- ringen £ör ””" LAHOLMS TIDNING "TV — LT DEN 8 JANUARI 1963. LT=> Nordiskt "rådslag i i Oslo Aven. om Nordiska rådet inte är tih litiska och ekonomiska . frågor i likhet med; Efta och EEC. bör dock årets råda” > gession i Oslo, som börjar om nå- gon vecka, få en extra stimulans genom det som skett beträffande europamarknaden, : Den nordiska samarbetestanken har åter aktua- - liserats, viltet kan få en gynnsam psykologisk. inverkan på - behand- lingen av de frågor rådet sysslar med. " likt I svar har också behandlåts av den ” juridiska kommittén som rekom- menderar en utredning härom, Ett av de mer väsentliga för- slagen kommer från norskt håll och avser utredning om en ge- . mensam «nordisk transportpolitik - i avsikt att främja den internor- - "diska transporten, : Samfärdsel- - kommittén har visserligen avstyrkt - detta ' förslag med motiveringen att det inte går att göra en sådan' undersökning - som den begärda, men k ittén finner det önsk- En fråga som att vålla debatt, men där utsik-- terna till enighet inte är särskilt , stora, är en -rekommendation som fem av medlemmarna i rådets so- eialpolitiska kommitté gör att en- . hetlig sommartid införs i Sverige, . Norge och Danmark. De danska delegaterna avstyrker, liksom en . . svensk, hr Sven Sundin i Nording=' rå, som hänvisar till de praktiska svårigheter sommartid” skulle få för jordbruket och kommunika= . tionerna, Proffsboxningen tas också upp ' och av juridiska kommitténs nio. ledamöter vill fyra helt förbjuda x den under det att fyra vill att . möjligheterna att genom tekniska' åtgärder . förebygga skadeverkningar skall undersökas: Samma kommitté : avstyrker ett förslag om sänkning av myndig" "7 hetsåldern. Radions juridiska an-' medicinska . värt att myndigheterna -har sin uppmärksamhet riktad på "detta: | problem. N : Den nordiska kommittén har utrett frågan om gemensam nor- disk :arbetsmarknad för tandläka- "re och 'den frågan kommer :tydli-: gen också upp till behandling, lik- -som frågan om behörighets regler: : na för tandläkaryrkets "utövande ' så att Sverige kan aånsluta sig till "den föreslagna" nordiska överens- kommelsen, fen d "Ytterligare ett antal frågor "står : på dagordningen. Även om dessa. "4 allmänhet inte betyder någon" revolution i samlevnaden "mellan ” de 'nordiska' folken, kan emellerz; tid såväl praktiska . som . andra: misshälligheter” "avlägsnas genom” en' samordning och den nordiska : samhörigheten färmed ytterligare. , stärkas "iv 17 ot i ' Avsnitt 2. Fönts, : bollersa : H- länge har Du': varit här; sade han plötsligt. Snart i "fyra år blev svaret. - — Och du "trivs, här? : i Vg del, det får ju ingén ag. som du: kanske vet, — Låter det på det" viset. Men! .Elsa lilla, varför stannade du inte påx. din förra. plats? Där hade du:;ju idet bra: tortdor För några korta" sekunder, f g ' hennes itantkar; ti minnen';: SR aäclietvisl förknippade, med. den: pla N? var. så ' ötg; på allt lristidsar bete, med, kuponger: och rappor- ter dag ut. och dag in Det ble . ofta så,:alt "den , riktiga boltför ga åt sid 1 2 . Myndigliofårna.! lade der mes arbetet på detaljhandeln, förstår |s du och det blev så oedhört lar- betsamt. När jag tänker. till- baka på : den tiden så äcklar det mig, — Jamen någon gång måste | hamhat på en' krog. . | många: tjär väl Ela lilla. Kunde du inte "Isökt någon annan kontorsplats |. istället? - Av hans uttalande förstod hon, alt! han. inte gillade” att, "hon UNNA '— Det går inte: "att "komma över tröskeln till det: yrket, i min ålder nu sade hon, Jag-är alldeles för - gammal: nu. rYckes- gruppema säbter. sig emot ;det. Åldern som konllörist är nume- fal 15—25 ' år. Sedan” får” män vackert. stå. utan Det hjälper