vä 4 , LAHOLMS TIDNING ' — v Onsdagen den 20:februart: 1983 Dessa båda stod i Värmland, nära Lång- banshyttan i Färnebo socken, norr om Persbergs gruvor. Det heter bland 'annat om -Värm- land, att ”järnet där först bröt bygd”. Det har också sedan mycket lång tid tillbaka fost- rat en kraftig bergsmannaätt. Fadern var också bergsman. " NILS ERICSON | L - föddes 31 januari 1802 och blev -:genom greve Baltzar von Platens försorg anställd vid Göta kanal. Här användes han som nivellör och arbetsledare, och fick därigenom tillfälle att - utbilda sina rika' anlag. Han gjorde 'sig "ock snart känd för arbetsamhet, plikttrohet . och .redbarhet och hade stor för- många att ordna och leda ar- betsföretag. "Han blev redan wid unga år ledare av Troll- hätte kanalvérk, och några år senare uppgjorde han en plan till ombyggnad av Trollhätte kanal. Planen ' godkändes, och själv .blev.- Ericson ledare för det stora-och svåra företaget. År. 1823x blev Nils Ericson]: en . underlöjtnant ' vid Ingeniörs- kårens fortifikationsbrigad och övergick '1830 till flottans me- : kaniska kår, där han 1850. blev överste. Under åren 1830--50 ledde han anläggandet av åt- gkilliga viktiga ''kanalleder i Sverige, såsom vid Stallbacka, Säffle, Karlstad och -Albrekt- sund, Trollhätte kanal fullbor- dades : 1844 : och Stockholms sluss 1850. Därefter utförde E. i Finland kanaleh mellan -Sai- ma och Finska ; viken, vilken fullbordades 11955. Vid dessa för sin tid' mycket betydande . arbeten” ådagalade 'ingeniör Evicson - framstående ', egenska- "per och tillvann sig samtidens " synnerliga erkännande.” ' År » 1854: upphöjdes -E. i" adligt stånd. Vid denna tid kallades «han åv. konung Oskar I til ett. ännu :större arbetsfält. Riksdagen: ,, hade bifallit.. en kunglig proposition,.att staten skulle anlägga järnvägar i vårt Vi ser på årets bil med röntgenögon: ÄRETS BIL enligt 'en" överväl digande "majoritet svenska 'imotor- Journalister blev som bekant BMC |. 1100 Morris. Inte mindre än - 75 procent" av de . motorjournalister | som röstade om Ärets Bil i Tek-' - nikens Världs” stora nyårsenkät. ansåg BMC:s nya 1100-kubikare vara 1962 års mest banbrytande bilmodell. . För några år.; sedan blev ' £." ö.. 1100-ans"” Ellebror ”Hundkojan” utvald till Årets Bil vid en liknande omröstning i "Kanada, oo on : - På bilden ses Årets Bil 'med röntgenblick. Den tväretällda mo- torn, -:sem' tar upp litet utrymme och är byggd i ett block med 'väx< ellåda och slutväxel, syns tydligt. Även den revolutionerande 'gum- mitjädringen, som är” individuell på alla fyra hjulen och har, hy- > draulisk. utjämning mellan fram- och ”balchjul, kan studenast Den " fick'f! ö. många lovord av de rös- tande " motorjournalisterna. - Vad som emellertid inte syns på bilden .— men som de flesta av de rös- tande framhöll i sina motiveringar "till walet — är att bilen är -prak- " tiskt taget underhållsfri. - . I vinter får vi kanske se vad Årets Bil duger till i tävlingssam- manhang — svenske mästaren Tom 'Trana ämnar nämligen då ratta 1100-an. NN a bröders vagga land i större skala, och riks- dagen beviljade medel till på- börjandet av vissa stambanor för statens räkning. Nils Erie- son kallades att 'bliva chef för statens järnvägsbyggnader, Ehuru han ej hade någon er- farenhet i dylika värv, var det allmänna förtroendet för hans - förmåga, som ingenjör och tek- nisk-ekonomisk ledare, mycket stort, varför han erhöll myc- ket vidsträckt handlingsfrihet. banorna, påbörjades '1855 ar. även den av E. framförda idén | till den s.'k. sammanbindnings- banan genom Stockholm mel. "lan Norra och Västra stam- man visade honom, då han ensam fick förvalta: så många miljoner kronor, och befalla över, hundratals tjänstemän och tusentals arbetare. Men E. - motsvarade ' förtroendet = till fullo: or Na . Bfter ett omfattande plan- läggningsarbete, där olika me- - ningar gjorde sig gällande, där . Det var ett stort förtroende, "betet på "Västra och. Södra stambanorna. 