a Rådhusrätterna i i omdanings- För Laholms Tidning av iksdagen, har att så småning- 'om taga ställning till fr lagt förslag rörande de allmän- na underrätternas organisation. Förslaget inrymmer dätjämte åtskilliga, "problemkomplex så- som 'exempelvis "frågan om en » eventuell avveckling av magi- strater och kommunalborgmäs- tare samt en' omorganisation av exekutionsväsendet, Vad gäller - rådhusrätterna framgår av stadsdomstolsutred- ningens betänkande att rådhus- rätt vid evt förstatligande bibe- hålles endast i de största stä- derna och att ungefär hälften av de nuvarande. magistratsstä- "derna förenas med domsaga. Vad här avses utgör till synes ett kraftigt ingrepp i vår nuva- rande domstolsorganisation. Förslaget får ' emellertid ses från bl. a. sådana. synpunkter som önskemålet : att - ur rälts- vårdssynpunkt skapa en enhet- lig domarkår och att det ej kan | ligga - i, det allmännas intresse att bibehålla en ordning, för vilken de historiskt. betingade "förutsättningaärna ej längre är för handen. Det kan i samman- hanget nämnas, att. så relativt små städer — med invånarantal av 23—24.000 — som Östersund, Nyköping och Nässjö alltjämt har sina rådhusrätter kvar. Inför så . stora, omvälvningar inom ' vår. domstolsorganisation "bör det vara av intresse att med "utredningens fylliga historik som grund gå något tillbaka i år- hundradena. för .en översikt av Underrältiternas mtveckling och därvid speciellt belysa de. för- "hållanden som "avse > rådhusrät- « terna, - Enligt denna historik går 'upp- delningen av. underrätterna på häradsrätter och ' rådhusrätter tillbaka till våra äldsta medel- ”tida rättskällor; Redan i väst- götalagarna, "av "vilka den äldre återger rättstillstånidet i början "av. 1200-talet, . framträder, hä- radshövdingen.' 'som ledare för den vättsskipning som i. Väster- götland; utövades "av den ti häradsting, församlade "menighe. ten. I den äldsta kända stadsla- gen från 'slutet av- samma år- » hundrade omtalas fogde, borg- mästare” och - råd som stadens styrelse och tillika domstol Fd [Trier Ianslagen skulle hära- dels. representanter "till i hä- radshövding föreslå tre inom hä- radet bosatta personer, av vilka konungen utsåg en. ' Nämnden, som. från "början halt karaltär av en mera tillfällig "institution, - hade redan. vid medeltidens slut blivit :en integrerande del. av bävadsrätten, 'och på 15 0-talet och början av 1600-talet hade den ittillvunriit sig en stark ställ- ning och ett avgörande inflytan- de över rätteskipningen. Huvud- sakligen berodde denna utveck- ling på den förändring härads- hövdingeämbetet under samma tid undengick, Vasakonungarna hade för vana att förläna hä- radshövdingeämbetet till -perso- ner, som inte bodde i nöradet och som inte uppehöll - "tjänster, Dessa hävadshövdingar satte i sitt ställe lagläsare med mindre auktoritet. och därmed mindre möjlighet att hävda & sig mot nämnden, I 1598 årg rätte- gångsstadga talas om lagläsare, ”som varken läsa eller skriva kunna och föga förstånd i lagen hava, därav sedan följer, att alla saker icke bliva rättvisligen övervägda "och -åtskilde, och att "många ”orättvise domar fälles”. Förhållatdenä rättades emeller- tid till under senare delen av 1600-talet, "då Karl XI bl a, bestämde att varje häradshöv- ding skulle vara bosatt inom domsagan och själv ' uppehålla ämbetet. Detta påbud jämte be- stämmelsen i 1734 årg lag att endast 'enig nämnd kunde över- rösta häradshövdingen markerar en kraftig tillbakagång i det in- flytande: nämnden erhållit un- der de föregående hundra å åren. Bestämmelserna i 1734 års rätte- gångsbalk 'gällde i "huvudsak fram till 1948, då den nuva- rande organisationen trädde" i kraft. ove ee : : Qtädernas domstolar undergick tiden, fram. till 1734 års lag en utveckling, som känneteck- nas av alt ämbetsmannaelemen- tet fick ökat inflytande. Enligt stadslagen från mitten av 1300- talet skulle stadens råd. bestå 'av sex borgmästare och trettio rådmän, Deras tjänst i rådet tog Iwadikal std processen | ue jur. stud. Hans Linton, : endast en ringa del iav deras tid - ii anspråk, och främst sysslade de med sin borgerliga näring inom- handel och hantverk. Borgmästartjänsterna kom med tiden at beklädas av yrkes- tjänstemän, som. innehade .