"LAHOLMS-TIDNING: | — v i Torsdagen Ingenting” "går så fort som tiden, ryssarna med "sina" sputnikar "får Bara om ett år, och ett sådant går ju ytterst fort; skriver vi: rédan febuari 1964 och har börjat riva' . oss i huvudet med deklarerandet "nv'1963 års inkomster. Eller " luster; Det sistnämnda skulle fö "”refalla” troligast 'med” hänsyn till att -levnadsorhkostnaderna” bevis=" FT dageris frågor - protestera hur” mycket de' vill- der "åren: Ett av de enklast och mest tillämpliga var det som 'en? dast innehöll tre punkter 1) Hur "stor inkomst hade ni i fjol? 2) : Hur stora var era 'utgifter? 3) Sänd omgående in det överblivna ” beloppet till Finat M Många anser att vår nuvaran- "de'. deklarationsblankett "egentli- gen inrymmer just desså punkter men att författaren inte förstått tt. ligen. stiger fortare ? än i SVS Pas : Vi XV or Men varför bekymra sig för ett år framåt när vi har dagens. de- klarationer att gå i närkamp med. - Det är ofta hårda dustr som. ut- " kämpäås på deklaratic då" "den inre människan matchar" "den: " yttre.” Den förstnämnda 'Jär' där. vid, enligt vad vi låtit” oss berät! dylika fighter" eller enbart stått” som åskådare," oftast kämpa 'en- vist och" övertalande 'medan den. yttre "människan" tillämpar ' ”slug- - germetoder, slag under' bältet, , blufftaktik” och ohörsamhet mot” 2 domaren: Det ”sisthämnda ” något” söm får läggas åt sidan vid en ev. senare match; då inte bara för- utnämnda" inre ' människa” utan” ” "även" andra ' Intresserade: söker : kornma till rätta med kämpen;. bv . Många: hår ' ringt - och” frågat : varför deklarationsblanketten 'ska ” vara så invecklad och med 'våt kända” sakkunskap måste vi upp: - lysa om att det måste 'den vara : Nu' tvingas folk att funde; , I tag innan de Beslutar sig f "od ka belopp de' ska glömma , bort. = "Vore detta inte fallet så ge öm e "de kanske: bort" hela sin” årsin= - komst och vår höga : standard - skulle vara bara en 'chimär, De- klarationsblanketten är bra" som den. är, den retar eri del; vilket” ju i'så fall är deras eget fel, som” sov Edvard Perssori brukade" sjung "på tal om ' denna blankett, "den .; håller folk vakna ibland”hela nät: : ter och-den har förmåga att sk « ka både ro och ord, : Många - förslag till; blankettens" förenkling har : åstadkommits un» - + "Utländska artister: som' äpal der 4 Sverige. kommer att kli . mas åt hårdare 1-'skattehänseen” > . de, om. ".dubbelbeskattningssale-. förslag gödtas av statsmaktern. S + märksamgjorts på” att hi + satta utländsks restaural oci + palatsmusiker 'Qndgår: inkornstskatt till stat och 'korhmun för att i stället - » erlägga den jämförelsevis; låga , bei” villningsavgiften om 20 proc på bru! tointäkten.. Här: föreslår sakkunniga nya regler, som hindrar vederbörande - från att göra: nuvarande” avsevärda skattemässiga vinster. Ifråga om kort” tidsanställda artister föreslås en sär: 5 märkta sätt som den vilken" skrev vv upp” på” "väggen." tas av sådana 'soni varit med oni >. -- vånar! sig över. Ingen bör? upp- > kungliga;- minskas "naturligtvis - föga av 'att|- att k era sig på samma ut- > ovan återgivna förslag: >. 7 ”På "tal om vad som är > konstigt ÅN konstateras nu” att konster. åter kommit på tapeten; vilket för övrigt”. någon " tänkare” förklarat sker : ;varje” "gång en tavla hängs "Tänkaren " har -tydligen inte "tänkt på att det även finris- väggar:som inte. är tapetse- rade! Nå, varför vi komrhit in på detta ' kapitel" kommer sig” av: ett . oss tillställt” telegram "från Lon- don; vilket ineddelar följande: MEn” : målning” ”drottring Elizabi gemål prins Philip, iförd körta'' kalsonger, |: . svarta ' strumpör” och 'skor' samt ' strumpeband” utställs "för