1856 öppnades s för trafik de första bandelarna, Göteborg-—Jonsered : och Mal- mö—Lund, samt 1862 hela ba- nan mellan Göteborg o. Stock- holm, Sedan E. därmed ”full- bordat det första stora ledet i stambanenätet och lagt grun- den till en teknisk och admi- nistrativ organisalion för sta- tens järnvägar, begärde? och erhöll han. entledigande :från sitt chefskap för järnvägsarbe- tena..” Han kunde " draga sig tillbaka, då under hans ledning flera ingenjörer' utbildats,; som kunde fortsätta hans verk. ”': "Vid "flera tillfällen. fick! Nils «Ericson "mottaga bevis på den . facksamhet, . man, "hyste "mot honom för” de tjänster, : som han gjort landet, Så blev han "år. 1860 vid konung Karl XV:s kröning" upphöjd. till "friherre, och wid” sitt avskedstagande erhöll han ' av :riksdagen”en "daler "årligen. "=" / ee . "Intill 1866 behöll E. över: "mekanikustjänsten ' vid . Troll- - hätte . kanalverk,. vilken han innehaft 'sedan 1830 och alltid omfattat med det största in- Lesser LA ense 2 Nils: Ericson, : vilken åt sitt namn för alla tider berett ett +» hedersrum' i sitt fäderneslands "inre odlings- och utvecklings- historia, ' avled 8 september + 1870, något över 68 år gammal; Nils Ericsons staty, av: J.J Börjeson, restes år 1893 invid Centralstationen i Stockholm och ett järnmonument; tresi- digt, omkring fyra alnar högt, har rests nära Långbanshyt- tan, mitt emot Nils Ericsons och” brodern: John Ericsons barndomshem, ' med = följande text: ”I en bergsmans hem, vid Långbanshyttan, föddes j Bröderne Nils Ericson den 31 januari 1802, och John Ericson den 31 juli 1803, hvilka båda hafva gagnat och hedrat fär .'derneslandet. Deras väg ge- nom arbete till kunskaper och oförgängligt rykte står öppen för hvarje svensk yngling”. . os JOEN ERICSSON föddes 31 juli 1803, ingenjör och mekanisk uppfinnare, och erhöll, liksom ' brodern Nils, sin första utbildning under livstidspension av 15.000 riks) - Tvenne svenska stormän vid «arbetena på Göta kanal, Den, som året 1816 gjorde ett besök 'vid de då pågående ar- betena, möttes av. en ovanlig syn: en tretton års gosse, som atförde mätningar för. kanal- verket, och som var så liten till växten, att han måste stiga upp på en stol för att kun- na se. avvägningsinstrumentet. Ännu mer. förvånad blev främ- lingen, när han- fann, att den unge :"lantmätaren ledde ut- stakningsarbetet för en arbets- 'styrka på icke mindre än sex hundra 'man, 0. ” .” Redan som ung gosse visade John . klart, vart hågen låg. Nioårig, förfärdigade han med endast 'kniv och borr ett litet sågverk, som 'drevs med vat- tenkraft; Det var ett mäster- "verk'"i'sitt”slag. I en fyrkantig ram av trä hade den lille såg- byggaren.” inpassat en' klock- fjäder, som han förvandlat till ”ett: sågblad :med hjälp. av en fil, . lånad = från en smed ' i : grannskapet. Axeln var gjuten . 