"> hos Elisabeth i : Arden. i. Paris, be- - oo I Jaha, sade farbror. Tiburtius; + mitt i den här månaden firar vi . Laura, Är Laura verkligen något att fira? ' .. <— Det beror väl på vem Laura : är, sade fru Andersson.' Vad är - . det-för en Laura som Tiburtius ” tänker på? . — Ingen" särskild, utan på Lau- "+ ror i allmänhet, sådana där vim- - siga höns som inte kan. ta"vara på sig själva i trafiken, Kommer- "inte Laura" 4. förlåt, jag menar ” Siri... ihåg att dom i nån slags - trafikvettpropaganda för en -del . ' år, sedan döpte en figur, som re- : - presenterade 'gådrullarna och gå- ; . drullorna till Laura? Hönan Lau-: ". ra-hette det visst, men den' hö-' nan är naturligtvis en symbol f r kvinnan i trafiken; > — Varför inte fö; Pmannen? und- rade Siri," + 4.5. CER .— För han är inte så "vimsig, . — Nej, för han är ofta ännu or . vimsigare, insinuerade Siri; Sär- . skilt om han: heter' Tiburtius. un Tiburtius ser inte om han "möter någon bekant på gatan, åtminsto- . ne inte mig, han ser ut som om" han: var djupt försjunken i' tan-'" kar, men "naturligtvis inte' på det '&£om är omkring honom, Jag har ' "gett ”Tiburtius gå. mot rött ljus | så att bilarna måste bromsa i sis-" och. jag har'sett Tiburtius -stöta Sal "där: hönan för" ov 2 Kurs för barnskidskollärare : . | ": Skidfrämjandets landskapsförbuad i Halland , anordnar - som" meddelas : å annons i dag, 'en kurs för blivan- de 'barnskidskollärare. : "förlagd till, Simlångsgårderi' i Ma- hult! och främjandet bjuder :delta- , garna; på en fri weekend på: Hal- "lands "mest besökt vintersportort, Då : ale är b är snar "+" anmälan önskvärd. Ledare är främ- | . jandets utbildade" - Wehlgren, I Halmsta (av anhons...; on Skidfrämjalläcts bärnskläverk- .. samhet är uppskattad ö över: hela lan . det 'och landskapsförbundet., ilHall land hoppas på detta sätt. komma i kontakt med 'nva ledar ra > finner”sig på” en, rundresa i i de nor- . diska länderna: och harit, dagarna till sin firma avlämnat en:prelimi- |” när "rapport om -'sina” erfarenhetér, 2 Madame "de'-Maublane konstaterar : att: de- nordiska 'kvinnorna" utan tvivel äger mer: "naturlig: fräsch- . het och är vackrare” än kvinnorna ”. i andra länder, De' har emellertid > trots rådande välstånd och trots hög förbrukning av skönhetsmedel icke |: : tillägnat sig könsten att göra make upp, och :sköta den av naturen så l'” tdelade i skönhet . friköstigt . ta ' sekunden" eller: väja ' häftigt, ' "ihop med folk på tröttoaren.; Och : jag vet andra 'som också -har sett ' höj det. Jag tycker, dom skulle, kalla . Kursen! ärV” femininum och måste ha ett frun- -timmersman! ” - — Nå, men Tiburtius kan " rara en tupp och det tycker jag pas- "sar mycket. bättre att likna vim- siga fotgängare vid! . "— Varför det om jag får Håga? Siri : blev / svaret skyldig, men hennes dotter Marianne visste be- " ski än Gådrullar är "oftast karlar! Ofta ser dom ut som om 'dom gick I If sömnen 'på gatan, som om. dom |: i Passade på att ta sig en tupplur under . promenaden mitt emellan bilar och bussar. orh eyklar och så vidare: .Tuppen Tiburtius — så . > > Tiburtius är ett dumt” namn och jag: kan inte hjälpa att jag > heter det. "Annars heter inga vet- tiga” änniskor Tiburtius nu för tider : Nej, men ovetiigal påstod Ma- rianne, '.,. > ; — Är det mig som a Marianne syt- "tar på? 0 7 -— Det har! jag. aldrig påstått! — Om" det finns 'ovettiga män- niskor som : heter Tiburtius, - så finns det ohövliga kor som Svensk minkavel ären betydande” ' exportproduktion Svensk mink är