Lo; = LT DEN 12 FEBRUARI 1963 : LT = = Samförståndet Brysselförhandlingarnas miss- -”lyckande har bl a medfört att den : iberiska halvön plötsligt kommit att träda i förgrunden som ett politiskt: och militärt kraftfält. av ökad betydelse: och därmed gett general Franco en välkommen an- ledning att sätta i gång den utri- kespolitiska offensiv, som man på initierat håll ansett vara förestå- ende ' sedan: månader | tillbaka, -. Från anglosachsisk sida har det visserligen hävdats, att det sna- rare är från Frankrikes än från ; ' Spaniens sida, som denna politis- ka offensiv utlösts, men: . man kommer kanske sanningen när-" mare 'om "man" utgår ifrån att > spanska och franska intressen här ” mat i Atlantalliansen. Paris Madrid" önskan om icke blott et gott grannförhållande utan ett form- ligt fördrag med Paris, ägnat att ' bana väg för Spanien till den eu- ropeiska gemenskapen och det europeiska allianssystemet, Den eljest naturliga vägen för Spa- nien till Europa vore givetvis NATO, men både av ekonomiska och politiska skäl är den vägen alltjämt spärrad,' dels på grurid. av att den för Spanien skulle bli för dyrbar, dels därför att en del - NATO-länder till varje pris vill. förhindra att Spanien blir inlem Tack vare stödpunktsfördräget... med USA ' är ' Spanien ' dock pod praktiken redan inordnat. i den: 1, samverkat i' riktning. ; Det började med att den fran- gke inrikesministern Frey gjorde ett uppmärksammat besök i Mad- ; rid för att där samråda med sina - spanska kolleger om en effektiv - kontroll. över: de anarkistiska och kermunistiska spanska exilorga- . nisationerna i.Frankrike och de . franska "OAS-flyktingarna i Spa- ” nien, Härefter anlände den fran-. ske generalstabschefen 'Ailleret'/ till Madrid, där han hade. lång- variga' överläggningar. dels med -' den spanske vicepresidenten och generalstabschefen Munoz Gran- . des och dels med de tre högsta .ingen' :tanke på ' att avstå från, . försvarsor Detta' hindrar: emellertid ej, "spanjorerna skulle betrakta” "direkt spansk-fransk allians som ' . det. tillförlitligaste. medlet för en anslutning -: till Europa; '. Härvid: - kommer :; dock. madridregetingen icke att ta något steg, som icke. står i samklang. med det spansk-';' amerikanska stödpunktavtalet." Detta har. general Franco. säkert . a "Men han kommer lika säkert att utnyttja alla sina bästa trumfkort « för att förmå Washington. att gå med på största iga politiska, - ekonomiska och militära fördelar - för Spani istrarnå. Det har" äppet. deklarerats,; att. . dessa ' överläggningar rörde sig om ett intimare militärt samar- bete rellan: Frankrike och Snpa- nien, Fortsättningsvis : väntas den franske. 'utrikesministern'Couve de Murville och dennes kollega i finansministeriet ill” den, spanska huvudstaden, 1.00 . Generalstabschefen » Aillerets spanska resa var, efter vad man "numera vet, planerad sedan lä ge. Algerietproblemen och Frank= «rikes inre politiska besvärlighe- ter hade dock gjort, att besöket måst. uppskjutas gång efter an- Centraldirigeringen vr nan, När till sist allt var 'klart, . råkade Aillerets -madridresa ' in-. ” ning (h). Och detta gäller inrikes- . ministerns förslag att efterskänka "re, som höll på abb ta på” sig en träffa i samma veva som Brys- selförhandlingarnas . fiasko . och" Spaniens krav på en revision 'av fördraget med Washington om de . amerikanska stödpunkterna.' Denria 'samtidighet 'var visser- ligen "fent slumpmässig, men i ke desto mindre innebar den för Spanieh -, mycket fördelaktiga möjligheter att göra, en stark ut- rixespolifiek framstöt ur en hor - tande . stagnation ' och ett aktivt ingripande i den europeiska polis . har - tiken. Madridregeringen . ; skickligt och påpassligt tillvar. git chansen och förstått att - a uppenbarligen haft: både förstå- else och intresse för Francos syf- ten och visat det genom att lägga. en påfallande stark politisk 'b toning på de franska ministervi-' siterna i. Madrid. I Spanien, lik- : som förmodligen också i Frank- . rike, 'skulle man just nu säkert ' med största tillfredsställelse häl- . sa utsikten till en spansk-frarisk allians, Madridregeringen har f ö icke "stuckit" under, stol med sin ev +x s oLOCk UR: äver PRESSEN FÖR EN GÅNGS SKULL kan vi instämma i'vad tidskriften Vår Bo- stad skriver, framhåller Borås Tid- lån för inte mindre än 900 milj kr till 165000 småstugeägare: nr ” Däremot måste man ta avstånd från tidningens nu återigen fram- förda" uppfattning, att de generel- la bostadssubventionerna — för . närvarande över en halv miljard — behövs, därför att i runt tal 600000" hyresgäster får högre hy- ror, om subventionernå” totalt slo- pas. Ce Faktum är i alla fall 'att dé : generella bostadssubventionerna betalas av alla skattebetalare, av vilka" blott ett-litet fåtal utgöres av s k välsituerade personer. Subventionssystemet i detta fall innebär alltså, att människor med i stort sett lika stora eller små hyror betalar dessa för varandra. Därtill måste beaktas dels admi- ” Stockholm” att, tidningen : skulle -teret". : nistrationskostnaderna Ännu en politisk-militår faktor” torde ha stått i förgrunden för de ' 'spansk-franska ' militäröverlägg- ningarna i Madrid, nämligen en ' sorgfällig översyn över den poli- . tik, som Frankrike och Spanien måste iakttaga i förhållande .till Marocko. ” Båda - de europeiska ” ” staterna har ju varit protekto-' . ratsmakter i Marocko och har bå- . "da: ett vitalt intresse att delta i. " denna unga "afrikanska 'stats mi- litära' och (ekonomiska upphygg”, : nad; " ; :har sina risker, det fick den: so-” cialdemokratiska tidningen” Kuti. ren i Uddevalla erfara någon gång i slutet av förra året, då det plöts- ligt. kom" ett telefonmeddelande från A-Pressens 'Förlags AB, i "läggas ned.” Tidningens " styrelse” och personal vägrade tro på ”ny-. heten”, som dock bekräftades då en . delegation . besökte högkvar-" i huvudstaden. Detta ävslö- ja dningens. redaktör = Frank: Eriksson. . Undersökningar pågår > nu i. Uddevalla för att försöka ' bevara Kuriren -som" organ för de” bohusländska arbetarna. Tidnin-' gen utkommer sex "dagar i veckan . och hade i fjol'en upplaga på ca - 11.000 exemplar. -Man förstår att det: plötsliga 'budskapet - ”ovan- i ifrån”. kom . som.. en obehaglig överraskning både för de 60-talet I inte. bromsa”, ”Folgängaren dök upp alldeles framför »bilen”, ”Sparkåkaren syn- tes inte” Känner. Ni igen. tid- tings erna.” Och" vi & att få läsa dem om och om: igen, ända fills fotgängarna vet hur de skall ekydda sig i mörker, och än- da tills bilisterna inser att de inte får. köra: fortare än att "de: kan stanna” inom den sträcka de ser framför sig. 18 ofta räcker det inte ens med det... » Fotgängaren kon t, €x, vara 'kläda så att. han nästan smälter in i den "omgivning: bilisten ser framför & sig, eller befinna sig på en bit. av vä- gen, som, ”bilistens” öga ” felaktigt strålkastare, (Bild” DE rarna kan. stanna först 10 1.20 meter "efter: att ' fotgänga- ren påkörts i :mörker. 