"” skätta. mig lycklig, om jag bara en syrlig historia om den franske 'statschefens sätt 'att behandla en- . "lan, Då denne strax före jul besök- | te de Gaulle för att sedan fortsätta "frågade Macmillan älskvärt: a | "got budskap 4 från er till mr r'Kenne- ” han ped bli av med jr nåd, bar i : nings d ' tjuvarna som var mitt i arbetet i en "lära dej att skilja på mitt och ditt? ; nar du, Gustav? so | ska” ; ”Tiodagen den-12 februari. 1963 Just nu råder det pressande ti- ' der, Ni har väl läst i pressen att - det är deklarationstider, Det mås "fe hämligen stå i pressen om. de pressande tiderna; eftersom de in- $e står angivna I almanackan. Där "står det bara den 15 februari, och det säger ju inte så mycket, Lal manackan står nämligen även I den 14 februari och 'den 16, och alla andra dagar angivna. Pressen är också mycket väl- na villig, då det gäller att ge 'all- - några i allmä +, I vissa avisor kan man t do vå få | . framställa frågor; Den chansen bör givetvis utnyttjas, för folk har ofta mycket speciella dekla- ” rationsproblem. -— Jag har deklamerat "på en bankett — vad skall jag deklare-' ra det på för blankett? Det är så att säga min utkomst, och det ger . ju lite inkomst. Skall man verk- ligen skatta för sånt? : . ” om Mitt problem ' vid deklära- ' tionen är 'dragigt. Om jag bara - ' av taxeringsnämnden finge i upp- drag att göra ett utdrag "ur. min bokföring, så skulle jag verkligen ha mycket att ,andraga i avdrag: syfte H rera"-— ' jag skulle "skratta och slapp." Nej. hellre "skutta kring och skotta ' snö :än skatta högt, som Englands jiträde i EEC strandat på president 'de' Gaulles nej; berättas 'gelske'” "premiärministern Macmil- till mötet med president Kennedy, |" '"— Kanske jag kan framföra nål dy? de högds Men vi har u 1 vårt eget postverk, pannan, På tidningens första'sida infördes” svaret . under - rubriken ”Osvikligt medel mot 'rynkor”, Där hette 'det: ”Låt bli att läsa vår tid- ledare och politiska avdel- ning. Jåll Er under fyra månaders tid till de lätta sidorna och de un- derhållande texterna. Om Ni' inom] fyra månader inte blivit av med rynkorna i pannan, 'kan Ni åter börja läsa politik. Då kan ingenting hjälpa er cs : "Har ni hört om de två inbrotts- g£ommarstuga någonstans på landet. Plötsligt säger den ene i förebråen- de ton: >. — Hör du Oskar, kän. du aldrig . Den andre, förvånad: — Vad me- -— Precis vad jag säger. Just nu jobbar du med min kofot. "Lullebellée > piB sn, el Om "det är honom där som du ut med i kväll, Lullubelle, så — Det är så tråkigt att 'dekla=- | Vattendriven 2 . [ten mer än under två dagar, - Déklärationsfrågor - följden brukar bli, när man de- klarerar ärligt; - mn — Finns det ingen bilaga för ' billiga bilar, som vi bilägare kan ta till? Jag skulle vilja bilägga en sådan bilaga till mitt bolags de- klaration; : fd Taxeringsmyndigheterna diar upptäckt en förtäckt intäkt i min deklaration, och det blev: verkli- gen upptakt till något otäckt. Om jag. nu: får tak över huvet" på lö Långholmen, kan jag då kallas ö övertäckt eller intäkt? = Om jag skall ge en defini ' tion på min deklaration, så präg- "las den av deflation; Men det be- hövs väl en hel delegation av de- klarationsexperter för att över- tyga taxeringsmyndigheterna om > det. -Dom blir kanske irriterade, om dom blir: invaderade av ini- tierade' i mina delikata deklara- ..tionsproblem. . «+ 2 Om. man lyckas göra större " avdrag i deklarationen, än mar har inkomster till, får "man då pengar från : skattemyndighe- terna? '. va Det sker faktiskt - en intensiv ” inkomst” av invecklade frågor till den, som tagit till sin uppgift att utan avgift hava utgift av svar på sådana. Här” skall vi emellertid nöja oss med att: bara' publicera frågorna Svaren måste vi behål- la för oss själva -— man måste ju k. Raffinerad teknik "tas till hjälp mot brotten i London ” London ifébr (TT-Reuter) de antalet överfall och rån i Lon- don har givit upphov till diverse radikala åtgärder från myndighe- .ternas sida. Polisen har t ex i väx- ande” omfattning börjat använda elektroniska larmapparater för att stävja kassaskåpstjuvarnas fram- fart. En tjuvliga som nyligen var i färd med, att ”borra- sig” in i ett bankvalv i London" blev fast ge- | nom; att' hettan från deras svets- ningsapparater utlöste tjuvlarmet, : Enbart i London begicks i fjol 0.000 brott, av olika slag, en ig med & proc jämfört med 1961, På sistone är det i. synnerhet blivit allt vanligare. I november i fjol överfölls fem dylika biltrans=- porter 'och rånarna kom" vid 'samt- liga tillfällen över ett byte på 10: 000 pund (ca 150.000 kr). : : Överfall : på - ”Jönebud” mitt på blanka- dagen hör -heller- inte: till sällsyntheterna, Nu har” man kon- struerat 'en ”löneportfölj”. försedd med ”tre > mekaniska" ' armar" som skjuter, ut och griper tag i den ev tjuven "samtidigt som en: polispipa visslar gällt, :” z > Ett sätt att eliminera Tånöverfal- fen: på-lönetransporterna . vore att introducera checkutbetalning ” av veckolönerna, : men ' detta ” skulle strida ..mot gällande brittisk lag. 1960 bemyndigade emellertid par- lamentet. arbetsministern att göra checkutbetalning laglig .: närhelst han fann lämpligt, och den nuva- ör till ": STOCKHOLM (TT-spec : "De senaste årens utveckling har lett til att åtskilliga byg-” dekvarnar försvunnit, I Kinda” . bygden i Östergötland ; = för att fa ett: exempel — fanns för bara ett tjugutal år' sedan en hel del kvarnar, men ' av ” dem återstår nu bara ett fåtal, berättar . - Kvarntidningen, ' I. » Västra Eneby finns numera en-= ” dast Hags, kvarn i drift. Den kvarnen har vatten som frå sta . drivkraft, vilket numera” inte : Omkring 35 "meter" från” själva kvarnbyggnaden har man en större dammanläggning, ' vilken” fungerar "|som. vattenreservoar, berättar tid- ningen vidare, Från dammanlägg- ilningen leder en grov träledning ner till'en vattenturbin i kvarnen. Tur- binen” utvecklar . 35 hkr, och fall- höjden från, dammen till kvarnen är 6,5 meter. Det kan”under vis= sa tider av året bli "besvärligt med | vattentillgången, varför man säkerhets skull också installe elektrisk "motor att ta- till. vi hov, ; oo « a : År 1937 "inköpte” mjölnare Emil Pettersson dammanläggningen och vattenfallet jämte en gammal kvarn- anläggning; kvarnen var emeller- tid i så dåligt skick att han var tvungen bygga en ny. « + :;.. Nu skulle vattnet utnyttjas s som drivkraft, vilket borde bli åtskilligt billigare än. om man använde sig av elektrisk energi, 'Den' beräknin- gen har också slagit in, vilket man kunnat konstatera sedan anläggnin- gen varit i bruk under 25 år. För några år sedan övertogs kvarnen av sonen Paul Pettersson och den- ne berättar att han under de gångna åren fått vara med om hur anlägg- ningen 'fungerst” utan några stör- eträffar vattnet som drivkraft har vi bara goda erfa- renheter, säger han, Vi har fun- nit att det går nästan. bättre när vi 'använder vattenkraft, segdrag- » [ningsförmågan blir en helt annan än; vid elektrisk' drift. Men härva- ev torkperioder. Anno "1962 var vi « [särskilt väl lottade ifråga om vat- tentillgången, och jag tror inté att vi då utnyttjat den elektriska drif- ”— Nej, Jag kan inte gifta mej med med dej, men jog lovar att bli. om en syster för dej. ." — Fint, Hur mycket tror du vi bebövdr du: verkligen inte klä om del a ärver efter din pappa. "eg åt ovanligheterna - ron av elmotorn ger trygghet vid |- rande ark "John. Hare, väntas ' genomföra en sådan änd- ring hågon gång i år.s . AT Andra larmsystem bygger på ut- lösning av högfrekventa vågor, på den fysiska rörelsen eller magne- tiska fält Om en inbrottstjuv: rå- kar hosta eller harkla sig eller rör »Isig- oförsiktigt utlöser detta larm till polisen. les de Gaulle om 'Adenauer - En'stor paristidning uppger sig ha avlyssnat ett enskilt: samtal mellan president: Charles. de Gaulle och franske utrikesministern 'Couve de Murville,' om den :'utrikespolitiska .