for "””” EAHOLMS: 4 DEN 8 JANUARI 1963 Kinas'spel' om makten i öster : ", Maos Kina har under sista vec- . kan före nyåret utvecklat en liv- lig diplomatisk aktivitet som för-.. tjänar att.noteras med största . uppmärksamhet — ej minst med hänsyn till den 'skarpa ideologiska konflikten "mellan Peking och Moskva, Å ena sidan ingicks en" . överensk med Pakistan beträffande gränsen mellan den " kinesiska provinsen Sinkiang och den, tiM. Pakistan hörande delen ” - försök att vinna över mongolerna get med den Mongoliska Folkre-.. publiken, så varierar omdömena . om dettas innebörd. I Ulan' Ba- tor, Mongoliets huvudstad, har ledningen hittills varit pålitligt Moskva-trogen, "Antingen måste "Mao Tse-tung nu ha gjort ett på sin sida, eller också har Kan förmått dem till" territoriska ef- tergifter, vilka av Moskva måste fade av epidemiska sj » sjukdomar obligatorisk för pilgri- av Kashmir, å andra sidan under- tecknades. ett fördrag med Yttre Mongoliet, vars innehåll hittills icke blivit tillkännagivet, men där gränsfrågor likaledes tycks ha spe- lat huvudrollen. ee Betydelsen av denna vänskap- liga uppgörelse ' med . Pakistan ligger självfallet däri, att de ki- nesiska - kommunisterna : lyckats politiskt .. utmanövrera ' Indien, Amerikanarna'och engelsmännen har visserligen genom: sina på- tryckningar äntligen förmått Neh- ru att .ge sig in 'på förhandlingar med den: pakistanske regerings- chefen, — fältmarskalken ” Ajub Khan, men hoppet om ett fredligt och varaktigt biläggande av den "> sedan-imånga år "pågående indisk-- pakistanska drågkampen om Kash- : mir synes dock vara mycket däm- I padé ae to te sl Pekingregeringens demonstra- tivt vänliga och tillmötesgående hållning .mot Ajub.Khans, regim. i Rawalpindi är. ägnat att ytter-.-: ligare: försvaga ' Indiens position. De afro-asiatiska staternas kon- ferens .i Colombo, som tagit till sin uppgift att medla i den indisk- kinesiska. konflikten, blev: också . ett bittert piller av. besvikelse för Nehru,. ty . ingen: enda: av . de neuträlistiska . medlemsstaterna - i denna konferens — Ghana, Egyp- .. ten, Ceylon, Burma och Kambod- ja — ville eller" vågade morska upp sigttill ett fördömande ”av. den - kinesiska" angr litiken, ha . uppfattats som en indirekt kränkning av Sovjetväldets egna . intressen, | NS Vid en tidpunkt, då de. kine-. "siska kommunisternas kamp mot Chiang-Kai-shek . tedde sig näs- tan utsiktslös, nämligen ' år 1937, "förklarade Mao Tse-tung för den amerikanske journalisten Edgar - Snow,' att. om folkrevolutionen komme att segra i Kina, så skul- .1e Yttre - Mongoliet automatiskt och av fri vilja komma 'att bli en del av den kinesiska förbunds- . staten.” Bakom detta anspråk stod - medvetandet, att Yttre Mongoliet - en gång tillhört Kina och först år 1924 med ryskt ”stöd” förklarat sig som oavhängig stat. National- kina tvingades 1946 erkänna' den- a ”oavhängighet”. De röda härs- karna i Peking har icke: ändrat - nämnda sakförhållande men i och ! med + det . kommunistiska ', Kinas ', . maktkonsolidering '- följde, . att Mongoliet erhöll en allt större rö- relsefrihet mellan sina båda mäk- tiga grannar, Denna :utveckling' föranledde USA' och de andra "västmakterna, att år 1981 i. de- ' cember rösta för Mongoliska Folk- . republikens upptagande i Fören- : ta Nationerna, =, it oo os "> Skulle Pekings krav: på. revi- - sion, av .de tidigare mongoliska” . gränsförändringarna, — vilka "alla ” gick till" Kinas nackdel, nu och ” framgent riktas mot själva, Sov- ' jetunionen, 'så är det givet, att” de "ideologiska "motsättningarna Pekings-- nästa - schackdrag var ännu intressantare.: Eftersom man icke känner innehållet av fördra-, Fre er dd - mellan Moskva och Peking skul- le komma att bli också rent makt "Politiska, - pressens -betydelse i en civilisa- tion som förfogar över radio och. TV skulle ha minskat avsevärt, erbjuder situationen i New York en tankeställare "och: en -d tiv Det meddelas att återverkningar-. na av tidni; rejken är frappan- | .TIDNINGSSTREJKEN " 1: NEV YOEK, som drabbat. nio tidnin. gar med en sammanlagd upplaga av fem miljoner exemplar, har ställt 'pressens betydelse som nyhetsför- medlare "i, blickpunkten, påpekar iSvenska Dagbladet (h): ': = > - i Om man föreställt si; N 2 ukdomar? Sr 'åtgärder — bl a pumpas vatten från den heliga Zem-Zem-brunnen upp på elektrisk väg och passerar ut ge- nom '-mässingskranar — är den tid förbi, då tusentals människor åter- vände hem från del heliga staden smittade av tyfus eller kolera. För övrigt 'är' vaccinering mot dessa merna. «oc ta på de flesta områden, Det gäl- . ler inte bara affärslivet, där fram- - för. allt detaljhandeln har lamsla- ; its genonr att den inte kan an- nonsera, utan också restauranger - och hotell som rapporterar 'en be. ”tydande kundminskning; Företrä- dare för New Yorks väldiga turist- industri talar om katastrof; bio- .|..grafägarna vågar inte släppa fram nya filmer utan kör .med gamla, " teatrarna .kan inte ha. premiär på ” nya. pjäser, eftersom inga .recen- --sioner kan förväntas; konsertde- =”buter och många andra artistfram- 5. trädanden blir: meningslösa i det stora vacuum som råder... .. vv + 1 Man tycker”att de kommersiella televisionsprogrammen'- nu '. borde” uppleva ett-eldorado, men det här | visat sig att de”inte”har samma -| effektivitet som idningsreklamen, fortsätter Sv D: -- .. Och vad nyheterna beträffar har ; de elektroniska "massmedias be- gränsning. blivit uppenbar — ba- ra att framföra det nyhetsmaterial £om ett nummer av en stor tid-" ning innehåller skulle . fordra" timslånga, kanske dagslånga pro- - gram. Man kan också föreställa sig vad det kan betyda när den: egenartade växelverkan upphör, "som förekommer mellan pressen å ena sidan, radio och TV å den andra — även här torde uppstå- ett vacuum, som inte minst torde göra sig gällande som en brist på stimulans och' ett otillfredsställt behov av kommentar och bedöm- ning, H ” / Le Svenska formgivare: fick USA-priser Åtta kända. formgivare från Sve- rige fick tillsammans med 45 andra på söndagen motta priser av chefen för American Institute Interior De- sign, Milton Glaser, i Pick-Congress Hotel i Chicago. > fee "Finland och Danmark fick fem priser vartdera. Omkring 400 form- . givare från. åtta länder deltog, ” De svenska vinnarna är Viola Gråsten, Stockholm, Lennart: och Brita Svefors, Kinna, A Faith-Ell, Växjö, Eva Ralfe, Göteborg, Carl Arne Berger, Stockholm, Vicke- Lindstrand, Kosta, och Cliff Holden, Marstrand, . «oc vv | t sa ISDUBBARNA FRAM = vi "Det är tryggt att kunna lita sig till isdubbarna, De hänger i sitt "fodral på bröstet eller ligger lätt åtkomliga i en ytterficka och nu ' plockas de fram, Det är gjort på några ögonblick. vor Tea + , Svenska Livräddningssällskapet' 4 Att läsa ANNONSERNA i LT. sär både: lönande och roligt: a Frankrike försvinner 10.000 äk- ta -män .om året. De -komr; «+ inte. tillbaka från sina affärsresor. "De rymmer med en annan kvin- na, Endast ett fåtal fall blir upp- "klarade; ty i Frankrike har ingen "rätt att efterforska en' annan män" niska — denne må sedan vara ens ”egen' äkta man! Den som inte "står i telefonkatalogen, är helt enkelt oanträffbar, ' Polisens 'anmälnings- - kort .