LAHOLMS TIDNING - ”Var dag är en sällsam gåva en skimrande möjlighet. Var dag är en nåd som stiger från himlen med tysta fjät. ” . Den dag, som om morgonen ”Iig- ger framför oss, kan bara brukas en gång. , Den kommer aldrig till- baka. Vi "kan inte sätta in den i "en bank för att spara på den, Oe- motståndligt svirner dess sekunder, minuter och timmar, Vi är tving- ade att använda” dagen — förstån- digt eller, tanklöst, Snabbt svinner dagen i dag, all- " deles som ide i går. förgick. Och så svinner. de, våra dagar, den ena efter" den””andra, Dagarna tillsam- mans utg ett människoliv. Mitt liv, Ditt liv. Och det, livet, kom mer aldrig tillbaka, Det kan bara brukas en 'gång,. Och när,livet är slut och alla. dagarna är förbru- kade, då kan det inte göras, om, Vi bar frihet att bruka wåra liv, Vi kan bruka dagarna till välsig- .nelse, till hjälp och glädje för ocs själva och våra medmänniskor. Vi kan . också missbruka eller plottra bort dagarna, Hur det än sker, så får det sätt .på vilket vi använder dagen i dag. betydelse £ för dagen i morgon, Ofta hå är det väl att vi fin- ner en dag-och dess gärning vara förfelad; Låt inte ett misslyckande | > bli en black om foten. Lägg' av bördan. vid korsets fot och börja på nytt! Den" blinda och dövstumma amerikanska" författarinnan skriver wid ett tillfälle följande" av' henne själv prövade visdomsord: ”Tänk inte på det nederlag du ted i går, utan tänk. på den seger du kan vinna i "dag, : ” Martin Luther säger på ett ställe: -”Väl bedit är till- hälften aibetat.” Inför: varje. gryende dags uppgif- ter gör vi väl att bedja med psalm” författaren" från ”femtonhundrata? let: ”Lär mig min dag fullända : ditt namn, o Gud, till pris och tro; wad” helst må hända, ' att du är” god och vis. - Du värdes hos mig vara" i allt :mitt levnadslöpp i: " och, när jag hän skall fara, '. "tag själefe. till dig.opp.” ..- " vå för t på vänder/slagen i dag: betydelse” ovan. Der orden utsäger att, hela - vårt liv är en skola och fett. väx- der öppnar sig för varje och verkligt. lévandeé Att mina sig vara. för att ha "slutat. att ”Nu är jag färdig, ou. har ag']. tagit reslekamen, ; tuation och: inom varje yrke och livsuppgift finns det -oanade möj- ligheter till fortsatt växt och -ut- veckling. "Ingen är färdig, ingen är fullkommen,. allra minst när: det gäller vår: inre människa, Ständigt ” finner vi 'nyå outforskade och för- dolda djup i vårt inre, ständigt nya böjelser och anlag möter oss som vi skall utveckla eller. bemästra: taga ut alla möjligheter på en vio- lin, Säkerligen firins det ointagna områden inom de allra flesta om- |: " råden i livet. . ” När det gäller det religiösa livet och arbetet för Guds rike är fär- diga människor odugliga. En av dem bland Jesu efterföljare . som verkat kanske mer än någon an- nån för Guds rikes utbredande — Paulus — utbrister vid ett tillfälle: ”Icke som om 'jag redan hade vun- nit det "eller. redan -hade blivit fullkomlig, men jag far efter. att vinna det, efter, som jag själv har blivit vunnen av Kristus Jesus, Ja, mina bröder; jag håller. icke före att jag ännu har vunnit det, men ett gör jag: Jag förgäter det som är bakom mig och sträcker mig mot det som är framför mig och jagar mot målet, . . : vv . ”Sträva uppåt, ständigt uppåt - med din längtan, ditt begär! — - . Sträck till flykt din andes vingar . mot det ljus, som evigt är! . Jesus Kristus, han ö är vägen, .- livets Herre "underbar och den djupa sanningskällan för din trosgblick uppenbar.” år 2 4 "To må man väre, om Livet skall «> lykkes, to når” pgg Kärlighods Tempel skal To a "stormer, og to i dot Stille, .. . to for at kunne og to for at ville. 