"LAHOLMS TIDNING , H "ler också ”absurdi ”soni” (absurda Överflödig « årstid . 1963 artar sig att bli ett annor- stone, att döma” av den del "av: ”detzamma : vi > hittills upplevt. » Trots att vi nu hunnit ända fram I till mitten” av februari "har inte det minsta lilla: vårtecken : in- - rapporterats. Inte ens någon. lärka | har låtit höra av sig i skyn ännu ' "och inte heller har det uppenba- "rat sig någon: påpälsad ” skolflicka på redaktionen föratt: uppvisa , årets första snödroppe; se Frågan är om inte tiden är ur: led. just. i år, för på - annat sätt ' ; kan man knappast förklara feno- "menet med :de uteblivna vårtecl nen ” så : här års,. när" både "den - bistra köldknäppen” och '.deklar: tionstiden. över och. det sålun- da. blivit. bättre. tider, både : :vad väderleken och vad samvetena 'be- "träffar. Vad'som förvånar oss måst är. dock att: det ännu "inte "ringt. . någon , vårdyrkare . och meddelat att årets. första stare. uppenbarat sig. på en snödriva. Enda förkla- - ringen till' detta :torde vara, att det. finns sällsynt få koltrastar i ' våra trakter som klarat övervint-'. . ringen, För vid den här årstiden - är: det väl knappast någon män- niska, som kan se en koltrast utan att tänka på en stare,' : - > Att allting inte riktigt ä gängor | har'vi förresten observerat 'även på annat sätt. Kattorna t ex, som enligt naturlagarna bör: jama lunda år på många sätt, åtminz. sina” nor i frestelse med.si sina ; vårhattar ms och vårblåsor ' ungefär samtidigt . som bagarnå släppte ut fastlags- -. bullarna; alltså i i veckan efter fret- tondedagen, ' , Egentligen ä är det väl inte så konstigt om vanliga, enkla med- inför alla omvälvningar ifråga « om invanda begrepp när.t o m stu- .; denterna, som borde veta bättre, nu också bidrar till att'ta ut våren i förväg, Långt före jul av- "verkade de blivande -vitmössorna : sina första examensskreivningar och der den närmaste tiden så är det nog inte orealistiskt att tänka sig ; att de kan sjunga om sina lyck= « liga. dar, redan vid påskeldarna ; så "stället för vid valborgsmässobålen, Självfallet får i så fall det tradi- - tionella lovsjungandet av att vin= tern rasat ut. utbytas. mot något för årstiden mera passande, för- slagsvis ”Nu 'är det vinter”, och |: vidare bör juden vita, mössan . lämpligen kompletteras med ö öroj " skydd.: Noda ed "När allt kommer omkring så be= -- tyder. det kanske inte 'så mycket om det inte blir någon verklig vår i år när.de verkliga vårattri- buten ändå 'antingen uteblivit. 21- er "också utnyttjats; redan!” :under "vinterh;"och. vi dessutom av ”er- " farenhet. vet, .att knappast någon av oss kan: avgöra om detär ”vå- först i i mars, kunde i år inte vän -- ren. som! kommit. eller vintern som ta "längre7än till i slutet "av ja- « >. nuari med att:inleda vårfirandet, och på "samma sätt är. det med . »vårmodeskapårna.: Dessa. tycks ju' dröjt sig'kvär när almanackan sä- " ger! oss attt vi” hunnit in, i maj. " Med 90 procents 'säkerhet 'kan vi alla" fall förutspå ' att vårregnet + heller aldrig acceptera naturlagar- = kommer: att infinna sig till semes- na utan håller sig i regel ett par årstider före naturen. Följaktligen "började de inleda världens kvin? ed - + . Jazz på latin | Kardinal Antonio Bacci, som se- dan många år tillbaka sysslar med en latinsk ordbok om moderna be- grepp, har till påven Johannes XXIII nu överlämnat sina mödors 'sénaste resultat. Bland de nya orden som "den? vvittre kardinalen översatt tili - klingaride.. latin återfinns : ordet ”jazz”. söm på latin 'skall heta ”ab surda - symfonia” eller. alterhativt ”absurdi cantus” (absurd sång) el- toner). Dansen fock'n roll figure- rar också bland de nya latinska or- den och heter på det klassiska språ- ket ”barbara saltatio” (barbariska här juren av D vönras, som är prisbelönt och fin' på alla säit, tillhör ingen "mindre än den engel- -vske tronföljaren, I prins Charles, em "Önskar du. Jå någonting an ” bilen : i” födelsedagspresent? Hur tertiden -och' fortsätta tills höst- regnet tar vid i september. : Trots'sina sto framgångar och sin obestridda positionen . inom filmen kan Sophia. Loren fortfarande ge sig hän åt lek och skoj med en rent bärnslig glädje.: Här är den italien. ilska stjärnan ivrigt upptagen med att spela boll: med. några kamera- än under én inspelninspaus. ; | Förtroli ga stunder ”Ständig köpare” vill gärna ha fortsättningen på en dikt som hand- lar om en man 'vid namn Johannes och där en strof börjar: ”Grått och öde låg ett gärde! grått och dött av sten vid sten..." På förhand tack! ' ”Gallie'j | »Lyckligt omgift änka”. Ert brev gjorde mig mycket glad. Så roligt att jag kunde lugna :'er på alla . | punkter och få er att inse. att det | ” som gläder båda makarna i' det äk- | tenskapliga samlivet och som inte gör. någondera 'illa' är tillåtet! -' ' Att vissa smekningar; vissa när- manden kan vara vanligare än an- dra betyder inte att de andra behö- ver vara förkastliga. När det gäller det sexulla spelar: både det fysiska I.” och det psykiska in, och ju mer fri man är från benhårda fördomar och |. onödiga . tabuföreställningar desto lyckligare, Skriv gärna igen och allt gott önskar jag er. och er man! ' «3. ”Gallie” r : Thord Th” ska ha fock för ningen ' på ”Vadhållare” matema- tiska problem: tegelstenen”? vägde [Ad : ke N Med Hjärtlig hälsning, ”Gallie” vi täckar Ena anonym läsare” för "av" "Ti 'oble= ör mot”, Tyvärr tycks er lösning vara fel: svaret bör enligt alla matema- tiska regler plus en överväldigande ioritet bli 6 kg. Med hjärtlig skulle 'det vara med en solid bog- scringslina? ne La sä "Gallie” borgare blir' något konfunderade” om de skriver. riktigt flitigt un- |: tefabriken i slutet .av förra seklet . som”: bostad åt: fabriks-'och järn= |, Oskarströmsvilla -har lagts i aska Brandkåren tände En gammal, anrik oskarströms- villa skattade fidigt på söndags-- ”: morgonen åt förgängelsen i det: den s k doktor" Lidholms villa : nedbrann till grunden. Eldsvå= . dan väckte obetydlig uppmärk- . samhet, enär. brandkåren" 'smu-' : ; sl" git dit i förväg och anlagt bran-. den, Den gamla trävillan tjäna- . de inte längre något ändamål och då arbetskraft kostar pen" . Bar. ansåg ägaren, 'HyKefabri-' ken; att det var billigare att lå-: ta brandkåren få den som öv- :.ningsobjekt än att riva den. bis | Villan. utfördes samtidigt som. jué 'vägsläkaren dr :Lidholm. : "Hans praktik kom' att' omfatta ett stort område då han gjorde sig. poptlär i vida” kretsar och åtskilliga är de; soki” under årens lopp besökt är Lidholms villa för att få bot för nå- 'gon krämpa. I och med att” Öskar- | ström fick provinsialläkare. och dr | Lidholm ' : med praktiken kom villan att få an> | dra.,. uppgifter.' så småningom upphörde När : Oskarströms kommunala ”realskola' startade på 1940-talet inrymdes den i villan och var kvar där till dess Österledssko- lan invigdes förra året. Lidholms villa hade ett vackert och lugnt lä- gä vid foten av Stationsberget i en "stor? park, som kommer att tas i an- språk för annat ändamål.” > På"cirka tre timmar hade villan skattat åt förgängelsen. «Under denna rubrik besvär > svensk legitimerad läkare ostnadsfritt.. medicinska” frågor. läsekretsen. : Förse frågorna 'meå "lämplig . signatur och uppgiv helst ålder. och kön. Det är givet att envars anonymitet obrottsligt bevaras. ” Märk breven DOKTORN SVA-7 RAR och sänd dem till redak-""' tion bön att 100 st tabletter utskrivits. Me- dicinen som är ett lugnande medel användes vid spänning och nervo- sitet av olika art, ;. 