- hemlighålls strängt. Polisen skyddar principiellt varje medbor- gare, som föredrar att leva inkog- nito.. > Den . parisiska ” advokaten Maitre :Denise Petit-Moreau löper till storms | mot” sina - landsmäns "märkvärdiga frihetskärlek. 1 sin praktik. upplever hon dagligen" de övergivna hustruznas nöd. - . Morisieur 'B kom hem med en spännande nyhet. ”Vi ska flytta till » PariS! Jag' har fått ett. nytt jobb! I framtiden kommer jag" att för- här i Tanger! utropade han och vif- 'tade glädjestrålande med ett brev. Madame B omfamnade hänryckt sin make 'och de sex barnen satte i med ett indiantjut. «= >." " Nu" började man överlägga, och först sades "fyrarumsvåningen upp. Sedan” tog man barnen ur skolan, och järnvägsbiljetter till Marseille och Paris. Varje ögon- blick 'målte' B skulle” örja sin nya anställning rv. , om knäppa fyra veckor... "7. "7 "Kort före avresan. kom plötsligt ett 231 ” "Mi 3 r B had att ' omedelbart komma till Paris. Förargad ' bytte han sina biljetter mot en flygbiljett. ”På torsdag kom- mér 'jag och hämtar er' vid tåget i Paris”; sade han vid avskedet . och tryckte "en papperslapp i han- der på "sin fru, ”Här har du ad- : ressen till vårt hotell, ifall vi inte - skulle" få syn på varandra. Rum- | men är'réserverade”, Då familjen "inträffade-i Paris stod ingen: Mon> .sieur "B. på perrongen: Besviken väntade madame B'med' sina 'sex barn i'vestibulen. Två timmar gick, årigd flickan” började: gråta. ”Det kanske "hår" hänt pappa något”, menade 'den äldsta, - Nervös: letade madame 'B efter hotellådressen. i sitt ”gepäcka: ”Madame B'..”: Ho- tellvärden”. granskade" hastigt "sin lista. ”Javisst”, sade han sedan, ”två rum är”reserverade för' er. ' För en hel månad" :s.s MR + PÄr min | ”Er:i man?” - Värden . bluffad'på Hénne; >.” "Han har ju tagit in hä --"Det var minsann någ rummeén "reserverades : fö sedan per telefon.” Uf > -”Vad säger: ni?”. var det' förvå- "nade :svaret när madame B dagen "därpå; telefonerade till den fabrik -som anställt hennes man. ”Monsieur B från Tanger? Det' namnet har "vi aldrig hört. Ni måste ta fel”. ” ” :Efterspaniugen .var fruktlös.. Vad annat "återstod för. madame: B än "att söka arbete. Hon började 'sku- ra trappor. :Det har hon nu hållit på med i över'sex år. : , Jag ska bara gå och köpa cigarretter: = .”Jag Ska'bara springa ner och köpa cigarretter”, sade monsieur, X " till sin fru, ”Jag är tillbaka om två « minuter” -Cigarraffären ligger tvärs över :gatan.. Det går en timme: mannen har ännu inte kominit till- baka Madame X väntar till mid- natt, förargad, orolig, sedan sprin- ger hon över till affären, ”Er man var här för cirka två timmar sen”, säger, biträdet; ”Han köpte ett pa- ket cigarretter och gick sin väg”... Hela natten går under ängslig värtan, Madame X går till.polis- stationen innan bon gör i ordning 4” äkta män pr år försvinner i Frankrike tjäna 400 