:-Måndagené den. 25, februari 1963” | .hemmansägaren , Oskar . Ljung- LAHOLMS: TIDNING RN 5 ds — 1 ultur histor ABC | MARKARYDS. BYGDEN NAR DET GÄLLER. Lergod frn istoriens ” GOLV ls i Laholms Tidnings lokålredaktion: "Markaryd, Villagatan DET LÖNAR SIG: - . Av Bodil Gyllenborg g opens Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel. 10150 . Tel, 035/15341” : NES . son ne > 7 en . oa SS " Parkettgolv - ” fjrerat i världen, från Kina 1 | FE ENE VANN KKTIn AsNAREaT : Linoleum. .. "a öster till Latinamerika i väster, SN TE ER Rs Plastfiltmatta från Medelhavsländerna till Skan-" Vinylplattor dinavien har leran, detta oansen- kundpresenter' "Vårens: första nyheter - redan” inkomna! É. IS EE välkläddhetens tjänst. 1: mer. IBERGS IGEN! Gamla och n nya kunder hälsas hjärtligt välkomna till”. : vår nya trivselaffär, ombyggd och nyinredd från 'golv till tak. Festlig premiär idag med blommor, musik o. sp frön än s0' år. —-: en5. framställning !tfrån danske I -. medborgaren civilingenjör w.| "Hansen, Ringsted "Kyst, " Dan- ;. malrk, om tillstånd att- förvärva jordbruksfastigheten Haghult . 1:22-om 4,8 hektar i Markaryds köping,” Han har preliminärt a FIND : köpt den: av N relsen; vill inte ”möot- dödsbo "i. Sätta "sig! att : regeringen bifaller 17. 000 Er: och ämnar: använda Hantverkskirsoria AE i Brandins Norra Tfaghult. för Snickerifabrikören art. Meh lin," 'Markaryld;'. har; på "statens hantverksinstitutt deltagit i en kurs i avanceråd Limningstelnik: ag f. berg, ' Västralt; Knäred, Jubila- ren är född i Östra Ljungby å "Skåne men kom med sina för- "äldrar: dill! Halland- 1907. 1915 inköpte Ljungberg ett lantbruk i Laxhull, som han sedan inne- hade och brukade på bästa sätt -ett: 40-tal år. Jämsides med ar- | betet på gården. var jubilaren trafikchaufför samt ombesörjde » under många år mjölktranspor- ter till: Knäreds mejeri. Offenst- liga. uppdrag har jubilaren inte haft" stort intresse av, men han], ” har varit. en intresserad medlem i. dlantbrukarnas, : ekonomiska | ee sammanslutningar. På - sin, -tid |: « ocvar Ljungberg under. rätt många |. danstillställsängar: i Knäred. Ju- bilaren ären "glad och trevlig är bosatt | sig i,en' villa i Vä ralt. ” Lv 70 år: I fyller i morgon, fru” Signe" ström, If. Svensson,” vägen, Båstad. i 60” år” Eldsberga, ' där lantbruk" under” många. år. Vid senaste "ånsskibtet "flyttade : han väll -Laholm, där han :bosalit sig : DÖDSFALL person, som. .nu sedan. en del re” :Stufe "Svensson; Smedjega- tan 18; Markaryd; Jubilaren till- bringar ' sin: högidsdag på. an- "fyller" i" morgon fru. Linnéa Andersson, f. Tinquist, Kastanj-.|. allén; Båstad : Oskar. ”Atoönsteier. i sitt :åt- Skåne, : Inom! detta "landskap kom han också att vistas. under hela sin alktiva tid, Mellån åren 1916 .och :1935, då han avgick med pension, jänstgjorde Oskar Atoonsteier' som: kontorist vid | Hästveda. järnvägsstation. : 1940 - Iflytitade han tillsammans 'med makan, till" Knäred, där de lät - uppföra. en. villa, vackert belä- gen vid Dalavägen öntill Krok-| ån. Den: hädangångne var en : hglad-" och. trivsam : person, och I fyller: i KRANEN han, hade, sellan makarna kom ren Arvid Nilsson, end, "| Laholm; " Jubilaren är + född: han: innehaft : till Kr ed skaffat sig enbart vänner, a nn Oskar. Atoonsteier sörjes mär- mast. av makan Ida, född Ves- tengrén, saimit, tre döttrar, Svea, gift med -maskinist Harry Mac- tioförsta: Jevnadsår avled på. fre- |" I dagen. £. järnvägskontoristen Os- kar Atoonsteier, Knäred. Den | bortgångne: var född i Stoby i Tel. 