äm- |: betet på livslid. Samtidigt: som rådet byråkratiserades framträd- de regeringen med anspråk på att få tillsätta borgmästartjäns-|" terna. Härom stod länge strid mellan staten och städerna, Frå- gan löstes 1720, då den i huvud- sak "alltjämt gällande ordningen infördes, att konungen inom eft av staden upprättat förslag ut- nämner den mest förtjänte. ” I 1734 års rättegångsbalk var det förutsatt att varje stad skul- le ha sin egen domstol. För råd- männen infördes liksom tidigare för borgmästarna, att de valdes på livstid, och :så småningom in- fördes krav på lagfarenhet & även för dessa. : I stånds- och näringsprivile- giernas samhälle var magistra-|b ten 'och den egna jurisdiktionen oskiljaktigt förenade med själva stadsbegreppet, Att lägga . en stad under landsrätt innebar, praktiskt taget, föga mindre än dödsdom, Den utjämning mellan land och stad som vidtog på 1800-talet ändrade emellertid förutsättningarna för städernas jurisdiktion. För mån- ga mindre städer blev det en börda ' utan motsvarande för- delar för staden att hålla egen domstol. - Omkring '- sekelskiftet kom frågan om ide små städer- nas . jurisdilstion -att' uppmärk- sammas främst ur. processuella |. synpunkter. - Det riktades :an- märkningar mot de' minsta råd- husrätterna och särskilt fram- hölls, att dessa små 'domstolar inte”. motsvarade de krav som man . förutsåg att ett modernt pracessuellt förfarande skulle ställa. Dessa ' synpunkter” Tedde till den ännu gällande lagen om stads och landsbygds förenade i judiciellt hänseende, Utslags- givande för en stads rätt att ha egen jurisdiktion. var inte längre stadens vilja att bekosta én råd” husrätt med tre ledamöter: utan att det faktiska behovet av. en Bil fattade eld . .” 4 nära döden NORRKÖPING (TT) Tre minderåriga barn be- fann sig i en bil som på mån- dagskvällen fattade eld i: ett garage -.i Borghamn i västra "Östergötland, Såväl barnen som ' deras fader kunde dock ta sig ut innan bilen blev övertänd . och ingen av dem skadades, Bilens ä ägare, metallarbetare Len- Mart Svensson, Borghamn, hade just hackat in: bilen i garaget, som är beläget i källaren till familjens vil- bensinen fattade eld. Grannar hjälp- te till att ösa snö över den brin- nande bilen” och på detta sätt lyc- kades' man förhindra en svår villa- brand. = På grund. av ett tekniskt” fel på 'telefonledningen till brandkåren kunde denria larmas först efter 35 minuter, Brandkårens- ankomst för- .dröjdes -: ytterligare - genom brandmännen körde fel, Bilen blev totalt förstörd, men skadorna på villan blev ganska obetydliga. "Knäred Knäreds Husmodersgille or anordnar husmodersdag i dag i 1. Pri Mpplar bl. a. döred hemil Greta Persson och Unrädgårdskonsu- lent Axel L Exbilosson., Se annons i går. sådan demstol. Med tillämpning av nämnda lag hade vid ikraft- trädandet av nya rättegångsbal- ken: 1948 omkring 25 rådhusrät- ter" indragits, och vederböraride städer, . förenats; 'med domsaga. Även efter 1948 har avveckling- en. av : rådhusrättemmna "i de mindre” städerna frotsatt.. Sam- manlagt har "efter. ' 1947 inte mindre än: 23 "magistralklädernia förenats ” "med domsaga. . Den : alltjämt : gällande men otidsenliga domstolsorganisatio- nen. har” som , synes. på senare vid -undergått en utveckling som så ait "säga gå t händelserna i förväg. Man orde . omcllentid "kunna förutsei att - förstatligandet och omgestaltningen lav. rådhusrät- terna liksom genomförandet av de. reformer i & vigt som, utred- ningen föreslag; — varigenom för. ett flertal städer 4 vårt land IT kommer- att genom. omstän- digheterna. få anstå. ännu åt- skilliga år. SER "Avsnitt 8. pe begärde att få in notan och så skedde också ganska ]emi snart. Han' betalade .woch båda tackade med en mun