7 ennå 2 Roinal-suppositorier användes vid" heriorrojder och besvär sam- manhängände med dylika, . . Man kan . säkerligen säga. sätt även mannen har en övergångst. ålder: även om den inte — i:;de flesta fall — ger upphov till sam- ma typ av besvär som hos.kvinnan, där man ju även har det tydliga tecknet på övergångsåldern i och med 'att' regleringarna upphör. Hos mannen” kan "den yttra sig bland annat som en ökad irritabilitet, .en känsla av att ”ha blivit gammal” med ” åtföljande ” depression : och eventuellt vissa” "notenssvårigheter, Många 'män ' emellertid ' har ingen som, helst: förnimmelse av di ”Undrande I0-åring”. Självfallet är de. nämnda besvären ingenting straffbart eller. ens ovanligt. "Rappa. repliker TN gelske rabiat motståndare, orden: ' ” OR PNG Detta rep har' redan expedierat en hel del skojare till evigheten. Nu kan ni lämpligen hänga er i det. om Nej, behåll det för allt I värl- inte beröva FST. 1. Pacinol N,'o C, betyder |" .full "och'.de andra djuren tyckte >] vattnet" en, stor guldstrålande fisk. z vatinet var, ;han på det klara med, - slita i stycken. Hungrig var han .] fort han kunde efter kungsfisken, hilänst I raden av En pin up- -bild. av det här slaget” är en verklig sällsynthet numer. den här r iska uppenbarel- en på Tedaktionsbordet. Pamela rilfin heter den ljuva som man i gott kan tänka sig i rol len av sagans goda fe, -. SE Ute i de stora skogarna, där de stora floderna rinner fram, bor ett djur som kallas för bäver, Den är numera ett fredligt djur, en skygg liten krabat. som lever av bark och kvistar: Bävern. har den underli- gaste svans man kan tänka sig, den påminner niest av allt om en fisk: a, så är det nu, men så har det inte alltid varit. En gång hade bä- vern en lång, yvig svans, som, den var mycket stolt :över,; Och bävern var samtidigt det argaste och mest yresiga djur som fanns i hela sko- gen: Allt; levande den kom i aär- heten av, åt den eller slet helt enkelt i stycken, för den. önskade "bara att förgöra alla andra "varelser, särskilt "de som hade en elegant öch yvig $vans. isJa, bävern var mycket ondske- inte älls öm honom, Men det strun- tade han i, för han hade nog i sig själv och var övertygad om att han | var det stårkaste och förnämsta dju- ret'i i hela skogen. : ”En motgon då Buffi Bäver tog sitt morgonhbad , träffade han under Det var kungsfisken, men det viss- te Buffi Bäver inte, men det gjor- de. honom detsamma, för så snart han såg någonting som. rörde - sig i att här var. något som han kunde inte men lusten att. förstöra hade hap.. i: blodet, 'så han simmade så Nu är det ingen lätt sak att fånga 3 Hur bävern fick si sin svans : en kungsfisk 'och det misslyckades också för Buffi, Han simmade "och simmade och till slut måste han uttröttad krypa upp på en träd- stam som låg och guppade vid strandkanten. Medan han satt där och lät sig tor- kas av solens strålar dök kungsfis- ken upp bara några få meter från honom och sade: . — Buffi Bäver du är ett ont och elakt