15341, Hantvergsg. HALMSTAD vu a också ha NN högstadium 3 Förstövskotmns skoölstyrelse har Å' beslutat föreslå kommunal: fullmäktige !: att : kommunen skall överklaga länsskolnämn- dens ' förslag : till ”högstadieom- råde inom ': Bjäre ' härad. Som skäl! anföres' följande: ett ; s”Länsskolnämnden ' fattade we- dan” den: 7: december 1959 be- slut om såväl: "placering 7 som elevområden " för / högstadiesko- lörna" i länet. Efter detta beslut ha sedan: "kommunerna : plane- rat.” Sålunda ”finns'< beskut iom samarbeté "mellan -'Barkåkra, Hjärnearps och! "örslövsholms klommurier tom en högstadiesko- la med placering i Fö äsbra” Bjär re "och: Kätups skommuner om : edktör Hörbent i Perssons"! reservation Synes: båda dessa skolor? ha ett tillräckligt etevunderlag för att kunna "förverkligas - enligt” ur- sprungliga planer, Att. "deri "till olan "utgått: ur länsskol. nämndens senaste beslut: synes i hög grådj bero på intressemot- säbtningar vid den för kommu- nen . närbelägna. . gränsen "mot Hällands län, Länsskolnämnderi na på båda sidor om : gränsen har kommit till” olika. slutsatser beträffande storleken ; på det om. råde. som" bör föras till Båstad, Samtidigt synes Karups' kom- mMUNS. ställnjngstagande, till hög- stadieområde "vara" båroende på I just länsgränsens placering. '...+ I övrigt hänvisar kommunen till sit; memissvar över ” läns- skolnämndens”' preliminära ” för- slag till. elevområden för hög- stadierna, "i vilket: det” bl, a! hjollte ' att Förslövsholms skolsty- relse: på det” bestänmdaste" mot- satte sig en ändring 1 den tidi- gare. "högstadieplaneringen, - vil- ker innebär, ön eri högstadie- skola placeras "i: Förslövsholm genom samverkan mellan Bark- "lålkra," Hjärnarps och: Förslövs- holms Kommuner. STÖD DEN NYA KULTURFONDEN sis genom att» telegrafera : > på Kungablanketten, köpa - Kungamyntet o. frankera .: med Kungafrimärkena, med. chaufför : Flinst' Eliasson, Halmstad, Linnea, gift med Vä- vare Folke Palm, Halmstad, och Gösta, tjänsteman i. Halmstad, samt barnbarn.” Dessutom: sör- jes den hädangångna av en sys ter, bosatt i Amerika: BEGRAVNING AE =. I Markaryds kyrka jord- fästes i lördags stoftet efter hemmansägaren Karl " Gustafs- son, Tuthult; Markaryd. Prestå- verandeé - var hem.-äg. - Arvid Karlsson, Bada, och social- nämndsordf. Hilding Amderssony liga material "blivit utnyttjat" och bearbetat — under alla himmels- stråk och i alla tider. Som en röd tråd går denna skröpliga, men dock ' så levande lera genom alla berät- telser om forna tider och. länder- nas historia' och utveckling, Det'är ingen överdrift att säga, att utan: de talrika fynden av lertavlor, kru- kor, fat; statyetter, och "inte minst de' otaliga små ' lerskärvorna, så skulle det ha varit nära nog omöj- ligt för forskarna att beskriva och belägga den : historiska : utvecklin- gen, - Arbetsmetoderna”. vid arkeo- >. logiska undersökningar ' har: inte "+" ändrat sig så mycket; och rensning '”- och tvättning av funna lerskärvor | är alltjämt en betydelsefull Proce- dur och ett viktigt hjälpmedel för arkeologernas dateringar. ' . Lergodsfynden har varit Tika och: : omväxlande” I Mesopotamien, Sy- rien och på Kreta har man gjort: |: värdefulla "fynd av hela bibliotek". : - och arkiv i form av lertavlor från det andra årtusendet före Kristus, däribland det äldsta ABC i kil ” skrift.' På andra plåtser'har fynd " av lerstatyetter givit upplysningar om : speciella offergåvor ' och be- gravningsritualer.: Bland de äldsta hantverken intar krukmakeriet' en förgrundsplats, och fynden av