" LAHOLMS TIDNING | Fredagen den 4 faniarl 1063: ——— Pergstöten hyllar h honom folket borta i nybyggarbyn. I det öv= riga riket heter han berguv. Nu ,sitter han som så' många : andra vinternätter i sbergstalpet ; strax neom Sauto fjäll, För en/ stund sedan kom en vindby full av : i snömodd törnande genom dalpas-; sct, Då lät han sitt dova rop stö- tas ut i natten, Det var som om klyftornå själva" "öppnade i en mun, gav allt: viddernas "mörker stäm- ma och to. Nu har vinden: som-:- nat mot fjällkanterna som en våg:. mot sin”strand, Uven förhåller! sig också 'orö lig, Men han sover : inte.” Ögonen'”i 'den' "tofsprydda", skallen har en vaksam' ; Här sitter hari 1 vårnäfterna”och "> rullar' sitt - parningsrop” över" da . vatten, Då" lyser :björkarna medi dunkel "eld" över kärsnödrivor, - som vinden” Striglar glåtta" likt. glas. Det är blått av öklar ovan skogsbanden. Djupt 'here : i. fukt-! imman blöder 'stjärnorn; "Still: het och Halvijus' förenas”. till” ett! över 'viddernås . ändlöshet. - Ibland ' kan" 'en " sträckande -knipgubbi » förirra sig, så högt upp mot ber get, att han hör visslandet av vin garna och fångar in den vita fläc-- runda mässingsögat, Rödvingetras= : . tarnas kådlupna spel vrenskas från alla håll natten igenom." Det. är : våren; det. Sen konimer vintern, som bottenfrusit hans värld: Månen 'välver' fram mellan fos fågelns "kind ”intill””det" ” Jer bölj a fram. och tillbaka inre - i ett stycke brinnande milved. En räv, orrmande mellan . martalls- skuggorna nere på en myr för- . immer, 'väl också månens pej-/ lande. Han skäller hostigt;:.' lik . som ur förtorkade lungor. Skal- let är: något" som 'tycks hotas att: pulviriseras av -kölden, av 'mån- | döden. Den vita "skivan. går ”Bortori + molnen igen... och skär sig-åtej fram i en reva öppen rymd. N got rörligt 'skymtar; bland. busk- kratten nerom ravinen, Något som i i verkar + att: blåsas fram likt ett |' stort dun av en annars -omärklig i " vindil. Uven har bilden känsligt . tecknad på näthinnorna, Han ser: djurets mjukt våglika rörelser, de - "resta . öronen . med sina svarta. spetsar, ögonens små bruna klot. inne i vitullen;.;. varje ' detalj . fångar han. Huvut har sakta kom- :, mit i vaggning, Det är som om. han kornade; beräknade; Nu stu-: > par han sig ner utför klippkan-:. "ten, Fäller ut ett par- rundade, . > ofantliga nattfjärilsvingar och lik- | som rycks in i ett häftigt, mag="' netiskt sug nerifrån marken; En » virvlande ' fjädermassa, . i klorna ; likt stålsaxar "djupt. in- "huggna i i harens kropp.- + Vingarna "är "starka; som: stål; "nu De. bromsar. och / slår, så "det'' »dunsar i froststiltjen,, Sen "harens , skrik och . vilda .knyckar; medan; ' for de" och rivna molnk + det framläci ter, Under-några ögonblick tycks”. den kränka "runt.; Så" står: den! där iz och glor: vitt, .nåket 'vitt,.dött: vitt i L.en' tillsynes livlö: Iskrylstallen" .svarar. med' glindringar.",Uvögonen' ger. också : « det döda: ljuset sitt. svar.: ;En stöds . våg stiger och faller dnn Ål de blodet dricks in' i dunfällen som i en tät vit svamp, .. Et lyfter: uven. med. ; YC) statistisk Årsbok, vilken" avser för- «>> > SYNPUNKTER > + PÅ: GRODORNAS: 'KALIUMFÖRSORJNING | Av.docent Olle Johansson; Lahbiutshögskolan; Kalium ingår. med rätt höga | haltet.i' .våra', 'skördeprodukter, från en eller ett par tiondels procent T:en: kaliumfattig saft- foderprodukt: upp till 3 å' 4 pro- cent i mer koncentr er