'To må man väre, for Livet af fatte, to for” döts” Tys” på dets Gläde at skatte, to for at nyde: .oå +0 for at gavne, r bonden;> då k i | Greve REFLEXER och REFLEXIONER | to for at elske og ito for at favne” skue, to for at leve i Ungdom og Sommer, To må Jaan väre, når Verden vil "Ito for å i ”stilhed "mod Himlen at Eleikolyftare ligger väl till i serien En del av Kraftspontklubben Eleikos lyftare ligger väl fram- me 'i"”de olika klasserna i de-' ceimberomgången i div. V Gö- taland, där knäredsklubben har sjätte. plats; to for sat dö, når vor: : kommer.” sång rinner mig i minnet när läser en uppgift om att skilsmäs- lust, många fall var de det "säkert inte. det så går det”, Man hade små fö- rutsättningar för att leva lyckligt tillsammans i nöd och lust. Upp- fostran, livsinställning och intres- sen voro så” vitt åtskillda,. livsfö- ringen också, öch så gick det sön- der, ohjälpligt sönder. Löftena avseende wid, man hade tagit det hela som en lek, man hade ju från | tidig, ungdom ekt” med kärleken”, dem, . En. tapper RN släpar sig halvt till döds på ett gammalt torp för att klara livet på sig o. sina fem små barn och på sin man, som tid- vis blir så konstig, försvinner till stan på några dagar eller fler, su- per och gör, hon vet inte vad: Ång- esten gastkramar I henne under långa | ; vänbans, nätter, där hon sitter med sömnad eller stickning mellan hän- derna. "Allt som "oftast stirrar hon ut i natten, epritter till vid minsta kar till Gud. :Under dagens timmar jagar. ångesten henne, Nu har man- I det längsta har. "hon. sökt. döljas mannens skam, Nu vågar hon inte det. sättet?” frågar Lars, den unge berättat hur hennes 'q en vecka: : : on - Aja. «det: Jthänder . .äbland”, blir sorna i vårt land under de senaste fem åren varje år uppgått till närr. mare niotusen, Löftena vid vigseln om att älska varandra i nöd och — var de ”inte' menade? ” I Man stod där inför prästen eller borgmästaren för att ”rädda äran”, med den tanken i bakfickan ”går| ljud, . Under. nattens långsamt skri dande timmar våndas hon och suc- it nen varit 'bonta , över "en hel vecka. tiga. längre, -Hon måste tala” med: Klas ingarna är följande -|(segramas Prestationer ' anges "Denna underbart sköna bröll 26 Bengt-Åke inom parentes): Fjädervikt: 3) Hellsten ' 230 :kg (240). Lättvikt: 3) Uno Johnson 262,5 (285): Mellanvikt: 6) Kris- ter Kagg”245 (305). Lätt tung- vilt": 3)” Tore " Johansson 290 (3.0); " Mellanturgvilkt; 6) Hol- ger Johansson 260 (320). Tung- vikt: 4) Per Johansson 320 (350). . Serien har följande utseende: 5 | nen: "Då behö vde du åtminstone I in< te” vara "oro ig.” i: ”Kvinan tä nkte en stund, - - "Det: är. nog så”, medgav hon. -|”Jag 'skulle kanske' ha det bättre I ensam, Men nu är det så, att jag tycker. om honom. Jag skulle lika litet kunnä vika honom som nå- got av barnen, För resten: någon måste bålla sina Töften.” "Vad "menar du?” frågar Lars, ”Bara vad jag säger. Någon måste hålla sina Jöften.. Och jag har en gång. lovat att stå vid hans sida i hyst och mö : ;”Det är vå att dra ut i konsekven- serna för långt”, invänder Lars Det an man kanske säga”, ger äre? ”Och ändå har” du” sannerligen: ingen lcd, åtminsto- niö inte ”enbart- lek. Jag vill sluta eten RUTT. ap ”Imperiet” bestod av cirka 15 'bo-]. lag med ett stort antal dotterbolag. Många av de stora affärerna leddes från : Iivestment : AB ' Kinnevik, Kli ”aktiefi örvalt 3, 6 ADR FN "Enligt en. uppgift orfsätter Kling- spor-företagen cirka tusen miljo- ner (en miljard) kronor om "året, Enligt uppgifter för 1960 års dek- lärationer "deklarerade "familjen Wilhelm Klingspor för cirka 500 009 kronor, 5 ov Enligt senaste dörmögenhetsupp- gifter (1957) var familjen Wilhelm Klingspors (fadern, två söner samt makän) sammmänlägda. förmögenhet 13 780 000 kronor." Kvar står ni den 80-årigé Gustaf Ädolh i Han är ' friherre;--hovatallmästare, ikavallerist — och bar skrivit. boken ”Hur 'Klir arna till ätegetr | "Huvudmannen: för en av' landets allra t största - jer, avled på tisdagen, nämligen förste hov. emästaren och gre-; ” Tillsammans med sina två "bröder spetsen : för koncernen: | Fa farmtl Götebiongs KK II 1.687,5. 