francs mer per månad än | Den tvåårige pojken och den fyra- |. frukost åt sina bägge pojkar. Man söker genom: listan på olycksfall. Nej, där finns inte. hennes mans namn, Lättad telefonerar hon till hans arbetsplats! Men här får hon veta att monsieur inte infunnit sig till arbetet 4. «>. os 2 Mademoiselle Chamouard, direk- tris för "den polisiära efterforsk- ningsavdelningen (”Service des Re- cherches' dans TFYlIntéret des Fa- milles”) tar emot madame X med vänlighet och medkänsla. Hon an- ställer genast de första efterforsk- I ningarna. se Det går dagar och veckor: mon- sieur X är och förblir försvunnen. Hushållets besparingar är snart för- ' brukade. . Madame X måste förtjä- na. familjens uppehälle som pac- kerska i ett varuhus, Äntligen, ef- ter två och 'en halv månad kom- mer polisen "med den efterlängtade underrättelsen: vo ooe tes " ”Er make är vid god hälsa?” '. Madame X frågar efter hans ad«' ress. '- oc oo I ”Jag beklagar!” svarar polisman- nen. ”Monsieur X tillät oss inte att meddela hans nya adress”, + Det återstår ingenting annat för den arma kvinnan än att vända sig till domstolen. Tre veckor se-. nare frågar domaren henne: ”Ni önskar ett: bidrag till edra hus> hållskostnader? Bra! Hur mycket förtjänar, er man? Var arbetar ' han? Var uppehåller han sig?” Madame X kan inte besvara nå- : gon av. dessa: frågor. Förhandlin- gen uppskjuts. Efter månader kom- : mer. det till en ny: förhandling. Denna gång tillerkänns den för- tvivlade -hustrun ett -underhållsbi- drag på 250 francs.” Men” hennes: man” betalar "inte. ' Han döms till böter och i händelse av fortsatt tredskande till fängelse. Monsieur ' X inger en vadeinlaga emot domen, ' Under, tiden har det gått .8 måna- der. Monsieur X lever under ti-. den i sus och dus i skydd av den franska lagen om friheten, +." i 4 ” Missförbållanden skal PN ” undanröjas. -: : s "Nu, går den inflytelserika paris- - advokaten Maitre Denise Petit-Mo- - reau lidelsefullt in för att de över givna hustrurnas . nödrop" äntligen må höras, :Hon fordrar att en man : som överger sin familj skall ställas inför rätta. så fort han. ertappas — och bestraffas som desertör! -. . varagraf. 215: ger mannen, Hustrun. ”Valet b & UA F | måste bo hos honom. Mannen mås- te härbärgera henne”, Hur går det-' ta ihop med "lagen om den indi- viduella' friheten? | frågar - Maitre Petit-Moreau, . ”Lagen - fordrar : att. hustrun måste bo hos, sin. man. Jag kan inte förstå varför man då hemlighåller makens . adress . för henne. Mannen har ju uppenbart trampat på lagen?” Nn . "Maitre Denise Petit-Moreau :—, de övergivna hustrurnas skyddsän- gel '—' har äntligen lyckats ruska liv i parlamentet. Ett nytt. lagför- "slag fastställer att en ”förskjuten” ' hustru i framtiden åtminstone inte skall ha några' ekonomiska bekym-' mer, Efter skandinavisk” förebild . kommer staten hädanefter att prin=” ci ellt förskottera 'underhållsbi- - dragen, då mannen skuddat stoftet av sina fötter, Skattemyndigheter« na skall": överta fallen 'och” sörja för att dessa pengar åter kommer in, Ty -- det förstås av sig självt : även i Frankrike — när skattever- ket en gång börjar sysselsätta sig med en syndare — då är det slut med den lovprisade rätten till fri- - het, ;; As : vet :Kawl » Bachs samlade - = verk förbereds .