ade pro= dukter. Kalium””Ne nas utveckling o,, tillväxt. Brist på kalium: yttrar” sig. vanligen i att växter en matt, grågrön till gulgrön färg, Bladen får. Wusa' eller - bruna 'fläckar och vissnar efter hand från spetsen eller runt kanterna. Växterna får sin huvudsakliga kaliumförsörjning från. marken via växtrötterna. I mineraljor- darna finns det rätt gott om kalium — i genomsnitt över 2 procent — vilket blir en' rätt avsevärd kvantitet uttryckt i kg per hektar, Huvuddelen av detta kalium "ingår i en del av de mineral, som jorden består av, och detta kalium, blir använd- bart för växternå först när dessa mineral vittrar. -” s En”del kalium har mer eller mindre klämts fast i mineral- partiklärnås gitterstruktur och är bara i mycket begränsad ut- sträckning tillgängligt för väx- terna, Det brukar kallas fixerat |: kalium, Så sitter en del kalium på jordpartiklarnas ytor — s, k. : utbytbart kalium — och en del kalium är löst i .markvätskan, Båda dessa sista kaliumfrsk- tioner :kan direkt utnyttjas av växterna. Nu "rådor det i marken en strävan mot ett visst dynamiskt |r jämviktsläge mellan : de olika kaliumfraktionerna. Kaliummi- neral vittrar, ; fixerat kalium frigöres. och utbytbart kalium vandrar ut i markvätskan. Sam- tidigt pågår motsvarande pro- cessor I motsatt riktning, - Dessa processer påverkas dels Eenom- de-:kaliummängder, som förs bort med Srödorna och ge- | lökning av handelsgödselanvänd- den: ällförse som: sker" genom gödsling «och i'-viss. utsträckning vå tmosfären: Det" som kän. föra bort med en : Rätt stora återförs .sedan till jorden med stallgödsel ”. och". : skörderester. Stallgödselns roll därvid under- skattas nog rätt ofta, Trots den ningen 'som” skett, ”så "tillföres fortfarande c:a dubbelt & så myc- ket kalium till jorden med stall gödsel som med handelsgödsel, Detta gör Ibl., a. att-det kan bli rätt stora rubbningar i. kalium- balansen vid övergång 'till krea- turslöst 'jördbruk med mycket handelsgrödor. 'Återföres - all halm och andra växtrester til jorden; mildras "effekten, Brän- ner man halmen, så blir visser- ligen en del kvar i askan, men mycket går förlorat med röken. Olika grödor har mycket 'o- lika förmåga att förse-sig med kalium ur de olika" "former, som detta erbjudes i marken: Strå- säden klarar oftast sitt” kalium" behov även vid låga halter av lättlösligt kalium i marken? Soc- kerbetorna tycks 'också kunna förse sig. Andra grödor däremot som t. ex. potatis och oljeväx- ter av typen senap: och :raps, fordrar. god tillgnåg på lättil- gängligt kalium, Genom ' markkartering söker man skaffa sig:en bild av bl. a. markens xaliumtillstånd. De två olika txtraktionsförfaranden som ingår i den nya markkarterings- metoadiken, ger dels -en bild av mängden mera direkt 'tillgäng- ligt kalium och dels en "fraktion av 8 k, förrådskalium, som: be! räknas . bli. tillgängligt" på lite längre sikt men som ändock i regel bara omfattar några pro- cent av totala kaliummängden. 