X "LAHOLMS TIDNING ' " « Torsdagen den 28, februari 1963 "> Gammaldas brannsyn : "I fraides, naur vi haddom äet medda, sau tötte'ja att ja kände meg trött a sömnig, sau ja sa te Sjelätta att ja' gåur a lägger meg i te kaffedas. Här pau kusten har : «> an ju ingen sko a arbeta pau, sa "de e bara te a gau framme pau ” gauen a pella mä smausyssler, a»: nu fär tian har ain ju, möt mair "mä kreatur. än ain hadde färr. ' + > Dal tar ju mö ti, en ska ju mäga” "a hälla raint! onner 'dom. Men ” naur en liaväl har dräng, sa faur - han ju jära de grövaste arbetet." Ja fraugte jurlägaren sist han >. va här, hår de e fatt att ain blir .. sa trött a sömnig naur ain faur ” äet. A han sa'att de e ju desamma mä koeran a schvinan, naur daj - ha äet sau maur daj väl a bli. trötta a sömniga för -all energin " gaur te magen för a smälta 'ma=' . dena deva desamma mä meg.” ” => + Som sagt va, sa kände ja att' ; - matsmältingan börja, sa ja gick & la meg. Men ja hade inte väl honnet te sängan förrän Sjelätta ' kom a sa att Joan va kommen. . De. farsta ja fick saj Joan i ”. Maäsen sa färsto ja att han inte va I form som daj sia, fär han . härska seg.sau rälit a dau vell > han ha sprit. Han sa att i gaur: ättermedda sa kom Rabba Elof - "did a hänten 4 bilen fär Elof ”velle ha hjälp mä a opperera ain päsagris, Jurlägarn tar tio kro= : "ner, a Elof tötte" de va bätter 2 fästa äupp "daj tie kroneran. Nn "> Ja hadde inte möt stärt hemma, ' . men ja lajda liaväl äupp lide au ; vart söm ja 'blanna ihob.- jDe : smagte lide fräkt,. men Joan hona äupp bare han fick saj däna här- ” inga blanningan. A naur vi had- : dom drocket ett pär grogga aue" «+ gau börja Joan bli i form igen.; :.' > Blann ant kommom vi te a pra” "da om. brannsyn: Fär vat ju sau . " att de blaj valt ud ett pär kära i :-' syba, hår många ' har ja glömt, "Sa komme daj fram te ait ställe där fruntemmeran stoea” stekte fläsk a Petter fragte om daj inte konne fau. lide' mad. A de gick ju . bra a sen finge daj lägga seg ain stonn. A. de gjorde ju inget om de blaj sajnt fär här va manalyst. . Sa när daj te slut komme fram te Skantens a skolle' syna där sa "vat kväll. Daj skolle ju ävipp pau löftet a syha murarna, a Severina hade / hängt -äupp 'tvätteklär "te » tärkes där äuppe a de va bå linne : "a, omnerklär.: Som de. va rätt skrömmet, där äuppe sa snodde Aron in huet i Severinas onner- klär. när han skolle syna muren. 'Sa den gången blai nock Skanta- Severinas 'onnerklär 'bätter synate än piban. Fblann satte daj ail pau » sodet' fär a'sleppa soda, men dau behövdes stärka mura. Ola i Krö- gen gjorde pau de viset sin gång men .de :höllde pau a. aldrig ta - slut, muren va sau hajd sau en konne inte lägga nävana pauen ain gång a ailen sto meterhygt äver 'skorstainen. Ola a käringen tore inte va aina om natten udan ja a nära gaurboa mättom sedda där änna' te mänen a spela kort. Men: fram ve mettnattes .va de ett par pauga som hadde vatt ude pau galej, daj vesste nock varför vi såddom där. Daj tåge varsin stage a droe längs påuslana a de braga sa Ola blaj rajn vid i:an- siktet. a -trodde att de-v:skor- - stainen som gick; De va plaudtag pau inhuset.ag nau när paugana droe käppana pau väggan sa lattet raint som om en massa tegelstajna hadde ramlat pau, taget. Men vi "sprongom ud a tittam a skorstai- nén sto där han skolle. - Nu e ju såu att de e fackmän som sköda' brannsynan a de. e la kanske dé, bästa; Män de va nock ”bleéom' lide :tonga" i var rode vart a d . Den aine skolle syna murarna a den andre skolle inkassera pängana. A' sprit finge Dn daj pau daj mäste ställena. Hade 7 "> Mlivit en riktig "viktig Petter”..: > » daj sen ett tjugetal ställe a fära i ". äver a här va mön snö sau kon-= ; "net bli "rätt ”ansträngane.” Nän i mad finge daj kanske inte, udan de blaj mäst sprit, så energin gick" : lavfär de mästa ud i huet istället. Kuska-Petter -talte' om ain gång 't håv.de va” när hah a Momriks Lille Peter, som har g äldre grabbar rätt mycket, har lärt sig en hel del slang och 'odygd och , I höstas när han började, skolan. råkaae han få en äldre något . nervös » och sliten skolfröken.;' SR - När han. kom hem, från' skolan |, första dagen" frågade hans pappa|. Vana NM vad han gillade skoljobbet. = Ajo, grabbarna va ju- kul, men | ' "tjejerna va larviga och fröken hon! va