nn ” £AHOLMS TIDNING Oro. i. Finland Den finländska regeringen be= fann :sig i "blåsväder i torsdags, då s k förtroendevotering före- . kom i riksdagen med' anledning av en sacialdemokratisk interpel- lation om skogs- och reservar= betarlönerna. Regeringen .Karja- iainen segrade emellertid i den avgörande omröstningen med siff- ”rorna 109—83, men händelsen ställer den a1ktuella situationen på arbetsmarknaden och inom Jönepolitikens område i Finland i bliztbelysning. Regeringen har en ytterst svår tid framför sig innan dessa problem klarats upp. > tEt typiskt drag i den pågående lönemanglingen i Finland är att de stora fackliga centralorganisa- " tionerna i ett'tidigt skede måste avstå från ett direkt inflytande på underhandlingarna . om nya - kollektivavtal. De förs nu över hela linjen på de enskilda fack- förbundens nivå. FFC (Fackföre- ningarnas i Finland Centralför- . bund) gjorde senaste veckan ett försök att få till stånd en central lönelinje, = men - FFC-ledningen fick kraftigt mothugg på kommu- ont I DEN 11 FEBRUARI 1963," LT => H + | + . - -. Nr ål . .” | - kring lönerna”. isbrytarstrejk är helt politiskt be- tingad, ” H oh Oron .på arbetsmarknaden har . också influerats dels av fjolårets ekonomiska utveckling som tyd Vinterlek får inte - . bli trafik > av NTF:s huvudsekreterare Eric Hörnfölds ”Kälkåkning, sparkåkning och skidåkning på eller vid trafikerade vägar och. gator orsakar varje är en . mängd svåra olyckor bland barn, ofta med dödlig utgång. — de på en föreståend tur, dels av en allmän prisför- höjningstendens, som t o m i ett -skede medförde ,. regeringsingri-, pande och prisstopp. De försäm- rade . ekonomiska perspektiven har också för sin del bidragit till de uppskruvade kraven på löne- höjningar och en annan faktor, som anses ha höjt kraven, är den ' löneuppgörelse som' senaste år / speciellt gynnade de högre stats- tjänstemännen, MV CC ct fo da Regeringen har bekymmer att bemästra den reaktion som den- na löneuppgörelse har gett :upp-' hov till inom hela den offentliga sektorn, där ” den'' ena ' gruppen tjänstemän efter den -andra nu: - har krävt lönejustering. Poliskå- > ren har t ex för första gången i ' landets historia hotat med strejk. » Statsminister '' Ahti' Karjalainen har låtit förstå att statstjänste- ä löneaktion” kommer att nisthåll inom or - stället är nästan hela lönefron=,' ten i gungning och på några un- dantag när är avtalsrörelsens ut- gång osäker, Mycket anses bero - på vilken lösning man kommer till inom metall= och pappers branschen, . vars ' kollektivavtal väntas bli normgivande, | Att'det inte lönar sig för de stora ” arbetsmarknadsorganisatio- nerna, att' mötas. vid förhand- lingsbordet är belysande för hur långt den fackliga splittringen har gått i Finland, Ännu för två år sedan var FFC så dominerande inom "sin sektor 'att centralorga- ramavtal ” med : arbetsgivarnas centralorgan AFC,” REN Ännu tydligare framträder för. ändri i lö stemet: mot bakgrund av. förhål- landena på 1950-talet, då varsel lingssy- om generalstrejk ofta hörde till. . dagordningen, då lönefronten var i gungning, I dagens läge .kun= de man inom FFC inte 'ens enas . om en ;rekommendation om hur stora" Töneförhöjningar borde ge- nomdrivas.i Kommunisterna ' som ' frariförallt' dominerar byggnads- . och livsme inte' binda sig inflytande inom. FFC och på fältet, har gått ut på att påvisa, hur förfördelade arbetar- "na blev genom det gamla rama talet, För. att uppnå:”full: kom” pensation” öppnade' de" spelet för - ” sin-del med krav på'upp'till. 30 procents ökning av timlönerna i om 