s : .' Washington," - jäktig och arbetsam; tid. -För- . säker på att. det 'var.' den.” års | Tördagen. den 12 fanuari” 1963 SN Denna gång - kommer. ”väitt "brev från den”. sydvästra. delen av USA. I mitten av sept, sluta- de jag. nämligen min förra plats i Washington och sedån början av okt, är jag. verksam på en . 'mjölkfarm här” nere i. södra Californien, inte -:så "långt från "Los Angeles. Tiden däremellan spenderade jag tillsammans med en norsk kollega för en givande | resa genom några av de:västli- gaste staterna. Bl. a. besökte vi Yellowstone Nationalpark," som är belägen mitt inne i Klippiga Bergens vildaste och mest otill- "gängliga område :' och vars yt- - vidd är lika stor som hela Hal . Jand, Parken är bl. a. känd för . mångfalden 'av nästan helt tama " björnar och högt sprutande heta | " källor. De: sistnämnda fick vi se i full verksamhet” vid . flera + tillfällen, "men "björnarna såg: vi inte ens spåren av, Dylika djur | i lär gå i ide'på vintern; söch var tiden uppe "bara" nyss - - bakom” Oss "nere i I slättbygderna. De två sista; :'månaderna,'. in: nan jåg slutadé på farmen -'i blev -; en. ganska utom den sista höskörden: hade vi: både' :spannmålsskörd :; och - kalvskiljningar att syssla "med. ” Skiljningarna kom; ovanligt :ti- digt, och orsaken därtill var, ett" par 'stora' präriebränder, som : under sommaren ödelagt gräset |. på "mer än hälften. av betes-: i. slutet. av | markerna. Redan "" augusti började, betet. tryta, "mot: "> ombyte i väderlek med .normalt slutet av november, och enda utvägen för att kunna hål- la” kvar : ; stambesättningen i var "att sortera” ifrån kalvarna , och sz sälja dem. Det; var, : ett istort "årbete att först samla och 'sedah |” skilja "alla djuren och under ” fem oavbrutna dygn levde: far- maren och jag. rena : gow-boy- fi Den tid vi gavs tillfälle: till: det sov vi. under. bar. himmel; "och "den medhavda burkmaten' värm. de; vi. över. öppen: eld. mellan . några kranslagda stenar. Under tiden vi höll på var:det:hårda |]: tag, och man fick faktiskt. käns : -na på hur långt. ens prestations- förmåga : sträcker sig. -Det Svar "värre än värnpliktstideria.' irdé dagars terrängfälttävlan. Men - så här ofteråt kommer man, bara ihåg det bästa,:och' jä mer än gärna "vilja I "göra: öm det "Sista veckan i i Juli startade vv : veteskörden 'men. efter bara ett » par dagars, trösköing. fick vi och"dimma och den blev; därför | en hel del försenad. Även sedan vädret : stadgat sig ' 'och blivit bättre igen, fick vi vänta nära en vecka innan, vattenhalten sjunkit till de. elva procent, som var .minimigränsen för :att få leverera .spannmålen till” lager- "centralerna, Dessa är inte för- sedda med- torkningsmöjligheter av något slag, vilket heller inte : är. behövligt under normala år utan regn så tidigt på hösten. I mitt förra brev nämnde jag att skördarna här ute är betyd- ligt lägre än i Sverige. De. är också lägre, men med hänsyn till de låga vattenhelterna är det " inte så stor skillnad. Av. höst- . vetet skördade. vi i gencmsnitt på 140 ha 2770 kg/ha och från . kornet: fick vi 'på 40 ha 2970 kg/ha, Dessa resultat är dock ganska: goda jämfört med många av då övriga farmerna, Medel- talet för heta distriktet var för höstvete under 2000 kg/ha, . Nåväl, låt oss lämna gamla Washington åt'silt öde och iställ "let hålla oss