7 i : Provkörningarna ! var "mycket re- 'Talistiska, De. leddes av professor Gunnar :Johanssön ' och Futfördes i Uppsala” irakten.. De avsåg "bl. a. att klar! gå 4 våra ' igheter; att sé och Synas : (sikiförhållandena) "mellan 7 "bilar 7 söm”; Fil, lie, Sten "Sture”; : Bergström, Uppsala, ; ;om ” fotgängarnas si- | tuation; i: "mörkertrafiken. > . anställda såväl som för pr ranterna.. Men ”A-Prest n förefal- ler satsa allt mer på s k rikstid-. ningar och , förmodligen. blir det "mycket svårt för Kurirens lokala : intressenter att säkra tidningens framtid utan det stöd A-Pressens Förlags AB hittills bistått” med. för den reglering, på vilken subventions- . : systemet baseras, men dels också . att de som har det bäst ställt och har råd att hyra de största lägen- : heterna gynnas mest av' det till- : lämpade systemet. . STARKÖLSKONSUMTIONE EN ökar åter efter den nedgång som kunde konstateras efter den första premiärrushen, Dagbladet (h): påpekar Svenska ja var ökningen 11 procent och 'i . fjol drygt 13. Tydligt är "att det finns ett intresse bland konsumenterna för ett kvalitets- betonat öl. Från nykterhetssyn- punkt är det mindre lyckligt att ' "detta intresse riktas just mot stark- ölet, som dels har så hög alkohol- halt, som 4,5 procent, dels endast kan köpas på Systembolaget där impulsköp av spritdrycker ligger nära till hands. Men i' brist på. det ,”mellanöl”, som riksdagen med knapp majoritet sade nej till för : ' några år sedan, finns enligt mån- gas mening inget alternativ, Vore det inte på tiden att man omprö- vade frågan om ”mellanölet” och därmed på en gång tillgodosåg ett rimligt - konsumentintresse och minskade strömmen 2v starköls--: köpare till systembutikerna? > I TAMBUREN. TI resteurangtamburen kom en blyg och försagd herre och rörde sakta vid sanmien på en ennen her- rock, "— Ursäkta, sade den blyge, ni är inte. möjligen Nils Pelter Jöns- son från Lilfboda? hade bråttom, det är jag nåsst intet hade" bråttom, det är Jag viss iniiel -— Jag ber tusen gånge er 'om ur- ecält! pöammade den 'blyge, men Nils ver Jönsson från Li det är jag, och dot är har ni höäöter på att ta på er! påslaget halvljus. Vid en. del av dessa möter ställde vi en tygklädd konstgjord '/ Imänniskofigur i.nar turlig storlek på vägen, : Förarna skulle köra med "60 km/tim. och bromsa så "mycket. de kunde, | så snart de fick syn på figuren. Så fort förarna tryckte - på bromspe- dalen sprutade bilen - ut vit färg. på" vägbanan; På så sätt kunde wi mäta hur: långt: från « ”fotgänga- ren” förarna började bromsa. En- dast i mörvkerkörning mycket. err "| farna förare fick köra i våra prow. Resultatet visade att förarna i ge- nosnitt började bromsa på : 12,1 ”I : genomsnitt” . innebär , att det också förekom enstaka betydligt kortare liksom också längre, Se ef- ter i vilken. bromssträcketabell som helst eller (kontrollera själv saken, så finner Ni att i torrt väglag och med goda" bromsar så fordras dat minst 35 meter för att kunna stan- na från 60 km/tim, = Våra erfarna mörkerbilister kun- de alltså stanna först 10—20 meter efter det att ”fotgängaren” påkörts.. Att det var sant kunde man. också se på dockorna, Skulle Ni vilja er- sätta dockorna i våra fortsatta un- dersökningar? Om inte, varför: då utsätta. Er själv för /samma risker, genom att 'gå lut i: mörkret utan reflex eller. lampa?. " LA i Fotgängarna + syns : sällan - i « mötande bilars ljus, — Far- ligt för fotgängarna om bi- ” listerna litar till. möjligheten hot METER 0: 10 20 30 40 50 60 70 80 20 ökt möjlig att kun-= 100. Ho: "190 Bo - 140 . " Bild £ Fotgängarna syns ej på så längt råll som man tror. Fotgängare" nr ti gråsvart vinterulster på 26: ” meters håll, nr 2 4 mörkgrå på 31 meters häll och nr 3 i ljusgrå på 38 meters häll. Den siste fotgänga- ] ren (längst bort till höger) bär reflex och syna därför redan på 1386 meters häll, (Metersiffrorna avser! fotgängarnas. synlighet vid möte mellan bilar, som kör med symmetriskt halvljus och som befinner sig : på 660 meters ävständ fran + varandrad. ss . helt osynlig för bilisten. uppfattar som upplyst av . bilens . meters avstånd från ”fotgängaren”, |. "då Ni går ut i Bild 1. Bilisten tror att han ser så långt framför sig som de vita väg- "markeringslinjerna lyser emot honom. F el! Linjerna är målade med "WYusreflekterande' färg. T.ex. en mörkklädd fotgängare, som ej bär :- ” reflex, | kan därför mycket väl befinna sig mellan de Husa linjerna, na ”uppfäcka : föremål 4. ex. fot- gängare," såsom. svarta skuggor.” i mötande bilars ljus. >. - ' Vi placerade ett stort binder” av en människas storlek -(140X40 cm) på olika ställen mellan -två mötan- de” bilar” (arrangerat möte). På så sätt "kunde wi kartlägga de delarj. av vägbanan, där föremålet kunde ses i' siluett. Resultatet blev ned- slående, På en 7 meter bred rak väg kunde man knappast ' upptäc- ka siluetter närmare 'vägkanten än 2 meter, vilket innebär att en fot- gängare' på rak wäg bara, syns i siluett om han. promenerar när- nare vägens mittlinje än vägkan- ten, vilket givetvis inte är att re- kommendera, -. . På smalare vägar är le Tia Zz ben. och den religiösa frågan = od Brand och Peer I -en . svensk kommentar till ”Brand” påstås det, att "prästyrket har Ibsen inte tänkt sig djupare in i”. Jo, nog har Ibsen tänkt djupt, för mången alltför djupt. ”For praester, enten de nu var katholske eller protestantiske, naerte Ibsen en stor aerbödighed, — Denne Ibsens store aerbördighed for praestestan- | den må sikkerlig föres tilbage til strengt religiöse barndomsindtryk fra hans födeby Skien.” (J. Paul- sen) Därtill .kan fogas, att Ibsen knappast studerade någon ' annan bok än bibeln, Han skrev en gång i ett brev till Björnson: ”Jeg le- ser ikke andet end Bibelen, - = den er kraftig og stark”. oc För Brand "är Gud. Gamla ' "Tesi tamentets nitälskande Jahve.. Nya -| åskådningsfragment. rektor Thorsten Åberg”. utfattig, förödmjukad. Ett enda hoppas hon av livet: att få se. so- nen, innan hon dör. Och nu kommer Peer, Scenen är sublim. På ett underbart sätt hjäl- per han sin mor över livets gräns. Fantasin kunde verkligen en gång hjälpa — och hjälpa dem båda. " Religiösa och andra invändningar förstummas i detta nu. Lika litet som i ”Brand” var Ibsen i detta drama ute i något i egentlig me- ning religiöst . eller rentav kristet ärende. Detta måste vi förstå ut- ifrån Ibsens egna utgångspunkter. Det är inte meningen, att vi i dessa dramer skall läsa in våra egna livs- Den norske forskaren A Duve tar nog fel, då han låter dramat handla om kris- tend tal om skuld och -ån- Test Krist gestalt skym” tar blott några få gånger. '..