för god mat och utmärkt service. Vid utgången passåde de också på att ge hovmästaren en eloge för den goda maten. Denne bugade djupt och önskade dem mycket välkomna åter. De gick ut till vestibulen och- bort. till” rock- vaktmästaren. Här var det liv och mwörelse, Folk kom och gick och det hördes glada skratt om- växlande med ivrigt prat. Elsa tittade ännu en gång in. genom öppningen : till. stora salen woch studerade de par'som just var uppe i en eldig tango, ”Tango- kavaljeren”. Erik hjälpte henne på med kappan och ' viskade samltidigt några kärleksord i hennes öra. Hon skrattade hjärt- ligt och log tillbaka mot honom. Erik tryckte en slant i rockvakt- mästarens hånd och denne bu- gade antigt. - Väl utkomna : ur -byggnaden slog den kyliga sommarnatten emot dem och detta hade en uppfriskande verkan. En sval ris kom just insvepande från havet och svalkade gott. — Vart går vi mu? frågade Erik, — Ner till havet, föreslog Elsa. e gick in på en smal gata som ledde 'ner mot havet; Där fanns villor på båda sidorna, Från en av trädgårdarna spred 'nattvio- len en underbar doft och blan- dades till en härlig Idrogg. till- sammans med kaprifolen, 'To- nerna 'från' Astrad strömmade ännu ut och månen spred sitt gyllene sken över trakten. Erik höll Elsa under armen hårt öch båda gick i sina funderingar över dagens händelser. Väl nere vid havskanten satte de sig på en bänk" och började småprata. Elsa lutade, sitt huvud mot hans axel." ' ' — "Elsa, om du” visste vad du så glad: ätt vi råkades igen. Nu skall .vi hålla samman hela livet igenom, det har du väl inget empt?. > itöorer — Det har jag absölut inget emot, svarade Elsa. Jag känner mig så: "outsägligt lycklig ' nu. Hon såg in i hans. djupa : blå ögon, och deras läppar möttes i en het och lång kyss. Elsa var överlycklig ” i ' . detta” ögonblick. Men lyckan: är inte beständig. Ödet hade format det annorlun=- da för dem bägge. Mjnstrålarna lyste på de lätta vågorna som rullade in mot land, Hon lyssnade intensivt på vågsvallet som slog mit” lant, Långt borta.i horisonten blin” kade en fyr med jämna inter- valler likt en liten stjärna. Ett lätt sus hördes från furorna bakom" dem, ' Annars "var allt stilla. En uggla skrek med et sorgligt läte i fjärran. Elsa ryck- te till och "blev vemodig. Hon hade hört talas Om, att en ugg- las skrik alltid var olycksbådan- de och bon talade om det för Erik. — Elsa lilla svarade han hen- ne, du skall inte vara ckrocifull, Du skall inte fästa dig. vid så- dant och framför allt inte vara ledsen. Vi två har ännu mycket av: lycka: kvar i våra liv till- sammans. Erik kysste henne igen, den här gången ännu in- nerligare. och varmare än förut. Det var liksom han inte wille länge tygta innan Elsa bröt den och påminde om afit det började bli sent. De hade suttit här näs- tan' en timme nu, De gick sakita willbaka till bilen hårt tryckta intill varandra. : lilla? sade Erik undrande och såg på henne. — Inte alls. Tvärt om jag är så gränslöst lycklig, svarade hon odh så möttes de i en öm kyss igen, gjort - mig - Iycklig” idag? Jag: ät la, då avgasningsröret lossnade och |- att. månghundräårig ibradition brytes, : Jätminstone en' god stund framöver, släppa henne ifrån sig. De''satt |: — Du är väl inte ledsen Elsa - r oktober 1813 besegrades intee en- bart den korsikanske fältherren Napoleon : Bonaparte.. I realiteten återförvisades hela den franska re= volutionen —" medan huset Bour- |: bon. och det: gamla ' monarkiska Frankrike gjorde sin.”come back”. Samma . konservativa dominans rådde på flera ' håll. Legitimitets- principen sattes i högsätet, den rå- dande nyromantiska : smakriktnin- gen tog. ofta: katolicerade former och den princip som kom att präg- la regerandet var — till alla libe- rala : gruppers .indignation — der ”upplysta despotismens” ' paroll: ”allt för folken, intet genom. fo Det är. om denna: "historiska tuation > som. "den ' ännu "radikale Esaias Tegner sjunger ut i den väl- kända : "indignationsdikten ”Nyåret och