— .De båda stora Johann Sebastian 'Bach-instituten i Leipzig och Östberlin är inte "längre: hågra forskningsinsti- tut utan ”bara arkiv som inte 'ens är" tillgängliga , för - den västerländska besökaren. Nu redånde. arbeten lagt grunden till ett 'centralt Johann Sebas- tan " Bach-forskningsinstitut ' i universistetsstaden Göttingen. Huvudpunkliten , i” institutets program är en ny utgåva av Bachs, samlade verk: Det före- ligger redan tjugo band. ' Den musikaliska världen är mycket glad "överst denna: utgåva som trycklagts precis efter woriginal- upplaägans slick ' och innehåller även : mästarens mihdre kända ligare tio band skall redan vara färdiga det kommande året. Där finns också utgåvor av instru- mentalverk. ' Bach-forskningsin- stitutets :direktör som 'nyligen installerats är musikvetenskapa- "char, man , efter tio års förbe- |: orgel- och klaverstycken. Ytter- | ' sen, hittillsvarande professor för muösikvetenskap vid Hamburgs universäletet, som. sedan” länge befattat sig med forskning om Bachs liv och arbete, Han har utgivit en berömlig bok med tti- teln ” ”Chronologie. der: Wexke Johann Sebastian Bachs”. Den- na skrift kommer. att ingå i Baschs samlade verk. Dessutom skall den publiceras, på engelska och frangka,' eftersom den -inne- håller " grundläggande rön ' för| den fortsatta Bach-forskningen. Bach-institutet. skulle inte ha kunnat inrättas, om. inte Max- Planck-Gesellschaft - och tför- bundsregeringen samt flera del- staters regeringar hade lämnat sist "stöd. ' Känske det är möj- ligt att en vacker dag få till- stånd . någon ' förbindelse med arkiven iLeipzig I sovjetzonen. Det är 'ganska angeläget, efter- titurer och originalupplagor för- varade man inte.gänna skulle vilja sakna 'i en fullständig upplaga. Men än 'så länge är även Bach på sätt och vis ett offer . för Tysklands "delning. Tvåhundra år efter hans död är det politiska motiv, som står i vägen för en fullständig upp- laga av den store mästarens |; på hemmet, som hon trodde kunde som det finns där viktiga par-|' NN - N OCK — 'samnordiska ut STAS a Danell Veckans TV: an streck-debatten i Nordvision i på fredag representeras Sverige av bis! I (et v) och professor Herbert Tingsten; > . ge-0v.5 kop 5 "hisdagen” den 8 Janvart-1963 ” | fö SS SÖKS SS 7 ALE 4 va [ a VER a så : "Det kommer att slå gnistor ' i årets första utan streck-de-' tidens Paris, dels' i "stockholmska batt i TV på fredag. 'Debat- - > ten har 'som rubrik ”Kyrka och . stat”, sänds. i Nordvision” och ' ' har . deltagare från Sverige, : "Danmark och . Norge. Sverige ' representeras av biskop: Sven '- -Danell + och Herbert "Tingsten; Debatten pågår som bekant så » länge deltagarna har lust, : I det välavvägda programmet un- ler "veckan" ingår den "omskrivna fV-föreställningen av Ibsens ”Hed- da Gabler” med, Ingrid Bergman 'i huvudrollen. "Föreställningen . sänds | från Talent Associates — Paramount Ltd; i samarbete : med BBC ” och CBS, I .de. övriga: rollerna" ser vi världsstjärnor ” som- Michael Red- gravey,': vilken spelar George: Tes- man ;och' Ralph ”Richårdson som assessor Brack. Mosa te OM 'Banketten”, svensk långfilm 3 "Det fattäs' bara en svensk lång- film föratt göra årets. första, TV- vecka verkligt populär, På kommer den: ”Banketten” baserar sig på en av Marika Stjern- stedts sista: romaner och -tilldrar dskretsar på 40-talet. Hu- vudpersonen, en förmögen bankir, spelas av Ernst Eklund. I de öv- riga rollerna