”— ”TAHOLMS TIDNING”. — "föra för ' långt att närmare” ingå ' hör också den & k ceylonmossan, . Jaffnamöossan; som erhålls från Cey- en smidig konsistens. . . ningarna för den algologiska forsk- . berömde far många järn i elden, "Svenska förskare' inom modern algforskning] I ”Levnadsteckningar över . t 1. Tad, 3 led: Gö vy p ter” och andra liknande verk Agardh en framstående rang- plats. Likaså dennes far Carl Adolph: Agardh samt" John ' Mortimer Agardh även han en ' märkesman på flera områden, > Men vi ska här främst ägna vår? uppmärksamhet, åt Jacob Agardh, som såg dagens ljus för jämnt 150 år sedan, alltså 1813, Jacob Agardh nämns av flera 'hävdatecknare,' som näst -- "Linné, - den ' betydelsefullaste botanisten i vår historia; " Agardh "var: ursprunglingen en lansk släkt, av vilka två represen- :anter, Hans och Georg Agardh, på 1700-talet: inflyttade till Sverige. Den senare etablerade sig som töpman i Båstad och var far till Aera barn, bland dem Carl Adolph - Eleonora Agardh "och Anna ” Agardh, ' mor till "Gustaf Fröding. - Carl. ”Ädolphs sony Jacob Georg, bg ännu inte fyllda "15, år, åtniden- ten i. Lund, blev 1834 docent vid universitetet : och var sedan» från 1854 till 1879: verksam som; profes” sor i botanik, "Han blev allt på grund av, sina: Igal intar . professor, Jacob Georg : dsbe; ömd.. framför 'pionj järér Jacob Agardh, "Linnés lära om i naturen böstäm- da och bestående arter hos växter- na efter Linnés :skrifter framställd och med motsvärande åsikter hos Darwin 'jämförd” tog, han år 1885 ställning till. de nya- ”sammanfatt- ningarna, som ' gjort sig gällande rörande arternas uppkomst, era . Jacob Agardh skrev "också. mera populärt hållna böcker avsedda" för skolbruk,. på sin. tid: mycket, upp- skattade. Hans ”Naturkunnighetens | £ första grunder”. utkom: under. åre 1848—1870 i. séx upplagor ” enligt . hans, testamente: hans om-' . arbeten: Jacob Agardh fortsatte och fullföljde. sin, fars undersökningar. på orhrådet, Denne hade i ett fler- > tal arbeten Jagt grunden till det i ännu bestående ol väsentliga. delar , systemet för algernas växtgrupp och omskapade helt den -linnéska ” klassifikationen, Jacob Agardhs stora "verk. »Spe- cies genera. et ordines algarun”, som helt avslutades: först 1901 — arbetet "hade påbörjats redan på 1840-talet — utkom i tre digrå vö- lymer och utgör en vid algologiska arbeten oumbärlig 'mohografi.. Men även hans övriga verk i ämnet har varit av största betydelse: för alg- forskningens. utveckling. fattande botaniska samlingar och' hans stora bibliotek + Lunds bota- niska institut.” har tidigare "trdmbhålliv att mångsysslare. av osedvanligt. mått. Från Carl 'Adolph hade han ärvt sinnet för” att . kombirera : veten- skapliga intressen med -statsekono- miska. Han var sedan 1862—1863 års för Lunds universitet, ' Han ägnade sin uppmärksamhet inte minst åt frågor. rörande ' riksbanken, men väckte även" väl motiverade motio-- ner i" en- mångfald kulturella "öch sociala spörsmål, -. a > Fadern : gjorde « sig känd de . 'nationalet Vi vet nu, att al betydelse | I är 'större' ön man tidigare kunnat ana, För ämnesomsättningen i vatt- net är de oumbärliga, Levande, så- väl som -döda — även sedan" de mer eller mindre fint fördelats '— utgör de den. näring av 'vilka de lägre växtätande djuren lever. Des-. sa djur blir: sedan i i sin tur föda åt hela' den övriga vatten-djurvärlden, Man 'kan: därför med fog säga, l ' att algerna realiter utgör själva urnäringen, Det. är, de, som. på grund av sina färgämnen med sol- energins hjälp av: idorgåniske stans; som vattnets dj FRE SATE FRE an bankman. Både i Lund och. Karl sparbank och hypoteksförening samt för brandstods- och livförsäkrings- väsendet. Han ivrade för en rationellare, .skogshushällning och gjorde sig 'under sin tid som riksdagsman känd som ypperlig väl talare och skicklig stilist. omnämnde astronomen! John Mor- timer Agardh, Carl "Adolphs bror- | förhållandena Vid hans' frånfälle” 1901,” tillfölr | har? 