internationellt välkänd, konstaterar direktör Bengt | (Mattsson, Sveriges : pälsdjursupp- | födares riksförbund (SPR) i en artikel «i Hushållningssällskapens tidskrift. - Ur national ]k spelar minkuppfödningen = en ”bety- "dande roll, ty samtidigt som min- ken förbrukar värdelöst foder till- för man landet stora mängder 'ut- ländsk valuta, främst dollar. Men näringen är också ytterst, riskfylld och det är bl a nödvändigt ' att ständigt följa utvecklingen inom sjukdomsområdet. Största 'delen av den” svenska minkskinn är det därför desto mer födarnas ” eget. auktionsföretag i Stockholm, - Årligen hålls fyra auk- tioner, som besöks av köpare från hela världen, - Ien näring som denna, med ton- vikt på lyx, är reklamen av stör- sta betydelse, De nordiska länder- na har slagit sig samman om "en egen, gemensam försäljningsreklam, såväl för utlandet som för de egna länderna. Inte mindre än cirka 2 milj kr per år läggs ner på re- klam, .som i huvudsak bedrivs i USA, - Västtyskland, ; . England, Frankrike och Italien, - : Trots de ständigt höjda produk- tionskostnaderna under - 1950-talet heter Marianne, men jag har ju aldrig. påstått att det är. på dig — Vad; är; et Ör. Kackel? und- rade pappa Gösta soni' just gjorde entré.' Det verkar ' precis som en imer "precis! upplys- mamma Siri. Det är hönan Ma- ”fianne”och' tuppen Tiburtius: som Amerikas resident Abraham Linz coln. .(1809-—65) ttackerades en dag += Herr president, ni måste ordna en överstefullmakt åt min son. Det är; inte”något.. ynnestbevis som" jag ber: er om- utan bara en handling |. av rättfärdighet. . nt "Varpå hon började räknå upp. sin familjs alla: tidigare, hjältedåd. H -— Min farfar” kämpade vid Lex- ington,'min' onkel var den ende som inte. flydde :vid Badensburg.::. Min far deltog i slaget vid: New Orleans och min älskade man stupade vid — Kära fru, "då har er c familj san- ligen gjort nog för fäderneslan- - Skönhetsindustrin har därför störa - uppgifter och en betydande mark- :; nad i de nordiska länderna. Skön- hetsexperter i Paris och Rom skall "i större omfattning än tidigare 'biö |. ” stå de nordiska kvinnorna med råd och ' upplysningar. om ”maquillage och skönhetsvård”, Nn i Lullebelle Kan ni | inte "hitta på något som dag kunde köpa? . 649 . kostnadsfritt” nedicinska frågor från läsekretsen!” a ? Förse frågorna med lämplig "signatur. och uppgiv. helst" ålder" : och kön: Det är 'givet att envars "anonymitet ” 'obrottsligt” bevaras. "Märk breven DOKTORN SVA- ind dem till redakr ”30"år”. Vilket slag av öronsjuk- dom n ni drabbades av för sex: år, se- dän är "det. tyvärr omöjligt att” av=| göra på grundval av brevets : Jupp-' gifter, men ingen tvekan kan" råda |" om "att ett kroniskt :besvär exem- | pelvis i form av öronsusning föror=-1 sakar trötthet, Denna tröttbet' ökas vidare av en viss hörselnedsättning, vilket medför att ni hela tiden må- äte anstränga & er. för att svppfatta: tal "Ni "bör tala med öronl aren 'an- . under L, direktörn, för där har jag bara min j privatkora espondens,” i "igenting till att se g e eventurtl. hehan ”” xt Å att > : des” är iset för skinnen i dag lägre än år 1950, om man tar hänsyn till den förändring av pen- ningvärdet”' som > ägt : vum ' under samma ; tidsrymd. Med kännedom om 'dét stora' prisfall, som inträf- fade under ' säsongen 1960/61 - på minskproduktionen säljs vid upp- angeläget att slå vakt om den sven- ska, ykvalitetsproduktionen, fortsät- ter dir. Mattsson. ; ör Från alla: kanter - En 7 ny. 