ser vi bl a Elsa Carls- son, 'Sture Lagerwall, - Ewa Hen- ning och Birger Malmsten, . :;. "En aktuell. författare, Peder Sjö- gren, intervjuas i onsdagens kultur- fönster . ””Horisont” -;av .Karl-Olof Lång. Sjögren har bl a skrivit pjä- sen ”Nobelfesten”, söm f n ges av Stadsteatern. Hans" mest. bekanta roman” är ”Svarta .palmkronor”, I övrigt: bjuder ””Horisont” bl a på ett svep över den fotografiska ut- ställningen på Moderna Muséet; | - " Det svenska ' bidraget till doku- mentärklassen i Prix Italia 1962 vi- sas på tisdag och handlar om drott- ning Kristinas vistelse i Rom, Len- nart' Ehrenborg har besökt de stäl len i Rom där. drottning. Kristina vistades tiden 1655 till sin död 1689, Samma dag följer TV med några barn i olika, åldrar 'på konstmu- seum. I' serien ”Barn, och" konst” får vi se hur barn" upplever konst, n | Offa” med: helt annan Utgångspunkt än de vuxna." ' > PRÖR” äro mf Erie' M Nilsson som visas dag, där vi får 'en inblick i hur det går till i ett. restaurangkök, Filmen vill: inte (vara någon pre=: tentiös 'redogörelse; den har inget manuskript och innehåller för det mesta korta kamerasvep där ko=: miska och originella episoder bla belysta, > fre H . Helsvensk underhållning . ; "Det: blir två helsvenska under= hållningsprogram; sl ett” på onsdag och ett på lördag, På onsdag blir | det show" från' Göteborg, där Ulla Sjöblom, Torsten Lilliecrona, 'Gun= när Wiklund m fl:deltar;"Program= met: heter: ”Synvillan” -—'.ett ”väl= bekarit: namn för, de vitsiga 'göte= borgarna” som ' döpt - gin "TV-skrapa till Synvillan; Regissör -är Herman Ahlsell, ett namn . som. .bådar gott. Det är" nämligen'. han: som regis«. serat Jubelknäppen; ra - ”Hatten: eller Tröllkarlens melo=- dier” 'heter. lördagens lättgods,' där - vibl a möter>Hasse Ekrman;' Siw Malmkvist, Lasse ' Lönndahl.' och Charlie Norman: Programmet s i Nordvision, 12: Me "I årets första” ka saknas” förstås., inte Hylands , Hörna . som : kommer "på: onsda a -ny;giv inom: vår åldringsvård: " STOCKHOLM (TTspec) "En. helt ny giv inom fritids-' verksamheten! bland åldri : har "börjat lanseras i Malmö” och experimentet, som är unikt” | sitt slag, pågår på Värnhems ålderdomshem, ' Den nya idén » "heter helt enkelt pensionärstea- ter och bakom initiativet står -' skådespelerskan ' Ulla ' Rodhe samt kurator: Britt-Lis Herr» . .stedt . på det nämnda ålder- " doiash t. Om verksamhet berättar. Sven-Erik Handberg i tidskriften” Kommunaltjänste- - männen. +: 0. ta Att många ' pensionärers största aroblem heter sysslolöshet är ett xänt faktum, Inte minst gäller detta sådana gamla som vistas på ål- derdoms- och p Vv "Obligatoriska i latinet slopas": på gymnasiet. "STOCKHOLM" (TT) > -.öo. Latinet skall föreslås slopat som obligatoriskt ämne på gy i |skränker” på elevernas fritid, som": Å Å j:t protestera" mot, kravet att elever som 'skall få be=.. hovsprövade stipendier och studies bidrag måste ha högsta betyg i ord= ning och "uppförande, "sv. vv oo Organisationen 'skall kraftigt ver= , ka för att de ordningsregler som in= tä ;generellt ” rökförbud, förbud beslöt SECO (Sveriges elevers .cer- tralorg ion) på sitt å 5 sista dag på söndagen. ; = vc . Latinets ställning blev' föremål | för en het debatt, men förslaget om latinets slopande gick igenom med en överväldigande majoritet. SECO skall också verka för att en verk- lig ' undervisning i ämnet svensk uppsats kommer till stånd, +" :.