närva- - rande 'i'ett”privat "konstgalleri i Londön”, ' : "Uppgiften" "påstås ' hä. chock rat "engelsmännen vilket "ingen" för- föreställande träda i korta" kalsonger en så re- na" på generationers ” erfarenhet byggda , uppfattning” gäller” även och” förkylningsrisken , vederbörande även bär vinterfod-; Trade. "strumpeband." "Prins Philip : > får vara” höghet hur "mycket han ' vill, .så kan. han i alla fall: bli : " förkyld. v Går ni in för. att; gå u "brukar ni "måhända sporta är det: lämpligt : absolut 7; Å : om :ni ej vill kännå” ånge att-ni. utgår i kalsonger ; vilka ej är alltför korta. i Dessa” varningsorden, minn: gäller även ! för." en "prins! + Är kordkall' vinter som” denna." Den- : Farligt" vara : korvgubbe . bakom; ridån " MOSKVA (TT-Reuter) - Två, av cheferna vid ;järn= vägsrestaurangen "i ” Sverdlovsk i Ural har dömts till döden ge- nom 'arkebusering för fiffel med en varmkorvautomat. Enligt Moskva-radion kom: res- 'taurangdirektören på en metod ”som gjorde det möjligt att spa- ra 2-3. gram ' matfett per por=' tion, Men i. stället för: att låta komma kund tillgodo i form av lägre priser lade” direktören ' och "55 med- brottslingar "till "honom beslag ”på:' förtjänsten, "Direktören själv fick en extrainkomst av oa 400 rubel — . Ca 2 300 kr — i måna- .den.« : : Flera ' medlemmar av ' mja gan” fick straffarbete i upp 'till 18år)! | - Lu - '""”En saktmodig, vördnadsbjudan- '£ de; 'mager man'på 84 år, med rak » hållnihg .och frånvarande blick, i ”allongeperuk och långa krusman- ; schetter. och: värja med egendom- ' ligt fäste, i handen en käpp med guldhandtag — ingen vision, ännu : kött och blod, men själv den stör= "ste "av nyare tidens visionärer -— : vid "namn Emanuel 'Swedenborg, +som” kom, från" + Amsterdam till a Londén i ”avgusti 1771.” Så tedde ” han "sig för en liten Iondonpojke som 'sedan skulle' bli den :store diktaren och konstnären. William . "Det är det mest levande vi har av, Swedenbor uppfi . skild skatteskala;' baserad på: dagsr : - " ånkomsterna.; SN Be, illningsavgiften för Jutländska , ertisterna,' den s k artistskatten, som; . nu bestått i över ett halvt sekel äril. , anknuten, till medborgarskapat , och' inte "till 'bosättninger Följden. "blir, såsom länsstyrelserna påpekat, att'ut- . ländska artister, som sedan länge är : bosatta i Sverige, fortsätter att erläg- ga bevillningsavgift i stället för in- ' komstskått. Kontrollen är också brist- fällig, särskilt ifråga om artister från övriga nordiska länder som' ej behö- ver arbetstillstånd. I de större städer- - na händhas frågor om artistskatten |” . » Av. poliskamrarna, som' inte -har:er- » farenhet av" skattefrågor. Sakkunni-' &a föreslår nu, att här i riket besatz ta mantalsskrivna artister i stället för bevillningsavgift skall "betala 'in- komstskatt enligt samma regler som gäller för andre här bosatts, . » För korttidsanställda artister före- slås en skatteskala, där skatten före- slås till 20 proc av dagsinkomsten vid . sådan inkomst om 20—60 kr, 30 proc ' vid 60--100'kr; 40 proc vid 100—120 kr ' och 50 proc vid dagsinkomst om. 120 om en den märk liga historien boks öden, .Det var en d sr kr: eller- mera... «> för denna skala skulla äv or insag til ”. turnerande artister "ml.t' avtal Om " kortaré tid än en vecka även före- slås : särskilda skalor ' för ' mänadsin- .. + komster. Vid dylik inkomst om 500— 2.000 kr skulle skatten itgå med 25 proc, vid' 2.000-2.500 "kr" .ned 32 proc; > vid: 250073 000 kr med 408 proc, vid-l et S000-—4.000 kt: med 48' proc” och för ." töppartister "med 4.000 kt eller högre = miånadsinkomst med 52 proc. Ifråga, am båda skalorna har' rök- nats! med 'omkostnadsavdrag och =" ' kommunala: ortsaävdrag, Skalornf. ".' skulle verka så, att t ex en artist med 100 kr i dagsinkomst får skatt därpå ter utländska studieresor hovjun- kare hös Carl XII och följde hononi sedan alla åren fram till Poltava, där han dödades av en kula invid kungens hästbår, På kungens befallning” hade” han redan 1701 börjat. en dagbok ellar journål över krigen och denna fort= satte-han med till dagen innan han dödades. Med mycken noggrannhet, " med 20 ki och er med 'lagsinkomst, och - efter ' rapporter, som han på av 150 kr skatt med 43 kr samt en ar- tist med månadsinkomst av 2.000 kr skätt med 375 kr; vid 3.000 kr. skatt med 735 kr och med månad: "kunglig befallning fick av generaler och chefer, hade han fällgjort det hedrande uppdraget. 2 a i hole -" Gm 5.000 kr skatt med 1.735 kr. I Christina 'Steb, Och nu k tyr. även Anna översatte: den till " Hovjunkarens : änka, - rätta, alltså efter 200 å år. Boken kom till Sverige förliste bålen och | böc- kerna försvann i havet. Så tog so- gång 'en :student,. som hette Carl'nen Carl Max. .Em Johan Adlerfelt Johansson, - född "1671; och. son. till | och lät trycka idagboken på franska hovkamreraren Carl Johansson, 1693 adlad Adlerfelt, Studenten blev ef- 17409,' men manuskriptet följde med prins” Maximiliän av Baden i hans bagage:' och hittades' vid prinsens död och nu först fick, författarens $onson manuskriptet; Här försvann det igen. och år 1907 kom det till- ut på svenska åren 1917—1919. tyska och fick den tryckt i Ham-'! I burg, men när de: skulle föras över : | tänkt. att bennes. man kände sig allt me- ra stärkt 1 sina misstankar: att någonting var -på tok. Alldeles sä- kert hade hans hustru skaffat sig en vän — en "älskare. .I ett sju- årigt nästan omodernt lyckligt äk- tenskap 'hade haft den ringuste anlednirg att tvivla på sin hustrus trohet, Hon var en mönsterkvinna i' alla av- seenden. 'Han hade trott sig vara fullkomligt säker på" henne och hade för bedragna äkta män" haft blott ett överlägset ' hånleende. Desto mera : nervöst iakttog han nu alla tecken, som tydde på att Alice "sedan några veckor förde honom bakom ljuset på något sätt. Bevis hade han ju inga — blott sorgfälligt. samlade indicier: Ålice brukade i vanliga fall gå ut och promenera med barnen varje ef- termlddag, men nu hade hon hit- tat på, att det var lämpligare, att de gick ut med barnjungfrun:— hon ville följaktligen vara' ensam, Vidare hade han kunnat konstate- ra, att hon vid sina eftermiddags- utflykter i ensamhet inte använ- de bilen, ty chauffören kom som vanligt och hämtade honom "var: je eftermiddag utanför banken. I sina bemödanden att åstad- £omma : en obruten indiciekedja, var dock dessa tecken de svaga- ste. Betydligt mera besvärande var det faktum, att Alice' under den allra sista tiden börjat 'an- vända en alldeles ny modeparfym, När parfymerar sig en kvinna? När. hon är förälskad, .naturligt- vis, Alice, som aldrig annars brytt sig så mycket om kläder, uppgav nu som mål för sina oväntade ut- flykter sömmerskor och modister och "det var tydligt, att-hon nu- mera' också lade mer vikt vid sin toalett, Den obekantes kärlek tyck- tes verka förskönande på Alice, |ty”aldrig förut hade "han sett sin fru så förtjusande som' hon var hu — det måste han tillstå. "Hon håde en klädsam frisyr, hyn hade fått en vacker fräsch glans och nu' använde hon till och med läpp- stift och puder, trots att hon för- ut: "varit en .svuren, fiende till allt vad» skönhetsmedel var. ”Alltsam- mans misstänkt, mycket . miss- + Skulle. han möjligen ha försum- mat sin fru för sina affärer, eller hade "hon kanske fått veta om hans ' små harmlösa snedsprång förr 1 världen och: ville nu ta ska- knad. na &v tt - Skönheisbehandling Man. hittils aldrig] I" Ett. blad ur ”pertituret": till Lars-Gunnar Bodins kommande verk -. =” ”Calendarmusic”, : som" uruppför s på Moderna "museet i vår. Styc-" . 