| debatten i Bonn-parlamentet.: Cou- ve" de: Murville:” ”Mon "general, kansler Adenauer har det mycket svårt, Fastän han är ledaren av ett stort "och framgångsrikt" land, är hans land delat, det har inga gräns ser. 'Kanslern har ätt, brottas. med en" stark och - energisk opposition, både innanför och utanför: det eg- na partiet, Han har Berlin som är bara ballast men Herr Adenauer har inte'ens en huvudstad.” "Vad har han då?? 7 I "Gaulle + svarade: Iökoniskt spare; : Spexande studenter har vi lyck- ligtvis gott om i våra universitets- berättas att några” av de gladaste harnevalsmakarna stundom "ringer till varandra och. i saklig ton säger exempelvis: s glacefabrik! föra Eller: :" + ne H — Goddag, 'ni talar med Arlövs Tapetanstalt.. : ge eva Så var det: en. av dem som kom på- idén att ringa till.en för sin skönhet berömd studentska och sär gar ' - Förlåt fröken, det" här är från katolska bangården, Jag ringer ..:i - Men ' studentskan var inte bara vacker utan också snabb i huvudet, Hon avbröt omedelbart och sa: " Så bra! Då kanske ni kan sär janö nästa korståg går? Vinterns... ljuspunkter on RE Måinga är förtvivlade över den långa och hårda vintern, men ung- domen roar sig härligt och skrid- en massa frisk luft. par Det på senare år kraftigt växan- |: rånöverfall' på lönétransportér, som | städer landet runt, och från Lund |. "= Det är från Limhamns ång-]" -| gerlöfska släkten. Han hette. Nils skoåkning på sjöar och isbanor ger |. sd Mössen hade länge varit missnöj-/ da med den gamla 'katten,' Bonden var nog glad för Misse, mer mös- sen tyckte att han var alldeles för svår. och efter hand hade det blivit mycket få möss kvar på bondgår- den, Så sammankallade mössen till ett möte. De försökte finna en lös- ning men det lyckades nu inte. Var mus kom med sitt förslag och inget av dem dög, för katten :var ju, mycket större och starkare än alla mössen: tillsamimans.: Till: slut gick de var och en till sitt, ned- tryckta och förtvivlade, för. vad skulle: man” göra med . den. för- skräckliga katten.. Visserligen var katten så gammal att den inte läng- ré hade" några tänder. kvar, men hans klor var alltjämt mycket skar- pa och fruktade, och varje natt tog den flera' möss." Det blev allt färre och färre möss på gården.: Bonden var glad för Misse och då han upp- täckte att mössen minskade i antal satte han ut mera mjölk. åt katten. Efter hand hade den blivi :så tjock och lat att. den nästan inte gitte gå på musjakt längre. Men det'var ju det att det var roligt och det var sport" oc - En kväll då Misse- hadé. ätit" sig väldigt mätt och låg tung och däst vid kakelugnen i' stugan såg han plötsligt en liten mus sitta i föns- skenet så jag kan se dej! Mina ögon är inte så goda längre, men min näsa säger mej att du är där bak- om "den kinesiska vasen och den törs jag inte slå sönder. > — Stackars Misse,' sade musen, är dina ögon inte längre goda, då får du göra som människorna, skaf- fa dej glasögon! ".. — Glasögon, sade katten, vad & är det för något? :— Se. därborta” på. skrivbordet, sade -musen,. där .ligger bondens glasögon, Ta på dej dem så ser- du bättre. '. Misse. gick fram till skrivbordet, | I tog glasögonen och satte' dem på sig. Därpå vände han sig om och såg. på : musen; "Den hade blivit mycket 'större,. för bondens 'glas- ögon förstorade starkt och musen såg plötsligt ut att vara större än katten själv. Nu vågade Misse inte göra musen något, och mössen på gården fick vara i fred för katten från den dagen. Det, dröjde, länge innan " de " kunde' förstå ' samman- hanget,.'men' nästa gång: de” hade möte berättade den lilla musen kur den: hade 'narrat katten ' och hur det kom. sig att var gång de mötte katten