'samma : Jacob Agardh som fadern" var | ,. riksdag . fullmäktig . i prästeståndet |. stad verkade 'han för inrättande-av'.: bl: a även |. Den;i början av denna. artikel och 4: 59 kvinnors; ”Löneklyttan mellan kvinnor och män är fortfarande stor i våra trak. ter. Det framgår av 'en redogörele "| se' för löneförhållandena för are- tare inom egentlig industri under 1961,' som sammanställts, av social styrelsens byrå fär, löne- och sys+ selsättningsstatistik . och i vilken man; bl a får veta att inom 'den: dyrortsgräpp' som. bl, a "omfattade Falkenbergs; Varbergs och Kungs= : .| backa städer 'var den genomsnittli=- ga timsförtjänsten för. manliga” ar betare kronor, 6:66 'men 'för .kvinn«= liga bara "kronor 4:59, Analoga .var inom, den dyrorts= grupp. som bl. a omfattade Kinna, Oskarströms, Skene och Svenljurga Ä köpingar samt Hallands och Sjuhä= radsbygdens | landsbygd - där ' mots svarande förtjänster var: kronor 6 03 och krorior 4:42 ' De anförda siffrorna : avser den egentliga industrin, inklusive arbe- tare anställda" vid aktiebolag i vil- ka staten. äger. ella "eler, en ;del av ' aktierna, ”men exklusive arke- tare « vid; istatljes verks ökdyftarna i statistiken inte. ins nehär lika” störa skillnader” i". in= komst. mellan mäns och kvinnor som srbete: Att: diffe; n' era dominerar 'inom' dé ide. verksamhetsgre= narna,' medan' det är kvinnlig. do= minans inom många . låglöneyrken, förhållanden som "inte "påverkas" av några likalöneavtal. : : Kå MILJONER VAGNAR -. nl SÄLDA I USA: 1962 : - 2 19821års bilförsäljning i USA vän= tas passera 'det magiska T-miljoner= strecket,. Årets a sättning. av ame= rikanska' bilar” uppskattas till: 67 "och I! ilj Nu "hugger. man.sig fast med 'en isdubb ”och -riktar den därvid som. vid ' ett :stavfag.' Ett-stycke ängre- bort -tar. man fäste med den-andra .dubben. Därefter för= söker, man: få. upp; samma sidas ben över iskanten.-Snart. ligger man på sidan. och pöstar ut. Nu Svenska Hivrädäningssällskapet 6: 66. mäns ; timpeng] — = LT: : "Under . fjolåret + "dödades 1007 människor ji trafiken på svenska passerats" för första gången. År '« 1961: var siffran: trafikdödade 984, ' bild i 'den .olycksstatistik,. so .. Nationalföreningen för , trafiksä- - för det senaste året; antalet tra=. fikolyckor med dödlig utgång har ' minskat från 924 under 1961 till fler dödsoffer vid. varje olycka, " vilket ger den högre dödsstatisti . ken, Och det är särskilt bilpassa- gerarna, som bidrar till denna ut- veckling. Under 1962 "förolycka- ; des nämligen inte mindre än 213 ' - Det blir en ökning från 16 till 21' proc, Men även antalet dödsska-" dade; bilförare steg under fjol- året. Siffran var nämligen 236 mot 187 1961, > oo i . Samtidigt som antalet "dödsolye-" ” kor ökar för bilförare och bilpas-- sagerare, .minskar de 'bland' mo-' torcyklister,' mopedister "och cyk- . lister -- Beträffande denna - ut- veckling kan man peka på att antalet motorcyklar sjunker: .DEN 7 JAnvamt 1062, . vägar och gator. Därmed har tu- - . sentalet. dödsoffer 'under> ett år? "Men det finns även en positiv, ' som kerhetens främjande presenterar - 906 'i' fjol. Det har alltså varit. - bland