4v Leonard: Jansson =>. ;av en söndrig tennsked. I öv- Tigt var maskineriet helt ' och hållet. av trä. Allt var fint och .. putsat, och" ingenting sakna- des, icke ens. bädden för att med ' ikedjor draga timret ur " vattnet upp i såghuset. Följan- 'de år gjorde han modellen till "en pump för att pumpa vatten ur gruvor. Till drivkraft. be- ”gagnade '.han vinden, ungefär «som vid en. väderkvarn; :- Mycket" tidigt började. han » också ” utföra "kartor. "och: rit- ll : maskiner. - Ritbe- gde ; har ' emellertid ej, ar: vär - aldrig" rådlös. Han gjorde sig själv en: passare iv: björk 'öch fäste nålar som spe si. passarens' ben. Det var de ritningar och modeller, han under” dessa "år. utförde, > som riktade” Plätens 'uppmärk- | "samhet; på honom. :Då Platen "fick.se gossens' ritningar yt | > rade han dessa. ord: ”Fortsätt, | Som -du: börjat, min gosse, och du' skall'en dag. uträtta något "stort! Platen gjorde” vad han "kunde, för att:denna förutsä-' . gelse skulle bli verklighet, då ',han gav'sin' skyddsling redan -. vid så unga år, den nyss om- ” talade" lärorika och inkomst- bringande - anställningen. Un- "der de närmaste "åren studera- "de John": energiskt ' matematik | 7 och "mekanik, "och" åt rilstiftet ägnade hån likaledes. :trägen övning och blev. därigenom en + skicklig kartritare.: sla + År "1821 "övergick ' kan” till ' militäryrket och ' blev fänrik vid Jämtlands fältjägarkår Genom..sitt hurtiga och öppna väsen; sin "duglighet och ge- digna kunskaper vann han där snart . allas, hjärtan, Efter att Aha befordrats till löjtnant, an- ..ställdes han som avvittrings-' " lantmätare . wid den : då. på- gående nya uppmätningen och kartläggningen ' av .de mporr- - ländska länen, och i denna bei - fattningen arbetade" han bok- stavligen för två. Trots detta "hade han ändå tid för uppfin- "ningar," Det var då:den s. k. varmluftsmaskinen : konstrue- rades, Den var avsedd att dri- vas, icke med ånga utan medl. upphettad: luft. Är 1828 fick han permission och reste till England. I: detta land, med mera utvecklad industri, skul- le" denna 'varmluftsmaskin få Baltzar : von Platens ledning stor användning. Det visade sig "pris i penningar för den, som " denna uppfinning blev prak- - ligen, att ångan aldrig kunde i "Det gällde "nu: för: honom, att sbärande, + och. han. vände au, "blicken "västerut till: ett land, - färdigt 'att pröva utan. förut- ": uppskattningen av sin år 1836 fartygsdrift flyttade han 1839 : över till. Förenta stäterna, där "han "trädde i samarbete, med . liserad medborgare. : då detta stolta skepp plöjde " tion «slog "fullständigt igenom, ' kaniska "förslag och förbätt- dock inte vara 'fallet, då den eldades med stenkol, det engel. ska bränslet, varemot vedeld- ning passade bättre. . Följande år fick E, förlängd permission och erhöll kaptens- fullmakt, Han sökte nu vinna understöd för utveckling "av sina idéer i England och er- höll medverkan av Braithwai- tes :maskinverkstad,. uppfann en 'tubångpanna med konst- gjort drag, och anbragte den- na på et lokomotiv, med vilket han 1829 deltog i den berömda tävlingen mellan ångvagnar mellan "städerna Liverpool— -Manchester nyligen anlagda järnvägsbit. Ägarna till den- samma utfäste ett ganska stort lyckades förfärdiga det bästa lokomotivet. John Ericsson fick först sju veckor före tävlingen reda på att den skulle äga rum. Med okuvlig energi grep hani-” :. sig. oaktat tidens knapphet an | : med byggandet av en sådan ångvagn. Och: werkligen, när dagen var inne stod sida vid sida med andra tävlande ång- vagnar även den, som. utförts av den okände unge främlingen. Tävlingen vanns dock av den sedan