hans blick är "orolig ö och skum; Svärd: förer ' han icke,. den andlig: men radband vid sida och älte”. ' Det, är, som mä "förstår? ; Wien: ""ongressen,' som: i denna: strof" av- Det Europa | den. skäpade. ville a datumstämpeln: ”före 17893, Ved detta program lyckades: man ( Konsres ssens' ått: "P'signatärmak- r” (Ryssland, Preussen, Österri-. ve Shånien;” Portugal, : England; Sverige och Schweiz) enades efter "ånga ' och" spännande :' förhandlin: ar; ock sedan Napoleons plötsliga återkomst från Elba. satt fart på förhandlingarna, > om" den 's. k ”Wienslutakten” : av” 9 juni "1815; Spanien hade återfått sin legitima |: dynasti Bourbon. och Portugal 'sin Famla medeltida . ätt ' Braganza. I Italien Kade' Wienkongressen lyc- kats åstadkomma ett lapptäcke utan like och 'här hade man kanske mest hänsynslöst. åsidosatt nationalitets- principen. Söderut hade en tredje Bourbonmonarki ; bildats, konunga- riket ”Bägge' Sicilierna” med Nea- pel" till huvudstad. Mellersta Ita lien dominerades av den helt res- taurerade Kyrkostaten, som "nästan artade' sig till en liten stormakt: Längst i norr hade man slutligen inte aktat för rov att yxa' till en fjärde monarki. under huset Bour- bon — nämligen Parma, Den punk- ten var: för övrigt den enda mot vilken Sverige opponerade sig. Själva Frankrike hade ju; åter- gått till sina förrevolutionära grän- ser. och fått den bourbonska mo- narkin: återställd ' under "Ludvig XVII (1814—1824). > Därutöver dominerades der' "pot litiska bilden från Wienkohgressens Europa av de' tre .gamla storkej- sardömena ' Ryssland; Österrike och Preussen, - Det ' var som, synes idel monarkier, idel . aristokrati .— .ett Europa mot vilket. senare nationa= lismen och "revolutionerna skulle kämpa så gott som hela 1800- och 1900-talen igenont. . S : Radikalism har iv olika former varit nära segern flera gånger, ens dast för att åter falla tillbaka; det räcker att nämna åren 1918 och 1945, : första " och andra världskri- gens slut." ' Hur ser a dagens läge ut' jäm. fört. med 1800-talets inledande 'de= cennier, .med tiden närmast. efter Napoleons fall? Ett studium av de fem avgörande eur op I slaget vid Leipzig år 1813 föll Napoleons dröm om ; och rörda a officerare som ställt upp sig på borggården St Helena, av a "äg ger "nog dessvärre mest intryck : av 'demokratisk . vårflod. Snarare finns det mycket som er- inrar om m Wienkongressen . pet — Wienkongressens Välnaar. Fre " Frankiike Under de "Gaulle och Couve de Murville är. . visserligen alltför fritt för att kunna kallas en diktatur, men inte nog folkligt styrt för att kunna kallas demokrati. När man tänker på hur nära planerna ligger, både i Frankrike och i det mer öppet / "diktaturbetonade? Spa- | nien, på en faktisk restauration av de”. bourbonska” monarkierna, . när man betänker hela den" kontinen- tala alliansen Frankrike; Västtysk- land, Spanien; Italien: och när -man ser: den centrala roll 'som : Vatika- "| kunna företas, säger fröken Nord- världsvälde 4 spillror. till avsked innan han Bilden visar hans trogna , anträdde färden till ön n rkns politik börjat spela i hela den- na europeiska integration — då drivs' man > till reflexionen att , | Wienkongressens | och Den' Heliga Alliansens” vålnader håller - spå att något materialisera sig, - Än mer förstärks” detta intryck av att tend att hålla England utanför, ' börjat. framträda, Skulle England i en fråmtid kanske själv | välja att stå utanför EEC — för att inte offra .de'sista resterna av realitet i" begreppet: ”samvälde”' — då blir likheten 'än.:mer: påtaglig. Då "skulle ett mer: vänsterbetonat Europa — : Norden och England — komma att gå en egen väg..De sto- Ira kontinentalmakterna' för en'an- |nan politik; som kan bli b stående. ” Den som lever får & $e... "STOCKHOLM (TT ; En differentierad - universi stet ion i med . åtskild. men .