, > serna 7—9) går den 30 januarl och + tionella dispositioner på längre sikt. Torsdagen den 24 Januari 1969 — Bukteriei öresundssill rr All sill i producerar dödande gift Öresund är infekterad med botulinumbakteri- en;' en bakterie, som producerar ett av de. starkaste gifter vetenskapsmännen känner till. Giftet är ett nervgift, som orsakar svåra förlamningar av skilda slag. Även 'i mycket små mängder är det dödligt. Bakterien finns även i fisk i stora delar av Östersjön; Det var: botulinumbakterter i kokt sillruHad, - som orsakade förlamningsfallen vid skolbespis- ningen” i Kristinehamn i slutet av förra året. .Två flickor blev svårt. förlamade sedan de ätit den mat somm serverats vid be- Spisningen, ” Med anledning av förgiftnin. gen i Kristinehamm har stads- veterinär., Anders Johansen .i Lund fått tio burkar av den ak- tuella sillkonserven till munder- sökning. Md ene ts Av de tio burkar stadsveteri- när . Johansén: fick var endast en' farlig. De möss som fick provsmaka ur den burken wom- |: kom efter halvannan timma res. pektive två timnrar, Vidare undersökningar har än sat alt det är fet fisk. sori är farlig samt att de svenska fis- kevattnen Öresund. och' Öster- sjön,. speciellt södra . Östersjön, håller värllsrekord 4 förekomst av den farliga bakterien, "Att JE dödsfall och sjukdorisfall öck ur c PRESSEN . BILRUSHEN HAR trängt tillba- ka cykeln som trafikmedel. En återhämtning till cykelns, förmån har emellertid kunnat spåras un- der senare är, skriver Hudiksvalls- Tidningen (cp): . på tydligt uppgående . och man . snabb framkomst. : tor, parkeringsplatser eller vägar -- listerna, Försäljningen av cyklar är nu kan gissa sig till att åtskilliga gamla cyklar plockas fram ur käl- Jare och garagen för renovering, ""Trängseln på gatorna gör att cy- :keln blivit ett bättre fordon för I detta läge inträder det trå- kiga förhållandet att varken ga- är ordnade med hänsyn till cyk- - Senare tids erfarenhet rörande motionens värde för väl- befinnandet talar för att cykeln Skoltävlingen är en av de störs- ta trafiksäkerhetsaktionerna 1 tan det, Detö är .rektorerna, lärarna och Alvar ' Thorson. —J den polispersonal runt om a landet som medverkar vid tävlingens ge- nomförande,: som fört fram den " till denna position, säger direktör . Alvar "Thorson, > Det har blivit tradition att start- skottet för "NTF:s och Sveriges Radios skoltävling skall gå 1 ra-” dion någon'av 'de sista dagarna i januari, 1 år'den 30:e. För varje. år har deltagarintresset ökat. För- ra året. berördes över 300.000 ele-' . ver, Vi hoppas att denna utveck- ling 'skal. fortsätta,''Alla' skolör behöver bli med; Men . tävlings- handlingarna -+mäste : rekvireras från NTF' med det snaraste för att eleverna skall kunna : deltaga i ärets tävling." vo IA Årskurserna'” 4-6 och 7—9 "skilda tävlingsgrupper. =". Radioproven för grupp A-:(klas- 3 maj. ' För grupp, B (klasserna 4—6) den 7 februari och 7 maj. Tävlingen är inte avsedd att prö va rnas trafikl Den skall öka deras trafikomdöme och stärka intresset för trafikun dervisningen i skolorna, - Kungl Skolöverstyrelsen och Cykek echl|. Mopedfrämjandet är medarra.gö Lars dberg, NTF, ö ledare, oo , ert tävlinge- - Praktiska "eykel: och mopedövningar under våren, Anvisningar .. för övningarnas uppläggning och genomförande in- går i tävlingshandlingarna.' För båda tävlingsgrupperna -är, delta- gande i de praktiska övningarna villkor för att. komma med i pris- ingen 'Tävlingsr tet ' «> tillkännages så snart som möjligt efter sista radiotävlingsdagen; Prisutdelning kommer. att äga rum före vårterminens slut, 'I bå- Trafiken" kräver bade "régelkun-. skap” och omdöme. 