som Iokomotivets upp- finnare kännetecknade: engel- ske ingenjören R. Stephenson. E. tillämpade 'då .sin ångpan- nekonstruktion 'på en" flyttbar | - spruta och blev så ångsprutans uppfinnare, sö sets. Sön Av mycket : stor ; betydelse för världsarmfärdseln : var slut- ligen den : förbättring av pro- pellern, som John ' Ericsson gjorde, och som medförde, att tiskt användbar, E. insåg näm- sjöfärten, allra: minst; inom krigsflottorna,' vinna, full .”an- vändning, förrän fartygen. be- friades 'från' 'de' stora "Hjulhu- |; sen ' och- skovelhjulen, "vilka - : lättare än någon annan del av fartyget "skadades. både” av storm; och av "fiendens" kulor. göra-.sina uppfinningar: frukt- som mer 'än andra 'visat "sig skickade meningar.” Då E,.ej i England +: fann: den: .. väntade första praktiskt dugliga kons- truktion ' av. en propeller för C. H. Delamaters mekaniska döttrar . bestulit. pappa och äldre bröder på. hängslen, "västar, natt- skjortor mm. Man”: trodde det. var 'en! övergåeride konstig: fluga, allvar ' herrskjortan "som 7 des altuella ' herrskjort-modet för reslår "vi här. Nästan vilket emi- digt. bomullstyg som. helst lämpar sig till denna bekväma hemmarock; som blivit - mycket trevlig till svar- a — FE Herr-skjortan är : " Paris-modé VN Sedan någon tid har ambitiösa O nej” då, nu lanserar, Paris på j ”haute Le + AT Nyttig mat är också god amernas "Lever ger valuta för matpengarna Ju. högre matpriserna blir desto | « noggrannare måste vi se till att få full valuta för utlagda matpengar. Det, gäller inte endast kvantitets- ; mässigt, utan ännu viktigare är, "+ att "vi näringsmässongt får något för slantarna, Vi får helt. enkelt ; inrikta” oss på mat som har högt näringsvärde i förhållande till sitt Till. sådan mat hör bla.'inälvs- mat 'som verkligen är 'en utmärkt ligen använder. och lever innehål- "ler stora mängder: fullvärdig ägg- "vita," mycket” vitaminer och mine- Förr i tiden förde man sig att Nn lägga lever i vabten en god stund före "användandet, detta för att blo- ;det skulle dras ut,. Men em del av smakämnena , försvann .' också. ' på att bara skölja av. levern: under den "4. skivor som: biff.” Den "skall stekas bara en kont stund på warjeé sida,' annars blir 'den torr, Till den kan man. bjuda stelt lök, men den skall vara stekt över svag värme så den”, liksom "smält ned, och gärna :| blanidad >nved strimlad: pimentos..— och så smörblank "spaghetti till... | Andra goda elevrrätter är de här tvi . : a "Leverstuvning" 4 port." 200 g spaghetti: v li N 300 :g nötlever ”. a "2 msk'smör eller” margarin." -2 -msk vetemjöl 3 134 dl buljong . 174 dl grädde: : "I tsk salt detta : sätt och därför är det bättre + | finklippt vet 4 | g Lörna NN | mat. Här senveras spaghetti med lever= ' ” stuvning, ” : Ne A. 44 kryddmått paprikapulver vitpeppar of Skölj levern under rinnande kallt vatten och torka den väl, Skär den. i tärningar. Bryn levern jämnt brun i smöret. Strö över mjölet. o. späd med buljong och grädde, Til- sätt kryddorna och låt stuvningen, småputtra under lock 36 timme; Smaka av stuvningen: och krydda mer om så skulle behövas. Koka ningar på förpackningen. - Lägg upp den varma, och smör- blanka spaghettin i en krans på ett servéringafat. Sa den, väl. kade” leverstuvningen: , i" Servera: gärna en sallad. ti ee CR ”- . d Levergryta. 4 port. 400 g nötlever : 1 msk vetemjöl > 3: gula lökar. : MV vera lever är Helt enkelt att stela |.” 