t oftast, inte: € är Vånt- kor ful ör: font ru. -Ham- Glad Skall : han och ligt. Nå;. "men till det, andra, Hur ig at: du hamnade ska: på hotellet? :: Di förstår, adt-Jag började söka & min byrålåda efter några papper och fann då. gamla be- tyg från min ungdom; Jag: ha-, de HåÅgra. sommanpleltser på "den det väl. ha tagit slut förstår du tiden på -restauranit "som kas-, OTALISMANEN Av NORMAN LEWIS | Ft ana Det var t- -Alhambrabergen vid Granada. Framför sin hydda satt zigenerska i den, nedgående" so- » lens sista strålar och blixtrade med sina mörka ögon så att man " ibland såg vitögat. — Senoras, ni " är båda unga. Livet ligger fram- för er. Livet. är svårt, . Men köp denna talisman, "Den vita tråden ni ser häg kommer att bli svart i samma ögonblick som en av er är den andra otrogen. Kostar 100. pe setas bara .., De båda” unga människorna som stod framför henna brast 1 skratt och allting skrattade, solen skrat- tade och hela livet skrattade, I sin framsträckta hand höll 2igener- skan en Itten hylsa av glas med en röd kork, på vilken ett par hem. lighetafulla — arabbokstäver var » tecknade, Och .1 hylsan låg den sanningssägande vitå tråden. — Tror du på det här? frågade han. -— Naturligtvis. inte, sade hon, men det är i alla fall ganska in- tressant och därför vill Jag ha den, Pruta ordentligt så köper vi den, Den vita tråden skall bli ett tecken på vår eviga trohet, är det inte ett vackert minne från vår " bröllopsresa? Nu var de åter tillbaka från Sö- derns strålande sol, tillbaka till vardagen. Hon bar länge den lilla talismanen i sin väska tills en dag den åkte ner i en låda tilsammans med en: del "andra småsaker; Ibland när de pratade om sin bröl- ” lopsresa blev den lilla glashylsan framtagen och visad för bekanta. Man skrattade åt alltsammans och så blev talismanen åter undanlagd och glömd bland andra minnen, ” Affärerna tog för varje år mer. och mer i anspråk. En gång när han efter en affärsresa kom hem såg han försiktigt på glashylsan . 1 lådan och lade därefter bort den och skämdes så smått för sig själv, Resorna blev tätare och tä- tare och längre och längre, affä- I restaurangvagnen där han ätit sin middag, satt en zigenerska med sin baby, Då framträdde åter bliden från Granada för hans inre syn, Och bredvid sig såg han sin . fru, som hon då såg ut, ung och vacker, Ännu var hon vacker, kan- ske ännu vackrare, en mogen och charmant sköhhet. Han blev varm om hjärtat, Han kände hur myc- ket han ännu älskade henne. Men var det bara-han som älskade hen- ' ne? Varför också Inte andra? Nej, - nej, så fick han inte tänka, det var : för dumt, Och 1 samma ögonblick han såg henne komma emot sig - på stationen med utsträckta hän- der var all hans ängslan borta. Men hans ängslan återvände nästa dag "då hon gick, för att spela tennis. Försiktigt smög han sig till lådan där talismanen låg. Tråden var vit. Naturligtvis — så- dana trådar förblir altid vita, Då kom åter en massa tankar, över honom. Han erinrade sig skvaller han hört av sina vänner, Natur- ' ligtvis var det dumt, men skulle ' han ändå inte sätta talismanen på prov? | - Den röda korken med de arabis- ' ka skrivtecknen gick lätt att av- lägsna, Han tog den hemlighets- fulla tråden i sin hand, det var en helt vanlig sytråd. Ur hennes sy- korg tog han så en svart träd, la. ' de den 1 hylsan, som han sedan ' åter förseglade och gick så till sitt kontor med den vita träden isin plånbok. - Hela dagen hade han en obehag- lig känsla som han' inte kunde komma ifrån, Och han beslöt att på eftermiddagen åter byta ut den svarta tråden mot den vita, När han kom hem hörde han sin fru tala med hembiträdet 1 köket. För- siktigt smög han sig in i rummet, tog.den vita