5.055 Ystad KK oo, 1.707,5 5.052,5 Kortedala . AK 1.645 .' 4.857,51.' Gullspång: s AK 1.597,5 4.730 IK: Orient - 1.602,5 4.697,5 KK Eleiko:” 1.607,5 : 4.640 Tölö AK 1.597, Då "4.540 . Borg/Röpplinge II 1.515 : 4.500 : Ed +" gerna.: Sedan. det varit -jämf 1. relsevis lugnt härvi lag, unde ”Unge vän! När du tänker på det egna hämmet, du e en gång vill tim- Motortrafiken I länet kr ävde Olyckskurvan. följer: gj ee SS med Motortrafiken ' på : I vägarna kräver årligen ett stort antal liv. I Hallands län omkom så- . lunda under fjolåret 42 männi- . skor vid trafikolyckor av skil- ..da slag. Olyckornas antal var +. dock' inte så stort som man kunde ha räknat med med hän- syn till den starkt ökade tra- fikintensiteten och som för öv- - rigt var den största som nå- - gonsin noterats. 'Olyckskurvan följde alltså inte parallellt den kurva, som utvisade trafikens - ökning, - Sannolikt ligger .för- s klaringen härtill däri att ökad trängsel på vägarna åutoma-,' tiskt medför ökad försiktighet från trafikanternas sida, Vilka olyckor . i' trafiken är de te och « förel de jämnt fördelade "under året eller med märkbar ökning vid vissa tid- punkter. En sakkunnig på det om- rådet och som kan denna statistik på sina fém fingrar är förste polis- konstapeln Einar Rydén vid stats- polisen i Halmstad, ts — De två vanligaste olyckstyper- na'i trafiken är de, som vi beteck- nar med S resp B, berättar hr Ry- dén. D v s dels motorförare som färdas ensamma och av någon an- ledning råkar. ut för ett missöde och dels påkörningar bakifrån, de sistnämnda ytterst. vanliga olyckor sommartid, då bilisterna bildar lån- ga köer och tyvärr för det mesta kör” alldeles för nära 'varann,. så nära att omen bil plötsligt brom- sar in'så drämmer den bakom kö- rande' ofelbart in i den förstnämn-. des bakparti. Det är för övrigt in- tressant att notera att'singelolyc- körnas kurva visar en mycket brant nedgång i början av juli, d vs då semestern börjar med ' "den väldiga änhopningen av bilar ', på vägarna. Då har med "ens singelbilisten inte längre..de : möjligheter ; att ' färdas snabbt och utan hinder som han ti- digare hade, Men i "stället ' ökar så mycket mer den kurva, som anger | båkörningar bakifrån. Och den kur- van" är myckte hög” under ' tiden fram till i 'början av. augusti, Då minskar detta slag av-olyckor me- dan i ungefär samma månad sin- gelolyckorna åter tar vid. ' - De flesta: olyckorna på vä garna inträffar vid. veckohel mitten av veckan så inträffar :- HE ökning felen och än ' od. trafikökningen starkare markerad blir den på lördagen = och söndagen, Så sjunker kurvan successivt un- der veckans första dagar. Den tid på dygnet då de flesta olyc- korna inträffar är mellan kl 16 och 18. Av olyckorna på E'6 noterades 58 under nämnda ef- termiddagstimmar och på övri- . ga vägar 52, ”.