dessa mot: 161 året innan.:. något, eller "från 2 till "112 vid jämförelser mellan 1961 och 1982, Beträffande antalet trafikdödade £ är ikkurvan mycket jämn. I fjol förolyckades 244 och året innan en mindre; : . Men även om man kan säga, att dödsolycksfallsstatistiken 'un- der '1962 inte ökat oroväckande, så återstår ändå 'det faktum att allt för många trafikanter får off- ra livet beroende på omständig- ; heter som borde kunna 'elimine-, "ras. NTF framhåller också, att allt för ' många bilister tar ofantligt stora risker, Särskilt i halka och mörker hålls alltför höga hastig: ' heter, som gör det omöjligt för: förarna att stanna -på den sträc-' ka de kan se framför sig. Där- , med utsätter de både sig 'självå och andra trafikanter för ' dödliga risker, Det syndas även alltjämt oerhört mycket med ätt. köra. på . parkeringsljus i stället: för medå halvljus i skymning, dimma, regn och" snöyra, ' Ofta beror ' kanske detta på okunnighet. I så fall bör. ' intensiv : upplysning ge' -resultat. Tyvärr finns. det även. många . nonchalanta bilförare och det är värre att komma till rätta med” dessa, Där hjälper knappast an- ' . snabbt, Ar: 1954, då t ppen :. nåddes, hade :vi i 'vårt land inte! "1 fjol var. siffran 140.000. Det är: : let dödsolyckor bland motorcyk- ' listerna ' minskar, dock :knappast så kraftigt som från 67 1961-till' 35 1962. Även cykeltrafikanternas ' antal sjunker och detta återspeg-" las i statistikens olycksoffer, som ' dalat från 151 döda 1961 till 124 i" ” fjol.: Mopeden är emellertid allt jämt ett mycket populärt: fort skaffningsmedel, - men även . här har dödsolyckornas antal' sjunkit” ALLA AVTAL som åclade man- dat. strider. mot grundlagens” bud och mening och" borde, inte -före- komma, skriver Stockholmstidnin- |, gen (s) i en ;ledarkoramentar ” till | fru Gärda Svensons beslut att sitta kvar tills vidare i riksdagens, "nt Det är olustigt och alls inte bra | för riksdagens. anseende med, des= ;vikna a kånska banker. " ” " Hasan < atgforskningen fr amskri satser ivet vi inte — på amt kanskt håll har det kannstöpts åt-' KR skilligt "härom | —; och det skulle härpå. Vi vill därför endast ge några glimtar som torde belysa alg- florans oerhörda betydelse. och: de möjligheter till bättre näringsför- sörjning den kan komma att ge. ; Som "gödningsämne för jorden är den ovärderlig. Den tjänar som rå- material för många medicinska pre- parat, "exempelvis jod, brom, den ger kali. och soda. Även för' fram-, ställning 'av agar-agar, benämnin- gen på torkade asiatiska alger, Hit lon och Java, Agar-agar från Ja- pan ger blandad med vatten ett gelé, som används vid matlagning som ersättning för gelatin, samt för bakteriologiska ändamål, Agar=- agar-preparat används även som milt laxativ, som åt avföringen ger Framför allt ger algerna födo- ämnen” åt djur och "människor, I Japan 'och för övrigt på många andra håll hår länge bedrivits en regelrätt odling av havsalger, I Ja- pan ipte bara för inhemskt bruk, Exporten är sedan många år om- fattande, Värdet av producerade ja- panska alger uppgick redan för mer än ett decenninm sedan till åt- skilliga miljoner kronor årligen. Men låt oss återgå till våra landsmän, som skapade förutsätt- ningen och de.resultat som nu vunnits, " Jacob Agardh” hade liksom sin Han utgav — man skrev '1858 — även ett "större . sammanfattande verk om: växtrikets naturliga .fa= miljer, som han: kallade ”Theoria Systematis Plantarum”... Han fäste därvid uppmärksamheten på fröna, deras form, läge och vidfästning som särskilt betydelsefullt moment vid växtfamiljernas