tråden ur sin: plån- bok och öppnade lådan där glas-. hylsan låg förvarad, Han ryckte tull som hade han. fått ett slag, | med. Då de tillsammans ruvat 13 '] låg så hårt på redet att man fak-: Fobeserverades åter” | Ruvande fasantupp :ensällsynthet - STOCKHOLM (TT-Spec) "Att i ne' fasantupp ruvar fram kycklingar torde väl höra till säll- syntheterna men så har faktiskt inträffat i Morkarla i Uppsala län, berättar förste länsjaktvårdare Carl Erik Fredriksson i Svensk jakt. Här följer 'hans redogörelse: ' . ' Hösten 1961 inköptes av Bohls jaktlag 9 fasanhönor och 3 tuppar. Dessa övervintrade i burar i en rävgård. Den 12 april hade några av hönorna värpt några ägg, varför samtliga fick vandra ut från sina burar till en hägnad på ett halvt hektar, Den 3 juni sågs" en av hönorna ruvande i ett rede' med en tupp liggande alldeles intill. Det kunde vid undersökning .konsta- teras att. tuppen vid flera cllfäl- len låg i redet med hönan i när- heten . eller ute på fodersök. Den 9 juni kläckte hönan 8 kycklingar och gick därifrån. Även tuppen var ägg. låg 5 ägg kvar i boet. På morgonen dagen därpå kom tuppen tillbaka och ruvade igen. ” Han höll troget ut i cirka tio da-: gär. Då började observatörernä tye- ka synd 'om honom och rekvirera- de 7 hårt. ruvade ägg från jakt- vårdsföreningen. Dessa byttes ut. mot dem 'som tuppen ruvat :så ihärdigt, Vid undersökning av de utbytta äggen visade det sig märk- ligt nog att dessa innehöll nästan fullgångna, levande kycklingar, som" troligtvis hade kläckts i inom "de när- maste dagarna, En av: "observatörerna var: över-"- tygad om"att tuppen haft ett harem om 2' hönor, som värpt I samma rede, och att han, varit medveten "om detta. Det var den hönans ägg som lagts £'boet, som tuppen tagit till sin uppgift att ruva fram, Han tiskt" fick "peta: upp': honom. Han! flög då alltid direkt från boet. Se- dan man dragit. sig tillbaka var han snart :återigen på 'plats på äggen, Den 23 juni kl'ivkte han 5' kyck-' lingar ur de ägg som levererats från jaktvårdsföreningen . Ynder en vec= kas tid syntes varken tuppen "eller kycklingarna till, men'.en dag ob-' serverades han med 4 kycklingar i närheten av en höna med 4 cirka 3 - veckor ' gamla : kycklingar. samt” en som beräknades vara i samma ålder som de tuppen ruvat fram. ' : Han lät vid tillfället höra locklä= ten sön helt "överensstämde ” med h ! Efter ytterligare en. .veckäåvsvisade, han sig. åter. med: -kycklingar, men hur många de var” kunde' dock irite upptäckas. Tuppen den "17 juli Ävrigt lockande men" några kycklin= "gar kunde på grund av den höga' gräsvegetationen "inte. observeras. I början : av. .augusti sågs en tupp dess har. varit synliga flera gånger i veckan. "Med största sannolikhet torde det vara samma fasaner som ovan omtalats, slutar hr Fredriks- sow den : ; rat chans'att' få, en plats igen men:i dena branschen: ” Som du ser; så lyckades det och nu står man här, Gamla kassörskan | har alltså ännu en chans att få en, plåls' i "den moderna ti Men make-up : måste. man" ha, kvinnan PA RRRE skall vara evigt nämligen stor: fest -i kväll i festvåniagen med 30—100 gäs- ter. De har utsträckt tiden med "spriten . till” kl, ett i malt, Se- dan har . jag kassauppgörelsen efter, den tiden 'och det tar sä- kent en och en halv timme” in- nån den är klar. > = Fackarg lilla flicka sade Erik och såg medidsam uwt. Om du. vill kan jag köra dig hem seden. > : — Tack "du. Jag vet att du är en stor kavaljer Erik, men jag behöver faktiskt lite frisk luft efter" att. ha 'stågt härinne chela kvällen. — Annars kör jag dig så gär- na, det vet du Elsa. Mörkrädd är du då inte, det kan jag för- stå. — Nej, det har j jag växt ifrån för länge sedan blev