— Orsakerna til clyckorna kan vara av de mest skilda slag. Tyvärr är ofta” spritförtäring anledningen.” Men det finns ofantligt många and- ra "anledningar, säger hr Rydén. Där är bilisten - som av” trötthet ' somnat vid ratten, där är han som färdas för fort i en skymd kurva, där är den som stulit bilen och: kanske även saknar körkort och därför vill komma undan så fort : som möjligt, där är den som inte är försiktig nog vid halt väglag och den ännu mer oförsiktige, som för- söker sig på en omkörning på ett . backkrön eller i-en kurva o s v. Det finns egentligen tusen och en” saker och ting som kan ge upphov; till en trafikolycka. Djur som plöts. ligt springer, ut på vägen orsakar många : olyckor, framför allt på skogsvägar inåt länet, I samman- hanget bör också nämnas de mån- ga olyckor; som under årens lopp inträffat på vägar, som blivit hala genom att gödselvagnar gått fram där. Av gödsel och sockerbetsblast hala vägbanor har kostat många liv och många totalförstörda bilar. + Trafikolyckor kommer vi sä- : : j kerligen aldrig ifrån, säger hr” ' + Rydén, men deras antal behö-: iver inte nödvändigtvis öka i : ' takt med ökad trafiki ensi : , Vilket ju också kunmat fastslås 2 ; att de inte gör. Bättre vägar :. "+ bidrar ' självfallet = till minsk= - ing 'av : olycksfallsfrekvensen. i Och i det sammanhanget är -; Vägförvaltningen . i länet värd” Sen eloge för det sätt på vilket « Morup, och i Laholm, där E 6 : Trafikolyckorna fördelar sig ingalunda . jämnt över länet, vilket karta anger, Det finns vissa platser som har sämre : "rykte än andra i trafikhänseende och på. E 6 är det bl a 4 och- vid 'Mellb ystrandsvägen korsat varann "och ger upphov till otaliga smällar. Oskarström är också, känt "för sina många bilolyckor. F. ö. visar kartan att niedan olyckor= i na fördelar sig tämligen jämnt från gränsen i söder upp till Vis- kan så blir olycksfallen därifrån och norrut allt fler, Förklaringen >" ligger" givetvis i att trafiken ökar starkt äpp till Göteborg.” > ” d den håller vägarna i stånd, Bla har åtgärder härvidlag med ' 'äståndsatta vägbanor och ,bätt= ”. re” docerade .kurver på E 6 : mellan” Falkenberg ' och Var- ” > berg betytt mycket för trafiks - "i säkerheten på sträckan, .- Men naturligtvis är till. sist för- siktighet och ' hänsynstagande” till medtrafikanternat TE Isonf är. PARIS (YT: S utsände)... | "Statsminister Tage Erlander ; började tisdagen med att in= . viga utställningen .”Modern tadsplanering i Stockholm” 1 Gustaf "Adolph, 80, ”och Bogislaw,' vilken. avled förra. året 74 ål gammal — intog han en ' Korsni har flera dotterbolag som Gimo, Stjärnsunds bruk, Boda Kall” G vle Varv, Korsnäsverken veks AB; -Ställbergs Grufve AB, Stripa Gruv. AB, Höganäs-Billes- och ; Mellersta - . Sveriges Lantbrulks ÅB "(som förvaltat bröderna Kling- spors gårdar)” : Den när avlidne Wilhelm Kliag- spor, vilken tillsammans med brö- derna” till" Finland överlämnade en penhmninggåva för inköp av ett flyg- plån under:vinterkriget, vidtog för en tid, seda en upprmä ksammad "Han återtog en donation på grund av. besvärl igheter med myndighe- j Därmed gick rg: "universitet miste - om Sverige”, Han brukar Sudnby gods. Den nu avlidne. huvudmannen Wilhelm Klingspor 'var ägare till fädernegodset. Råbäcks "säteri, Hel” lekis säteri, Bosgården' och Hälle- dal samt tillsammans med bröder- na' ägare av Österäng i Västergöt- land och Stora Sundby i Söder- manland - (som furstinnan ” Wedel dispongrade en läng Ha) s at Fr ÖRETAGEN.. "De två 'mest ' kända företagen” i Klingsporkedjan är — förutom hol- dingbolaget" Investment AB Kinne: vik med säte i Stockholm — föls jande: » Korsnäs, Mänma ' långrör meal] cirka 7 500 anställda och ;en om- sättning på omkring" 350 miljoner. Sandvikeh med" cirka 8000 an ställda och ett aktiekapital på "om kring 110 miljoner kronor. Råbäcks turisthotell vid Kinnekulle som visas på franska konstaka= ' demin vid Quai Marquais på ' vo vänstra Seine-stranden, IE . «. Vid ankomsten ' till. akademin inistern; som åt- | derson, som kommit till Paris med anledning -av. utställni erinra- "sönd, så Dom faller den 23 januari i" det. uppmärksammade , målet. mot dé två arbetarna vid €räc- ; keranläggningen i vå 'F Det: varen! mycket, utbredd; Under hela tisdagen fortsatte” vittnesförhören med de 11 ar-" ” betare" som gått "främst 'i den? -arbetarmarsch som' ordnats för - att driva ut en misshaglig'ar-"" betsledare. Ingen hade sett att : .. svarandena' tagit i målsägaren - i » och ingen" ville göra gällande : att våld förekommit, . I stället ”underströks gång på gång att s svarandena uppträtt till 'arbets= ' de om. de kulturella band. :som existerar mellan . ' Sverige och Frankrike i stort och mellan Stock- holm och Paris i synnerhet. Han gav en kort historisk återblick på Stockholms utveckling 'och ' gjorde vissa jämförelser mellan de sven- ska och ee huvudstäderna ut följdes av.sin maka samt byrå-.: "chef Olof. Palme och utrikes- : rådet Sverker Äström, av frän-. ske ' byggnadsministern Jacques Vt I detta Söykologiska ögonblick d försvar genom att var= - na honom undan den kotande: : stämning som rådde, . . . Det - blev ' en plädering först k 15.30 och den tog ungefär två tim- mar. Advokat Bo Westman menade att detta uppträde naturligtvis ej kunde tolereras men att ur högen av arbetare dra fram två stycken i Europas. historia är, det värde- fullt att" Sverige och ' Frankrike knyts fastare till varandra; sade president de Gaulle i ett tal när '”Maziol ' och statssekreteraren'” för kulturella ' frågor Ja ques " Jaujard. = ” dk sitt. avlgningsanförande sade statsministern att, den | franska stadsplaneringen utgjort ett före- J döme och en inspirationskälla för Sveriges ansträngningar 'på detta område. Han pekade på de insat- ser inom stadsplaneringen som ba- ron Haussmann gjorde i Paris' un- der förra seklet. Statsministern ut- tryckte en. förhoppning att'utställ- - ningen skulle ge en föreställning "om hur man i Sverige försöker lö- "sa stadsplaneringsproblemen, . — Vi hoppas att genom denna utställning kunna betala tillbaka en liten del av den'tacksamhetsskuld i' vilken vi står till den franska kulturen, slutade statsministern' och förklarade uställningen invigd. ov Stockholms : stadsfullmäktiges "ordförande, dir Carl Albert An- 'somn . fältstation för botanik och zoologer. nå ko ENG "Den bortgångne var "också könd genom sina "insatser på naturskyd- dets: och jaktvårdens områden, Hans ” ”egendomar.' — som" inte minst” "Inrymmer störa 'skönhetsvär- den — Har successivs omformats till |", '.” moderna jordbruksenheter. + . Under sin aktiva" militärtid fun= « | gerade.shan en tid som ' militärat- taché i dåvarande S:t Petersburg. Han företog wid den tiden omfat- tande studieresor till bl. a. Peypten, = SOLGÅVAN. : «+ TILLBLINDA : + -B8900326 Briltiska Indieri, i Ryssland, och Kaukasien, "ja cs trot Närmast, sörjande är makan, Bri- » född : Ramel; i sönerna greve Cad -Gustaf. Klingspor; Hellekis o. .| universitetet som. för. första gån- i det välbevakade Elysee-palatset pa- lander senare be- sökte Elysee-palatset, — ' "President de Gaulle betécknade statsministerns besök som ett tec- ken : på" en ny utveckling i de svensk-franska förbindelserna, .