till California, den till invånareantalet, slörsta rla- ten av de femtio förenade. V: ja Zag invandrar hit från an stater 'och länder 1500 nya "lar, och under de två core åren har invånarsiffro med 2,5 milis ver. En jönförele fråa Santa Maria — min när- masta stal —— såm 1832 hade c:a 18.03) invånare men som i "dag Egger Få 28.000, kan ge en liven: föreslälni snabbt stälsrna växer och vart - alk folk tar vägen: - Varför kommer så många tilll? California då? Det måste fin- nas någon förklaring! Ja, 'en av orsakerna, och troligen den enk- Jeste av dom, är säkerligen det undardara klimatet här, Fastän vi nu är inne i dec, månad, är det rena sommarvädret och var dag går Jag utan skjorta i arbe- fet. Nätterna är ljumma och kvällarna drar ner till stranden, tisk fantasi - —. eller tvärtom : = föreställa" 'sdg «detta” "som Dröm |märnas Paradis. Vita sandsträn- der, månbelysta "palmer, böljors mer begära för en angenäm till? varo? Farmen," där jag; mi Befinner mig, är en” helt specialiseräd mjölkfarm "och på areal. ha konstbevattnad sandjord odlas endast grovfoderväxter i fö djuren, ', Växtligh dessa : fält. fages. sex-sju, grön- skördar; per. år. Förutom Tuzern dessa; är 150 mjölkkor. 0. resten — kvigar och: kalvar — är av- sedda för: rekryteriri Alla dju- rer går” "året "runt lösa. +: i små- fållor. Hemma vid tarmen, - och allt grönfoder; ges i krubbor vid i fållornas. långsidor, : Foderstaten'. för mi ikko na består för närvarande. av, i nun- daital, 2 kg hö, 20 kg majsensix lage, - 5 ka. grönhöstad luzern och 10 kg likaledes 'grönhöstad havre, allt räknat per ko. och dag. Dessutom.; ;.8es kraftfoder etter : | produktion, "och. tilldel- ingen av :detta sker vid mjölk- gen. Till. ungdjur och sinkor |1 ”änvändes inget . kraftfoder, . och If dessa lever vid den här. årstiden hög; soch : medeltalen i för: de. två senaste. åren ligger på 6500. kg mjölk 'med 3.65 procent fett, vils härliga, och ibland ” när MM em : kan man , gott med lite' roman-". brus os V.,— vad kan man” 5, medverkar. till; att korria: håller ik Bea klia co | ke ger:237: kg smörfett pår "ko : Det finns dock: förkla- IUI de' goda : resultaten, It beror. inte på att djur sel. skulle" vara bättre Sverige, :BL. a. är klil|, matet Året om jämnt och torrt, öC dessutom: Yörekommer. säl- lan eller aldrig : några - varia- tioner i "utfodringen:” Båda delar. 2 till: tillfälliga? Hedgångar med åtföljande svårigheter att åter höja avkastningen. =”. Mjölkningsarbetet; pågår : timmar per dag och skötes: av endast:xen' man.” Innan: korna kommer, ini mjölkavdelningen, måste: de" emellertid passera. en” tvättavdelning” och där. arbetar nan man. Dennes. uppgift är att: med vattenslang renspola kornas juver, ben och bakdelar: Mjölkhygienen är nämligen" yt- terst” "sträng, och allt som oftast a "ber komma” in? för mjöl kning är han. inte:sen att En; "anmärkning, det”. bli två” eller. flera skulle” fortsätta”. ; mjölkleveranser råga” Vid "senaste be- gjordes förresten. 