djur. Jag ska tala med min kusin skogsfen om dej. . Det ' brydde .sig Buffi inte "om utan han bad kungsfiskan att skö- ta sig själv. Då han på eftermiddagen kom hem ' till sitt lilla hus såg han-en lysande insekt som svävade ovanför takrännan, 'Buffi trodde det var'en insekt men, det var skogsfen, en liten flicka med fjärilsvingar och med trollstav' i handen, Då Buffi skulle gå in genom dörren kom fen ner och sade: ' o« '— Buffi, du är det otäckaste och argaste djuret i hela skogen, du är elak och stygg. Nu tar jag din pryd- nad ifrån dej! Din-'stora svans ska till minne om kungsfisken hädan- efter påminna om' en fisk, och var gång du sér på den ska du tänka på hur elak du har varit, :,v . .Det kom i detsamma en blixt från trallstaven - och Buffi såg sig. för- skräekt, om, Hans' vackra yviga svans var borta, i stället låg där en platt blänkanle svans med fjäll på, nästan som på en fisk. . Ja, så berättar de -gamla, som|. ' kommer ihåg det, hur det gick till I när bävern fick sin märkliga svans. VEM-VET Lexikon för en var av dr IVAR EK Mången husmor har blivit mye ket ledsen när hon märkt att t ce endast dagen före inköpta tulpaner, néjlikor,' rosor; påskr- eller: pingst- liljor, slokat eller till och med viss- nat, Detta händer så ofta att man undrat över hur det kommer sig. En populär orsak anges vara att blommorna ' stått för kallt ' Kos blomsterhandlaren och att de där- för sloka' eller vissna 'så snart:de kommer in i ett bostadsrurs värme. Men orsaken är inte alls denna, Vetenskapen kan utan vidare fri- | känna blomsterhandlaren 'från näs- tan all skuld.i dessa fall — i varje | fall från att ha för kallt i sin af- fär. Den lilla skillnad mellan vär- megraderna i'blomsteraffären och i "| bostadsrummen har inte den: rin- I gaste ' ;inverkan på hållbarhet. . . » En annan populär orsak uppges vara att husmodern inte behand- lar sinä hemköpta blommor rätt när de sätts ned i vatten — it ex'att skära ett snitt uppåt i rosens stjälk eller i nejlikstjälkarna eller att läg- ga en -sockerbit i vasens vatten blommornas sä -] och dylikt, Det mesta av dessa.sa- ker kan man göra — ofta kanske -I med någon behållning — men un- -| derlåtenheten att göra detta inver- kar inte det, ringaste på det faktum |-- att vissa blommor”slokar och viss- nar på en eller två dagar under det att andra håller ig en vecka och mer. > : Vi ska här avslöja den orsak 5 som it fram till beträffande vissa blommors håll- barhet, =. ee > : Varje blomma innehåller - flora olika sorters gaser av större. eller mindre styrka. En blommas" "doft är beroende. av 'dessa gaser — de eteriska oljorna består sålunda av en blandning, av olika” gaser, med |! olika styrka och det är denna olika blomma dess karakteristiska doft. Precis samma gaser i olika styrka och i olika blandningar innehåller även all frukt, all ved, alla olika träd, ' alla olika djur, alla olika människor m m och det är dessa gaser, som gör att t ex olika rasers '.-| människor har olika lukt, eller att 1 olika djur doftar på olika sätt o s v.