'byggnadsbranscheri, där en rad punktstrejker har genomförts för att ge tyngd åt kraven, I all?” mänhet, rör sig lönekraven kring 15 a 20 procent för ett flertal branscher... : cs av Lönerörelsen är också politiskt .: inflammerad, , inte. bara genom.” motsättningarna inom FFC, utan också genom den skarpa konkur- rens som råder mellan FFC- och" FLO -: (Finlands landsorganisa- tion). Det helt socialdemokratiska LO har vuxit i styrka de senaste åren utan att dock hittills ens: .närmelsevis ha nått upp till FFC:s styrka, LO:s betydelse som makt- faktor. på arbetsmarknaden får emellertid ökad tyngd genom att organisati har en nyckelställ- ning inom = 'transportbranschen och hålls om ryggen av Sjömans- - Unionen och dess stridbare le- dare Niilo Wälläri, vars senaste ”dvock vg ns PRESSEN | VID SENASTE RÄNTESÄNK- NINGEN ville postsparbanken be- hålla en kvarts procent högre rän- ta på kapitalräkning med 12 måria- ders uppsägning, men detta vållade då surhet i privata bankkretsar, erinrar Stockholms-Tidningen (s): Nu -har en sparbank i Lund gått ett steg längre och behål- lit räntan oförändrad för den lån- FE 1 men frågan är om detta har nå- Potatisen utgö nisationen genomdrev ett tvåårigt ställa majoritetsregeringens håll- fasthet på hårda prov. . Härvid "är det främst fråga om regerin= gen skall tvingas. höja skatterna för att klara sig och om samtliga ' regeringspartier kan gå "med på : denna "impopulära åtgärd. Stats-. ”finansernas beträngda läge måste enligt. regeringens , åsikt” hjälpas . . upp genom ett saneringsprogram, gon dämpande effekt på. lönerö a .relsen, som kan bli en svår stö- testen för Finlands regering. '.. ... alltjämt en av huvudmgredien-. serna i vår föda, men trots detta "är konsumenterna inte alls kvar, litetsmedvetna, Kött och fläsk, . bröd och smör, kaffe och läske-' drycker m'm, väljer 'vi med :om"- - sorg - och. ibland ' med: kräsenhet., - Men: potatiskvaliteterna.: har. . vi inget grepp. omi. Av undersökni gar. som "pris. och" kartellnämn-: den företagit i Halmstad, visar det. sig att. knäppt: en ..femtedel 'av'” könsumtionen: utgjordes" av pri- ma potatis'och ungefär en 'tredje- del av undermålig, Och ändå vari prisskillnäder "mellan ”extra- pri, sma”. (67: öre: pr. kg). och ”under-, re; Förmodligen -måste . kanske ” en. tredjedel av. den undermåliga ' Potatisen kastas redan: före. kok=. ningen under "det att" den: extra” prima kan användas 'på något un- ' "dantag när, "Alltså är. det direkt senare år gjort betydande fram” "steg då det gäller sortval och od- lingsteknik 'just i syfte att få fram god matpotatis. Svensk Matpota- liskontroll (SMAK), har sett till: så att kontrollerad kvalitetspota- . tis finns i marknaden: Men denna » kvalitetspotatis. har ::- konkurrens |" av'>kontrollerad vara, Till' syven< de" och sidst brister det kanske allra. mest hos "konsumenterna, som inte köper kvalitetspotatis i , större "utsträckning : när. sådan: "finns" till obetydligt högre pris. ' Här finns tydligen plats för upp lysning: och åter upplysning till "gagn för både potatisodlare och potatiskonsumenter, '' - More "jexamen 'som .med sådan, anser Växjöbladet (cp): . Det har varit en hård kritik mot den nya grundskolan, en kri- "tik som dock synes avta allt ef- tersom kritikerna närmare får lä- ra känna den nya organisatinnen.. Helt visst kommer avskaffandet av studentexamen också att vålla en dock icke en 'omorganisation för- anleda en standardsänkning. An- talet begåvningar inom . svensk -skolungdom torde genom årtion- dena ' vara ganska konstant, . En ma i fråga om. de allra högsta