1 ket" bygger till stor del på improvisation. Förutom noter Under” rubriken Hå mot "köns: ten” - avrättades" i höstas fylking- rädikale: stockholmaren Lars-Gun- nar: Bodins komposition "”Arioso” i.en norsk tidning. Stycket, som är trombone, cello och klarinett, har fått "mer välvillig kritik" i Sverige, 'där' man finner Bodins anti-este- ticism och arbete med 'okonven- tiohella” ljud. intressant, Måndagen den” 11 februari kommer i P2 ett program :helt ägnat-- Fylkingen, Eruppen av' sex' radikala svenska tonsättare. Där får vi bl a lyssna till 27- -årige Bodins ”Arioso”. i en p 8 gjord" å Mod Mu- seet; i Pa tt « Lars-Gunnar Bodin håller fn på > Jatt: skriva . kompositionen ' ”Calen- | darmusic”, som i vår kommer att uppföras i Moderna Museet, Stock- | holm, Stycket är beställt av Karl- Erik Welin, Fylkingen,''och' kom- - mer att framföras av "denne på piano. Att ett piano kan' användas till mycket bevisas i ”Calendar- music”. Oanade ljudeffekter fram- bringas som t ex när man drar med er diskborste över planosträn- garna eller blåser gällt 'med en i strängarna: så att en pipa ”ned- irycken av dessa förmedlas, till.publiken - . verket. RN dan igen? "Under dessa Kvalfullal funderingar var det som han bör: Jade” kbräma till medvetande” om vad Alice betydde för honom, och ehuruväl att hennes äktenskaps: brott ännu ej var definitivt bevi- sat, kände han: sig dock redan] beredd att förlåta henne. Det märkvärdiga medl Alice var att hön trots dessa förändringar i övrigt under den sista tiden än då varit lika' förtjusande ' älsklig mot honom och barnen som nåt - gonsin — aldrig 'förströdd eller nervös som nyss förälskade kvin] nor: 'oftast brukar vara På sin höjd kunde man ibland komma på henne: med 'att hon betrakta. de honom en smula förstulet,' ur- gefär som ville: hon övertyga sig om, huruvida han märkt något eller ej. Dag efter dag blev han alltmera tankspridd och fundersam -— 1 banken, . vid. bridgen, . ja, .mitt natten i sina :drömmar kände hanj sig plågad av sina kvalfulla miss- tankar,; Slutligen . beslöt han sig för att anförtro fallet åt en de- tektivbyrå, enär den äntliga viss- heten tycktes honom som en lisa| jämfört med denna gnagande oro. "Men följande morgon' fann han bland dagens post även en räkning från en känd skönhetssalong.. Där stod att läsa hur fru bankdirektör- skan X dagligen sedan fyra vec- kor tillbaka blivit behandlad av de förnämsta 'experter,' som insti- tutet förfogade över. Och han som trott, att hon bedrog honom! Aldrig hade väl en räkning mera villigt blivit betald, även om den var ovanligt stor, Men det var den oroväckande summan på den- na . räkning "som, kommit : Alice att hemlighålla sina besök i In- stitut de Beauté och i stället låta sin man själv iakttaga resultatet. "- Hon blev därför inte så litet för- vånad, då hon i stället för före- : Doktorn” svarar: "Under denna rubrik besvarar "en' svensk legitimerad läkare” kostnadsfritt medicinska' frågor : från läsekretsen. ' Förse' frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars janonymitet' obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVAX , "RAR och sänd dem till redak- ; tionen.” . på 4 i ”Lena”,' På er noggranna be- skrivning förefaller” det ej sanno- likt att ni lider av någon allvar- lig åkomma, Uppträdandet av de små blåmärkena kan möjligtvis va- ra tecken på en rubbning i cirku- lationen i benen, eller på en till- fällig ' brist av något slag. Ni är|- emellertid nu nervös 'och ' orolig samt ' målar ut: för er framtiden