'svinavelsstation tas. inom kort i bruk. vid Skjern i Danmark, och - bland "nymodigheterna märks | automatisk utfordring. Efter 'förbe- redande' experiment har'rian "också i tankärna att i framtiden helt över- gå till att utfordra svinén med pili Kommer amatörboxarna' inom en nära «framtid : att utrustas : med gets tränare, den internationellt er- | kände" experten Feliks Sztamm, har lagt” fram" det förslaget, och ' hans ord väger tungt, ” argentinske politikern : Luis Miguel har "utmanat läkaren” Juan Deloppes " på sabelduell. ” Läkaren hade: "rekommenderat - sina .patien- ter "Politikern; tal som sömninedel en "årlig | Omsättning av 17 miljoner garderob "varje "år, Omsättningen av: underkläder har stigit med H procent, ' skyddshjälm?.: Det: polska landsla- > ästtyskland knar man med | nattlinnen och pyjamasar.' Det: vill | säga att "damerna" förnyar sin natt. | en som sett något av AWatorial- 1” skogen, har sett något av det Afrika han ick se glömmer, ” . Värmen och fuktigheten framalst- rar en rent' fantastisk 'växtlighet, t) Allt går ut på en intensivt varan- de livaktighet — leva hejdlöst och dö. Växterna lever intill varandra, på varandra, i, varandra, Lianer och. parasitväxter ger- naturen ett utseende som den inte skulle haft dem förutan... Allting lever. Även i döden. Då gräs och blommor: dör, tar nya stänglar de gamlas plats. Då trädjättarna dör, har de - -på grund av parasitväxter och: lia- ner, vilka klänger omkring deras döende kroppar, de mest pittoreska former och ger åt naturen. ett ut- seeride, : som den- inte skulle haft dem förutan, På palmernas stammar, högt upp mot deras kronor, växer gräs, små buskar, plantor och blommor. "Jag har” sett hallon' mogna. högt upp på en palmstäm, Det ”"örsta' fästet för växterna, där den jord” de 'be- höver bildas, ä är i stammens 'ojämn- heter, där förut palmblad suttit, Där något växer bildas jord. Och 'jord- lagret på: de lodräta palmernas stammar blir än rikare och rikare. Förste har det i stammens ojämn- heter. På en del palmstammar bil- dar ' de ett tjockt, ' halvmetertjockt bandage: på "vissa delar av 'stam> men, När så månader och kanske år har gått, så rasar en dag hela härligheten och tar än 'mera med sig 'i. fallet. än" vad hörde: hyres- gästerna till," Och' stammen står slät och skalad som ".den aldrig gjort förr. Befriad från en börda som ic- ke hörde honom till, men även be- | friad från” en. del av:;sin egen mar tur. . . I Djutvi riden... är som växtvärl- den, fast" jag icke fått blicka :in i den ' som :jag :velat.' Den lever och dör, — .Lever i stort sett av sin egen död... Det. har slagit mig hur en allvis Gud; som förmår att väga och ? "även: det som icke vi fatt” uppfatta," avmätt ur- skogärnas "djurvärld så fullkomligt perfekt, att djuren till gtor del.le- vå av. varandras död och 'dock 'dör icke raserna ut, Deras" mängd ' en- dast”. ; hålles: inom” måttliga gränser av osynliga band, Då djurarter går mot: sin förintelse, så beror det ej på djuren, ty:'de styras av l2gar, vilka: vi kallar naturlagar, men som än 'Skaparens lagar. "Man "gör "klokt i att'inte bryta mot: naturlagarna: även om man inte, förstår varför någonting finns och : till vad gagn, även om :det '] skulle kunna se ut som om något av det skapade blivit till för ingen orsaks ' skull. och till ingen' nytta. Där vägen & går genom utsko Av Elisabeth. Johansson n' LI början av. 1960 satt jag på ett kafé i Sverige och väntade på att kunna komma till en pla& 'där jag skulle ha möte. Under tiden- jag väntade tog jag en tidning, en stor, mycket. stor och' vacker