'De grödor, som har god för- måga att klara sin kaliumför- sörjning, har sannolikt förmåga att i rätt stor utsträckning häm- ta kalium . även från” förråds- fraktionen. Om så en serie av dylika grödor åtföljes av en + Bland' "de "uppskjutna match ; Å ned stadgad åborätt. Av de enskil- | Snötäckta planer över "hela England stöppar.matcherna |” .. LONDON (TT-Reuter) att spoliera. även: lördagens fot- itch i tredje engelska FA-cupen. : - Fotbollsplanerna över hela. Stor- britannien var fortfarande på ons- dagen snö- 'och 'istäckta och det fanns ingenting som tydde på att ett långvarigare mildväder var i antågande: Tvärtom väntas i stället mera snö före veckoslutet, > Joe Eaton, skereterare i div IV- klubben "Mansfield som på lördag . skall ta emot div I-laget Ipswich i en. cupmatch betecknade på ons- dagen förhållandena i Mansfield som ”förskräckliga”, Ledare i flera andra klubbar . . misströstar " be- träffande chanserna till spel, på lö av ” 5 januari har. hos fotbollsförbundet begärt att "lokala. domare skall få "i uppdrag att' inspektera klubbar-' nas: fotbollsplaner, ” "Förbundet , .har gått med på denna begäran och har | meddelat klubbarna att dessa blan- | undersökningar skall göras i så god att gästande lag hinner få even- tuellt återbud innan 'de' hinner an- "träda sin resa till spelplatsen.' Onsdagens” skotska” ligaprogram hår också drabbats av vintervädret. Storbritanniens vargavinter hotar | ..bollsprogram som. bla , omfattar ”. Industrin 1963: - der 1962, ger inte anledning till någon optimistisk. bedömning av industrins. produktion och avsätt- ning för det närmaste året, Vinst- marginalerna - inom, industrin har också visat en klar tendens till kr i Någon anledni till katastrofstämning finns det dock långtifrån, och på litet längre sikt verkar förutsättningarna goda för en gynnsam utveckling, Men myc- ket hänger naturligtvis på den eko- föras och på frågan om Sverige skall vinna insteg i'den gemen- samma europeiska marknaden, - - Denna sammanfattande" bild av läget och utsikterna för svensk in- dustri inför det nya året ges av direktör Kurt Söderberg i Indu- striförbundet. Och han fortsätter: - Den senaste 'långtidsutredningen höjning av produktiviteten årligen för tiden 1950—65, Konjunkturav- mattningen tyder dock på att det kan bli vanskligt att uppnå och ; upprätthålla en sådan produktivi- tetsutveckling. En av: de förutsätt- "märktes .” seriefinalen” mellan Par- tick och Rangers. . Dt : " Sedan den 22 december har över 100. fotbollsmatcher i” England och Skottland . skjutits upp på grund av snö, is, frost och dimma. . ” Även andra idrotter har haft kän- ning av - vintern. Sedan samma da- | tum har alla häst: in- ningar långtidsutredni: räknade med var att industriinvesteringarna skulle kunna öka med 50 procent under perioden '1961—65. Vi har emellertid i stället fått en viss stag- nation av investeringsverksamhe- ten, som är ägnad att inge oro. Atsärder har ju vidtagits för, att ställts och praktiskt taget inga rug- bymatcher har kunnat spelas, «...r + Fem : personer : omkom 'och "tre skadades "svårt när » vulkanen 'Ga- malama"' på den lilla indinesiska ön 'Ternate : hade ett: uthrott på. ny- Omkring 3.000 « människor 2 osfölkning : på. 13.000 . har , väta! Taktiebolag lika mycket. fr övriga . enskilda ägare drygt, hälf- ten, får ; ; man veta. i. den nu före- liggande tionde å årgången av "Skogs- hållande. år ;1860. Av de av det allmänna '. innehavda ' skogarna är ungefär tre fjärdedelar kronosko- gar, medan. återstoden bl a utgörs av . bergverksskoögar, ! renbetesfjäll, = nro ggr a mönngan, ecklesiastika skogar av olika slag, skolor tillhö> rande: landsting, hushållningssäll- skap," skogsvårdsstyrelser och pri- märkommuner, samt; kronohemman och kronolä heter vilka inneh "Ika skäl, som talar för ytterligare "| ger direktör Söderberg vidare,. Den "TI bedriver, Kapitalrörelserna med