inbördes släkt- skap och begränsning. Och vid an- läggningen av Lunds nya botaniska trädgård i slutet av 1860-talet blev Jacob Agardhs åsikter bestämman- . de för växtfamiljernas gruppering. Andra av hans arbeten har äg- nats åt växternas morfologi och anatomi, I sin avhandling ketitlad STÖD DEN NYA KULTURFONDEN : genom att 'telegrafera . på Kungablanketten, köpa 'Kungamyntet o. frunkera > följa av. kvävning "Avsevärda - mängder 'kolos bildas när "bensin förbränns i.e bilmotor, De strömmar ut :ge- nom. avgasröret och «har :vid många tillfällen . varit anledning till så kallad gamagedöd. Dettå är bekant .— 'men, har "vi tills räckligt uppmärksammat de tra- fikrisker > som ' uppetår.' såsom följd av denna bilistens verk- ligt lömska ' fiende? "Även : vid en obetydlig men olyckligt ber förgiftad "och göra föraren an: Polisen i I Västra Bi Järes verksamhet " Samanlagda antalet registre- |. rade ärenden i polisdistriktet under år 1962 har uppgått till 1.466, varav 769 är indrivnings- . ärenden, . Beträffande indriv<|- ningsverksamheten uppgår in- kasserade . bötes- och skatte- "medel till 96.441 kronor!" .” Verkställda skatteutredningar och .delgivningar 58. :Av' utred- nings-+ och. polisverksamhelt! i övrigt 'kan följande noteras; all- männa dazboksförda ärenden är 697, upprätiade förundersök- ningsprotokioll och rapporter 341, trafikolyckor 22,. rattfylleri ' 4, tjuvnadsbrott 33, hränder 9, vars av 3 fordonsbränder, , våldsbrott 1, brott mot skattestrafflagen" 14 samt utredning i sambang med dödsfall.4. -Av -610 övriga ären- den förekommer bl a från andra distrikt "begärda förhör och ut- redriingar om brott och trafik- olyckor. Registrerade utlänning- gods 76 varav” 32 Hillrättakom- = > med Kungafrimärkena. "T mät. Er ont och Juktlös; 4 erinrar Beriöinibladet-" nå Även i en 'så stark förtunnirig- som . 0.01” Jrocent, kan: koloxid” framkalla rotlighet, huvudvärk” oc kerhetssynpunkt skulle "det "inte lägen läcka i bilens avgassystem | kan kabinluften på kort tid. blit Förstå "bilinspektör vid Burén vid Statens tion: påpekar” att från trafik skada 'om regelbundna - konttrol- ;ler (av -bilens- avgassystem . blev vobligätoriska:” I: vilket: fall som Fhelst: bör: varje bilist 1813 verkz ställa 7 sådana « kontroller; : spektioner,; :. . Tdåt sammanhanget kän! näm- nas att .det på. de flesta verk- städer voch sa rvicestationer finns appanter för koloxidtest.. Inte ens en grundlig test behöver . ta mer än 15—20 minuter: Några av "de. "vanligaste och risk att 'koloxid sugs i är. följandet. I i ” Avgasröret ä är, > full dög sön- | derrostat och avgaserna sbröm- mar även in i vagnen. Absolut livsfarligt, >. os. Förbindelserna mellan Nud- dämpare och avgasrör ofta otä- ta. Kondensationen i avgasröret har frätt. sönder, rörets. under- ilen, åstadkommits genom påkörning av hågon sten eller dylikt. Luft. kylda bilar kan i wärmeväxla- ren ha rostskador. som inte syns men genom "vilka" avgaserna tränger in då vagnen. I packnin- gen ' mellan grenrör från motor 'och avgasrör kan idet "också fin- nas farligt läckage, . Och.slutligen: > . : En koloxidprovare ger snabbt utslag och är lätthanterlig och tillförlitlig." På en kort . stund kan man fastställa” om avgaser "tränger in i bilen." - - allvarligaste felen; som. medför . kant.: Liknande skador. kan - hå | sa om delade mandat i första kamma- "ren, Framför :allt : centerpartister | har ägerat i-sådana sammanhang. > I det aktuella fallet stod striden "het mellan manliga: "centerpartis- "ter i Halland och centerns kv:n- "nor som inte' ville mista sin enda ." representant i riksdagen. . I höstas var: centerkvinnorna i aktion för att placera fru Gärda S i .:Uppsala-Stockhol Pp; " län:i stället för Ferdinand Nils- son, Det gick nu inte; men enigt förljudande gjordes där ett annat arrangemang. : Hr Nilsson skvlle "få sitta halva ått den: och mindre än 314.000 sådana fordon, ' ;: därför ganska naturligt att antä—" : ' nat än strä e övervakning. Även cyklister, mopedister och . fotgängare syndar mot trafikreg- lerna och här spelar också okun- nighet om trafikregler och om de ; risker den tyngre fordonstrafiken "medför in. Följaktligen är ökad: .upplysning :. att rekommendera "även -. bland ; dessa: trafikanter. | NTF 'siktar också till att sprida sådan och det råder ingen tvekan om att med god vilja bland trafi- ' kanterna kan : trafiksäkerheten .' höjas åtskilligt. Ett gemensamt in- tresse bör. alla trafikanter ha: att mota döden I trafiken. : riksdagsgrupp. ändå 66.000 kvinnor, . +.» Centern börde svälja förtreten "och "låta: fru "Svenson fortsätta sitt värv utan kommentarer.. Det .är bara åskådare från andra par- tier'som tycker att den nu offent- liggjorda -sprickan” mellan ' 'man- liga. och kvinnliga ? intressen in- om centern är nöjsam: att ta del och då : repre- fö bund DET ÄR PÅ TIDEN att äpphöra | med "den "interna : kohandeln - om : Handel "De är ju inga brödkakor som | kan brytas och delas ut efter be. : hag bland :hungrande partikory- féer, Finurligheten slår ibland-sig - själv. på fingrarna så. det svider, ; Den skall veta att medkänslan: är : fasligt liten, Gärda Svenson gör : rätt i att behålla sitt mandat. "Hon ! gör ' bland annat : sitt . parti den : . tjänsten att lära det mores, Det ' | behövs. I Ta En stjärna gick. på himlen fram |. sedan ersättas av partisekreterare . GJonnergår fr > > Det blir spännande att” seb r "det går om fyra år. De avtals- 7 slutande" centerpartisterna” tycks "nämligen ha. en' envis. benägenhet "att; komma på 'andra' tankar. då tiden för byte närmar sig DET; SKULLE VARA 3 .BE- 'FÄNGT . avi. centerpartiet att just]. nu göra sig av med sin enda kvinn- liga riksdagsledamot, tycker. Göte- borgs-Posten (fpje sr. «; Under: höstriksdagen Har det varit påtagligt hur intensivt de : > kvinnliga ledamöterna, deltar'i de= hbatten,' Trots' att de utgör endast en ringa minoritet. har de ' satt färg på den och visat. att de inte - är lika benägna som nianliga kol- "i Jeger att svära! på magisterns ord. Fortsätter de att demonstrera sin : Självständighet ; oavsett partifärg, | kan man vänta sig nya intressan= - ta bataljer. c Från den h ande "parti. ot gick - å himlen fram, En. stjärna | Halleluja, Dn för österns vise, undersam, Halleluja, "halleluja" RA vi en "värre Isvinter i år än vi någonsin haft? Det är en fråga som särskilt sjöfolk och kust- fiskare ställer sig i dessa kalla da- « gar' då termometern kryper 10-15 grader under nollstrecket 'och en bitande : sydost svider i skinnet, Överisade trålare” och motorskutor ligger och kvider i issörjan i ham- nen och på kajen skockas sjöfolk med bistra nunor och snackar om hur det ska bli, Och' om hur det Varit tidigare: år, Kylan ryker. ur Kattegatt. Den har satt in "minst fyra' veckor tidigare än 1922, den värsta isvintern man” minns, Det| kan bli. ruggigt om. det vill sej illa, konstaterar gubbarna. Visser- ligen lättade det ett tag när ostan började sopa rent vid kusten i dag och tog isen med sig mot Anholt.] Men här är bara den 4 januari och det värsta. av vintern. är kvar. ID hänger dramatik, i "rimluften när gubbarna börjar | minnas, Man :snackar. och” dividerar, En