bildtidning, som låg där för kunderna, Det var Fen propagandatidhing för" det nya Kina, Bland annat var det i den ett, reportage om en -Jättestor. ut- rotningskampanj, som de hade mot småfåglar 'i - Kina, Dessa hemska små skadegörare, "vilka berövade landet. så stora rik domar, Jag såg på bilderna -utrotni: kriget mot dessa små liv, vilka dö- dades endast :därför -att "de levde det liv de skapats för. «= .' . - Ett eler två år därefter, antag- ligen 1951 hörde jag i Afrika, om den "fruktansvärda hungersnöd som gick fram i Kina och att hun- gersnöderi hade, kommit därför att skadeinsekterna "hade, 'fördärvat skörden, —: Och jag tänkte på "de små fåglarna och på den nya regi- meris. framgångsrika utrotningskrig mot de små insektsätarna, — Gud har omsorg om sparvarna. ' Man bryter ' aldrig mot naturens lagar ostraffat. Lika litet som, man ostraffat kan binda ett till frihet skapat samvete lika litet kan man lösa det som Gud bundit, det: må vara passioner, bundna under män- niskans vilja eller atomen som: :skaz pats för att vara odelad — bunden. Men-det var om en del av Afri- kas djurvärld vi skulle tala. .Då det, gäller. den, enligt , vissa personer, nära förestående förintel- sen :av :' vista djurarter i, Afrika, så beror: detta på människan, och i sådana fall beror det inte på att hon "dödar för att "leva utan på "| grund + av ” vinningslystnad .- eller på grund av lusten att döda. " : Dock måste det vara mycket vär- re” för . henne "att ' utrota' djurbe- ståndet i Kongos urskogar än vad det är på Burundis kala kullar :el- ler t ex på Tangayikas. och Ugun- dis vida slätter.” Urskogen själv skyddar 'det liv som är i dess hägn, det liv som hör den till,:" : "Det klimat som framalstrar och gynnar en enorm livlighet i växt- och "djurvärlden: gynnar ' samtidigt L slöhet och bid till att befrämja hennes dödlighet, Dö- den trivs i de frodiga skogarna, den fuktiga myllan och det i re- gel orena vattnet. I form, av, olika sjukdomsfrön och” baciller och mas- kar... Allting lever intensivt i ur= skogen och allting ' lever nära dö-' den. och dock flyter-livet fram :'så lugnt och stilla att det" antagli- gen har gått i ungefär samma hjul- spår under årtusenden; Enligt en teori är det för årtusenden sedan Under tusen ursäkter återlärna-" de en herre i Yorkshire en bok' som hade blivit grundligt sönder” tuggad av hans hund, Boken händ- ; sitt | ordföranden;' Wilfred Androws] be : rätta” att högsta hastigheten för bi-' lär: år. 1897 — då klubber :stifta- i don: ' Genömsnittshastigheten i Lon" don hu är 17 km i timmen, med delade han, . : ' Ett.sällsynt tillskott har zoologia-. Kå trädgården i Hannover fått, Ett ' -| först i vårks importerat antilop-par har. nedkommit. med .en kalv. Den - är så liten 'att den får plats i vår- darens hand. . I "stadsarkivet i Szekszärd i i söd- ra. Ungern. har man. funnit sam: efter; den berömde ' kompositören Franz Liszt. Både breven och dag- boken. daterar sig från ett: besök; som". Liszt 'avlade i Szekszard år 1865, och. skall nu a offentliggöras. på flera språks" son : Stipendiefond hos:kungen: " :' Hallands läns landsting här” be-. gärt godkännande av lagtima mö-. Itets beslut att till stipendiefond av-" sätta 100.000 kronor med: anledning av :100-årsjubiléet. Den årliga. av= Ikastningen skall användas till" ett eller flera stipendier åt inom länet verksammå eller från länet bördiga utövare inom de bildande konster- | : nas, litter till ett offentligt bibliotek, en bok - m hunduppfostran och dres- "var '22 km i timmér i Lohi | manlagt . 