mycket dyster. Det är därför nöd- vändigt att ni personligen talar med en doktor, som kan undersöka er och lämna klara. besked, så att ni kan på nytt känna er nen, bråelser, som -.hon väntat sig, fick) : : en bukett rosor av sin man, nätr| : han på eftermiddagen kom hem Men '. hon avslöjade dock ingen ting av sin oro .och sin. förvår ning utan tog. emot hans. hyll ning Som mannens wvaturliga tri but : till kvinnans bevarar en klok kvinna sin mani kärlek och får honom samtidigt att med glädje göra dessa små personliga offer, som bildar der solidaste grundvalen för två n män niskora dycka: ter, :ömsom skrivna lösryckta ord skrivet för talkör, piano,' slagverk,| består och fotograferade bilder, In- av "den som framför långvarig iöko- effekt uppstår. on Improvisationen' spelar en stor roll i ”Calendar-music”.: Partituret består av. lösa kort med ömsom no- och stavelser, ömsom tecknade' och fotograferade bilder. Det är menin- gen att den som utför stycket im- proviserar” fram” det intryck "han får av de olika spelanvisningarna. ' Det ' märkligaste med ”Calendar- music”, är- emellertid inte att den bygger på improvisation och okon- ventionella ljudeffekter. Lars-Gun- nar Bodin berättar själv: — Stycket låter olika beroende på vilket år, vilken månad, timme och dag det' framförs. Genom ett spe- ciellt hålkortsystem' faller: de" rätta |. korten ned den dag; timme; månad och 'år stycket spelas. Följaktligen kan : ”kalendermusiken” aldrig låta likadan två gånger., Min komposi- tion kommer .bara att kunna spe- las till 1966," för hålkortsystemet innehåller endast årtalen mellan 1963 och 1966. Man kan också kalla dén här musiken ”konsumtionsmu- sik”. Romantikerna hade den upp- fattningen att man ska skriva mu- skönhet, Sål : Förtroli iga stunder" i ”B w>, Studerande” och yn tac- kas för svaret på Vadhållares pro- blem om tegelstenen, Stenen väger 6 kg, vilket framgår med överväl-s' digande' , majoritet. Med hjärtlig hälsning ' Ne te : Gallie; Sä man vill vara elegant är väl inget fel — i synnerhet om han har. råd till det. Och åtminstone i Italien och Spanien anses det ingalunda omanligt :" med sidenskjortor : och underkläder av siden, ss s$3+. : Det är för övrigt bara att gå in i stans finaste ' herrekiperingsaffär och fråga. Men kan han inte köpal.. dem själv? Då får han ju precis som han själv vill ha det: färg, mo- dell etc. Och varför tar ni inte ef- ter hans exempel? Även om ni inte behöver. ge ut lika mycket. Vår | svenka 'damkonfektion är faktiskt både" flott och relativt billig. i. Rent psykologiskt sett tyder kan- ske en överdriven klädfåfänga på ett inre” osäkerhetstillstånd: . man vill att beundrande blickar ska för- säkra en :om, att man är stilig och attraktiv. Men mindervärdeskom- 'Iplex har vi alla. Och om klädkon- tot inverkar på budgeten och han för övrigt inte visar några påtagliga neurotiska 'tecken, tycker jag inte ni behöver grubbla längre, Om ni visste hur många- fruar; som har all möda i världen för att deras äkta män ska se prydliga ut, när de går bort tillsammans, : Sa nö Se Gållie, En som börjat fundera”. . Att. en! pe ae Sagt. .ock | skrivet: Speakern i TV:s Aktuellt t går > : kväll lyssnade, får man hopas, de: det program han vannonstr : ! orgelinvigning "i Seglora" : kyr! Ta För då kunde han lära je - . kyrkan inte har det namn han ga — Seglora med tonvikten på and= . elsen, "AR ständigt visade ”okunnighe- 2 | ten om västsvenska nan i Stock= holms-: radio-TV: botas inte" ens- genom placering på Gm > Nåväl, det näst-dystraste länd=: . skapet är kusten norr. om Barce= : Iona vid 20'sekundmeters nordöst- lig storm, snöyra och köldgrader. . Det händer. inte ofta, men det änder. 