- samarbetande organ för . skilda "typer. av ; ärenden som ', : fordrar olika "slag "av. sakkun- - skap har varit riktpunxten för / "de förslag som 1955 års univer- sitetsutredning nu' lagt. fram i ' sitt" sjunde och ' sista ”betän-” « kande," ”Universitetens :' "och " högskolornas : organisation och - förvaltning”; : rv Man" har. framför allt sökt skil- ja mellan " de' rent administrativa och de i trängre mening akademiska uppgifterna. En forskare skall inte behöva tas i: anspråk för uppgif- ter som utförs lika väl eller bätt- re av särskilda tjänstemän, sam- tidigt som en förvaltningstjänste- bedömningar ' som ' fordrar .veten- skaplig sakktnskap. Förslaget inne- bär också" en decentralisering av ärendenas handläggning.” Man ee vet k liga bedö i — värd A av v kapliga in=- satser. och resultat — skall enligt förslaget genomgående anförtros fa- kulteterna och sektionernal De ad- ministrativa "uppgifterna däremot föreslås falla på dels lokala uni- versitets/högskolestyrelser, - dels ett centralt” ämbetsverk, universitets" kanslersämbetet, . "De planerade uppgifterna skall Ickalt väsentligen utföras av fa- trala planet: av helt nya organ — utrustningsberedning, I -dessa skall ingå företrädare för både univer-|" siteten och allmänna intressen. Till hjälp åt dessa organ" föreslås upp- rättandet av 'en. slagkraftig admi- nistration, lokalt och centralt. ! " Universitetskanslern. skall utses 'av kmt i stället. för att som nu väljas av universiteten och det nya universitetsämbetsverket blir-över- styrelse för samtliga högre , läro- anstalter under . ecklesiastikdepar- tementet. För fortlöpande samråd mellan universitetskanslersämbetet och beredningarna skall det finnas ett kanslerskollegium,; bestående av universitetskanslern och berednin- garnas ordförande, +...” . Fö: 1 . till lagsäsk skall gå direkt. från fakultet till fakultetsberedning och därifrån till kanslerskoilegiet, som skall svara för den samlade belömningen, Även på fakultetsplanet föreslås den . nyheter. ' De samhälls- och före- tagsvetenskapliga ämnena = skall tas” institutioriskollegier : där också | t onalen och: student vt ra fargansalter män inte skall: behöva 'syssla med | kulteter/sektioner och på det cen-|. fem ' fakultetsberedningar : och.. er |. ; i 1 1 Samoibetet på institutiörieniv forskning och : utbildning föreslås underlättat genom att. det upprät- na skall vara representerade, ; INA Samarbetsnämnder föreslås inrät- tade' för förvaltningen av för: fle- unionens har: inletts i Tasjkent. Kraftverket, som får en effekt på fyra miljoner. kilowatt, skall producera" 28 mils el ligen, (TT-APN) SN dra Pälsfarmare : arem. fall Ås : den pågående , . Utbildningsbidragen " I" ==. Inom jord- och skogsbruket är be. hovet av ökad yrkesutbildning myc« . ket stort,. framhåller -hr Larsson 1 Norderön (cp), som i en interpels lation i andra kammaren frågar om socialministern vill medverka till att personer verksamma i dessa närings= grenar medges rätt till utbildnings bidrag. Sjukhusbiblioteken :S ” Socialministern : kunde ; inte tills styrka de 200.000 kr som ”medicinal= styrelsen föreslagit för upprustning . av de statliga sjukhusbiblioteken, Vis= ström (fp) i en interpellation ti Järnvägsnedläggningarna | Bättre kontakter och samarbete ' mellan staten och den lokala befolk. ningen inför planerade . -järnvägs=.' edläggningar efterlyser hr Akesson, . (fp) i en interpellation i första kams, maren till kommunikationsministern, Kd sd Kl ” Investeringsfonderna ' 1 fond. b inom enskilda företag frisläpptes un= der senare delen av 1962 på villkor att arbetena utfördes enligt uppgjord tidsplan och högst fram t o m den . 