3— i en” vatten.sköljda levern I bitar, Vänd den i mjölet och n löken A' klyftor. i ”fettet;" som" bil mats icen gryta och vispa ur gtok- pannan, med ”ett”par dl kok vatten,” Slå skyn över” ingredien- | serna i grytan och krydda. Skiva : toriaterna” och täck 'grytan | med "| dem. Koka rätten sakta tänder lock [ca 30 min. och servera 'direkt ur grytan i—,. gärna -överströdd :-med klig méd nys > - bar > persilja. En skål Kuhlad och mashetti : verkstad i New York; ett sann | JNunamanmkanaoonmammnnnnms "arbete som :' varade "hela hans ET sn liv. Ericsson blev”1848 natura- | bete, Så utbröt det stora ame- i Förenta UStaternas.ila ene. FJ os hat ' Inom "några år fullbordades "för Förenta staternas. räkning |. det första stora propellerfarty- get Princeton. Från den dag, haven, var .propellerns.. seger given. Hans propellerkonstru'k- |. och många andra av. hans me- ringar vunrio beaktande. Prin- ceton ' måste betecknas 'som helt > revolutionerande inom 'krigsfartygstekniken, Det var det första ångdrivna örlogsfar- tyget, det första av järn, som byggts i . Amerika, och dett hade ipropellérmaskineriet pla- cerat "under vattenlinjen. Där- jämte voro dess kanoner" de kraftigaste som hittills före- kommit. Fartyget väckte. oer- hörd uppmärksamhet över hela världen, ' En svensk ' sjöofficer befann sig i Amerika vid tiden för dess färdigställande, och han erhöll 'av John Ericsson ritningar - till. ett, liknamde krigsskepp. Sedan man lyckats intressera kronprins Oscar,se-| dermera Oscar I, för saken, och sedan 1844—45 års Tiksdag beviljat medel, byggdes Sveri- ges första ångdrivna krigefår-] iyg. Det var ångkorvetten ”Gefle”, . som sjösattes 1848. Även franska flottan beställde år .1843 ritningar till ett. lik- "nande fartyg och engelsmän- nen kunde nu ej annat än följa exemplet. John Ericsson fick sålunda år 1844 göra upp rit- ningar. till den engelska kor-]) vetten ”Amkhion”. Det säges att. amiralitetet nu fick betala ej mindre än 360.000 kronor härför. > or rer ta I sitt nya hem bortom haven tillbringade vår store' lands- man nu flera år i rastlöst ar= . 'opåtalt. få; använda" negrer till .ramm kallad ”Merrimac”, helt och hållet skyddad av ett tak ”krigsfartygsteknikens .: utveck- "nödvändigtvis förses med kraf- "skulle 'det byggas -med största ”snabbhet: och ganska litet. På "grund härav kunde 'det ej föra -så ett synnerligen egendomligt -ter 'ovan vattenytan liggande ”däcket uppställde han ett vrid- -bart torn, vilket var uppbyggt av åtta lag en tum tjocka järn- "brett samt hade ' endast 3,3 "meters djupgående och depla- rikanska inbördeskriget 1861. Det, var nord-: och sydstater- nas ; krig. Sydstaterna - ville spränga .unionsbandet för att slavar. De' norra staterna för- svarade unionen och ville bry- ta slavarnas 'bojor.'Sydstater- na, ägde en fruktansvärd ång- av lutande järnvägsskenor. Om det "icke lyckades att besegra detta sjöodjur, skulle det för- störa ” nordstaternas flotta och förhärja den enå staden efter den andra :längs' kusten, Då uppfann "John Ericsson sin ryktbara ”Monitor”,: oli ; Åter ristar nu vår landsma John : Ericseon . sitt: namn i lingshistoria. Han: erbjöd nord- staterna att på otroligt kort tid bygga "eft" fartyg, som skulle |: bliva" ”Merrimac” en värdig motståndare, Det var en svår uppgilt. John Ericsson hade å- tagit sig. För det första måste fartyget : vara. osårbart och tigt pansarskydd, för det andra ett större antal kanoner, men måste dock vera i stånd att bestryka hela: horisonten, Ericssons skapelse blev ock- fartyg, På