ut- fond ri na för byggnader ar släppts fria och" lånemöjligheterna har förbättrats. Men det finns'star- åtgärder, . som : kan, underlätta för företagen att rusta sig. för svårig- heter i samband med konjunktur- utvecklingen och att stärka sin kon- kurrenskraft inför de 'påfrestnin-= gar som kan komma, Ar : Slopa skatt '- st på investeringar . I Angeläget är därför att lånemöj- ligheterna ytterligare förbättras, sä- emissionskontroll "som ' riksbanken nu utövar, behövs" inte längre; det bör vara fullt tillräckligt med den sovring, som kreditinstituten själva! låndet kar; frigöras » iv; större, suts sträckning. än ! som nu - är . fallet. Detta skulle kunna underlätta fir nansieringsproblemen hos många industrier, "Ett viktigt krav; som också berör den svenska industrins konkurrensförmåga, är. att eriergi- skatten samt omsättningsskatten på ings= : och förbruk ror slopas. Från industrins sida har påpekats,' att det allra minst i'da- gens .konjunkturläge kan vara ra- tionell ekonomisk politik att be- hålla en” skatt på investeringarna samtidigt som man i andra: sam? manhang, exempelvis genom att fri- släppa investeringsfonderna, försö- ker stimulera :den privata, inves- da, icke av aktiebolag ägda skogar- na, utgörs ;över nio, tiondelar. av bondeskogar. och återstoden huvud- sakligen, av godsskogar :— skogar tillhörande föreningar, stiftelser .o d utgör endast bråkdelen av en pro- | tent av de enskilda skogarna, .. . Dessa äganderättsförhållanden är emellertid mycket olikartade i olika delar av landet, I de bägge nordli- gaste Jänen upptar de : allmänna skogarna ungefär 51 proc av den totala skogsmarksarealen — i Norr- bottens län t o m 61 proc. I inga andra län överstiger motsvarande andel allmänna skogar 24 proc. Bo- har sin tyngdpunk ti mellersta och södra Norrland samt i Kopparbergs län, framför allt i Jämtlands, ". Västernorrlands - och Gävleborgs län. . Övriga enskilda skogar, d.v s huvudsakligen gods- och bondeskogar,: har i mellersta Norrland ungefär samma relativa omfattning ” som " bolagsskogarna samt överträffar dem i södra Norr- land och Dalarna. I områdena sö- der om Dalälven är gods- och bon- desk helt domi; I en i årsboken införd tabell gar, aktiebolagsskogar 'och övriga enskilda skogar, Av denna framgår att av skogsmarken i Hallands län utgjordes 5 proc av kronoskogar, 7 av övriga allmänna skogar, 2 av aktiebolagsskogar och 86 procent av övriga enskilda skogar. Motsva- rande siffror var för Älvsborgs län 4, 5, 6 och 85 procent. s Läkare och barnmorskor på ita- ”lienska sjukhus anordnade på ons- dagen en timslång strejk för att ge eftertryck åt sina krav på nya avtal Läkarna hotar med en 48 timmar lång strejk den 11—12 ja- har de olika länens skogsareal upp-]-: delats efter fyra ägarkategorier: |: kronoskogar, övriga allmänna sko- | heta teringsv 2 Bättre z avi] skrivningsregler för byggnader är | ett annat viktigt ö dustrins sida. "Fler kvinnor i yrkesarbete : "Tillgången på arbetskraft -— fram- för allt utbildad sådan. — kommer säkerligen :att' på lite längre. sikt bli en flaskhals för den industriella av den kvinnliga . arbetskraftsre- |; serven, import av arbetskraft" och större resurser på utbildningens om- råde: är: viktiga uppgifter, när.det gäller att komma till rätta med ar- betskraftsproblemet. Vad. man be- gär från industrins sida är bl a en mer ingående undersökning än den långtidsutredningen gjorde om' de gifta kvinnornas -yrkesaktivitet. . vi vet t ex för litet om vad. den kvinnliga arbetsinsatsen i hemmen betyder.: I 'utbildni som har kunnat konstateras un- — nomiska politik, som kommer att $ har ' räknat - med "en fyraprocentig; "| heriamabetonade branscher som tex- "| til=' och konfektions- samt 'skoin- utvecklingen, Bättre tillvaratagande |” Z ndustrins: vinstmargina ler visar tendenser att krympa ST Direktör Kurt Söderberg i Industr förbundet: På lång sikt kan vi hop- pas på en gynnsam utveckling för vår industri. Men därför krävs ev rationell ekbnomisk politik och ar- : slutning till: .stormarknaden.: förändringar skapar vissa problem för de anställda. > En bättre - prognosverksamhet, som ökar företagens möjligheter till en långsiktig planering, borde kun- na bidra till att strukturomvand- lingen blir mera smidig och frik- tionsfri. Därför är också såväl In- dustriförbundet som branschorga- nisationer och enskilda företag po- sitivt inställda till en frivillig pla- neringsverksamhet, som syftar "till att ge ett bättre underlag för be- slut .om nyinvesteringar, . omloka- lisering 'o d. Industrin deltar på olika sätt i det arbete, som redan nu: sker på' det' området. : Det är emellertid viktigt att hålla fast, att besluten i lokaliseringsfrågor" mås- te "ankomma ; på företagen - själva, ej på utomstående ånsatser, Me "Anpassning inför EEC En svensk associering till: "den gemensamma europeiska , markna> "den aktualiserar 'givetvis ytterliga- re ' behovet av? i rationalisering” och planering. : Stora" .delar:” av. svensk industri kommer att' försättas i”en ny: konkurrenssituati n;, som, stäl ler," ökade". krav pi Le Framför allt, vissa”. emmabetornade branscher har att "vänta betydande anpassnings-. och ” konkurrenssvå= righeter.: En undersökning, som"ut- förts i samråd. mellan, Industriför- bindet "och "kommerskollegium och som nyligen publicerats, har emel- lertid visat, att ingen bransch mot- sätter sig en .EEC-anslutning, on ;' De. särförhållanderi, som gäller jordbruket; gör att man inom -livs- medelsindustrin . ställer :sig 'avvak= tande tills man” ättre vet hur jord- brukspolitiken skall" komma '' ätt utformas: inom EEC; Men inom alla ändra industrigrenar har' man efter moget "övervägande ' tagit: stånd från: tanken att Sverige skulle stäl- la sig”utanför en marknad beståen- de av de nuvarande EEC-länderna plus Storbritannien, Danmark. och Norge. . Detta "gäller ; även ' sådana dustrierna,' oaktat man där räknar med allvarliga' övergångssvårighe- ter vid en anslutning." Aa . Stormarknadens fördelar - Bakom den positiva inställningen till en EEC-anslutning ligger na- turligtvis i första hand att man vill få del av. stormarknadens fördelar — ökad handel, produktion i stör= re skala, ökade möjligheter till' spe- cialisering” och tekniskt samarbete samt ett gemensamt utnyttjande av forskningsresultat mellan den ge- mensamma marknadens företag. Skall vi kunna få en utveckling i den .takt. som -långtidsutredningens gen måste man ju — i. synnerhet |57 när det rör sig .om högre utbild- ning '— planera på: relativt lång sikt. För de närmaste åren kan vi inte räkna med att bristen på tek- niskt utbildad ad arbetskraft skall kub- na fyllas. a + "Säkrare Prognoser efterlyses Den starka strukturomvandling, som pågår inom industrin med flytt- ningar av företag, . Sör manslagnins gar, nedlä skränkningar, ställer stora krav bä de på företag och på samhälle. Men industrin skulle