= ..... i ” ”Jesus, Jesus, giv mig lys”; r0- var Brand, då Agnes har måst off- 'a barnet och sig själv. Och i-dra- nats slutscen säger han sakta s som till sig själv: 2 AC. . "Jesus, jeg har råbt ät navn. - aldrig” tog du mig :i'favn;- " taet förbi mig er du gledet ' '; gammelt ord på tungen lig, nn Nu "visar en.ellertid Brand; an inte skiljer mellan liv och lära. Jet är ju” därigenom dramat blir |: såde människoskildring och". idé- Irama.". :I ett samtal med fogden i ”tred- e akten talar Brand: om bron mel- an; liv och tro,,.gärning och idé, "Når nå: forholdet mellom idé og sirkelighet,': laere og /'liv, en gang ”ar en teoretisk -og praktisk” van- kelighet' for : Ibsen ' personlig," så :unne .denne 'spiren til et -"para- 1oks let. komme til å få unatur- att kunna se siluetter större. För- delaktig - inverkan : har också " ljus | - :| vägbeläggning, god. spridning i i sid- led av det mötande ljuset, och ån- nerkurva. i i Unidersöknlingsresultatet -| visar att mi ligheten" att kunna .se siluetter ' icke "är; något xegelbun- det förekommande, utan påverkas |: av en mängd faktorer av v vilka: fle- ra förekt I "Var. "ken" fotgängare ;' eller: bilister: bör därför lita" till; ; möjligheten ätt. "se genom att; spana. > efter ' silaetter framför det egnastrålkastarljusets åg att frånvaro av silu- "betyder frårivaro ev att ju ljusare kläder man bär, ju Jänge | re avstånd syns, man på i mörkret; atta' framgår” också tydligt : av bild 2, Men skillnaderna "är" inte vå stora" att ljusa. kläder: är "ett kert skydd mot "mörkerdöden. Säkrfast är därför under alla för- hållaniden att bära reflex, Då "syns man redah på 250 meters 'avstånd |- från ; bilar som kör mod helljus och på 125 meters” avstånd från bilar som kör” med. halvljus, "Avstånd som är fullt tillräckliga ” att stan- na på. : > Läxa "av. livet. . En sann händelse, som belyser riktigheten av våra undersökning- ar och de råd vi kommit fram till, kan här vara på sin plats. Den in- -tväffade i Skåne där en bilist i god fart' kom körande i det disiga rvällsmörkret på en askfaltsväg. Plöstligt cåg hen några små rör- ']liga atreck på den "mörka. vägba- nan.. Han slog till bromsarna, fiok bilen att stanna och klev ur. Mitt på «de nmörka asfaltbanan. lekte några små barn med klart lysan- de "ränder " på "kläderna, — Vem blev tacksammast, bilisten, - barnen eller mammorna, som sytt fast re- flexbanden på. barnens kläder? "Men tyvärr finns det, allt" för många exempel på att fotgängare som saknat 'reflexband, blivit över- körda av bilister, som hållit rela tivt låg hastighet. tt "Till sist: Gå alltid på höger sida av vägen! Då är risken mindre att Ni blir påkörd 'av den bakifrån kommande' trafiken. Stig för 'sä- kerhets skull, om så är möjligt, av vägens körbana då bilar passerar och glöm aldrig reflex eller lampa, mörkret! a . Det var en gång en man, som varit gift: några år. Därför hände det någon gång då och då att. han kom hem" lite sent efter arbetets -.Islut. Vid ett sådan tillfälle se han till 'sin fru: — Raring, förlåt mej, men ' jag hade så förfärligt mycket "att göra på jobbet... - — Ja, jag vet, svarade frun, din chef har ringt och frågat efter dig flera gånger! ' isteina” i