topparna. Genier föds inte vart år. Det är skolans uppgift att ta hand om ungdomarna, förkovra dem och betygsgradera ”leras kun- ik ått, Denna gradering mås- ga kapitalräk har vunnit efterföljd av en lokal konkurrent, och det är tänkbart med ytterligare spridning 1 Skåne. Den initiativtagande sparbanken - motiverar beslutet med sin goda ekonomi. : Det är en sund in- ställning, som befordrar. konkur- rensen, Spararna bör belönas för sin prestation i förhållande till de resurser, som banken skapar genom att låna ut deras inne- stående medel, : KUNSKAPSKRAVEN KAN bål- Jas precis lika högt utan studsnt- te alltid innebära ett urval, Sä- kert kan detta urval göras 'pre- cis lika rättvist utan den drama- tiska och i vissa hänseenden för- åldrade studentexamen. Begåv- ning, studieflit, skötsamhet och studieresultat kommer icke att på- verkas negativt av examens slo- pande. : TT , Den västtyska totalimporten ökade under 1962 med 11,6 procent till 49,5 miljarder mark," Exporten steg un- der samma tid med endast 3,9 pro- . cent till 53 milja der. me Så b det inte vara, , > Mest riskabla är naturligtvis backar, som mynnar ut på trafi- kerade vägar eller korsar sådana vägar. Sikten är ofta skymd av snövallar, snötyngda buskar, hus m.m, så att barnen inte upp- täcker fordon som närmar sig på den korsande vägen, .Fordonsfö- olycka Aka spark är Inte så lätt | Vi 'ekall lära barnen att man måste åka spark på vägens vänst- ra sida, för sparken är 1 lagens mening ett fordon. Barnen behö- ver >"kså veta hur de skall bära sig åt när de skall svänga, Sär- skilt farlig är nögersvängen. Då måste de först noga se. sig för både bakåt, framåt och åt sidorna, Sen skall d' om allt är klart och inga fordon nalkas, ge tydligt tec- ken med armen t god tid innan de börjar svänga, Och innan de ålig”. (65 öre): alltså endast två”! viss storm. Som nämnt behöver ” variation kan möjligen förekom- . svänger mäste de se sig om ännu en gång och kontrollera att allt är klart, — Både unga och gamla ' har nytta av att kunna i Högorsvängsramsan ee Se dig om! : e Armen ut! Fo 7 t : e Se tgen! / El oc «Ål 0 Sväng tm alutt "Olyckan kan lätt vara framme. , oo ; Skidåkning och trafik hör ej ihop .rarna ser heller inte barnen, Des+-1 Barnen skall läras att undvika utom går barnen så upp'i leken |åka skidor på vägen. Om de ändå att de glömmer all försiktighet. De någon: gång tvingas därtill skall har. heller. inte krafter att- kunna | ae nål. sig längat ut på vägens bromsa 'In”1.tid,.om ett: fordon I högra sida, för skidåkare räknas plötsligt skulle dyka fram: Skjut: | som gångtrafikanter... Och de får sar ..e en .kamrat på sparken eller | aldrig åka skidor två eler flera i kälker, kan det också hända att |pbredd på vägen. Bäst är att ta av de: i. förskräckelsen själva boppar” . > . a "av, och låter kamraten åka vidare, vo .kanske helt utlämnad åt olyckan; Ar ;' Trygga lekplatser ' ak Vi vuxna”måste få barnen att le- ka på mindre utsatta platser, som . ligger på” betryggande : avstånd 3 från trafikerade ' vägar. Ingen missunnar barnen att leka och ha "roligt, "men': barn” har svårt att förstå" hur "farligt" det 'kan vara .att leka på olämpliga platser. Det ''. är 'de vuxnas skyldighet att ingric: på och undanröja olycksriskerna. Bär skidorna 4. trafiken : med . UTP arnl spetsarna upplag "skidorna och bära dem, helst hop: ' » bundna" så att de inte spretar åt alla håll fö st felt " Våra barn : måste : också synas 1 mörkret! :De' måste ha : reflexer på sina lekfordon och';skidstavar ch reflexer .