3 ngsgrupperna bh gr: bl; a skolresa” för klassen" till Oslo som” i: 21950" Mätarengl” ”folksko torneå. (Norrbottens län):: « 1951. Högre... folkskolan, . övertor- neå (Norrbottens län)” : ->1952 Hädanbergs f ternörrlands län)-' +--1953 Samrealskolan, Alvesta (Kro nobergs län). och Slada skola, En- | bo: (Uppsala län) FREE N '. 1954 Svenstad skola; Bästad" och Svanå skola (Västmanlands län): . 1956 Allebråta skola, Gusum (08 tergörlands län)..." rer av :tävli » ket, Kalmar Både yngre och äldre har myc - ket att tänka på i vintertrafiken. . stads län) r tergötlands län)” 1957 5 d- skola,: ;Bästad - "1958 Röke skola, Röke Kri stads län): . : 1959 Röke skola, 1960 Centralskolan, Gusum "08 klasserna ..1962 : Grupp; "A : : [6 7—9) Sodermalmsskolan,' Kristine- - hamn och Grupp B :”"r klasserna 4-6) : Gränums skola, (Blekinge län)” : Gränum "mot or Ka Kra ARHUS (TT) Den danska åkarna protesterar mot den taxepo- ' litik som förs av rederierna för de tre färjeledrna över Kattegatt, Halmstad—Århus, deras huvudorganisation, Färjetrafikens goda utveckling på dessa leder har enligt de danska åkarna inte minst berott på de dan- ska lastbilstransporterna. Under de tre senaste åren har rederierna fört en sådan taxepoli- tik att samarbete synes omöjligt. Alla tre rederierna höjde: vid års- skiftét utan varsel sina taxor be- |. tydligt, framhålls det. Det var den tredje höjningen. för lastbilsgods på mindre än ett år, Varken transportförbrukarna el- ler' lastbilsägarna kan vara betjän- ta av den politik som synes härska på kattegattrouterna. Med denna ovisshet om taxorna omöjliggörs ra- Akarna framhåller också att det måste ' observeras att de tre redé- rierna tror sig ha monopol på fär- jetrafiken mellan Jylland och Sve- rige. De utnyttjar denna ställning i ett prisavtal som utestänger var- je konkurrens i färjetrafiken över Kattegatt.” Md Den godtycklighet som präglat taxepolitiken har skapat betydande bekymmer bland d> danska åkar- ha, Det är möjligt att dessa med- för ett övervägande, om motåtgär- der mot rederierna. — Det har rått en del godtycklig- het i färjetaxorna. Denna fråga togs därför. upp, till revision, säger skeppsredare Jens C Hagen, Oslo ordförande i Kattegatt—Skagerack- konferensen Det medförde att nya taxor fastställdes från årsskiftet och de är likartade för samtliga de fär- inleder 'det här är tal om.- Dessa taxor kan blott bidra till att få ordning "på fraktfrågan, vilket så- väl" rederierna, ' speditörerna "som Varberg—Grenå och Göteborg--Frederikshavn, Taxorna har blivit ett svårt problem för många åkare, frarahåller — Det är inte riktigt a att den starka utvecklingen för/' dessa ' linjer : berott "på .. de /dan- «ska lastvagnstransporterna, sä- ger skeppsredaren : vidare, I stället har de nya lederna över Kattegatt bidragit till att upp- arbeta åkeriföretag. Förr mås- te gods i stor omfattning sän- das med järnväg eller landsvä- - gen med bil över långa sträc- ' kor. Kattegattlederna är gen- vägar mellan Jylland och Sve- rige. DS Till detta. .TT-meddelande. fn fogas en del andra upplysningar. Den i artikeln omnämnda konfe- rensen - hölls redan, för' 14 .