svaret och de bröt båda ut i ett hjärtligt skratt. - eo — Då bör du ha ganska så myckat ledighet i morgon i stäl let om jag inte tar fel? = — Alldeles riktigt. Jag är helledig, Det skall be Tiktigt skönt må du tro. — Då bör du' ha ganska jag bjuder dig på en biltur, , — Ja tack du, det skulle va- ra jättehärligt! STÖD DEN NYA KULTURFONDEN genom att telegrafera :. på Kungablanketten, köpa hans' händer sjönk slappt ned — rerna växte. tråden i hylsan var vit, a med 3. hönkycklingar. vilka sedan |. sörska! Jag tog en sista déspe- |. ;|— fr-o:m:1/2:t o.m: 30/4 1983. | under nämnda tid förordnats kam- rock ur - PRESSEN | " 12.000.000.000 MÄNNISKOR tolv miljarder, tolv tusen miljoner, två tusen gånger Sveriges befolk- ning — skall trängas om livsrum ach uppehälle på denna jord redan under våra - barns livstid. Det är ofattbart, men tycks ofrånkomligt, skriver Dagens Nyheter (fp) och fortsätter: 2 - Världens befolkningskurva, s som -- under årtusenden varit en flack och ytterst långsamt stigande lin- - "je, har. plötsligt under vår gene- - ration böjt av nästan lodrätt upp- åt; två miljarder människor än- nu för några årtionden sedan, tre miljarder i dag, sex miljarder före nästa sekelskitte,' tolv miljarder inom åttio år:.. världsbefolknin- gen ökar nu i så rasande takt att snabbare. ' -Att' folkexplosionen överskug- gar och' avgör lösningen av 'alla andra stora problem, atomkrigs- hotet inberäknat,' poängterades av Lundagenetikern professor : Arne Muäntzing i slutfasen 'av tvåda- . Center 'om vetenskapen 'i fram- på "en givande ' probleminvente- ring för och av en rad toppar inom vår forskningsvärld. För be- : mästrandet ' av folkexplosionens : och världssvältens problem har -svensk forskning både traditioner och en standard på näringsforsk- .-mingens,” biofysikens,' biokemins . den särskilda chanser och .för- - pliktelser, si DE RYSKA VÄPENLEVERAN- SERNA används av: vissa propa- gandamakare till att piska upp en ny våg av hysteri inom amerikansk opinion mot Castro-regimen, på kar Stockholms-Tidningen (s): De amerikanska hamnarbetarna har vilseletts så grovt att de be- slutat blockera lossning och last- ning i amerikanska "hamnar av 'al- "la Kuba som går. i fraktfart på Bland de drabbade svenska fö- ” retagen märks främst :Salén-re- . derierna,: vars fartyg transporte- "rat barnmat och. potatis men ab- solut ingen militär . materiel till Kuba, . Den , vanvettiga ', tanken ; bakom detta "fackliga initiativ. är att kubanerna ' ska tvingas mellan svälten och Castro. . Denna fräcka inblandning t tet lands inre. angelägenheter har tills vidare karaktären av ett så att säga enskilt amerikanskt initiativ. ' Salén-rederierna >, - protesterat i . amerikanska" UD. "Bland USA:s alla vänner : skulle det. utlösa . stark: besvikelse, om + för: fackförbundet till. ordningen, "Aktionen är. ett hot" mot: sjö- "fartens frihet och "om den inte ; avblåses är det risk för: att den . utlöser långtgående ' motåtgärder på skilda håll i världen, SLS- rektorn Me - "till Radioskolan|. ” Studférektor Karl Högemark” kar beviljats tjänstlelighet från sin be- fattning 'som rektor i SLS — Sven- ska: Landsbygdens” Studieförbund Hr Högemark skall vikariera för red Torsten Eliasson på Radiosko- lan. Som t.f.rektor för SLS har rer Karl Gustav J: ohansson. « den fördubblas vart 40:e år eller . " garskonferensen på Wenner-Gren |' tidens samhälle, Det var. en nyt!" tig perspektivlyftning som finalj: har |. inte det officiella Washington åter- |- : Tyeklie 3 lek, också om "den handlar te som barn "byggde på våld. Det” var lekar som jag ännu minns med glädje." Men -allvaret fanns ju inte med. Man. visste; ' liksom "väl mina egna tre pojkar vet det nu, att