'an-= det, ”att jag hörde kantade; är. "inte låta ' bli Lukas. borätt” i. sitt" evangeli- |: pärla Trden” "heliga" traditionen om: Jesu liv.” (Luk: 2: 41—52). "Jesu svar "på ”moderng" oroli- ga: "och" förebrående : fråga "den gången .:" werkar - ' brådmoget: ”Visste a då icke; att jag bör vara, där min' Fader bor? (vi 40); Men 'hans' liv därefter, allt- intill dess - sista" andedrag en dyster. fredagskväll: oa 20 år se- nare, visar med oerhörd konse” kvens; att: hans -upplevelse : helgedomen var äkta: och” avgö- rande, Livet skärpte. hans viss het. om, att han i djup och out- er undlig' mening var Guds Son, och att Gud var:hans' Fader” blott medvetet. om” en nd "tagsställning till" Fadern: i hi rmelen. Den blev också ett med hans kallelse bland människor- nav; Han "ställde sig” som ingen skap . till” människorna. än sblo= dets. I vårt. ställe -—-:för oss" — för dig — för mig levde och dog ban, En modern tid har för döet- ta andliga släktskapsförhållande präglat ordet ”helig 'solidaritet” — ett tämligen blekt och blod- fattigt ord, Bredvid det äktkrist na ordet .— kärlek, . helig kär- Ick, Det var:denna makt -— den heliga kärlekens makt” > som hos Jesus bröt fram så starkt, t lat .den kunde, om. så, krävdes, slita itu de ömmeaste band. » Jor- diskt släktskap, blodets samhö- |e' righet fick: för "honom . mening exdast om allt var ställt in un- der. Gudö herravälde. + =. Jesu moder och bröder: stodo utanför och önskade ett samtal med honom. Om vad? Säkerli- gen gällde det en välvillig. an- visning om mwisken för Jesus att gå videre På den väg, som gi- vits honom Det ryktades; ett enat bland. menige man. JOch vilken mor eller bror ville icke göra sitt yttersta för att rädda en av de sina för” en fara som hotar! Även med sen liten kompromiss, en liten: om- Denna” övertygelse: var” ickel annan in.i ett heligare förvant- |. flesta. savV 3085; äro” beredda att ge modern och bröderna rätt. Varför: utmana ödet? un För, sonen», inne - buset möter den som: hon slita mötte en; frestelse: ' avvisande, döman- de; men 'med ett frälsande och vägledande- word: . Omvi i;tro gömma- hans ; till; ; synes kalla svar, .skola- vi snart upptäcka, att. det: 'andas.:en helig kärlek, öser och binder på samma djupsre "och binder in. blodsband. 'Makten heter: Guds vilja. Gud vill kär- dek,- sty? Hanrär 'kärteken. Han sparar sicke: /Han' ger "slösande rikt. Sådant" ä "kärlekens, vä- sen. : >Varje i frestelse - att säga: nej till Gud är" för Jesus en Satan, den: "nå: komma i en Järjunges, en. .moders eller broders" gestalt. Se; Matt. -16:: 231: Jesu absoluta lydnad och övervann till. sist "både Petrus, ntoderr och bröderna, ; : : « Lydnaden. för Guds": vilja måste helga också blodsbandet; Annars” kan ' detta: bli oss och världen. till förbannelse. Därom talar:foörntidens blodshänmd. och | :- nutidens förgudade nationalism och rashat, Blodets samhörighet ställer" mänrtska mot människa, fernilj. |. mot familj, folk mot folk |- och ras mot ras i 'självhävelse. Frälsningen för. oss. alla heter ls Guds "vilja,; som ”helgar vår vil-' jar "löser: och skapar ett. heligt broderskap inför Gud,” vår Fa, der i himmelen, > - Till "sist en närgången fråga: Hur mycket av ditt eget har du givit upp i lydnad för Guds|. vilja?. Är du i släkt med Her- ren? Låt oss bedja därom, utan återvändo! : Då bryter välsignelse .igenom oss in äver världen som en strimma : sol il. tolkning. av: Guds viljat" fr ” | mörkret. Amen, Text: Matt. 12:: 46-50. -liv då dot gällde att samla ihop och. skilja på Kjunen, s'| söka: förhindra 'och ' något .feg- | som :överskrides;: desto: lägre är som- EE bli. en Caning.: :svart- |.” Toch" få setdet mesta möjliga av kärlek - till ' Gud ].7 Guds]: skratta. Att hygienör hålles hög är väl en god sak, men" när det övergår. till ytterligheter ' som detta, - förafaller.. det mej en smula Töjligt.. ! , Mjölken | förhållandevis ganska gott betald." och många farmare:har under. de senäste | åren - utökat ' sina besättningar. Detta "har nu, liksom" inom många . andra. av jordbrukets skilda - grenar, v utmynnat” i', en viss överproduktion, och" för att lera denna,: har. myndigheterha för varje farm satt en övre prö- duktionsgräns. Denna är uträk- nad på föregående års leveran- ser. "Al ' mjölk" som levereras under: denna gräns är f.ön..be- tald "till.50-60 cent "per gallon (=60—80. öre per”lit.) beroende av :bl.;a,: fetthalt,: proteininne- håll och, kvalitet,:- Överstigande kvantiteter vär! prissätta -så,: ätt ju större procent av basmjölken priset.” T': stort (fungerar: def så att för varje procent :som gräns-' linjen" överskrides sjunker pri-' set med enhalvscent: Detta be-. tyder, att vid en hundraprocen- tig 'överleverans'är: denna mjölk helt obetald. Åtgärden :är effek- tiv, ingen: färmate är: numera intresserad av att" öka 'koantaz let” i"sina' besättningar. Det är ibland hårda piller. de styrande ger; "men" verkan tycks. åtmin- kol ON- Media jag I plats här "och därefter "kommer jag att för” någon "månad: bli landet. Någon" gång i” "slutet: av MS Fomskar. för ' Sä] :1 många människors ' (Forts.) Redan” den gången på: Him: meslöf, "när. hön sett Honom käyta handen kring piskan, ha". .|de hon "anat något om hans na- turs :häftighet. - Men den stun- den, och många" senare, ' hade der vänt sig i vrede mot någon annan för hennes skull. Det nya! hon erfarit denna sista' tid, det' Ivar att hans känslas våldsam- het -vänt . sig i åtrå. till henne "I själv. it na "Den kvällen i "gästlammaren på Crohns källare, efter det de vigts waåmman,. hade" hör blivit svedd av lågan i hans begär. Nu efteråt, när "hon visste så mycket mera” än för bara en månad "sedan, kunde hon aldrig riktigt” begripa," hur han” med en: sådan” obändighet inom sig kunnat så länge hålla: sig ifrån henne." De" hade dock: haft. en natt alldeles för 'sig själva i en 'droska . på ' landsvägen: genom "Halland, de hade haft ensamma stunder ,dessförinnan. Att han så behärskat. sig såg "hon. nu och detta säkert med - rätta — som: ett . ytterligare "bevis för hans. känslas styrka. Hon för- stod också, . att hans 'plötsliga och överdådiga plan att föra bort .henne från ' hennes: hern var:ett bevis på att hans tåla- mod ' hållit "på att ta” slut, Re sans - påfrestningar; . motigheter- na i Göteborg hade så när kom- mit det att brista. Numera mås- te hon ofta: undra för sig själv, om han skulle ha" Jåtit . henne — som hon hotat — återvända ensam hem, även om han inte: lyckats', få "tag i en beskedlig präst! Om alla beräkningar ; svi- kit, skulle” han då inte ha gjort henne till. sin den kvällen utan ceremonier? "Hon ' kunde ' inte alldeles bortvisa "den" tanken. Var "det" "en" "halvt "omedveten ängslan ' för skulle inträffa. som drivit hen- '|ne själv att hålla så hårt på att han, skulle "skaffa en. vigselför- |. rättare? v Liksom . varje oskyldig. ung kvinna, som blivit gift med en lidelsefull j förnimmelse av att. med.. nätt upp:på: stranden. Räddad: från vad? ' Ja, den' olycka;. som kan drabba ”:en "kvinna i "samband med