ute på gården, i ladan eller på logen eller i källaren så vände den strax o om och sprang förskräckt terkarmen; Väl var hans ögon då- liga och han såg inte mera så tyd- a ligt, men hans näsa sade honom, att detta var en mus och han bör-" jade, så: smått röra 'på sig, för han ”” ansåg trots. allt att det var hans” plikt att fånga den när den kom ”så”nära honom. Musen hade" emel- lertid satt: bakom den dyrbara kinesiska väsen "och ”kåtten” vågade inte: göra” "språnget äv fruktan fö; att” välta” vasen. Därför' sade han: :— Lilla mus, kom fram i måns =. > Vid” Värmlands fältjägare If fanns/ vid slutet av 1700-talet och: under Carl Johans krig mot Napoleon en karsk officer av den berömda La- von Lagerlöf, och sålunda: ättling av biskop Nils Lagerlöf, vars barn adlades med ett ”von”. För sin styr- ka och karskhet kallades han aldrig annat ' än””StorNisch”, och han var vida berömd för sina vackra. dött- rare Ce sv : : Som major deltog han i i'slaget vid Leipzig och en dag hände det, att kungen gav order till .Lagerlöf att han skulle retirera med sin batal- jon. Men det ville inte alls ”Stor- Nisch” göra, utan gav denna häls-. ning till överste krigsherren: ' -. tireras "ingalunda; "utan vi slåss till siste man + se'n kan resten, reti- reral + .: "Försynt tant En bonde kom körande med 'häst och "vagn: framåt landsvägen, då han kom ifatt: en gammal gumma som bar en stor tung korg på ryg- ne att åka med, Gumman tackade ja och klev upp i vagnen. Då de började köra vidare igen sa bonden: — Du kan ta av korgen från ryg- gen och 'sätta den på flaket, '- »— O, nej, tack, svarade gumman. Det räcker väl om-du kör mej. Du — Säg hans, majästät, att här re-! skall väl inte behöva köra den tun- ga korgen också! "5 oto . gen, Han stannade: och erbjöd hen- |. Svarar - 4 - Under denna rubrik besvarar en” svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. - Förse ' frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt' bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-' RAR och sänd dem till redak- tionen, : om - Doktorn ; ”Nitana”, 1» i de flesta fall s sam- för hi hög tt ning med en överproduktion av sköldkörtelhormon. Nej, det blir inte fel på de vita blodkropparna, De nämnda proverna hos personer med hjärtfel: och kärlkramp, kan våra lika betydelsefulla och komp- lettera varandra; Huruvida det ena eller andra slaget främst kommer till. användning beror på, läkarens uppfattning om " patientens besvär. '2) Det förefaller inte osannolikt att ni-av öch till åter' drabbas av sk sinusit, d v s varbildning i kä- kens bihålor, Detta ger upphov till sprängande värk i kinderna, ömhet i; tänderna "samt ofta huvudvärk, Ibland infekteras även pannhålor=- na som ligger ungefär under ögon- brynen: Ni bör låta en nässpecia- list titta på er för grundlig utred- ning. Det kan även röra "sig om någon form "av allergisk : åkomma,' men även . detta får ni besked. om av doktorn, som säkerligen i' vilketde- ra fallet kan ge er den bästa hjäl- pen I för detta, + Kar ort ek ipö frisk 76-åring”.” Ja, era be- svär" kan: eventuellt sammanhänga med viss nervositet. Ni: bör också låta er doktor ta ett blodprov för att "utesluta "att' en blodbrist kan vara | med i spelet. of n [ — Sugt och skrivet -. Apropå köpa är starka krafter i gång för att få'ordentlig våru= deklaration på köttvaror. Vilket m länge vatit en källa till för= "ing. nämligen att det inte är 'klaration på svstembolaxéns varor. Foontligen & är det patetiskt. Där står de trogna köerna med sina surt förvärvade slantar i nypan, » dessa samhällets stöttepelare, be- redda att pumpa in nya miljoner ' I statskassan, Men de får aldrig veta vad de köper. Hur mycket net är furans saft, hur mycket är flytande potatis? Häller bolaget ihop slattar alltefter vad som finns till hands? Har t ex den svenska ”vodkan” något annat -än namnet : gemensamt med sina + utlä förebilder o s v. Idel gåtor .' Finns ' det' ingen lejonh; > Uppviglare somf kan starta en in= köpsförening ' och få ordning" på dessa konsumtionsvaror, av vilka: utmärkt till fönsterputs? «+ » H i Det fordrås karaktär för att säls ja resårband metervis. vv : 2 (Fritiof Nilsson-Pifaten. : oh En melodi som inte kan "spelas äv en positivhalare kan aldrig bli > odödlig. brå + rn (simon Brehm. ot Vad jag vet om män skulle ens kunna livnära Gandhir "ts : (Yvonne Témbard) > | Stockholms blodbad lagligt: har framkommit” i dagarna i och ” med att den 41-årige: danske uni- versitetslektorn Niels Skyum-Niel-' sen ' letat upp 'en hittills obeaktad punkt, Christian II eller Christian ' handling om ämnet korhmer snart dens andliga långt ifrån' bara satt Pparna hjälpte den danske kungen av alla krafter. : rättsförhållanden i ka= Förtroli ga ständer. | ”Olycklig”. Kär att ni har så svårt att finna'ar-,; bete,. framför allt "därför att ni inte har - någon utbildning. Alla andra -- som söker -lediga' platser har praktik av något slag, säger man på arbetsförmedlingen. - ' Men varför skaffar ni er inte en utbildning? Ni tycks ju bo i en stad, 'så då finns det ju möjlighe- nom någon kurs per korrespöri- dens.' Eller" ber er mor lära er : höshåll ordentligt; så att ni ever: . tuellt kunde börja med" eh hem" ” biträdesplats? ' Hembiträden .- och annan hushållshjälp är det fort- » farande mycket: ont om" och 1ö-' nernä 'är goda. Det söm fattas er 'är tydligen intiativ! . Vadför inte sa upp på arbels- förmedlingens. ungdomsförmedling så får ni gratis. utmärkta råd och tips av specialutbildade yrke. givare? ” Eller . varför inte .börja som ' extra expedit under någon helg eller Under sommaren i nå- gon bransch som tilltalar er, ”Om . du hjälper dig själv, "hjälper dig Gud” säger ett gammalt ordstäv. . Så sant som" det är sagt! Man kan inte" bara sitta 'och vänta på att inte få användning av just den så minns ått ”kunskap är en lätt börda?! CCNs fe "Er idé att flytta hemifrån är sä- kert inte dum; att gå och bara dra :i er invand fniljö är allt annat än "stimulerande för en ung männi- ska.” Skaffa er t ex plats som barnflicka - någonstans — då får byta miljö, komma ut bland + "andra människor och får något annat än er själv att tänka på, Och ter. Eller varför går ni inte ige-' tillfällena ska dyka upp. Och även |. "om ni skulle avbryta en kurs eller |. skriv gärna igen — så ofta ni har tolska . länder, |: berättar . Skyum-Nielsen. Kättarna var rä lösa och kunde lätt dömas, och d fanns till och med en speciell svensk - .. , lagparagraf,. som tillät kyrkan att arn, ni säger döma en nan till döden ett år ef- ter det han blivit lyst i bann, Chris- "tan "II:s. svenska fiender 'var bann> i (Larz i st). hh komma er att tänka på något : av det hälsofördärvande brännvi=' ' de mest populära förefaller passa ' ' Nya ron om Stockholms blodbad , Y 'Tyrann, som 'vi vanligen kallar ho- ' Nr nom, halshögg sina svenska fiender : ”imed stöd” av:svensk lag: En avi" 1”: | och den bekräftar också att den'ti= ' och hängde med huvudet — bisko= ” |) -— Jag höll på med studier över: , - | kättarnas re lektor, lysta; de kunde därför avrättas, och det var en lätt sak för biskoparna'' ätt förklara. dem. för kättare också," Därför "kunde blodbadet. på Stor= torget. den 8 november : :1950 äga: .: rum. Det var fullt lagenligt, "Slog s sig: - se - Ende dräng var känd för. sitt ej sär= deles. goda huvud, En gång grävde ., han ett dike men grävde det kro=" kigt, Husbonden kom och fick" se hans dåliga arbete.och rökt ls. a, — Varför gräver du. inte diet. rakt, din drummel? Tesen i Goe 'husbond, nog grävde ja. rätt först allti, men de måtte: ha slagit sär: >. sa « lust, Det tycker jag bara är ro= . list. Med hjärtlig hälsning, Gallie, Heter fa dra ts ” TANDLÄKARE Ä a FEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.