| Ett lejon luktar t ex på ett helt annat sätt än en ko, ett äpple helt. annorlunda än ett päron,. en björk helt annat än en tall m m. En av de i dessa gaser ingående beståndsdelarna är etylen, som förr kallades oljebildande gas, bl a där- för" att. det ansågs 'att den 'gav 1 upphov till blommornas oljor. Som alla vet ger ju. olika blommor -ef- |" ter pressning olika eteriska och oli- ka doftande oljor' ifrån sig, vilka används bl a i parfymindustrin. Nu har mån emellertid också blivit på det klara med att etylengasen har betydligt fler egenskaper. än' att; bara vara oljebildande: « sl Är det riktigt säkert? ' Visst har vintern varit kall men! den går ändå inte upp mot 'den ist i Fredrikshavn kan berätta om, - Då gick det bra att åka skridskor mellan Fredrikshavn . och . Vinga. Sjömän som gick sysslolösa, spelade. fotboll på Kattegattsisen och i Fre- derikhavns hamn fanns det:inte plats för alla' upplagda båtar. - . "Jaså han ska Tesa bort. är det en nöjesresa?. : — Det vet han inte än. Han ska till Oskarshamn och vara med. när de öppnar hans farbrors testamente, — Hur kan du ha kvar den där gamle kamrern, Han vet ju ingen- ting om moderna affärer, > i — Det är möjligt. Men han vet lite för myckt om mig. " - Och i dag kan du läsa i böckerna oförargligaste djur som finns, = "> styrka på ' gaserna" som : ger -en | idukter), att den 85 km långa , strä kan året om' kan köras på vinter. på 20-talet som två fiskare]. får att bävern är det. snällaste och! Eran i | Sägt och skrivet Att. uppvakta flickor i "stark "köld är meningslöst, De sätter. föga värde på att man drar ner « pälsmössan och klappar dem med tumvartarnå, Blodet. brukar sät- .tas i god rörlse vid anblicken av en skön kvinna, men att se på en päls, en ylleluva, en skär näsa och ett par bottiner gör en bara ned=. slagen och kommer en att längta: : till våren, : , (endå i DN) Ungar "ska så tidigt” veta sitt slutstudiemål i dag. De pressas - och stressas, Och redan för 4—5- -' åringar är tiden hårt inrutad. De ska gå i danskurs, de ska spela, våra ung vid univ . De får allt mindre tid att dansa, lösa livets gåtor över ett glas, . sjunga i glada lag. De prickar in . : bety i tent med samma allvarliga ambition a som ' vi klistrade guldstjärnor i. = söndagsskoleboken, Man måste ju . ”bli' "någonting”. + För det måste : man ju, va? ' im ” ; (Reseda) : Medborgare . som genom ”ett ' idogt och tålmodigt lfäggande av "år till år,' gjort sig förtjänta av ' |. trygghet på sin ålders dagar, vet: "mera än ungdomen någonsin kan , fatta, hur "litet trygghet och" vär« : me det finns i kontanter. "=: 16 sä : > (Arbetsgivaren) VET NI De att Europas högsta motorväg ligger ' i, Italien? - : Det är” den det av Autostrada « dal Sole” som går över Apenniner= :- ha” på sträckan Bologna—Firenze,-' Trots att'det är mycket kraftiga stigningar och relativt skarpa kurs - vor på vägen, är den så väl byggd." (bl a finns det 45 broar och via= -, huter, oo. in Fruktlös kritik : "Både de Gaulle och" Ådenauer. har i ragit” På sig kritik. för, sitt nya .. tysk-franska avtal,. men ingen av,; dem tar den så hårt. Adenauer a an= märkte torrt: + > = De där. herrarna kan jus säga ln håde det ena-'och det 'andra, men ' det är omöjligt för dem att "hindra i att. jag blir klokare för vart år som i— Efter 47 bekandlingar 2 är ni Inu” botad från minnesförlusten. -— "Vilka behandlingar? s — på lördag är är vi i bjudna så mid- dag "hos Johanssons, ' tillkännagav äkta mannen glatt. >. nn — Jaha, sa frun. Och vilken klän= ning tycker du jag ska ta? Den som jag har vänt fem gånger, eller der : som jag hade på vår bröllopsresa?. | RE TE fo oket «På ett valmöte råkade den' eni.: "politikern Charles James: ' Fox (1749—1896) ut för en tämligen". som. sträckte" . -| fram” "ett rép mot talarstolen med"? den, svarade Fox. Jag vill verkligen |: - er en så värdefull släktklenod,. += gå i trollskola' och Iekskola; Och - '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.