minns så, en: annan så. Men det finns dom som. har papper på vad dom snackar om, Dom: gamla lots- förmännen '. brukade föra . dagbok över såna här isvintrar. Torra siff- ror "som. konstaterar torra fakta, Men det är inte svårt att skönja dramat mellan raderna, i Vi träffade” Éd ”överlötsen Gunnar Lilja nere bland' gubbarna i - hamnen, Han har gjort många och |; svåra -lotsningar i is längs : väst- kusten och har mycket att berätta om isvintrar, då lotsbåtarna låg in- frusna och ”lotsarna tog skridskor på sej för att komma från och till fårtygen 'i de brutna isrännorna, Men om det skall vi: berätta ' en "annan gång. . sz — Det var fakta om isvintrarna du ville ha; sa Lilja. Kom med hem skall du få se hur det' var '—22 och 24; Själv tjänstgjorde jag inte i Falkenberg "då, men jag har fått mej. anförtrodd . en isdagbok som gubbar... som var före mej förde över. dom, bistra: åren. Där finns både. dramatik och fakta. Och dom stämmer. : "1922 den" 22/1. började. "det" bli issörja till ' sjöss”, . konstaterar is- dagboken. Och-eftersom man enligt Lilja skall hålla sig” till fakta : och inte' svamla om dramatik i onödan, skall' vi här återge. den punkt för punkt som den. är.' Det "är drama ö den som begriper sej på De; 8. februari örjade det med svår packis till sjöss och i far- leden. Al sjöfart på hamnen stängd. Ängaren Sirius av Karlstad -fast i isen I' distansminut utanför Mar- sten. 11/2;. Flera - ångare synliga i isen. Signalerar till varandra, 14/2: 7 ångare synliga i olika riktningar, tet, Innan "den blev antagen såg ett "otal psalmböcker " dagens ljus, De flesta av dessa innehöll 'ej så många psalmer, men de utgavs på löpande band och 'var i regel bok- tryckarens egen affär, Och som det kom ut så många psalmböcker kan man av detta sluta sig till att de blev köpta och gav sina utgivare god förtjänst. .. Svedberg, . som både tagit. upp även den psalmen i sitt psalmboks- förslag, 'gav även en ,ordagrann översättning vers för vers av den Då: "märkte de att. K gen, .t Halleluja, »-., > : | var: "ned "av: hi 1 Halleluja, halleluja! sr Ty komma de till" Betlehem. | Halleluja 'v 57 : dit "gudaskenet lyste" dem." i Halleluja, halleluja!” , Guld, rökverk, myrra, buro de Halleluja sh - och: gladdes att få Kristus 59 Halleluja, halleluja, : "Detta är Eden traditionella -Atrete Imen, I vår psalmbol latinska texten. Det:'var:rätt ori- ginellt att. efter den latinska tex- "ten, följdé den svenska. översätt- ningen, . vers för vers, Men detta var ett rätt vanligt bruk i tidiga- re psalmböcker, både hos oss, i Tysk- land och Danmark, I praktiken blev det sedan så att korgossarna sjöng den latinska texten och me- nigheten översättningen, strof för strof. Genom' detta kom även lan- dets modersmål att införas vid den allmänna gudstjänsten, : Den översättning, som vi använ- der, är. gjord av Laurentius Jo- nae Cestricius, död som kyrkoher- har. vi endast tre psalmer för Trét- Ovan citerade klassiska ledningen har Gärda Svenson fått höra många hotfulla 'ord. Dem « bör hon kunna ta med jämnmod, Uppgörelser. under hand mellan . valkandidater om delad -mandat- "tid är. ett otyg, Man kan kland- ,ra fru. Svenson för att hon gick "med på den: "finurligheten. "Men det : skulle ju värit :stolligt om hon, sedan hennes suppleant kom- - mit in i andra kammaren, ansett "sig bunden att avgå för att läm- na; plats för suppleantens Supp= leant, ÄMNAR MAN TRÅKA. UT sin enda kvinnliga riksdagsledamot in- om centerpartiet? .spörjer Ny Tid (s), som dock : inte tror. att det går så långt: i "+ Vår ändra kämmard är numera den