det bara var en kul lek.' Men hur lätt blir det inte allvar. Indianer och vita. En lek som jag själv fann nya variationer till hem- ma på gårdsplanen”, Vi delade upp oss i två” läger: Vi bodde i en cir- kel vi ritat upp. Inne i lägret' fick ingen anfallas. Men 'väl utom gäll- de det att: fånga fienden cch med våldet som medel dra ins honom 'i: den "egna ' cirkeln." Där :fick han” stanna 'som fånge tills motståndar- nä 'kunde byta ut; honom möt en ur. den egna stammen, . "',. = Vi hade roligt åt leken. Kunde hålla på timmar i sträck. Barn från. hela byn samlades på blev med i leken, SS . ” Våldet finns på det ' viset ofta med. redan. från våra allra första ka och våld. Har "man : rätt att ingripa i en Visst ”ska' man ingripa. Jag tala- de med "pojkarna. Jag drog mig in- te från att:visa bilder. från tyska koncentrationsläger, Inte några av dé hemskaste,' men hemska nog för att barnen skulle: förstå "hur det kan gå till; Och de leker inte krig nu mer. Men däremot indianer: och vita. Kamp, man mot man, det känns inte fullt så svårt tycker jag. Men att se dem med beundran föl- ja militärkolonnerna som drar för- Mestadels för: årstiden kallt : vä der : samt "sparsam nederbörd i Norrland och västra Svealand. för- utser den amerikanska väderleks- 'yrån i sin lårgtidsnrevros för fe- Kylan fortsätter z februari bruari, i norra : Norrlands inland, beräknas - temperaturen inte vwä- sentligt avvika från den för års- tiden normala, Detta framgår när- mare av vidstående kartbilder. " Som temperaturkartan utvisar kommer = högtryckslägen = enligt prognosen att förhärska över Nord: atlanten och, Skandinavien medan lågtrycksbanorna = i grad får en relativt nordlig 'för- läggning. I anslutning härtill be” övervägande Fäknas ett köldområde utbildas med censrum , över: koniineauns, norra delar och sträcka sina verk- ningar över större delen. av vårt land, Nederbörden blir enligt prog- nosen knapp inom den skandina- viska halvöns norra och mellersta delar, som beröres av ett förutsett underskottsområde med centrum över Island. M:s av de lekar jag själv lék- | år. De flesta lekar bygger I på styrs | | Det" är en inbiten Per Janne som. siktar med bössan. Den är väl ' ”relatiot oskyldig, men . och medicinens områden 'som ger |; . - pojkarna lekt krig med den. : Ni Två av pojkarna går . med händerna ' sträckta -över huvu- det. Bakom kommer Per Janne med bössan 'skjutklar, triumfe- rande därför att han nu bestäm- mer med bössans hjälp. : :- De. leker krig. Två, fångade soldater förs till det: läger där de "ska vistas ” tills kiget tar slut. +. "7 'Jag sitter" och ser på, sk md av leken därför att jag Ser poj-' kens " ansikte. då han pressar hösspipan:, mot "broderns rygg. Har människan behov av. våld? Är hennes arv från fäderna 'ba- serat "på -våldet? Är vi: ännu liksom stenåldersmannen tvin gade att lita på "våldet i vårt liv? Lär vi våra barn våldets oundviklighet” genom val” äv olämpliga leksaker? frågar: för- fattaren Ingvar Wahlén i den- na artikel, bi, . militärflyget som för. oväsen, det är, en svår påfrestning, :Man vill ju inte tro att våldet är nöd- vändigt, helt oundvikligt: Och jag försöker "förklara för dem vad det organiserade "våldet är,' detta ' att utbildas för att döda — mörda... - Visst "måste man 'ta' det försik- tigt, Men det skadar inte att lik- som låta barnen följa med i det som 'sker. Nazismen börjar vakna till liv igen. Tonåringen, .lättledd och snar att fatta ställning, är inte så svår att snärja i vissa föreställ- ningar. Antisemitismen 'och hak- korskluddet har upprört också bar- |: nen härhemma. Liksom negerför- följelserna. Vi'talar om det alle- sammans, Barn kan ännu mindre än många vuxna :förstå varför