det blott 1/2 me- plåtar. Inuti. detta stodo två st. 11-tums kanoner, Fartyget var (1901) modellerad av J. Bör- cementet 1.000 ton,. Den låga "nom : fem lag 15tums plåtar. ' Hela fartyget ovan: vattenytan, var "alltså "bepansrat." En hel del” genialiska . konstruktioner "måste som följd härav 'utföras. Bland ' inrättningarna av -sär- skilt intresse må sålunda näni- - nas 'ankarfällningsapparater 0: - ankarspelet; 'som wvöro.så an- ” ordnade, att ankring och lätt- "ning kunde "utföras, utan. att en . enda : man ” visade. sig på däcket. Vidare var detta första var. försett med konstgjord luftväxling, - N noe '; Fartyget byggdes färdigt på 118 dagar och överlämnades «till, nordstaternas regering i fullt stridsfärdigt skick den 19 februari 1862. Fartygets namn blev ”Monitor”, vilken benäm- ning bibehållits för alla seder- "mera byggda fartyg av denna Den "9 mars” 1862 - angrep :”Merrimac” nordstaternas fre- gatter på Hamptons' redd. En "en rammstöt, i det att ”Merri- ”-mac” kunde gå rätt på den- . samma mutan att skadas av de- "ras beskjutning. Klockan 9 -samma afton kom . emellertid "en' märklig farkost som när- "mast liknade ”en timmerflotte - med "en ostklocka” och lade sig framför de hotade fregat- terna. Detta var ”Monitor”, Då "”Merrimac” nästa morgon nal- kades för att fullfölja sitt för- " störelseverk möttes den av » dennå till utseendet obetydlige motståndare, vilken dock snart visade sig vara omöjlig att skada såväl genom beskjutning som ramning. Resultatet blev att” ”Merrimac” måste draga . sig tillbaka, och nordstaternas flotta var räddad. os "Denna strid blev : till en vändpunkt i krigsfartygskons- fartygssidan” var”skyddad Ze- fartyget, som. helt och hållet |. "operationsbas, «=. ” sAv dessa skäl kom av. fregatterna sänktes genom truktionen, Man insåg, att trä- an "skeppens" dagar voro tillända, "men. man överdrev på samma |" gång allmänt monitors egen=: > > skaper såsom. stridsfartyg.. Ett hårt slag var det därför, när den första monitorn: förliste i ed, hård / storm." Därigenom kom ' man "till insikt "om," att denna fartygstyp ' ingalunda lämpade sig till sjögående ör- "logsfartyg. Artilleriet stod för nära vattenytan för att kunna användas ens i obetydlig sjö- hävning. Däremot kunde far- under tiden. spaghetti enligt, anvis- rvsma= " dat av fläsket: Lägg över alltsam- tyget i inskränkt mening an- ” vändas i kustförsvar, då. dess konstruktion ' ej hade utrymé me för större koll eller andra förråd för att kunna uppträda på ' längre - avstånd . från sin John Ericssons snillrika skapelse 'ej till någon större användning i stormaktsmarinerna. De” min- dre staterna" såsom. Sverige, Norge, Danmark och Holland skyndade sig emellertid: att bygga monitorer för sitt kust- försvar. I Amerika byggdes dock monitorer av rätt bety=- dande storlek. Är 1874: fär- - digställdes sålunda en: dylik med ett deplacement av 4.000 ton, längd 250 meter och fart "10,5 knop. » Monitortypen hade dock' ett stort. inflytande på utveck. lingen av krigsfartygsbyggan- det. Även inom torpedvapnet var E. en föregångare; han " byggde bl. a. på egen'bekost> > nad ett snabbgående litet far. tyg, ”Destroyer”, avsett att utsända undervattensprojekti. ler. sv - en I den väldiga tvekamp, som ' utkämpades mellan nord= och sydstaterna vid Hampton Roads och där nordstaterna vann en - avgörande seger, mycket tack vare John Ericssons ”Monitor” " (Fonts, å nästa sida) 3
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.