parlamentariska församling i "Europa, som har: de flesta kvin- norna procentuellt sett. Också riksdagens - minsta partigrupp, kommunisterna, får nu en kvinn- lig representant i den församlin- gen. Det är endast centerh sum trettonded lm ”En stjärna gick på himlen fram” och Wallins ”Statt upp, o Sion, och lovsjung” nr: 68 samt Hedborns juipsalm, som Wal« lin placerade som Trettonded de i Hä d år 1597. Han. hade tidigare varit kyrkoherde i Resele och han är en av undertecknarna av Upsala mötes beslut 1593, Hans son, som blev. kyrkoherde i Rid- darholmskyrkan, utgav - -postumt en samling psalmer, skrivnå av fadern. psalm: Nu segrar alla «trognas hopp”, ps 69." su Alla -Trettondedagspsalmérna bez. gagnas mycket flitigt på denna dag men den som har traditionen bak- om sig är utan tvekan ovan cite- rade psalm nr 67: ”En stjärna gick på himlen fram”, "> . Psalmen är mycket ”gamrnal och sjöngs redan i vårt land före vår första officiella: svenska psalmbok av år 1695, Redan i en. psalmbok, . som" bär årtalet 1557 finnes. 'psal- men intagen i sin latinska text och därefter finnes den med i varje psalmbok och psalmboksförslag fram till 1695, undantagandes den psalmbok, som utkom 1633. ra Man talar alltid om vår första officiella psalmbok av 1695, till vil- kén Svedberg utförde huvudarbe- Den: Översättning som : utförts av denne har han gjort efter en tysk översättning av den latinska tex- tillbaka till Petrus "Dresdensis, lä- rare från Dresden, som: dog år 1414, Man tror att melodin är från 1543, . -Oss kristna bör. på, "samma vis, Halleluja : åt Herren" offra evigt Pris Halleluja, halleluja! Lov” ske Gud Fader och hans Son Halleluja, - . samt : Helge ' And” på högsta tron Halleluja, halleluja! "+ Pris vare ' Guds "barmhärtighet, Halleluja +. . a Vu och uti all evighet," har en säger en. kvinna i sin "> GREVLIGT; NS Det: riskfulla med att resa utan kammartjänare framgår äv en upplevelse . hertigen. av Marlbo- rough nyligen var utsatt för då han var gäst hos en av sina dött- rar. Dottern blev förvånad över att höra att hertigen måste få en ny tandborste eftersom den gamla 7 in- te skummade tillräs tillräckligt”. AN Hertigen "måste skonsam påmin- Tas om aft utan hans påpassliga kammarntjänare At tid brukar lägga på den hertigliga | tandborsten tandborste. Historietten berättas i i Sundy Te skummar, ingen legraph som stöder: sig på New : Statesmän, n leluja! Halleluja!” >= (Psalm 67: sm "> Torild Lindblom ten. Den tyska översättningen 'går |: Var: 1922 den värsta isvinterni Lotsförmans dagbok berättar, | Norska ångarna "Dagbjörn. "och Tys ricum driver 'med isen mot Skora Båda har daglig förbindelse med land., -18/2: Då fastnade en dansk åna gare Saga i isen 1 sjömil väster om : Stuten, 13/2 Ångaren Mjölner fast i packis, 5 sjömil SV Falken« berg. : Kom loss. .-Fastnade igen, Bland övriga ångare som :' fastnade den dagen var. dansken Garonje, ytterligare en dansk samt en rysk ångare, som. satt fast ca 7 sjömil i SV. 14/2 hissade tyska ångarna Erika och Magdalena" lotsflagg. Den 17/2 kom två man iland från Ga= ronje och omtalade att ryssen var -utan proviant, Alla de längst ut liggande fartygen driver: "med isen, än nordvart än .sydvart, beroende på strömmen.” D 19 febr - kom. danska ibiys” -taren' Bryderen: för att ta loss Saga.” " Försöket uppgavs: efter ett drygt dygn. Bryderen tog sig ut igen. Den 21 febr tog sig 36 'man från ” Stafsinge” (fiskare och andra) ut.'på isen för att söka såga Bry= deren som återkom; fram till Saga. Det' misslyckades då.” Samma 'dag kom Sirius med isen till Steninge. Flera