en mängd hushålls-" och kökskärl ger. Ös5" ett" begrepp om. i vilken: ut-- sträckning: detta hantverk har. be- ' drivits, Här finns 'en fantasi i fro- .' | dighet och färger, som ger en le- vande bild: av människornas till- varo och människorna bakom: tin- gen. : Lerkrukor. utformade.” som djur- eller människoansikten, väl- diga och/ ästerligt modellerade lerkar: — pitoi — till förvaring av spannmål och" vin': demonstrerar ifrågavarande - kulturs ': samhälls- ekonomi. I och med upptäckten av glasyrdekorationeri nådde" ' dessa nyttoföremål en rikhaltig och fas- cinerande utveckling. Det: uppstår en "dekor 'som i sin mångfald av färger 'och former framställer. sce- ner. från. vardagslivet,' historiska händelser ' och, kulthandlingar,; En färgskala som; spänner från tunga och "mörka färger till de regnbå bland lerfynden. Men längre” kram i tiden känner man :till tennpöttan från 'de. gamla: médeltidsstäderna: " or y » Tudepottens rand formas, a ning och utfi Jyuepduen utiverkades utan hjälp” av. drejskiva, men genom utborr= där det visst inte bara var sopkärl som tömdes rätt ned på gatan ifrån fönstren. Sedan det grova - lergod-' set avlösts av fajansen och porsli- net genomgår pottan från 1700- ta- let :till-1800-talets sluten rask ut- veckling, Med tanke, på :den förut nämnda. utsmyckningen av : äldre lerkärl är, det också, naturligt . att också paradpottan blev föremål för utsmyckning av olika slag. Men' det är ändå förbluffande att se i hur hög " grad i' tidens : konsttraditioner satte : sin prägel ' också ' på : denna nyttosak.' Mönster: i blommor och |'s klara och lätta, färger som skvall> rar om kulturer med passionerad livsglädje till mera dämpade och re-- striktiva färgsammansättningar. NI "Många av' dessa krukor och fat är spridda över ett "stort område. Genom att finna samma dekor»i vitt: skilda länder har, man, kunnat utforska' de gamla, handelsvägarna och handelsförbindelserna. Men "det |. visar "också 'att de. gamla krukina= karna . var "ett farande : "fölk;' som vandrade från plats till plats,” och de-tog sin teknik: med sig, en tek- nik som avsatte spår generation ef- ter. generation. ' Som. en: Alladins lampa — också den "var av lera — sprider lerfynden sitt ljus ö över den kulturhistoriska världen" och 'av- speglar i sitt" bildspråk de mänsk- liga” kontakterna. genom tiderna. . | Också i den gamla litteraturen ger vardagens lersaker. en: handgriplig rn verklighet, som kan ta sig så poe- tiska uttryck; som när 'den kine- siske Wang Chi (723—757): skriver: Fyll en lerkruka 'i blå” glasyr med snö som. vid soluppgången: samlats på bergens östra sluttningar, Sätt den över. en-eld av kvistar: tills vattnet har kommit i kokning. Häll det kokande -vattnét i en: "kopp i vilken du lagt några 'teblad. Täck över koppen med en vit sidenduk och vänta tills dess du:i rummet känner en oförliknelig doft." För koppen till dina läppar och: slut ögonen. Då kommer du. att vara i paradiset. : Något . mera 'prosaiskt finner vi i Olaus Petris 1500-tals- bibel följande:. . «och toogh itt styc- ke aff een 'potto' och 'skrapade aff sigh ther. medh..,, ett ' citat som fått en något annorlunda utform- ning i den moderna bibel där det rätt och slätt sägs att Job skrapade smutsen, av sig med, en Jerskärva : r "Då ”pottan” återspeglade konsten 2 . Medan, det. gamla hederliga ordet potta i i andra länder ännu användes blad, r iska . landskap, orien- taliska-och kinesiska variationer. i: Stilförbistringen blev. även 'på det- ta ' blomistrånde.." koönstömråde allt vildare