58 "brev" och .en dagbok . lområde, ” - presterade det tyska kohståkningsparet Marika Kilius och Hans Ju gen Bäumler. (bilden) under sin uppvisning i Garmisch Partenk chen nyligen. Miljoner. TV-tittare i Europa tog del av. p.den glänsa K . . " föreställningen. - 24 linte komma ifrån feluppfattningen "| mit längre i verklig civilisation än | ma, så gömmer den sig under 'viss- nade löv ' eller. var som helst tillgå ' natten kommer på nytt. I Kongo "| mit som för Kongo är förebudet till . släkting till er, men jag kan helt grn som bantufolket kommit till Afrl- ka från Oceanien, Sekler har i sto: sett gått spårlöst förbi ett' folk, vars generationer mest levat fram sina liv i slöhet' och maklighet med kvinrorna som slavar och om- givna av en natur som sväller av kraft och liv och under årtusenden skänkt dem så mycket gratis, Me- dan andra, vilka levat i en långt kargare miljö, där de måst rycka sin föda ur. naturens hårt slutna beniga fingrar, under samma årtu- senden utvecklats "från stenålders- de folk vad så kallad civilisation och vetenskap beträffar. "I Kongo är det under de sista årtiondena som det'skett en för- ändring. Men den förändringen sker sakta — alltför sakta. Nej, vi må inte kunna hegära mer av några årtionden» Ännu finnes mycket av gammalt tusenårigt mörker kvar i djupet av människosjälarna. Och det är inte många långa steg till- baka till: det'. gamla, Många av skogarnas innebyggare har ej kom- att om ”civilisationen” går bakåt i Kongo, som det förutsagts från. visst håll, så skulle: den'största' de- Jen av befolkningen kurna draga sig tillbaka in i och åter leva under det tusenåriga grova skal i vilket inga fönster finnes. : =. När ” nattfjärilen ' blir ' dd för dagsljuset, där 'den inte hör, hem- finns det gott om nattfjärilar, = >> visat sig att de hedniska passioner- kävade och i.stort sett övervunna, egentligen . endast har - "gått i ide, män till ett av jordens högst ståen-|. Sedan Kongo blev' fritt har det: - na, som belgarna hade trott vara KR i il ONE EN Sagt och skrivet RKödvin på burk, som bekvänt kan konsumeras genom sugrör — se där bevis å att Frankrike min= sann följer med i utvecklingen I lika hög grad som AB Läspevat= ten, som i dagarna släppt ut sitt goda = steriliserade mineralvatten pr NTA ES TTTENTITE=q - apotekare Clossemeyer) samt soc- kerdricka i bleckburkar designa- de av herr konstmålare Malte Janzzon, '- En. ny pyjamas saluförs nu av » Varuhuset, 'Den - UNIVERSALPYJAMASEN,. den är nämligen fläckavvisande, vat- tenfrånstötande, hudvänlig, skryn- kelfri, - eldsäker samt formidabel efter alla kroppsformer och situa= s tioner. Cl. fa 0 vå kommitté nämnden, samt sängber edskaps« . (Grönk' ”V-vlad) att husen i persiska byar nu skall förstärkas? >: . + Sovjetunionens asiatiska trakter Nattfjärilarna har gömt sig i gam- mal” bråte under' den ? solbelysta, städade" ' ytan” under - välmågans sköna dag, Med en orubblig; stål hård fasthet — och en löjligt liten IHock vita — höll belgarna ett'mer än halvvilt stort folk i selen på ett jordområde som var 79 gånger stör mående och bortskämt under dey sista tiden, Solen sken och" pas djuriska passioner — låg under den görtda' med gammal bråte u der en vacker solbelyst yta. > 7 Men kvällen kom, och med den. började, de. varelser visa sig som fattigdomen, . Och nöden, - Och ' fa- san.: Och den hemska hopp she- ten, "vs "Det .ser' ut ' som. om: det skulle de "vid tiden för .den nya frihe- ten: ”Det kommer en tid, då .kon>- goleserna skall se "tillbaka på bel gernas tid