en jude eller en svarting ska betrak- tas som sämre än en vit man. Och dock är det mest tonåringar som fångas i nynazismens . lockande fälla, ” . Låt oss ge våra barn möjlighet annat 'så av. rena 'självbevarelse att se vad som sker; Då ska de in- te vara ett lätt byte för en hastig' uppflammande patriotism som djt past sett inte är något annat ä jordmån för nya krig och dikta turer. ; os Nn Olämpliga leksaker Varför köper människor så myc- |ket krigsredskap som leksaker åt sina barn? Gevär, pilbågar, revolvrar, ka- noner och tanks, tennsoldater och bombplan, allt i en skön röra. . Varför tillverkas sådana leksa-| ker? Vill vi verkligen inte skona våra barn från dessa vapen som bety- der förnedring för människan, Vi- sar att hon inte är mogen att klara sin tillvaro här på jorden. En pilbåge att skjuta . till måls med kan vara kul, liksom ett ge- vär eller en luftpistol. Men inprän- ta i barnet att det, bara är sport- redskap. Låt dem slippa de rena krigsgrejorna som t ex tanks och ubåtar och bombplan: Efter jul kom lekkamrater hit med sådana leksaker; . De "etable- rade stora och 'blodiga krig. Det rör sig inte längre om Prinsens kamp mot-det onda, Personifierat i drakens gestalt. Nej, Ungarna .kan i kriget, i men. de tänker aldrig vå al- » med Kungafrimärkena. - Kungamyntet o. frankera |. nog har Ia sina. blodiga ord och skildrin g sätt er och talar med dem. Berät- ta om alla "orättvisor under krig: om ' hur barn och oskyldiga dödas. eller. får svälta ihjäl. Låt. dem se något av: det krigets verkliga - an— sikte som till sist ialla fall borde skänka os5 en. evig fred.” Om inte skäll Fr os Jag. talade ' "om ”änderutvecklade'" länder, om nöd och svält därför att jorden inte 'odlas som "den skall” Därför att det .på några håll Tvärle - den är överbefolkat .:och :på "andra |” håll råder brist på. människor, Jag. . visade hur tanksen'" skulle - kunna driva. väldiga, jordbruksmaskiner. och röja ny mark som kunde bety: da. mer mat åt hungrande, mi nni: att de gav sig in i "undtruliet land ' i Afrika, där, de. med tanks” och maskiner. röjde mark och sådde säd. ” Jag satt och ”såg 'dem . leka nu, Da +” såg dem bygga: stallar. och rita kor och hästar, väldiga flockar av. får - och annat. Jag tyckte att det dragit en frisk fläkt genom tummen. . Skulle dessa barn en dag tvingas” utbilda sig till soldater som” skulle dra ut i krig? «00 Eller skulle vi så småningom, när ' de blivit stora, ha avskaffat kriget? Ja, man orkar inte ens vara optiv .- mist i det fallet, Men, tänkte jag, + så länge man kan skorna dem från den sortens 'verklighet så bör man . göra det, Men inte skona dem ge- nom att låta dem förhärliga våldet " och kriget. s ? Det tror jag nu aldrig på. Boj< kotta alla leksaker som har med /' krig att göra. Det är det sundaste' Skillnad på temperament i Under'sitt besök i Öst-Berlin ny= | ligen gjorde Chrusjtjov en visit i ett gjuteri i Eisenhättestadt, ' När han från vinterkylan kom i den g0- "ne da värmen, berättade han för ar= : betarna om sitt besök vid FN-mö= tet i New York då han bl a träf.-.., fade Kubas revolutionsledare Fidel Castro. " — Jag sade åt Castro att jag vil.” le komma hem så fort som möjligt, > > för jag tyckte att det Var alldelea för varmt i New York, Castro" kla= Jag gillar inte heller ' New York, sade han — jag tycker ” gade också. att det är "alldeles, för. kallt: or En ung författare besöker den fora förläggaren och efter att ha”. överlämnat ' en tjock man - bunt, sade han. vakripte / — För att vara :helt säker på att: ri läser igenom hela manuskriptet har j jag här och var i texten blandat . några avslöjanden Uppförande . , H : en fra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.