hennes" kärleksöde, kan, ha många ;, gestalter och "många namn; men ,i hennes fall skulle -1det hon fruktade kunna kallas : | vanära. Hennes ”fymning .hem- ifrån skulle , i och | för, sig i ögon: dra över henhe misstankar om Jätt- =. sinne och liderlighet.” Förr eller - senare "skulle det gälla för hen- ne att-redögöra för hela sin resa från Himmeslöf till Röstorp in- att "något sådant | man, ” hade" 'Hon en |: för: sin Tar" eller hågon annan utan att sväva på målet: Horn hade inte handlat av lättsinne, inte sökt något äventyr, och det måste hon kunna - bevisa. Allt- för: väl kände hon det, samhälle" hon växt upp i och som; med allä sina band alltjärnt höll hen- ne "fast: det: skulle inte "hysa misskund - med; en lättsinnig kvinna; ' Liksom '.en' stark” kär- lek kan få en kvinna att bryta mot "lagen, . så kan: en sådan kärlek under. andra 'omständig- heter komma henne att i stället böja sig för lagen, både den skrivna och den oskrivna... 'Må -vara,' att Röstorp 'syntes henne ensligt och beklämmande många gånger, hon förlade ändå i sina drömmar och planer sin framtid.” "dit: Åtminstone ”. så länge. . ..:' åtminstone så länge henhes far var i livet. ”Hon kun- de inte” avhålla: sig: från" att ibland fantisera om sig. själv och. Axel bosatta på Himmeslöf, hennes .barndomshem, ' skötande - [Jorden, -ansande sin trädgård, rustande sig för. att. fa emot släkt och vänner. . Hon hade väl bott på Röstorp nära en månads tid, när en ny ord, till en början trevande och obestämd, började stiga : -upp inom henne. Det var något onaturligt i den” ensamhet; vilken hon och Axel levde här uppe med. varandra. Ett herr- skap på en gård har vänner och bekanta, blir bjudna än hit och än- dit.. Men nu: kom hon att tänka på att hon knappast träf- fat andra än' gårdens folk ända sedan hon kom hit. I 0 En 'gång hade hion varit invi- terad. till prostens ' i Hjärtum, det var'.sant. En' del "prästfruat, och "damer från” 'de små herr- gårdarna och officersboställena förstå. Giftomans: samtycke - Av. Ingrid Hesslande er a Ikade det inte blivit. De flesta gästerna var böndska, illa kläd=".- da och kunde visst inte tala om ' 'anhat än sina barn, 'sina tjän- ” stehjon och. sina kök. Därtill hade Gustafva hela tiden haft en ängslande 'känsla av att: hon hölls på avstånd, att dessa män. -: niskor inte ämnade tillåta någon . förtrolighet mellan sig och hen- - ne, vad det nu kunde bero på. : :Hon kom hem den kvällen nedstämd och nästan ond. "På ' kvällen i enrum' med ' mannen - sökte hon reda ut wofsakerna” till: att det blivit så misslyckat. > — Inte kunde det väl vara bara därför att jag inte kände dem förut — säg, Axel! — Hon reste 'sig på armbågen och såg in i hans ' ansikte; en högst obehaglig -tanke slog henne ' i” detsamma: .— Hur du, skulle det kunna. vara därför . att. de fått veta, att jag rymt håt med dig? nov - Han. skrattade" till helt: mun- tert. . Så slog han armen, -om henne och drog henne ned bred-" vid sig, ol — Asch, bry dig inte 'om vad sådana käringar tycker! Inte behöver du kvusa för de där. '— Jag krusäåde inte alls. Men ker j jag, att få några" vänner här, ilJag är så ensami..;. nästan. utan satt hon, märkt 'det.' Men så kände. hon 'sig innerst inne,. Just "ensam, Kanske .var det lika "bra, att Axel fd veta det. " s "Men hamn tycktes” "inte alls ; Foptfarande - skrattade han; vs så . många omkring, dig?