ju längre 1800-talet. fram skred, "På ' Gustavsbergsfabrikerna bröt man denna utveckling- »genom att. slå in på 'mera hemvana' ton- gångar. i form” av "dräkslingor-: söm | ibland kunde, övergå , till, "eleganta kömbination' av. bild och" text. av tankeväckande och/eller pikant ka- raktär. Som t' ex en engelsk" potta, där ett strålaride öga i botten om- gavs. med". följande... text: : Use "me well and. keep: me. clean, and: TH not 'tell what I have' seen”; (Bruka mig väl och:häll mig, ren; så skall jag inte tala om vad jag har sett). Med uppfinningen " av-.WC-stolen utdog. pottan som” konstverk., Nu= mera "är ' obekantskapen; ” speciellt beträffande - den. s k . fruntimmer; pottan” .så stor att man. — enligt Bo Lagerkrantz — vid antikintres= serade värdinnors bord kan'riske= ra att. bjudas; såsen ur en. sådan pjäs, i > Det: kän! förresten "påpekas att pottan -:som nattkärl från” början nästan uteslutande varen stadsföre- teelse..I varje fall :träffar: man inte På. pjäsen i,de gamla landsbygds- hem från 1700- och ,1800-talen som finns, på Frilandsmusé i Köpen- hamn, : M m " Iydenötter och bäselpolter "De Ierkärl som "dorhinérar där” ä till stör del 8 k jydepotter.: Dan- verkade ' med eller utan: lock och med mån- ga . olika slags" dekor" och : fätger, och de har. en glad och intressant histöria att, förtälja. När en ny li- ten världsmedborgare hade sett da= gens: ljus kord, grannar och bekan-' ta på-besök till: den” lyckliga 'mo= dern: 'Var och en hade med: sig en barselpotta, och ' I den fanns ' det uv | goda saker som:t ex hönssoppa med klimp, -smörbröt - av hälften: smör . och hälften' mjöl eller sötsoppa på sviskon och russin. På - hbarselpottor ' utan lock lades ofta en tallrik, och på denna hade ' gratulanterna lagt ; torrkosten i' form av: pannkakor och dylikt; Då inte. barnsängskvinnan . orkade äta'upp. alltihop på en dag 'k barselpoltornå (barsel;' barn- -Danmark;' Barselpottorna är tills 1 många. roliga ' former, slogs' torrkosten in i ett kläde och . placerades i fotändan av moderns t säng, — till. ömsesidig” uppvärmning, De gamla pottmakarna ä är nu bor= ' tä och har avlösfs av mera möder- ha keråmikverkstäder där. traditio- ing med hånden, ' och den brändes vid”torveld utan lufttillförsel, En annan typ av ler= krukor tillverkades i Karhuse. på Fyn Här använde man en. teknik med uppbyggning ' av runda ler« strimlor över en flat botten, 'Jyde= potter och Karhus-lergods är inte glaserat utan. utpräglat - -Hyltogods:' som användes bl a som grytor, Är : man antikintresserad och . -gärna vill ha en dekorerad" lerkruka, men vill . undgå fadäsen att få såsen serverad : ur ett” olämpligt kärl, så, kan man rikta. sin uppmärksamhet ' mot de Säng) som man ännu kan få tag på | istiska . betraktelser : över, maski= nen och. den tekniska utvecklingen. Maskinens största fara, ligger i att «| den ”gör människan” ensam, säger - + -:> | han och frågar hur man skall åter- " . | upprätfa :gemenskapen” inte man behöver vara rädd för att "”Jag "tror 4, - helt ' försvinner, ty mark har ju i flera hundra år haft en rik: krukmakeritradition och har haft: en betydande export av bl a jydepotter::; Dessa tillverkades, som binäring av. kvinnor på landsbyg- den, .speciellt. i- mellersta Jylland,!so den . Kommer. efterhand . att. åter=. uppstå "utanför ' fabrikerna och ar- betsplatserna; Hur skall" man an= nars kunna "tolka" det'geménsam- ma intresse "och den arbetsglädje m utlöses i: de' tusentals" studie= Gällareböke.' . Under . samlingen spelade kantor Maja Appelkvist ”Min själ odh sinnen, låt Gud om lerkärl, oberoende! av' deras an- vändning har det numera. glidit ut > ur det svenska 'språket där' det nu 3 vid Lagavik, Nilsson är. en duk- tig och mejäl man. " . : Eketånga; samt. barnbarn. " Intosh, Laholm, Viola, "gift "med folkskollärare Knut Anderberg, Ästorp, och , Ulla, gift med me- jeritjänstemen Harry . Berggren, "l Amanda Erlandsson. På” ”sön- Idagen avled på Knäreds ålder- domshem. fru Amanda Erlands- sort, Knäred. Den' bortgångna, som var 86 år gammal, var ma- ka. till” framlidne "arrendatorn Anton Erlandsson,' Uddared. De > Iken. gick bort för 12 år sedan, år jordningsvalt vid pffentliga : Fémtio /å LÖV ) es a ; flyttade fru Erlandsson till Halmstad, men hon. har. under de. senaste åren: vistats på ål- derdomshemmet i Knäred. . «Närmast sörjande . vid båren | står fyra barn, Egron byggnads- -larbetare, Skogaby,,' Anna, gift a |. | brukade under: en lång period |ger ett lantbruk i Uddared. Då ma- råda” av. J.S: Bach, varpå ak- ten inleddes med ps 377: 1—3. Komminister. Wiktor Magnusson förrättade = jordfästningen och höll i anskhutning därtill grifgte- ital med texten hämltad ur Psal-: tarens 23 psalm. Efter ps 105: .3 följde begravningsmässan, och som avslutning sjöngs psalmen 95: 5-6. Då kistan bars ut till graven. spelade ' kantor. Appel- kvist ”Fantasi a-moll” av J.S. Bach. Vid graven talade er svå- itill iden avlidne, nämride- man Erik Nilsson,: Skånes Fa- gerhult, 'samt.' socialnämndsordf. Hilding Andersson, Gällareböke, hem.-äg, Gösta Svensson, Tut- -hult.. Komminister Wiktor Mag- | mnusson lyste frid över. griften|. och nämndeman" Nilsson fram- bar "de. närmast sörjandes, tack | för hedersbevisningeh, - . ot VS användes i sin mera begränsade be- tydelse av nattkärl; Detta har dock ? «inte hindrat att Bo Lagerkrantz i sin lilla skrift för CIBA ger nöj- samma och sakliga upplysningar om just detta: instrument för ”den tri- vialaste av mänskliga sysselsättnin-- gar”, När nattkärlet blev vanligt är inte känt, men B L förmodar att ”de ödsliga öknarnas lämplighet för privat sysselsättning av olika slag synes ha gjort ett dylikt husgeråd överflödigt- i :det gamla Österlan- det”. Härtill. kan dock tillfogas att många kulturer : längre tillbaka i tiden hade både badrum och We, , och att detta möjligen kan vara or- saken till att just nattkärlet sal näs tyd mi Arbetstörmedlingen delsen, härav; så -att vi kan få många flera sådana institutioner. - . "Antalet arbetssökande var under | december i fjol i Ha”! -nds län 2.408 ss Glaserat lerkrus från Sundgravola i Danmarks (1300-talet). Ide enl 'arbeismarknadsA,; elsens sam= 21 manställning. Antalet lediga plat= ' | älser' var 1.457 och antalet tillsatta 927. I Älvsborgs län vär motsvaran= -" siffror 4.424 resp 2291 och 1.299. ta hand tillverkar prydnadssaker; u 'tillverkas- hushålls- och köks-' saker" i ähnat material än lera" och . på. stora "fabriker, I :sih bok ”Den ".' krossade stenen” anlägger den dan= ' ske” författaren Povl la. Cour 'pessi- cirklar som 'bl a har"konsthantverk, ” konst: och, kulturförståelse på pro= grammet? En gemenskap i' det lilla för all-del; men en-levande gemen= skap, .som har--en : utomerdentligt É ätor. betydelse i vårt moderna sam= hälle, och som kommer "att utövas : i allt större utsträckning: Därpå ty- der bl å tillkomsten av sådana kul turcentra som t' ex Capellagården : på Öland, och "man får väl” hoppas att ållt'fléra kommunala: och' pen= ningstarka - myndigheter - -inser "be=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.