5 cm snö brukar hindra” Eng- land att fungera; Men när drivor- na i Barcelona häromsistens” blev : en halv meter djupa var katastro= ”fen”nära. Dét var som om en jö- kel plötsligt hade lagt sig på Tibi- dabos topp 'och börjat. skrida ned 'mot Ramblan, som förebudet till... en ny istid. Avloppsrören sprack, . vattnet tröt, . elljuset strejkade, ' . kolförråden tog slut, tågen upp=' hörde att gå, bussmotorerna vägs . rade starta, människor frös ihjäl ” när de steg ut ur sin port på mor- gonen och hela den stora, glada : staden förvandlades till en dyster "iskällare ' där snuviga påbyltade blåfrusna kvinnor irrade omkring ; på jakt efter bröd... (Lorentz von Numers) . Den tillfällige besökaren i Lon- "don har kanske svårt att uppfat= ta, hur betydelsefull rörläggaren är i det brittiska :. samhällslivet. ' Den som fått uppleva en vinter med stark frost och plötsligt tö, - förstår. det- desto lättare. Egent- - ligen inte förrän nu har en liten historia från i höstas fått sin rik- tiga : - belysning.: Herr. och fru. Smith möter en bekant herre på gatan, Fru Smith nyper sin man .: i armen:' ”John, du måste: hälsa extra: ' hövligt. Här kommer 'vår: 'rörläggare, och i TV i går kväll spådde de en. extra kall vinter”. : (Knut Hagberg.) . — er "Är dé frånskildas "samvete; mindre” I värt än prästens? STOCKHOLM (TT) Är de frånskildas samvete och religiösa övertygelse mind-- re värdefull än de prästers som ' "inte önskar ge religionens väl= -signelse åt ett nytt äktenskap, säger. Ensamma =» Föräldrars Förening i en skrivelse som ” överlämnades vid en uppvakt= "7 ning på torsdagen hos: justitie=" ministern. Den praxis som i dagarna. har. antytts i en skrivelse till regerin- . gen från elva präster i Stockholms stift -och - som innebär 'att' endast vissa frånnkilda medges: rätt till kyrklig vigsel skulle medföra såväl , rätt som . skyldighet för ' prästerna att upphöja sig till' domare ' över sina medmänniskor, Detta kan inte uppfattas annat än sor: synnerligen stötande,- säger föreningen - i "sin skrivelse. . och tycker att fyra år är lagom livslängd för det här' verket. Jag siktar i stället på den internatio- nella marknaden, främst USAS I Det överraskar att Bodin är na- turvetare vid 'sidan av kompone- randet. Han arbetar på heltid med analys av: aminosyror på: Tekni- ska högskolan. - Lars-Gånnäår Bodin är "medveten om att hans musik inte kommer att få någon större publik och, säger: —Min musik är helt subjektiv: När jag. komponerar kan. jag. inte utgå från. vad publiken eventuellt kommer att tycka, De som anser att musik nödvändigtvis måste bygga på traditionellä” ljud” får låta bli] att lyssna. Jag frågar emellertid: Varför skulle man inte kunna kom-= ponera musik 'som bygger på ' alla sik för evigheten, Jag koncentre- rar mig'på ”slit och släng-musik” slag av ljud? ' : För påpekar att både ers . farenhet och nutida prykoligisk ve= - tenskap tyder på att det finns risk: för att barn i ett upplöst äkten- skap löper risk”att.ta' skada av: att endast en person fyller föräld. rarollen, Vigselvägran. kan för en religiöst övertygad person medföra ' en samvetskonflikt mellan prästens". ställningstagande som uppfattas som : ett nedvärderande från kyrkans si- da och önskemålet om att skänka": sina barn ett hem med" både far / och mor.” Föreningen : anser att prästerna skall ha rätt att av samvetsnöd väg- ra förrätta en vigsel men att Senna, rätt ” bör - kompletteras -- med - en" ofrånkomlig skyldighet att i sådant - fall lämna namn och adress på an-= nan präst som är villig att förrätta” vigseln. . Tiiv den 7 februari. 1987 Rn RA er. pe | j| | vr tons ers tease Len
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.