-dagar sedan, , Vidare meddelade HN .den 19 d ber, att. vissa diskusst förts om att starta en ny färjelin- je över. Kattegatt. Ett rederi hade hos' sju speditionsfirmor. i: Ålborg hört sig för om de hade intresse för en sådan linje, som 'i så fall troligast skulle inriktas 'på leden Hals på Jylland—Falkenberg. Mari kunde få en färja klar för trafik i maj i år, men. samtidigt visste man att den aktuella färjan krävde färjelägen av gängse typ och såda- na måte för ev trafik byggas både i Falketberg och Hals: Den saken, med byggande av färjelägen, torde dock dra längre ut på' tiden ' än till maj — om den skulle bli ak- tuell, Av TT-telegrämmet att "döma är den pågående diskussionen : fort- satta. efterdyningar till de motsätt- ningar om taxesättningen, som hör- des av redan i december och som åkarna har nytta av," . om alltså tog sig uttryck 4 1 tankar om ny. linje, ses ha " 1 1961”då tvål flickr: I sätt bl : borde ' komma till användning i större utsträckning. För många skulle det vara dels en betydan- "de hälsofaktor och dels en en besparing i tid och pengar att ta cykeln till och från arbetet me- . dan bilen finge vila, Ett svårt hin- der härför är emellertid att cy- kelm numera inte tillerkännes nå- . gon plats i trafiken. "" Nu: vill. emellertid riksdagsmo- tionärer från de fyra demokratiska partierna ett. en utredning skall tillsättas i syfte att utröna de sam- hällsekonomiska vinster som står att vinha på en ur cyklismens syn- punkt bättre planering av samhäl- len och väghyggnader, skriver Hu= inte inträffat. beror. i. de. flesta fall på någorlunda rätt metod vid tillagningen. vd OERE TYPER. De Av. bakterien - dc. Botulinum finns lime typer, A, B och E, A och Bär mycket sällsynta - i Sverige de: aktuella" "förgift- 'gsfallen Beror på, typ, E. "Typ JE:är lyckligtvis endast en usen- ibtie > del så giftig i nog, derb burk man undersökte som og död på . mössen, innehöll gift. för” att dö- lade: sj jugdorasfall. så. dock "många sd J och klarar: sig utan minsta be- fÖmMm sillen: "tillreds" "på vänt den både ”K > Endag st. genöra uppvi till 80 grader, i:15 minuter kan | man” "avliva ” bakterien —: och därigenom "göra sillen helt” risk- fri.” Genom” alt lägga Vin den de flesta ' fall a Göra ätandet risk- fritt, Tyvärr slarvar "så got som alla" husmödrar med 'inläggning- en, sett från hälsosyhpunkt. "Det är nämligen inte frågan om att lägga in. sill med ättika och salt, utan hur man gör det. De flesta husmödrar Varvar sil len med salt och häller därefter på ävtikan! Det'finns' då stor risk” för att". ättikslagen' 'inde tränger igenom sillen, Smaken kan vi lämna därhän, men vik- tigare är att bakterien inte be- rörs. av ättikan. "Det undaista lagret i sillburken kan vaua igif- tigt. Ättika' gör det ”surt” för bak. terien. Ph-värdet skall vara mindre än 4,5 för att bakterien skall sluta' växa. Älttikan räcker bra”, öm "man: bard. ser till at | sillen blir indränkt med? jätikan. strömming. Det är för salt” för bakterien, den växer inte" läng- re. Vanligtvis är då fisken "ofar- lig att äta. "'SILLSUPEN HJÄLPER. "Även: alkohol hindrar kellote- riens växt. Skulle man ha fått en förgiftning : neutraliserar al- oholen giftet.' Brännvinets roll kan därigenom ha sin förklaring supen är:den gamla, terapin. Dot är wiktigt för. husmödrar —-'och även"”för fabrikerna. — att komma". ihåg att lägga in sillen" rätt... Helst , borde sillen få ”simma”.' fritt -omkring i ett stort kar med : ättika. : I varje fall bör "man lägga sillen i ätlti- kan — inte tvärtom. Sillen får inte" packas: för hårt, ty då får man giftiga "partier i" bobtnen. Endast: uppvärmning" kan helt göra fisken 'riskfri, : ka fedaktionérnas sk bergs" sextioårsdag "den 22. januari Dagen får: gtti intresse inte så myc: matisatte.; Strindberg,” av” många ', betecknad .: - ga faktorer att ta hänsyn” till isolering ifrån yttervärlden” till. äm- abl g studie: Ett tungt vägande in- te :artikeln "i och 'ströftåg i dikten och historien”; Det var -inte precis några erkänn- samma utlåtanden Böök ansåg sig kunna ge 'om Strindbergs . förfat- tarskap. .. Hans négativa inställning skulle komma att ytterligare skär- pas under den" året därpå utbry- tande Strindbergs-fejden... : En itteraturen + och . samtida.” "svenskt " unnigaste: med- "Albert Engström t kretsen av sina fö tarv » Bredvi sig på soffan har h bakom henne Gustav Fröding och tv om honom de nygifta Olga la Verner Vv Hetdenegd öding, | : SS | Åv fil: mag Mats' Bramstång Des finns få år 1 den svenska . litteraturhistorien som kan mä-.' ta sig med 1909 när det gäller mängden ” av 'diktarjubileer. stor del av landets mera uppburna författare och diktare passade då på att fylla jämnt. I och för sig spelar väl detta inte så stor roll, Det viktigare i 'sammanhanget är, att kritikerna” - därigenom fick en ” osökt" anledning . att granska: och . kommentera 9— ett diktarjui bileernas år : diktaren "och" konstnären anpadsningssvårighet " genom" åren Iden” naivt” Jättombytlige och” god= I : Svenska; Dagbladet”, samma nummer av, SvD im” elsedag: E största ensamhet rnet av: ” Drottninggatan--Tegi Stockho I ; med detta I nar Henning" Berger,-.1 impr 3 ren närgången och ganska gjordes" däremot. av "Fredrik ik (22/1), som sedermera tryck- "sin skrift. ”Studier diksvalls-Tidningen, gillar detta initiativ. . ett. par. gånger räddat oss från en nedgång i företagens investeringar och därmed : ett 'förvärrande 'av konjunkturavmattningen, . "Stockholms-Tidningen (s): . tid: risk för att:denna konjunk- I turstimulans skall visa sig mindre verksam. "dej höstens remissdebått ett för- - teringsfondernas : i samband , med 'sillens ätande | " gärder för att stimulera företagens " investeringar. som ' givetvis INVESTERINGSFONDERNA hat påpekar I nuläget, då avmåttningen va- rat en tid och då vi tömt ur en del "av expansionskraften i inves- teringsfonderna, "är det emeller- : Riksdagsman Hans ”Hagnell har slag till förnyelse äv investerings- fonderna, som i "dag är värt att närmåre ' fundera på — om det inte redan har: skett. När" inves- pengar = tröt, skulle staten kunna ställa till för- fogande ”förskottsfonder” för för retagens . : modernisering. Denna skulle därmed kunna : fortsätta trots att den internationella kon- junkturen inte inbiöd härtill. - " Finansminister. Sträng "har .an- tytt möjligheten av ytterligare åt- Idén + med - ”för- skottsfonder”:, borde i det.'sam- manhanget ha sitt givna intresse. Det skulle. inte skada att man närmare "undersökte de praktiska mäöfligheterna för en sådan ut- veckling av. investeringsfonderna. ten -'och-'amerikat en -i. vår litteratur, "sin > tribut till "Strind- bergs-hyllningen.” Inlägget, som" är allmänt: hållet: i-rappt” kåserande typisk för Berger — ger en del minnesbilder av möten med för- fattaren, som; Berger : uppskattade högt. ' Främst ' sätter han” språk- konstnären Strindberg. . " Diktarens. . stilistiska "begåvning beundrades också av Ruben: G:son Berg i Dagens Nyheter, Det heter bl a i artikeln: ”Språngvis berät- tar Strindberg gärna; än med en fullständig . motivering, : noggrann förberedelse och jämna mått. över- allt, än: åter med passionerade ut- brott, dialoger och korta referat som: mellanstick. Tid och utrymme religiositet. och: avslutar artikeln ande: "Jag tror inte 'att. någon annan "haft, såsom vår. störste. nu