-på sina kläder; Även sparkstöttingarna måste vara för- sedda: med reflexer” och; ha' lyk: ;" ta I mörkret, "Affärsmänen måste Gatan är igen hockey-rink.. | - fa stll TEN föl Woot er va oc Bilförare! När Ni ser barn i bac- ö skull: med | kar som 'vetter åt vägen — var be- "backe pålredda på att något barn med käl- trafikerad väg mäste absolut för | ke; spark eller. skidor : plötsligt "bjud 3. Givetvis också an. skrid- kommer utfarande på. vägen mitt -.skoåkning, på väg.-- Barne: äste | framför Er -bil.. Då gäller det att få lämpligare. lekplatser; >! | kunna stanna:4 tid! >: - ev tom "så "många : andra stormän ) kom. David Livingstone från "t fattigt” arbetarhem och måste wlan ivid 10 års ålder bidra 'till vsuppehället. Han fick då en an- oråkslös. befattning som trådfästa- 2 i ett bomullsväveri. Om kväl- "rna sysslade han mest med läs- :'ng men även under dagarna ha- 2 han böcker framför sig på väv- "olen, - utan ' att låta” maskinernas aller störa sig. — Jag har detta it facka för min förmåga att full- : arligt 'kunna frigöra mig från allt äsen och:skrammel omkring mig ch vara i stånd att läsa och skriva störd mitt ibland lekande barn el- :r en skara vildar, som dansar och juters «sl font ft et 19. år. gammal blev han" vävare ;ch den därmed följande högre lö- en satte honom 'i stånd :att delta”i rser i-medicin och teologi, Här lev: under-dessa studier djupt 'gri- sen av, kristendomen och beslöt sig ör att bli missionär. Är 1838 an- 'ogs han som kandidat av Londons nissionssällskap, fortsatte sina me dicinska studier och blev 1840 med doktor. 'Livi . avsikt var att Wide ke nad CR . "Vilket är värst — frysa ihjäl eller svälta til döds?" Vilket tar längst tid” Känns mest! meningslöst? -- i - De,” som. vet. svaret, kan inte ge det: alla de/som i vårt eget Europa dosa hårda vinterveckor dukat un- Många, inte ' minst gamla, grubblar På svaret medan kylan. fortsätter att gastkrama dem." "cv : i Dödens alternativ. >" - vo "En flyktingvärldens ”Kleinrentner" i Österrike har 82 kronor i månaden. Det brukar "räcka till det absolut nödvändiga av mat och till så myc- ket värme i ett barackrurm att vatt- net inte fryser till is i glaset.- Men just nu räcker det inte! - Köra mat — och frysa ihjäl. EHer köpa bräns- på golvet och tänds på för att sön- dervärkta . fingrar 'ska'. mjukas upp vid den fladdrande lilla lågan. Men” kylan drivs inte ut ur” den åldrade ' kroppen, . Och döden har en fot in- nanför deras tröskel. oc Dödens alternativ! — -".: ” eller finns det ett tredje: Livets? Hoppets? Cnc et Jo, det finns — 'om just Du, som läser detta, vill ge, en gåva som In- omeuropeisk Mission — Individuell Människohjälp genom 'sina person- liga . förbindelser kan förmedla di- rekt till dem som bäst behöver den. FÖR .FEM KRONOR — VÄRME. FÖR EN. VECKA! Om det vore Du själv '>' skulle Du inte ”hoppas att någon tänkte på -att det går fyra veckor på en mänad? Det blir ändå Jara tjugo kronor! , Postgirot till IM är 900706, Lund. . Skriv "Med -varm hand” på talongen Och kom ihåg: DET BRADSKAR:. H sd RR För "nameurojeisk Mission, s . i NN +; > BRITTA HOLMSTRÖM ” GUNNAR ANSHELM Ahla CUF-avdelning Se hade på fredagskvällen möte i Lagsgården under ordförandeskap av Eva Jönsson, Östorp. TUE kon- taktmän utsågs: MellbyTwubatorp Sven Erik Jönsson, Nyby—Laholm —Vämen Sture Rosenqvist, Ahla— le. — och svälta ihjäl Dödens alternativ! De gamla flyktingarna i Paris är ntläranade ät kyla och svält just nu Tio, femton .grader kallt därute — och några äreppar rödsprit som hälls Sextonde kalven, + 70 0. " Västtysklands "äldsta ko, nu 19 år, har kalvat igen '— det är den 16:de