inte fylla sin uppgift, om den sökte gå emot ut- vecklingen, upprätthålla en inte lön- sam produktion eller arbeta efter metoder, som inte är tillräckligt rationella, Det är självklart, under- stryker direktör Söderberg, att man eftersträvar att denna omvandling skall ske med så stort hänsynsta- gande till arbetskraften som om- ständigheterna medger, Varken stat- nuari om deras krav inte tillmötes- gås, . emellertid undvika att nödvändiga pr utlovar, är det nödväs - vissa delar av livsmedelsindustrin "| hemsstjärnan egentligen var, astro- | astronomiska anteckningar från. ti- råden, som, skulle" drabbas hårdast relativt sett,. om vi stod utanför marknaden, är . sannolikt papper, verkstadsprodukter, järn -. och stål, samt den kemiska industrin." Att alla svenska företag får tillträde till övriga länder inom den gemensam- ma marknaden utan hinder av tul- lar eller andra handelshinder är således en grundförutsättning för fortsatt ; produktivitetshöjning och . stigande levnadsstandard i i vårt land. Hjälp un u- länder | -- sund investering . ". Även om vi 'i första rummet rik- tar blickarna mot andra delar" av . Europa, får vi inte glömma det Vänta med Isufflykten 'utts Isen är ' 10 cm över större områden. Det blle': den: först. efter flora Htrysninge : "Tperloder. Nio « Svenska Livrä ddalngssällskapet i E incitament för . fortsatt ” ekonomisk ion, som repr Lä av ute ingsländerna, Det arbete, som kr ner. där av de" välsituerade |länderna,' även av "Sverige, bärs 1. . | mycket upp av” humanitära för att inte tala om' politiska - hänsyn, Man tänker kanske mindre på att "den=" lo na hjälpverksamhet" i "olika former :'. åtminstone på längre sikt kan visa ”.” sig vara en sund investering också. H ur: ekonomisk” syrivinkel.” När. de. fattiga” länderna '. en gång', byggt upp den produktiorisapparat, de nu saknar, kommer: deras befolkning . att förfoga” över en” köpkraft;. som ” bl'a kommer att riktas 'mot, högt förädlade: industriprodukter " från västerlandet. Kanske": vår benägen . het att göra insatser och uppoff-. :- ringar för: u-länderna skulle öka,' om vi också tog denria faktor med” i våra beräkningar, : et är fråmst astronomer, ”histo-] riker och 'skriftforskare som bi- dragit till att utforska vad Betle- nomiskt "sett, ' Försök ' att förklara detta celesta fenomen ' har" gjorts under många århundraden. Först i raden kommer kyrkofadern Ori- gines, som levde i 'Alexandria om- kring 200 år e Kr. Han deklare- rade som sin uppfattning: ”Jag är av den meningen, att stjärnan; som visade sig för de vise männen från Österlandet, var en ny stjärna, som icke hade något att göra med de stjärnor, som visar sig för oss'på fixstjärnornas himmel eller i de lägre. himmelssfärerna. Antagligen var det en lufteld av det slag som då och då brukar visa sig och som grekerna, allt efter den form de har, brukar: kalla för Kometer, eld-, brand-, krigs= eller svansstjärna”, -:Den astronomiska ' vetenskapen var redan på denna tid högt ut- vecklad.; Det finns ett rikhaltigt material om iakttagelser av astro- nomiska fenomen från tiden kring Kristi födelse, 'Stjärnhimlen var föremål för fortlöpande -iakttagel- ser, som -nedtecknades och är be- varade - till. : eftervärlden. .I dessa den kring-Kristi födelse finns emel- lertid ingen komet omnämnd. I var- je fall har den inte visat sig över Österlandet och Palestina. Däremot vet man att en starkt lysande ko- met uppträdde på himlavalvet