måste 5 s dock, "ige dit for ham; livet må ofres for at idealet skal leve, . > vi Men 'gåten. er: hvorledes kunne detta forholdet bli” en vanskelighet for ham? secs stt - At det. var:en praktisk ”vanske- lighet : for Ibsen å realisere "sine idealer i ' sitt; eget liv, skyldes en del personlige forhold, vi "At det var en teoretisk "vans) lighet ' for ; ham at forstå hvorlec des hans egen dikter-idealitet 'for- holdt seg' till' menneskelivet, skyl- dés vel derimot i förste rekke fra vill-Iedende åndsströmninger i -ti- |): den; ” (D Haakonsen) att förstå, att, livets storhet äf att finna i det som av människor kal las litet, obetydligt, föraktligt." Upp: igiftens "yttre storhet har:'intet att göra med dess inre värde: i Nu dm skabe skal og skabös; nu 'du frelses eller tabes; —' ”. gör dit vaerk, det ansvarstunge! er Brand, att Agnes Indad, indad! Det er ordet! . Did. går vejen. Der er sporet. "Det stora i den kristna "tron. och även i-en stackars människas liv är 'att kunna avstå från all yttre prakt och glans, från saga och dröm, för att i stället i vardagens gär- ning ta fatt på. allt som är försum- mat, leta rätt på, det av människor föraktade: , Slidets' dagsverk, yrkets ligt, skal til" söndagsgerning aedles, Och sedan Brand nu har förstått allt detta kan' ingen makt i'värl- den förmå honom att lämna sina fattiga "sockenbor. Det är ju just hland dem han har att fullfölja sitt verk, kosta 'vad det kosta vill, Då Brand i dödsögonblicket hör orden om Gud såsom deus cari- tatis ”— Gud är kärleken — så kan dessa ord ingalunda innebära någon . förkastelsedom över Brand och hans livsverk, Brand hade ju sagt: «= i - Ej : for egen an. jeg "lider; ' ej for egen sejr jeg strider." Om någon haft rätt att göra des- sa ord. till sina, så var det Brand, : Ibsen hade hållit "domedag över sig själv och sitt folk. Nu är do- medagen ' till ända," I döden får Brand veta allt om lönen för sin !'rofasta kamp. Nu går han att möta Gud — Gud som är kärleken! När Brand ' hör "rösten ”Han är deus caritatis”, kan omöjligt, vi uppre- par: det, : dessa ord, som åtskilliga velat göra gällande, innebära en fördömelse — Ibsen själv inrymde även barmhärtighet .i , begreppet | caritas — utan orden bör knytas samman med läkarens. ord i i den tredje akten: "7 : Ja, mandeviljens avantum satis” att - - | Forestillinger. .| Brud med den. kristne Statskirke : gerkänslor samt tillika om tynan- de sexualkomplex, Att Ibsens eget förhållande till religion och kris- tendom var en komplicerad fråga än nu en annan sak, Läs ”pinse- salmen” : (pinestpsalmen) "i femte akten: ' : ” ” Välsignade timma - . då Gudsrikets tungor nå jorden som flammande stål. Mot höjder, som glimma nu arvingen sjunger . . på Gudsrikets tungomål, : Utan tvekan "stod Ibsen katolsk livsuppfattning" nära, då han skrev ”Peer Gynt”. Man vet, att Ibsen, då han i Italien skrev först ”Brand” och sedan ”Peer Gynt”, dagligen hade umgänge med en katolsk pa- ter.” Pt :'Den "Intresserade hänvisas i öv- rigt till bl a Hje'mar Brenels av- handling ”Etiska motiv i. Henrik Ibsens dramatiska diktning” (1941). Mogens Bröndsted" skrev år” 1951: ”En af dem -som 'dybest har lod- det. den. nuvaerende kulturkrise, kulturfilosoffen " Albert Schweitzer, - | menar, att tidens kraeft fremfor alt skyldes manglen på etiske idealer Er 'detta sandt, da har den' store gamle