i Kongo. som den goda tiden”. KE 2 solförmörkelse, så att ljuset ännu skall bryta fram över. nationen som sådan eller har en afton: kom- den svarta natten? . SÅ riroli ga. stunder ”Anonym”. Tack för ert Brev. och jag lovar att inte missbruka, inne- hållet,' eftersom. det berör, en ung enkelt inte låta bli att komma med några synpunkter. . Man är en ung flicka som lider av att sakna ”karltycke”. Man gör net, men låtsas vara glad när man är besviken —'och man är så illa osäker på sig .själv.: Sedan hittar man kanske en grabb som uppskat- tar en helt och fullt — men kan då att. detta inte räcker. Men ser'ni det låter kanske lite krasst — liksom det finns ”enmanshundar” som bara uppskattas av en husse re än Belgien. Och folket blev väl-- sionerna '— de gamla hedningarnas ti allt för att attrahera det andra kö-'i och är nöjda med honom — så finns har man under längre tid med fram- gång förstärkt husen med stålband för att de skall bättre klara sig un- der starka stormar, ' Man placerar pelare i i vart och ett av husets hörn; varpå man ' spänner upp stålband kring dem; Denna enkla billiga och . effektiva metod kommer nu att an= :. vändas i Persien för att skydda hu. sen mot följderna. vid jordskalv. Rationaliseringen av. stärkolsö- . industrin ue. Jordbruksnämnden -. har att ' äldre: stärkelsefabriker' inom ' områden där, det finns" centralfab-- år lämna bindande besked till Sve- riges stärkelseproducanters förening -å Karlshamn om de har för ovsikt : att upphöra med sin rörelse i den « övertas av centralfabrik. ''' Fabriker som 'inte lämnat sådant besked inom föreskriven tid kan, heter det, inte. ”påräkna att jord=.> bruksnämnden : ställer medel + till | tralfabrik. : NN Taxeriiigsintendenterna . KK Maj:t har utnämnt förste taxi ringsinspektören i AO 23 i Hallands taxeringsintendent i AO 251 det också "utomordentliga, litet sör-" präglade individuella ”enmanskvin=- flertalet män ska förstå sig på dem! Men tyder det på mindervärdighet? - Tvärtom skulle jag säga! - Den store skalden Nils Ferlin ha. de lustigt nog något av just det komplexet, Att han var en sällsynt begåvad och beundrad skald — vad brydde han sig om det? Hans stora glädje och triumf var när han kun= - de lägga någon annan i -— armbryt«= ning. Likaså känner jag en:annan känd författare som saknade flick= (inspektor och kontrollant herr - oh "har döpts till ” Den är godkänd av statens sov= I VET NI co UMD or > ula i inte älskar ljuset. Och med dem kor; tik skall uppmanas att före 1. Milo bli så som en svensk missionär sa- ' Mån produktionen samtidigt kan +; vs $ po förfogande ' för : inlösen i samband » .. +Jag frågar; det aftonens” dunkel med nedläggning av driften för till - som nu lägrat sig över stora delar kni verföran de ti till av Kongo är det månne' endast en |Verningens överförande ti cen« I ;|län Anna-Lisa Johansson till bitr . länet, ”' |nor” som är för komplicerade för '. tycke i sin ungdom och ännu inte ” har kommit över, det, fastän” han” ” numera ' hunnit både bli femtio år — och har fått kvinnotycke, - Till sist: en gång kom en patient ing och klagade högljutt: "| — Åh, snälla doktorn: Jag vet in. ekante doktor Westerlund - te vad jag ska tå mig till. Varenda ” gång Jag äter "ärter och. fläsk blir jag så sjuk så sjuk, Doktorn svarade torrt: Låt bli att” äta ärter och fläsk, männisi:a! : ” Därför eft råd: man bör undvika alla ställen' där man riskerar att bli förödmjukad! Med .hjärtlig häls- a nin ; : ge vor . ”Gallie” >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.