kalven. Ägaren till den hurtiga kon är en västtysk bonde på ön Femern.. RÄTT 'MAN PÅ RÄTT PLATS. Lojo den. Jngver. KONSOL) — Köm hit, mormor! Vi ller Ko " Ä just björnerna-i Zoo! a scn, Kattarp Lars Laersscn, Ösarp -— "Vad gskefl jag då göra? — Du är den gamla en&la tan. tem som kastar gobtter tll bj rarna! . ee öv --Restsd Ingnkt Nilsson, inge Evald Emiteon, Tjänby—Liäla Tjär- by, Oe "Wiihelmsson. I program- kommittén för mars och april- aj Märklig smålandsgran, I den lilla skogrika smålands- socknen Jälluntofta finns en gran .som;inte torde ha någon motsvarighet. i hela världen. - Samtliga grenar växer Jodrätt ingår Torsten > Nilsson, Ösarp,: Jan Åkesson, Restad, Inge- mar Karlsson, Köpinge, Kal-Jo- han Jönsson, Österp, Gert Ver- nerssen, Lilla Tjärby, Berit Lars- son, Ösarp, Maj-Britt Åkesson, Re- stad, Scieig Andersson, Ösarp, Kerstin - Bentilsson, Östorp och Evald Emilsson, Köpinge, ledare, Under kvällen var anordnad täv- höga tstammen- vilken på av- stånd mest påminner om en lövad majstång.' Även om det 70-åriga trädet växer på kyr- kans mark och vwisken för av- verkning är minimal vore kan- där de bästa resultaten blev: Tyg- kännedom: 1) Anna-Lisa Mattsson 11 poäng, 2) Eva Jönsson 9 och 3) Ingrid Nilsson 8 Fiskkännedom: 1) Börje Jönsson 10 poäng, 2) Gert Vernersson och Karl-Olof Anders- son 7'vardera, Under samkvämet visade ' Ingver : Svensson: -en film ned längs "den c:a tolv meter = , ske en fridlysning på sin Plats.lingar i Fisk. och tygkännedom,: resa, | som missionär” och: läkare" verka i Kina; men då hän av missionssäll= skapet erbjöds att i stället. gå till Afrika; avseglade han ' år :1840 -till de svartas världsdel. Här kom. han e, vävaren från Glasgow "Ett 150-årsminne : na en handelsväg till kusten. Fär- den ' gick : längs Sambesis källflod Liba till den lilla Djilolosjön, över Kassai och Kwango till den portu- gisiska stationen Saint-Paul-Loan- da vid Atlantiska havet, dit han anlände den 31 mars 1854, =... . Här blev Livingstone allvarligt sjuk av överansträngning och käm- pade i flera månader med döden. Så småningom återvann han häl- san och återvände med expeditio- nen nästan samma väg- för att i östlig riktning söka en lämpligare handelsväg till kusten: Färden gick nu utför Sambesi och på denna re- sa upptäcktes i november 1855 Mo- sivatunjafallen, ”ryktbarare : under namnet .Victoriafallen. Man nådde Quelimane ”(Kilimane) vid' Indiska oceaniens kust den 20 maj 1856, som den första av alla forskningsexpe- ditioner" som 'korsat den' afrikans- ka kontinenten, "se stt enor "Efter denna storartade upptäckts- färd "återvände" Livingstone till London med en mängd etnografis- ka föremål. Han hyllades nu över- allt och tilldelades 'en mängd ut- märkelser, Livingstone skrev nu färdigt sitt arbete ”Missionary tra- vels and researchs in south Africa” som spreds över hela den civilise- rade världen. / ” att i'nio år: vistas som missionär |” sn + Nya upptäckter > >. Sland västbetsjuanerna i Kuruman för . sn NS "| ach ” grundade ” missionsstatio . Dessa Liv resor: gav Vabotsa ' och ' Kolobeng. :: Under | upphov till en mängd företag för denna tid" gifte: han” sig med den 'vände .. missionären 'Moffats dotter Mary. N : ja len i kamp med Iejon -Ingen "europé, hade tidigare be- 'ökt betsjuanerna, en folkstam som 20sågs särskilt vild: och" opålitlig. "] Ven så småningom förvärvade den 2nergiske européen deras beund- ran och tillgivenhet, ja, de såg upp till: honom” som ett 'högre" väsen, Därtill. bidrog :inte minst följande händelses fa seck oto, a En flock lejon oroade byn Ku- ruman'" där