' ensåmhet, byn Han ville kasta” "sig" ; aktig och är dag är Berit, dn Stockholm äre än = ortfarande har, Ödm: Väg, som är otarbar hör a ÅR ör ch vår, Fortfarande är avstån= ” nia lika” långa. Än , blinkar "foto 8 po na höstmörka . : kvällar milt ide blanka strådarna, som drar för kraftlednings bi byn utan signelse, Det måste ng till. Hon < vara starka människor 50j nm .ska a leva m allfartsväge termen ', Tyder. =". Jat? 5.000 kel far till barnet "och , | kulle. betala 100 kr. MV barnet fyllt 18 år, . g att Han gjort - och de båda andra mäns. : Färlin: höll på att bada i badka-. . hustru: "cv ; a 2- "vackra dragén, som' vreden nyss - att ge. den" av sin väla | n och vände sig omkom .då. planet körde av” land=, ol hårtorkningsapparat föll ned i ka- . i ger sedan .det tagit. mark på Zes=-=- - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.