- Och snart, Stafva lilla, blir vi kan-' hade: varit ' där. Särskilt roligt hända, Aer. : (Foris. ): Ett tragiskt livsöde i 1: -Hinnery dd i mitten: av förra: århundrade | När EN föro än” "kyrkan var. ” ;sed I mitten av förra århundradet bodde. i Hinneryds, 'socken en mycket rik. bonde..Han var. äga- re till: större :delen.- av.byarna Srällsböke och Fagerdala 'samt' ägde 'en stor "gård i Gunghult, där han vär: bosatt. : Han - och hans maka hade två barn, en son och: en. dotter, Sonen dog i unga" år, . men Anna- Stina, så hette! dottern, fick. Snällsböke i hemgift och. det" är om: henties levnadshistoria vi "här: skall be- rätta. > När Ännä-Stina" skulle: gifta sig ställdes' det till: ett. ståtligt bröllop, Hennes brudgum: var en rik handlande" från: Norrland.: se kyrkan. Kläda i | brudföljet enligt: ' tidens . åtföljt avi imånga > ridande småsvenner ' och" bruden "bar : kyrkans silverkrona. jämte ” det ' övriga ' kyrksilv= : ret har senare blivit stulet i dagärna tre. med mycken pomp ' och ' ståt, neryd varken förr eller senäåre, Detta" bröllop lät också "mje- bruden" var inte glad. Hon grät | på, sin "bröllopsdag, ty hon hade ' delsmannen. Anna-Stina, älska de". en : barndomskamrat,' men hennes / fader, "att något "gifter- mål ej "kände komma ifråga. De nygifta bosatte. sig i 'Snällsböke, men "mannen vistades mestadels tioner. 'kom han: snart. på: obe. stånd samt förslösade först "sin och hustruns och sedan :svär- . ma väg. Nu måste Anna-Stina' med. sin. mari lämna sitt rika litet" torp där mannen dog i djupaste armod. '. . Anna-Stina ' flyttade andra och fick så föra ett stän- -- digt kringflackande liv, försörjde sig så gott' hon kunde, . Joch' gick ': omkring i bygderna ” och köpte ben och svinhår; som. | hon sedan sålde. Därför att hon ' köpte. ben fick:hon heta Ben- : [Anna-Stina och Anna-Stina: på dyngan, Socknen bestod henne det 'skulle vara så voligt, tye- . Orden hade sluppit ur: henne, = - (Kronan Te | Hinneryd). - Bröllopet firades i 7: så "att. det troligtvis", . Dl aldrig haft sitt mostycke. 4 Hinz A ket tala om 'sig på sin tid. Men . ” av 'sin fader blivit tvingad -:att'". | gifta'.sig med den burgne han- :: som denne var: fattig, tyckte ”.. borta på affärsresor, Han bör, ' Jjede genast föra ett vilt uteliv, "| Genom" misslyckade . spekula- > faderns egendom, allt gick sam. .' sedan -— från det.ena' torpet till det':- Hon... -Laholms, kyrka är en vacker skapelse och. ett säkert mål för alla amatörfotografer om: de vill ha en riktig. idyllisk bild. Från den här sidan brukar man: emellertid inte så ofta | vinterskrud, . . läts åt henne”i eländiga kyffen' där man knappast skulle tro, att ' - människor skulle kunna - leva, > Men Anna-Stina -var: fattig och därför kunde man göra med henne som man ville. Slutligen när Anna-Stina blev så gammal, att hon ej kunde klara sig själv, . blev hon : bortackorderad av” kommunen till den som ville taga henne för den minsta möj- liga betalning. gången. : Hon fick ett fattighjons ber. gravning "och. nu vila r' hoj | Hinneryds kyrkogård, ic glömd och utan namn, OO På nyåret 1916 -. fick Anna-Stina: flytta för sista | - ”Håde, : oe = Ensam? Är du ensam? "Med sö barndomshem 'och flytta till ett ' - något därigenom att rum upp-. a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.