nordmand stadig et vaegtigt ord at sige os. Han var af Kierke- gaards aet, sendt samtiden" og 'efter- tiden til selvprövelse; "men det.sta- dium der for den: danske religiöse aestetiker betöd mindst, blev afgö-],, rénde for ham: det etiske.” : : Men Henning 'Kehler har "inte helt.. samma - åsikter: ”. ”Ibsen "var vokset op i. en pietistisk Vaekkel- setid. Han ' var en religiös Natur, hvad hele hans Digtning er Vidne om. I sine förste Dramer. synes han en troende Kristen, og hvor langt han end fjernede sig fra den krist- "| ne Laere, saa er han hele sitt Liv dypt -praeget af kristelig farvede Derimod : er hans afgörende:' I Halvtredserne er:han under. Paavirkning "af Kierkegaard, |! "| hvis katastrofiske Afslutning paa sit | Forfattarskab med, 'Öjeblikket gav hele Norden Diskussionsstof, Ibsen forvilder sig ikke ind paa Speku- lationér "over den "kristne Laeres Natur,' selv om Brand” baade er mere paavirket af Kierkegaard og mere specifik :religiös og: kristelig, end Ibsen selv har villet vaere ved; Han retter Slaget mod Kristendom- mens semfundsmaessige Side, mod | dens ive Straamand, . Provsten . i. 'Brand', Manders er' odelukkende skildre- de som Statskirkens nidkaere Em- bedsmaend, hvis Tro” og religiöse Idealisme let lemper sig efter Sam- fundets og de meningsberettigedes Fordringar. Som Praesterne saa Me- nigheden, Bönderne i ”Brand er ikke Folk, der egner sig for Brands Forkyndelse. Deres rette Hyrder er Provst og Foged. Den gudelige Vi- geland i 'Samfundets Stötter' ”hol- der. fast ved Forsynet', medens han ombord i Plimsolleren udde- ler ,smaa Traktater, 'som jeg har det Haab vil virke til Velsignel- se. For Nora stiller det religiöse Problem sig först i den store Op- görets Time, ”Har du ikke Reli- gion',' spörger ' Helmer. "Ak Tor- vald jeg ved jo slet ikke rigtigt hvad Religionen , er. Jeg ved ju ikke andet, end hvad Praesten sag- de, da jeg gik til Konfirmationen. Han fortalte mig, at Religionen var det og det. Naar jeg kommer bort fra alt dette her og bliver. ensam, saa vil jeg undersöge den Sag og- saa. Jeg vil se, om det var rigtigt, | hvad Praesten Hansen sagde, eller jalfald, om det er rigtigt for. mig: Fru Alving er blevet alene og er kommet til Klarhed. Hun har laest fritaenkerske ' Skrifter og billiger Asvalds Angrep gaa den gaengse — kristelige — Moral: 'Her i min hed er jag I t til at står bogfört som din rigd rad; -— men, prest. din conto caritatis er bogens hvide jomfrublad! Och nu till dramat ”Peer Gynt”! Då bonden på - Häggstad inte kunnat nå Peer med sin hämnd, hade denna .i stället fått gå ut över mor Äse. Nu ligger hon sjuk, Henke ligedan”. — Rosmer . har | vaeret Praest i Folkekirken, men da hans -Anskuelser kom til at gaal andre Veje, maate han nedlaegge i den både framifrån och bak- sit Embede for helt at vaere sig selv, Religionen er overallt saale- des opfattet som Samfundsinstitu-]| ret; Allmänheten vill ' köpa. tionen mellem andre, der laegger Jyri MA s , i sit Tryk paa den frie Uåfoldelse ” af det som bor i Individet.” ''se-s > ”Själv "har Ibsen i ett brev år '' 1867 förklarat, att han läst ganska litet och förstått ändå mindre av -- : vad Sören Kierkegaard skrivit, men författare är som bekant inte all= tid särdeles vittnesgilla, när det gäla ler frågan om den lektyr de tagit intryck av. I själva verket hade Ibsen redan under den tid han var ' bosatt i Grimstad läst en del av Kierkegaards verk, och hans svär= mor Magdalena Thoresen, som ju bör ha haft reda på hans andliga ' - orientering, har med en underton : - . av klander uttalat, att han i sitt Tänkande var ' alltför beroende av. Kierkegaard. : Faktiskt. är det ju också alldeles otänkbart att en per= sonlighet av Ibsens läggning skulle ha "kunnat förbliva' obekant med, -> en insats av så väldiga andliga måt som Kierkegaards, Särskilt måste han ha” uppmärksammat den häfti." . ga ik kring Kierk ds" våldsamma angrepp på den officiel= la kristendomen under åren kring, 1850." I» sin. uppfattning av den kristna tanken och den kristna för="' pliktelsen ställer ' sig . Kierkegaard här på 'samma linje söm en rad” tidigare ' stora - tänkare! iv vilkas” åskådning den Känsynslöst' tillspet sade” kristna " paradoxen är. för= härskande, i främsta rummet Ter=' tullianus, William of Occam . och: Blaise Pascal, Kristendomen är in= gen vanesak, ingen utfyllnad 1 till«. varon, "ingen sentimental "känslo= | upplevelse; den är ett val engång för alla för tiden" och ” evigheten,” | bestämmande och "ovillkorligt. Man kunde vara frestad att här jämföra ' - Kierkegaards ståndpunkt med den. u berömda . situationen "De två fas noma' FS "den" helige. Ignati Loyolas : Exercitia- spiritualia, : där novisen har att svärja den enä' av två" fanor," Guds "eller Satans. "Vas let är ovillkorligt; och faneden - det "visste Ignatius' såsom. gammal i behåll. Vad Kierkegaatd' mest av" allt hatade var den uppfattning av kristendomen, | som han i en dag= k fé i föl jande ord: Den huvaerende Kristenå' dom lever..som var Forholdet. det=".' te: Christus. er den” store. Helt ov. NVelgjörer;; der, engang for: alle, har .+x; betrygget. 03. Saligheden, Nu skal; vi blot vaere :glade og : fornöiede vid Jordlivets uskyldige Glaeder og" lade ham 'om' Resten” Kierkegaard protesterar förbittrat mot den gäng= "> se tanken att Gud 'er;en gammel ' Mand. man 'snakker 'sig til Rette . med" och inskärper att om 'salighe= strängheten' det "mått. Det. allmänt brukade slagordet ”Det Humane og det Chris=, telige 'er Eet og Samme” förklarar han så att ”Christendommen er av=, skaffet. 'Allvaret i Kierkegaards'. y förkunnelse - är": förfärande; men samtiden förstod det knappast i he= ": la dess djup, tvärtom ofta inte alls, => För Henrik. Ibsen har däremot dess : lidelsefulla kraft och dess genom trängande skärpa säkerligen ver». kat som en uppenbarelse... (Jfr G Rydell, Henrik. Ibsen). Hos Kiej kegaard måste han ha. känt i något. av sitt eget förakt för ti dens slapphet och ieghet och därtill också sitt” främlingskap £ tillvaron och sin frätande inre disharmoni. Detta "låg gömt på botten av hana ' väsen och grodde, till dess' def >. stund var inne då där blev islosp.'"” ning i hans inre och han fick makt - att i dikt gestalta vad han under '.' åratal av bitter ensamhet grubblat :. sig fram tills ..:” ine Den -religiösa' frågan > i Ar hela > dess vidd — i-den ibsenska dikt= - ningen. väntar emellertid ännu” på sitt utforskande, - Gr vo mf oe "> Beflexbricka, + > så! Fäst den Nilla reflexbrickana säkerhetsnål på insidan av A' vänster ytterficka." Gå på vä ]- gens högra sida, Lat brickan vid användning: ga I stt snöre vid vänster el Då syna ifri Affärsmän! Bä refiexmate- v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.