plåtar och 'spant intryckta, hjärtstocken.. bräckt: och fartyget läck genom stark isskruvning, Myc= ket 'snö hade fallit "under veckan. Den 21/2 åtta. ångare synliga. fast : i" isen”. Angarén -Harald 'på .nords gående fastnade 5 sjömil i SV. Is- brytaren - IL anländer. :- Uppéhåller sig "vid Harlad :10 "min," Fortsatte sydvart mot Garorije, Den 28/2 Is= brytaren "II. avgår nordvart med Harald. och en av de två ångare som varit fast ute i SV. ' Den 1 mars, Bryderen på väg in mot Saga, som -nu, har drivit till SV från Morups fyr, Isbrytaren IL synes komma styrande in mot Eri- ka som nu ligger SV från Falken= isen. På eftermiddagen började det bli öppna. rännor synliga ute -till havs. Under nattens friska vind. har isen skjutit. upp. till höga ;berg på vågbrytaren. Turicum på drift nord= gick klar. Går för egen maskin norr- v.ut från Hallarna.' Dagbjörn drev med. isen, gick klar innanför Skor= ren och fastnade" vid Hallarna. Sa- ga har drivit bort- mot Morup. 2/3 isfritt i farvattnet. Alla prickar up= på, : Bryderen assisterar ”Turieum som. drivit" till: väst" om '; 3tutens Marsten : och "befriade: Sirius ' ock därefter Erika ur'isen, -9/3. vinden NO' och frisk. Isen: driver, ut från två sjömil ut. 10/3 ångaren William avgår från: Falkenberg, men åter- vänder på grund-av att isen låg i ett brett bälte som var omöjligt att forcera, - den 11'och "lyckades då forcera is- bältet, Angfartyget Najaden kom som första fartyg sedan isen bör- jat :in till. "Falkenberg kl 4 em samma ' dag. Den 12 mars var det västlig kuling. Ett smalt bälte driv- is utanför mellanrevet "ca 1.000, m.. inkom och rapporterar ett ca 3 sjö- ten. Fiskebåten Irene kom in i hamn sydvart, Inga svårigheter til Sjöss. Mi några få ord: ”Isen på Mel= lanrevet låg kvar till den 25 april” ” ”avslutas' så den gamle lot= sens 'israpport för. den ' svåra is- vintern” 1922. "Den följdes av en, nätan lika svår 1924. Det skulle bli för långt att här skildra även den isvintern! Men vi lovar återkomma om kylan står sig och -gör gångna dramatiska händelser aktuella igen. Det finns som sagt inga försök att dramatiserå i lotsarnas gamla dag= böcker.” De nämner: ingenting om den hårda kampen, som förs där= ute i kylan ' och issörjan. Kampen som förs för att vi härhemma skall kunna "sitta .i' våra varma kåkar och :med mättade magar prata om och skidföre, Men mellan lotsdag= drama av bittert allvar,: Även om man,. som han så: Lil; griper sej på sjön. . I Alcastara, Badajoz, Spanien - ”Dryckesbrödernas : sällskap” - ut« nämnt Bernardo Olaver till heders« President, Under de 87 år han le« vat beräknas han ha druckit 63, .000 liter 'vin "och 13.800 liter sprit, huvudsakligen konjak, i I. Frankrike kommer 25-centi« "| mesmärkena inom kort att smaka absint. Franska” postväsendet. har gjort lyckade experiment 'med : att tillföra limmet på baksidan en; smu= la anis (det huvudsakliga smak« ämnet i absint) och nu skall försöx ken omsättas i praktiken, tl I dag - I kucvsr Solen går upp- kk” 855 och ned kl 15.42 fate Jned IL 15.3, ERLAND : ON 2 Solen: "går upp. kl. 8.54 "och - mil brett drivisbälte utanför Skot- på em samma dag.' 15/3 Drivis i ' ren och fastnar vid södra pricken, ' berg i stark 'drift nordvart med ' vart nära "inpå: Limborevet, - men - ut innanför. Skorrarna' men fastnar -. | Isbrytaren =IE-var:: inne--södersom >= land och syns på kvällen vara ca - William avgick igen , brett. Najaden. avgick. M/s Altair o härligt .vinterväder med' skridskois ls bokens ' rader kan man spåra ett '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.