- > Uppsatsämnet bör ' enligt SECO vidgas så att eleverna får under- visning bl a i hur man skriver skri- velzer till myndigheter och. sätter upp protokoll. . oo : » För att avhjälpa den stora subjek- tiviteten som nu råder vid uppsats- -Det var bl a mot bakgrunden av: detta förhållande som en. idé afterhand mognade hos Ulla Rodhe. ”Ion är också teaterpedagog ' och vörjade så smått fundera litet över itt ”klientel”. Om hon kunde ha Never tre—fyraårsåldern” borde '0n' "också kunna ha elever som "ar, låt oss säga 80. Varför. skulle ”ate teatern kunna hjälpa till att "ylla ut tiden, att slå ihjäl tristes- en 'för pensionärer 'med 'syssel- sättningssvårigheter?:. vac > « En dag råkade Ulla Rodhe berät- ta om 'sina funderingar för en av sina 'elever, ' Denne är socionom i det ”civila” och som aktiv social- arbetare blev han eld och lågor över hennes idé. Meh hur förverk- liga den? 5, SÖ a Efterhand kom så kurator Herr- stedt på Värnhems ålderdomshem in» i. bilden; ; ontakt etablerades och , omgående började fru. Herr- stedt- tala. vid sådana "pensionärer vara 'intresserade. av att gå med ienteatertrupp. 0 Mö öac et För 1 dagarna - nästan. exakt ett år sedan kunde så Ulla Rodhe häl-- sa landets' första pensionärsteater- grupp..” välkommen... Naturligtvis bedö beslöt SECO att ver- ka för att ett medbedömarsystem införs på hela gymnasiet, Student- skrivningarna bör bedömas lärare, av detta slag är helt andra än de som gäller i övrig ”teaterunder- '— Redan "på ett tidigt stadium insåg jag det orimliga i att på tra- ditionellt vis börja öva vanliga tea- terpjäser med den här gruppen, sä- ger Ulla Rodhe,' Än så länge har de gamla ' spelat sig själva, så att de fått blicka tillbaka på sina egna liv och gestalta olika upplevelser som de varit med om; Samtidigt har de dock hela tiden fått öva sig i konsten 'att' hålla sig inom scenens ram, Varje! gång har de agerande fått anpassa sig till:en bestämd miljö som med enkla me- del markerats på scenen. ' me - Och framstegen som skett hos de teaterbitna pensionärerna under den' tid :man hittills. hållit på är mycket tillfredsställande, anser Ul- 1a Rodhe, Elevernas tidigare räds- la för att framträda ”offentligt” mötte hon :en'rad problem, som hon tidigare inte kerfronterats med, betingelserna: för en verksamhet är som kortsopad, deras framställ- ninss" 4 st är belydligt ledigare än ibörjam +, 00 Nn t mot av trel SECO beslöt vidare att i en skri- | säga, Det har skett på så sätt atti. r ök och förbud mot anordnandet av offentliga mö= ten snarast tas bort... : . I: Sto rek ts skrivelse 'om -' rektorernas . alltför kholms" 1 stora "arbetsbörda beslöt SECO vatt >... instämma, Man framhåller att det i en progressiv skola är nödvändigt att rektorerna får tid att-ägna sig åt pedagogisk handledning. . + > 7 Till ny ordförande valdes Hans Bratt, Bromma läroverk, "0 co TRAMPA VATTEN - Nu kommer simkunnigheten väl - till pass.” Trampa vatten lugnt -" och' metodiskt. Luftkuddarna 4 i kläder och packning hjälper till att bära ån stund, + ne ." Svenska Livräddningssällskapet N +" Bygdens'spegel = LAHOLMS | ln Plats "+ ren professor Georg von Dadel=! verk, mek te få : : - a - , -— N ÄN . ne + As i - 2 N a > M i : : H NN 4 fear NH - Aa i us 1 a , + | " - a :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.