den 15' mars år 44 f Kr. Det var vid tiden för mordet på den romerske kejsaren Caesar, Även år 17 f Kr dök en komet upp, som är. beskri- ven. och -”som en hel natt-syntes i länderna kring medelhavet”. Näs- ta komet, som' vi känner till, 'rap=- porterades inte förrän år 66 e Kr. För den mellanliggande tidsperio- den finns inga "liknande. uppgifter från de aktuella "länderna, Däremot finns en ytterst i noggrann beskriv- ning av en komet, som år 12 e Kr uppträdde över Kina, 1 själva ver- ket. är "detta. astronomiens : första, beskrivning av den berömda ”Hal- ley's komet”, den väldiga vandrings- stjärna, som efter en omloppstid på 76 år regelbundet. visar sig i när- heten av solen. Trots att den:se=| dan länge varit omskriven, var det först Newtons lärjunge engelsman- nen E Halley som lyckades beräk- na banan för denna komet, när den visade sig år 1682,” Halley . kunde då förutsäga att den skulle komma tillbaka 1758, vilket den också gjor- |” de, Det var 16 år efter Halleys död som således hans 'teori bevisades vara riktig. Halleys komet har åter- kommit åren 1835 -och' 1910, Den beräknas alltså återkomma år 1986. Denna komet är. inte beskriven rapporter från Medelhavsländerna, Mesopotamien' eller Egypten. Inte heller finns det några beskrivnin- 1 digt att vår industri blir delaktig i den dynamik, som endast en stor marknad ger : förutsättningar : för, | betonar direktör Söderberg, De om- Ss liga eller enskilda företag kan PISTGIRO 800 1007 Vv oa . Betlehemsstjärnans - Te Den beröi astri 3 Kepler har givit oss den. . gar på "nyuppfl stjärnor från denna tid. En sådan stjärna, en s k nova, är däremot beskriven i samtida kinesiska källor. D: finns" emellertid en” annan astronomisk = förklaring = till I uppträdande. , binen ”Abarbanel" "läst att den ju- diska traditionen förkunnar att när Saturnus och Jupiter mötas i Fis= kens stjärnbild skall Messias födas. Vore det möjligt att en liknande konjunktion" inträffat vid tiden för ' Kristi födelse? Kepler satte sig ge= . nast ned för att göra beräkningar, Han -fann därvid att inte mindre. än tre konjunktioner inträffat sju '- år före Kristi födelse. — Hans för- sök att övertyga sin samtid om att Jesu. födelse inträffat sju år tidis =. gare än den kristna traditionen bjöd, misslyckades - totält, ' Kepler. fick, - ingen förståelse för sina teorier och hans' hypotes föll i 'glömska. Det - skulle dröja över 200 år innan den åter skulle bli aktuell: ” På 1800-talet. kom- a nya. belägg från "astronomien att: det verkligen inträffat "Saturnus-Jppiterkonjunk= tioner år 7'f Kr. Vid tre tillfällen, "=. den "29 "maj, 3 oktober: och 4 de= - cember räknade' man ' sig fram till att dessa hade inträffat. Vid dessa tre tillfällen hade de två planter= " na för jordens invånare framträtt som en nytänd stjärna med under- bar "lyskraft. Till. detta. fogades. nya -'- bevis; I 'en rad nybabylonska källs - skrifter, som tolkades så 'sent som - 1925 fanns noggranna" redogörelser för; en Jupiter-Saturnuskohjunk- tion: IÅe stjärnbilden ., Fisken, = vilken blog befanns ha inträffat nader år 7 £ Kr... | : I boken. Men. Bibeln både rätt” skriver dr: Werrer' Keller åtskilligt. nn om frågeställningarna kring Betle= hemsstjärnan. Han" gör bl a gäl- lande: att 'de vise männens "ord: ”Vi'ha "sett hans "stjärna i, öster” ' bör. lyda ”Vi ha"sett hans' stjärna komma till synes: i "morgongrynin= gen”. Men stjärnan. hade ju vis | sat sig i