30 april i år. Den stränga vintern har försenat dessa byggnadsarbeten, i många fall närmare två månader, 7. påpekar hr Jacobsson (h). I en in« terpellation i första kammaren frås gar han om socialministern vill vid= ta -åtgärder för en skälig förläng- ning a av den utsatta tidsfristen, : Fidelkommissen ; första kammaren, Hon frågar om so= ,'. cialministern vill medverka till att'”- förhandlingar upptas med kommus« nerna om samordning av sjukhusens bokservice med den kommunala bib=, Noteksverksamheten, NOS ia " Avslag på propositionen. om Bava «. veckling av fideikommisen yrkas "1 . några mötioner' som väcktes på tis. dagen. Från höger-, center« och fölk Ett laboratorium vid: 'motörvägs. institutet, i Kiev har lyckats fram>=; ., ställa asfalt i olika färger. Den fär=. gade asfalten har på prov lagts.ut på infartsvägen till Kiev från Char= "|. kov.' Den" behåller sin! färg under > ': |vilka klimatförhålland '.Projekteringsårbotet på - Sovjeta; ., största ”värmekraftverk' jarder kilowattimmar - elkraft” "undanhöll 200. 000. kr. | STOCKHOLM (TT) ” tutioner-" Stockholm, ; et ”Universitelsutredningens ""ordfö- rande har varit rektorn vid Uppsala universitet, professor Torgny - Se» gerstedt.' Övriga ledamöter har va- rit Stockholms universitets prorek- tor, . professor Ingvar : Svennilson, professorn vid Karolinska institutet Rune : Bergström, avdelningsche- fen... i. ecklesiastikdi tet Göteborg, d n : nu slutgiltigt utretts, "-, Sydsverige, I ett av dessa har inte mindre än 200.000 kr i inkomst un. ; bland” välsäjursuppfödare har 7 ' De hittills utredda "fallen, "gäller. er, två . år undandragits: beskatt- ing. Den' misstänkte hat erkänt. : — När vi kan vara färdiga med ” utredninger är omöjligt att bedö- ' ma, omtala:' för Svenska Daglba= det 1 Acfned. h Sven Moberg och. direktören vid ji Gustavsbergs fabriker. tekn - dr Hjalmar Olsson. Sekreterare har var rit fil lie Håkan Berg. Sa Thorsten, Rö g Stockholm, dit undersökningen centraliserats,, Större delen av lan> ' det :berörs och 'vi har i runt, tal 200 misstänkta fall. : Gränna har utsikter att inom några år bli'en betydande skol- . . stad med internationella aspek- 7 ter enligt de planer som folk- ” universitetet presenterade på " måndagen, Folkuniversitet har '. sedan ett par år i Gränna cent- rum en-kurs- och konferens » anläggning, .Borgmästaregården, > och i anslutning till den star- tar man redan i höst ett in- " ternatgymnasium som fullt -ut-" byggt skall kunna ta emot ecm- "kring 300 internatelever. Må . Gymnasiet kommer att helt an- knyta till de nya tankegångar som håller 'på att arbeta sig fram på skolans område. Det kommer att tillämpas fri studiegång med kon- centrationsläsning '. och : särskild prövning av några ämnen i sänder. Ett gemensamt grundår med real- och allmän linje skall följas av två- eller treårig studiegång fram till ev de även förvaltningsteknisk gren. ' ; Gymnasiet skall vidare utformas med hänsyn till utvecklingen 'mot vidgade internationella: kontakter. > Inom ramen för svensk student- examen skall meddelas internatio- nellt präglad undervisning med in- riktning på främmande länders språk, kultur, ekonomiska och so- la; fö fö m; ni at ingå som fakulteter vid universite- ciala vilikor. - - + Gränna. storcentrum för folkuriiversitetet rektör Peter Hammarberg och ch fen för Göteborgs kvällsgymnasiuri, rektor. Ragnar Jacobson 1 : nära" samarbete med och andra. experter nom sendet, s den. Ir Bona Möjlighet 'skall finnas” för trana? . HELT BANBRYTANDE . > I dessa avseenden blir gymnasiet helt banbrytande då hittills inte finns någon liknande skola med » undantag för en Pystartad sådan 1", England. N i Det nya gymnasiet som skall kal= > s Grännaskolan håller f n på att rberedas av folkuniversitets che skolöverstyrelsen vär För skolans ändamål har redan rvärvats . ett tiotal fastigheter i Gränna : vilka delvis. kommer att - byggas om, delvis helt att saneras, För det slutliga utbyggandet: har ' an byggnadsplaner på omkring o miljoner kronor och siktar till. | t förvärva tre hela kvarter i sta= : olika - I stor utsträckning. skall infödda > 3 lärarkrafter utnyttjas från länder. elever från andra länder att av= lägga studentexamen med sitt eget språk 'som huvudmål och svenska som tillvalsämne. De svenska ele= verna skall. under studiegången få, ,. tillfälle till .kompletterande studies ” kurser i andra länder. «000 0eed a X - v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.