levande: "författare, förutsättningarna och modet"att vi- sa världen den” "upprörande, : men aldrig: förföriska,” den - genom':'sjn uppriktighet ändå kanske hjälpan- de synen 'av en i världen: vilsen människosjäl Su grepp.” Men de mest "ofesorveradé 'hyll- £. i - makternas + Ungdom I Kanada Der kanadensiske” finansminis- ,fern Novan höll häromdagen före- drag om "s sitt :lands ekonomiska - framtid i "Canadian Club”, en sams manslutning av landets ledande för )retagare, politiker och kulturper=- sonligheter. Ministern' formulerade Kanadax framtid 'på följande 'sätt: ' ”Våra ungdomar lämnar skolan då ' de är 18 år gamla. De köper den första bilen innan de fyllt 19 år. Vid 20 år gifter de sig och vid 21 år är de far eller mor. Innan de fyller 22 är de för .det mesta utan sysselsättning och utan fram« ågonsin ve Itbrott. . atörre arbetslöshet än ' dan andra världskrigets X : . - mer av sin personlighet än någon annan.” Längre ner 'l| den bara decimeterlånga spalten heter det med hänsyftning . på författaress radikala åsikter i mångt och myc- ket: "Strindberg kommer knappast '. någonsin att få Nobelriset, d v a intyget att vara tillräckligt ålder= ' domstrött och ofarlig." Även denna mening var väl avsedd att komma under ögonen på de kulturkonser=. vativa Wirsén, Heidenstam » och Böök, I övrigt slog ja spådomen Söker man slutiigen överblicka ” jubileet med dess hyllningar och hedersbevisningar, måste det rd att Ktrindberg med hänsyn till . sin gedan då manifesterade stora « betydelse för såväl svensk som ut= ländsk vitterhet blev ganska styv= modertigt behandlad — inte minst av de svenska dagskritikerna. På . grund av sin polemiska och hetsi=« ga natur hade diktaren också stött ifrån sig åtskilliga av den tidens kultur v "Själv firade Strindberg sin höga tidsdag i största isolering, och till- bakavisade varje form av person= ' lig uppvaktning. Man får emellertid intresse för honom; :tvärt om synes : han ha följt dem ingående, och; £ ' varje fall'har: hån uppretats "starkt : av de njugga och. avvisande tnsla= gen i hyllningskören, ; st ” Strindbergs "enda offentligen framförda önskemål i samband med sin "högtidsdag "kom till uttryck. 4 ” en uppmaning, åt de svenska teat= rarna, att så "många" av déssa som möjligt skulle: ha, någon -av;/ "hans pjäser på sitt program den 2 jan bert Engströms Atekadet” "den 12 maj. : Den . rönte en viss upp, märksamhet; 1 den svenska press sens konst- ' och ”litteraturspalter. . Relativt var ”errellertid ” dagskriti= kernas kommentarer > blygsamma, Det som huvudsakligen ' framhöllg - av kritikerna i Engströms konst+ > närliga produktion, var dennes star= ka hävdande av det genuint sven» ska j alla dess mänskliga uttrycks former samt hans lika. innehålls= ro rika som färgmättade språks. sh I samband -med” Engströms hög= tidsdag inträffade en händelse, som, väckte det största intresse i litte= rära kretsar, I det'hyllningsnum-= mer av tidningen Strix, som utkom till. redaktören Engströms . ära, framträdde : nämligen bland andra Gustaf Fröding. Den sedan en tid tillbaka förstummade skalden åter= kom nu med en samling sonetter. kritiker hälsade detta med Samtli. " trots allt emot Strindberg från den so- cialdemokratiska pressen. I Social- Demokraten konstaterar chefredak- |! tören C N Carlesson, att diktaren Ss gjort revolutionerande insatser ' för vårt svenska språk, , vår "dramatik, glädje, Man tyckte sig våga hoppas, att Fröding nu stod. inför en ny -- kaparperiod. En ay bedömarna an= " åg, att sonetterna ”vittna om ny