Babylon! Varför reste då de vise männen till Palestina?. För klaringen är att enligt österländsk visdom har varje stjärna och varje stjärnbild": sin : särskilda ::betydelse.: Enligt kaldeisk uppfattning var Fis=' .... karna ett tecken för västern. Enligt judisk tradition var. samma stjärn= bild Israels. Messiastecken, Stjärn=. bilden Fisken står i' slutet av ett ”' gammalt och i början av; ett nytt: il, Den: föreställni låg då nära til -hands att. den också . var ett tecken, som bebådade'en ny tidsålder för människorna. Hos alla folk är vidare Jupiter 'lycko= ' stjärnan och kungastjärnan och Sa=- turnus enligt judisk, tradition . Je Tr raels skyddsstjärna. . De vise männen har alltså, enligt” är Keller; sett konjunktionen den 29 maj och bestämmer sig då för att födde konungen i Juda land. Men de ,visste. också. — liksom - Kepler långt efter. dem räknade 'ut — att samma konjunktion skulle: inträffa ” också i oktober” — och. begav "det sig 'på resa éftersom det då var behagligare årstid för resan, När de kom till Jerusalem i slutet : av november hade de ännu "god tid nen den 4 december, : De frågade ' efter den nyfödde judakonungen,: Kung Herodes blev förskräckt och Kepler levde i Tyskland åren 1571—1630 och har bl a upptäckt flera lagar över planeternas rörel- er. Vid jultiden 1603 satt han en natt och beskådade genom sin ast. ronomiska kikare två planeter, soni närmade sig varandra, Det var Ju- piter och Saturnus, som denna natt tycktes mötas ken. När två himlakroppar på det- ta sätt passerar varandra på sam- ma längdgrad tålar man om en ”konjunktion”. Vid dessa tillfällen | där verkar planeterna stundom vara varandra så nära att de framträder som en enda stjärna, vars storlek och lyskraft från jordens synvinkel då kan bli högst betydande, Kep- i stjärnbilden Fis- kallade de skriftlärde ; och" översteprästerna och frågade dem svarade honom med kas ord, skrivna ”Men du Bet-Lehem Efrata, som är så ringa föratt vara bland Jud släkter, 'av dig skall åt' mig ”uteå en som skall bliva 'en furste i Is- rael”, (Mika 5 kap 2 vers) Och de vise männen for åstad till Betle= hem ”och se stjärnan 'som de hade -- sett I östern gick framför. dem, till dess att den kom' över det ställe . barnet var, Där. stannade den.” Och när de sågo stjärnan, uppfyll- des de av' mycket 'stor glädje.” Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria,' dess. moder; Stjärnan, som, ler erinrade sig att han hos rab- å ; . (Forts. ä sid. DEE i gröda med stort "krav på lätt- nom att den går in i förråds- bidragit till att försvåra a tolk- tillgängligt 'kalium, får man en | fraktionen och blir otillgänglig ning av försöksresultat och råd- bristsituation, -En ' mindre ka- |för den gröda, den var ämnad givning på -kaliumgödslingsom. liumgiva till en sådan gröda | åt. rådet och bl. a. i viss utsträok- | s kan då lätt bli utan effekt, ge- Dessa förhållanden torde halning lett till rovdrift på: kalium, speciellt på en der skånska j jor- dar. - ” - Man, bör alltså i ätörre 'ut- sträckning ta' hänsyn till" dé enskilda 'grödornas varierande resa västerut för att se' den ny= ' först då : på sig till den tredje konjunktio= - var Messias skulle födas, . Dessa ',-”' profeten ' Mi= ' : 2700: år: tidigare: ” förmåga" att” tillgodogöra sig markens” kalium '. 'och '..genom erforderlig -. -underhållsgödsling vidmakthålla en : : Kaltumbatans i jorden, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.