Livingstone bodde. Dju- ren trängde om nätterna in i de inhägnader där folket hade sin bo- kap och sönderslet flera. Själva vågade infödingarna inte företa sig ”ågot mot -vilddjuren, Livingstone ”eslöt sig då för att jaga bort frid- störarna, Tillsammans med en. in- född lärare Mébualé och . några -j andra beslutsamma män smög .han |-' sig på lejonen och lossade på nära håll skott emot dem. Flera tog till flykten, men "ett lejon gömde sig ”akom en buske och rusade plöts- ligt och oväntat fram mot Living- stone, som dock lyckades träffa det med två kulor. I tro att lejonet dött närmade - Livingstone sig men då störtade sig djuret över honom. En vild kamp blev följden, varunder Livingstone fick sin ena arm stym- pad och'11 sår därtill. EN När det såg som mörkast ut för Livingstone hade Mébualé lyckats tomma på några stegs avstånd med sitt gevär och: när lejonet upptäck- te bonom, släppte det Livingstone och rusade emot läraren. Men ett nar skott från honom stoppade vi- dare blodsutgjutelse. Vid Living+ stones död blev ärren efter blessy- ren ett bevis för identiteten av hans kvarlevor. va . Ar 1851 begav sig Livingstone till de. obekanta trakterna i Mékalodo och framträngde allt längre i-den- na underbart vackra trakt. Nu följ- de den ena upptäckten efter den andra, såsom Kwandos' träskartade utvidgning, Tschobe "och Sambesi vid Sesheke. Sedan han 1852 följt sin familj till Kapstaden och sänt den till England återvände han till Tschobe och sattes där av makolo- hövdingen Sekeletu i spetsen för som han tagit under sin. Mallorca- utforskande av: Sambesi, Man var i tvivel om det var den floden som Livingstone påträffat vid Victoria- fallen, För att bevisa detta' uppbröt Livingstone i mars 1858 åter till Afrikas östkust, utforskade Schire till " Murehisonfallen, upptäckte därefter Schirwa och kort därefter den 16 september 1859 Nyassasjön. På återvägen från Nyassa under- sökte Livingstone ,Sambesis mel- lersta och nedre "lopp till Kafues mynning, drog därpå från Victoria- fallen väster ut till Linyanti och for ' därifrån utför hela Sambesi ända till dess mynning; därmed var Sambesiproblemet löst. 'På denna resa gjorde Livingstone en stor förlust? Hans tappra hustru som följt honom, träffades av' döden. " Livingstone återvände år 1864 till England där han fullbordade och utgav sin skildring av de senaste årens resor och upptäckter. : Den sista resan läkare och mis="" som blev både sionär och som hann med att under genomkorsandet av Afrika upptäcka bl a sjör Ngami (1849) och " Victoriafallen (1855), Nyasasjön (1859), Kongos källflod Lualaba och sjön Tanganyika (1867), m m. På bilden ses det ryktbara mötet mellan Stanley och Livingstone $ oktober månad 1871. . "Mr Livingstone förmodar jag" / ; ma fram till Nyangwe vid Lualaba, men där måste han stanna i 4 må= nader under fruktlösa försök att få tag i en båt. Här blev han vitt= ne till hur araberna utan all an= ledning gjorde en massaker på marknadsfolket, kvinnor och barn dödades i hundratal, Den berättel= se som. han sedermera hemsände om detta, väckte i England en sås dan avsky, att Livingstone måste tillerkännas .stor del i det fördrag om slavhandelns ' upphävande på Afrikas östkust, som "England in- Stanley finner Livingstone 7 " Sjuk till kropp och själ återkom Livingstone till Udjidji den 23:ok- tober 1871. Här mötte han fem'da=' gar 'senare den "expedition som av. New ; York Heralds ägare Gordon:' Bennet” utsänts! under ledning .av H M Stanley, för att uppsöka den försvunne upptäcktsrésanden. Till- sammans gjorde nu de” båda, nya upptäckter, ' varefter