vunnen styrka och erinrar I preg=. nans och : ordkonst om. -Fördings öregående diktning)”. »tveee vår konst över huvud . Kri- | fö tikern ser hos Strindberg drag av tycks brista, tillfällighet - be- stämmer gestaltningen av” konst- verket. Men . oftare får man” ett intryck av improvisationens frisk- het, av ett snabbt grepp kring äm- net, som under. skenbar vårdslös- 1 het fångat det väsentliga.” ” >. Ruben G:son Bergs uttalande om Strindbergs språkliga och stilistiska egenart rymmer en ganska oreser- verad tning; "han poängt rår | särskilt: dennes "förmåga att skänka det skrivna ordet åskådlig- het, innehåll och känsla. Hans: in- lägg måste sägas "tillhöra de: mera sakliga i ' frågan, Berg "var. näm- ligen inte bara 'en av landets främs- "a stil- och, litteraturforskare, utan ägde dessutom en uppövad skarp- synthet, när det gällde att bedöma konstnärliga” alster. Men språkfors- karen Berg avsåg naturligtvis först och främst att belyså diktarens sti- listiska, kvalifikationer.: Uppgiften blev således” avgjorf mindre delikat än den flertalet andra kritiker på-- tog sig, nämligen att kavakterisera hela författarens verksamhet, ... ” En sådan belhetsvy försökte tfeo- logen Natan Söderblom "ge i-sin uppsats ”Strindberg och makterna”, införd . i: det konservativa Stock-|"- ho'ms Dagblad. Han tve'er sig hor diktaren återfinna en primitiv, naiv ' i. univer "Genom på skiftande intressen och uttrycks- medel överglänser denna betydligt andra riordiska diktare. Strindberg |” säges slutligen ha förmåga att tala till alla > samhällsklasser, ävensom till den enskilda människan direkt. Ty hos. denne klappar ett varmt och förstående hjärta, menar Car- lesson, Den första av' dessa. ”Karikaty= ik riska ". sonetter," tillägnade ; Albert Engström vid hans 0-årsjubileum”? et lyder: : : . : > Mig lyster eka kitet med sonetter," än ståtliga som Venus på sin snäcka, än verkliga, att veka minnen väcka : av T: förtj d ] ( den | hellenistiska benantika täcka | När. Social-Dernokraténs. ”cHefsre- daktör slår fast, att Strindberg som | s mångsidig konstnär vida överträf- far ”andra nordiska diktare” är det troligt, för att inte säga säkert, att han bland andra'haft Heidenstam i tankarna, Om man, så, vill, kan |ä man uppfatta detta som en förpost- med kvinnokatter, . näpna om -kanske , snarast. likna skåde? > - rätter, - - de ge aptiten;' den de genast « "släcka, Ät n litet djärva som vär Heine retas . dem han vill fäktning ' inför " den: stundande - klappar + Strindbergs-fejden. .- Man hade och flickors mjavande, när ömt da, i varje fall redan sitt .ställnings- . ljuga tagande klart. "Sin hyllning till Strindberg brin- gar samma tidning också genom Hjalmar Branting och A Lindberg, | o vilken anser. jubilaren vara såväl landets' störste arbetare ' som dess d största snille, vidare genom" Erik Hédén, vars åsikt kommer "till ut- tryck i orden: ”August, Strindberg är nuets störste svenske. författare — jag säger med avsikt inte: störs- te divtare — därför att han gerlk ser av verklighet och" samtidigt] I b än tröttande som stundom, vär det metas ch inga fiskar kan en metkrok en här soneften i torde ; kanske För En sämre födelsedagshyllning än att få en sonettsamling av Gustaf - Fröding sig tillägnad, kunde säker= ligen t o m Albert Engström tän= a sig, . som ' annars var "smått ' ortskämd. med dedikationer, sc tid. Ministerns "pessimistiska syn ov "| motiverades av att Kanada nu har: inte tro, att hyllningarna saknade . .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.