— Det är med tillfredsställelse som jag konstaterat att banden mellan. våra båda länder stärks. Vi har det gemensamt att vi båda" ar- betar på att stärka freden i' ett Europa som befinner sig i förvand- ling, Det är därför i 'dagens' läge viktigare än någonsin att de euro- peiska länderna närmar sig var« andra, sade predidenten. ” ; Statsminister Erlander framhöll att . ett” starkt och välmående Frankrike är en förutställning för Europas välstånd. . Han . betonade vidare Frankrikes 'stora betydelse till tinget och säga att det var dessa Fem hängdes Sför mordet . | | påRwagasore. . USUMBURA, BURUNDI V (ET-Router) . . Fem män, ' bland ' dem förre net - Jean-B; - Ntidendereza, hängdes på tis- - dagen i Usumbura i Burundi — för : delaktighet - i mordet på" territoriets förre premiärmini- : ster prins Rwagasore i Oktober | . Domarna gick i verkställighet trots att kritik förekommit utom- lands mot den rättegång som ledde till att de ansvariga fälldes, Belgis- | k: ke 'allmänne ' åklagaren 'Taymond Charles ' gjorde i sista stund ett misslyckat försök att rädda de åta- ade. ; = P för Sverige på kulturens åd och erinrade-om att det var paris- i gen gav svenskar möjlighet att till- ägna : sig den västerländska kultu- ren. — Vi anser. utan varje spår av förhävelse att den : politik vi fört sedan krigsslutet, oberoende av de båda supermakterna och grundad på ett starkt försvar, bidragit till stabiliteten och freden i norra Eu- ropa, sade statsministern, Vid statsministerns ankomst «till raderade ett hederskompani ur re- publikanska gardet och tolv ka- I vallerister i paraduniform salute- rade med Adragna sablar. - : na för Ruanda-Urundi som ligger öster om Kivu-sjön i västra Afrika.” mot de mord; ta öppnades av en belgisk äomstol april förra året, Den dömde en av de åtalade —' en grek — till döden, Burundi ingick då i idet for- halsel 1 Den 2 juli i fjol — dagen efter det att Burundi :blev "självständigt — beslöt emellertid den nya statens lagstiftande församling att ta upp målet på nytt. Den följande rätte- gången resulterade i att ytterligare fem personer dömdes till döden. En brittisk jurist som följde den nya processen som. observatör be- tecknade rättegångsförfarandet som | det värsta han någonsin sett. fattni bland bet . arbetsled var inkompetent ' : och att han I e var tillräckligt". noga > med. satt följa arbetar= : . skyddsföreskrifterna. Det hela, ” menade advokat Westman, vär. . en kollektiv handling i vilken "än den andre, " Direktör, Erik"? Forstadius från . arbetsledareförbundet 'sade att han '. måste beteckria det inträffade som ' synnerligen allvarligt och "han hop= , pades . att > något sådant inte mer: - skulle förekomma i Sverige. Det är olutsigt att tänka sig att en känd och stor byggnadsfirma som kom= a mer till Sverige och här utför ett : kvalificerat jobb råkar ut för något" sådant som skedde den 2 november” - 19862 alldenstund firman ifråga inte ” alls har åsidosatt "några av, sina ., skyldigheter, Åklagaren landsfiskal B Lindahl sade i sin plädering att han. även ss nu sedan de olika vittnena från ar= > betsgivarsidan hörts inte hade tive el kat att åtala svarandena. " Han : menade -.att det verkligen . kommit fram tillräckligt starka skäl för att anta att de båda svarandena gjort sig skyldiga både till fysiskt och psykiskt våld. | os «+ GJORDE" INGET. ' . Det här är en överstående -his- toria från badlivet i somras. När- mare bestämt vid ' 'Jyllands väst- kust. En ung skönhet hade. varit ute i böljorna "och kom” i land något '— Usch, jag svalde nästan en hel ' gkopa saltvatten, ' "tror ni att dot gör något? | sta = Anej, sa fiskaren,” det tror anfådd och sa till en fiskare på |jag inte." Det är nog tillräckligt stranden, med vatten kvar i BERODDE PÅ. man i hela ert liv. Tror ni, att han kan ha stulit det omtalade uret? — Kan jag få se, hur det ser ut? den ene inte hade n mera skuld + + >" — Ni säger, att ni känt ' denne,. j i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.