Livingstone följde Stanley till Unjamwesi,- Där inväntade . Livingstone" i - fem :må- nader det manskap och de förråd med vilka han "ämnade företa en expedition, till Bangveol 7 tillflöden han önskade finna. "> A -Under "denna "resa angreps. han -I svårt" av sin gamla sjukdom, dy=' senteri,' och. måste ' stundom bäras. Den 21 april 1873 kunde han knap=. past längre göra några antecknin= gar i-sin. dagbok och sex dagar se=- nare skrev han i. den för sista gån . gen, Två dagar senare anlände sälls skapet till Chitambos by. Där fann hans tjänare honom” på morgonen den 1 maj, död i knäböjande ställ ning vid sängen. : H ren Livingstones lik jämte instrument och papper fördes av hans trogna tjänare under stora svårigheter till Den 18 april 1874 fördes han i när- Varo av en andäktig människomas= sa till sitt sista vilorum i Westmin- ster Abbey. = - : geografien gjort genom Livingsto= sträcka . av 4 milj kvkm:s rymd. ”Det var den anspråkslöse vävaren från Glasgow förbehållet att bryta de inföddas frigörelse. Man kan på visst sätt anse honom för deras pro=. fet och välgörare”, skriver en av I .”" gällde slavhandel ” När Livingstone år 1866 lämna- de fädernejorden var det. för att aldrig återkomma — levande, Han företog då en expedition som avsåg slavhandelns undertryckande med civilisationens hjälp samt bestäm- mande av vattenskillnaden mellan Tanganjika och Njassa, vilken sjö han trodde var Nilens sydligaste källa. Han följde .Rovumas lopp, kringgick. södra ändan av Njassa- sjön och framträngde mot 'Tangan- jikasjön genom trakter som tidiga- re var så gott som okända.' I maj 1868 kom han till Kasembes stad och upptäckte strax därefter Bang- veolosjön. oe or ';Hårt "medtagen av sjukdom an- lände han i mars 1869 till Udjidji på Tanganjikas östra strand,' där han väntade brev och förråd, Des- sa hade dock under vägen stulits av de araber och slavar som sänts med; Från. Udjidji avsände han in- te mindre än 42 brev. till hemmet, men inte ett enda kom fram, Det- ta gjorde att man i Europa greps av oro för hans skull, Själv begav han sig över sjön in i manyemas land och försökte i ett helt år för- gäves att nå Lualaba, hindrad av både infödingar och' slavjägare samt av sin långvariga sjukdom. MN en expedition med uppgift att öpp- Livi hävdatecknare; nom hölls hans minne kärt av de. Alltid i sitt uppträdande öm och hjärtegod var Livingstone en kris. ten ej: blott i ord handling. Samtidigt som han var upptäcktsresanden :glömde han ald= tig sin' tjänst som missionär och folkens frälsning var för honom 'en av huvuduppgifterna, Nr Nils Berggren n ersätta sj « GÖTEBORG (TT) I av arN De svåra isförhållandena utanför Norrlands-kusten har medfört att man dirigerar godstransporter från norrländska hamnar ' till - Göteborg med "järnväg i stället "för under normala förhållanden med "fartyg. - : Göteborg har denna : vecka :be= sök” av" fartyget Silvio av »London på den's:k Hullinjen, Silvio går 1 vanliga fall på" Oslo men har nu fått rycka in som ”extrabåt” för lastning av järnvägstransporterat Först år 1871 lyckades-han kom. gods från de'övre-delarna av lan- det = gick med sultanen av Sansibar.' "= — - Sansibar' och därifrån till England. ' . Då man betänker, vilka framsteg ' | ne, känner man sig intagen av för-.' våning och. beundran. Före . hans - tid fanns det i Afrika en okänd '. vägen för framtiden och arbeta för +” I alla de länder han färdats igen infödda, som nästan alla betrakta=. ” de honom som ett högre väsen, utan också I: Järnvägen får nu ofarten :. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.