ett, tt fiasko, - : Liten gryta > =: Liten ' flicka (till bruden ' efter | brällopetjas. kos fe ere na — Ni ser ju inte' alls så där trött u'- som jag trodde" att ni skulle 3. ++ Bruden: '— Inte, min tös. : Men + varsör trodde du'att jag skulle sr". =” Flickan: — Jo, jag hörde” at.” nvenma sa att ni sprungit efter far- . -Ator Pettersson under flera måna- "der - Ne Lullubellé . i - i a LU 2 ST (BN +—' För all del, men skynda er åt minstone att skriva — jag måste vara "0 kilometer härifrån om 10 Nunusesd >> I H i . + huet au min onnelia' blanning sau Vi gingom ud fär a fau lide/ frisk +; loft: Här va rätt glatt pau väjen sa ja”sa ite Joan att de va' bäst att ja körde hemmen'4i:bilen, Naur vi kommöm te' Olas i'Krögen möttöm.: Vi ain' stor "långtradare raint i;korvan. "Men fa blaj inte rädd udan bare gasa:'pau sa de gick bra. ”A.naur ja sait att' Joan kommet "sett a: körde ja 30 ÖR (YNIPSA < HÄNSYN i | vi-kari för att hjälpa' och inte stj Hunden räknade fel Det var ett kuriöst mål som he: handlades häromdagen av domaren i Nottingbam. En kvinnlig villaäga- re hade för några månader sedan beställt 30 säckar kol' hos en kol-; handlare. :. Husmor :.' överlämnade. kontrollen om: hederlig leverans till sin hund, som, fick "order att skälla "varje gång då en säck kol tömdes genom källarluckan. Husets ägarinna hade nämligen annat -att göra i-sitt kök, Hon räknade: 27 hundskall, Därför ville hon bara betal: för 27 säckar kol. Kolfir- man stämde frun och fick samma dag ett preliminärt: beslut av do- maren :om vederbörlig vägning av det levererade kolet i'villans käl- lare, Polisen ryckte ut med våg och korg "och skyffel.. Det konstaterar des att' kolhand) ren hederligt ha- de levererat 30. säckar kol. Villa- ägarinnan vägrade ändoch att bes tala, Hon litade på sin hunds räk- neförmåga, Nu har domstolen ut- talat att hunden räknade fel. Frun ålades att betala kolleveransen och r å dryga kostnad «>; Hans bästa : Gamle filmskämtaren: Bob Hope har. äntligen skrivit sina memoarer. Själva inledningen är typisk för ho- NOM: sl ss : — Jag har alltid haft en viss svaghet för England. Där har jag uträttat det "bästa, jag någonsin "gjort. Jag blev född där, el 4 - a Förtroli ga stunder. ”Sjuksköterska” ska ha.tack för brev och tidningsklipp. På sätt och vis ger jag er rätt: det är givetvis bäst om ungdomar kunde vänta med sexuellt 'umgänge tills de gifte sig, det skulle framtör allt bespara dem 'själva mycket. trassel: och många onödiga komplikationer. Och det är ju-ungefär vad Lis Asklund också förfäktar.. Men dels lär ungdomen I'rent medicinskt bli könsmogen ti- digare' numera' än förr — en följd av bättre levnadsstandard — deis är "det svårt att kämpa mot kon- ventionen,.: Ungdom vill så gärna göra som ””alla andra” — och syn- dare är-vi ju alla,' eller 'hur?. Det är: bara det att många som' kallar sig kristna tycks utgä ifrån att den sexuella synden är den värsta; men om :självgodhet :' också är synder. ”Duger inte tio Guds bud? Har nå- gon tagit skada av att följa och ef- terleva dem?” "står det i klippet. | Nej, naturiigtvis inte, orå man töl- jer dem med rätt sinnelag; Men om jag ' inte missminner; mig står det mycket i evangelierna om ”den av eder - som " är utan synd...” och "I Udömen icke, på det att I icke mån | varda 'dömda”. Slutligen måste na- turligtvis alla frågor. behandlas från -.| fall till: fall: inte" generellt skäras över en kam. Och jag är säker! på att vi i frågespalterna gör så gott pa. vår nästa. Med hjärtlig häls- ning, I a Gallie .” r. kvinnor så för - Varför tjusta i starka tystlåtna män? "0 svt, — De tror .att såna karlar hör ; . Lpå vad de säger, ... SRS sd trafikanter. Att man SEE > Litet varstans i världen börjar man fira vårens ankomst mad spra- . kande karnevaler, I Nizza har man nyligen haft uppsluppen festyra med karnevalståg genom stadens gator och konjetiregn över alla . roade sig kungligt framgår säkert -av- bilden! . också sådant som, andligt högmod, l. . | kritiklusta,: avund, för att inte "tala Z>Rran . Lars Madsen är en ”uppknäppa- re” av' den lågmälda, kultiverade typen. Han har förmågan att mjuka upp” sina intervjuobjekt. Han får, med mänskliga, enkla” hjälpmedel, den fåordige att berätta. Men, för all del, det har, hänt att även ”Han Maäsen”. misslyckats. En intressant gubbe i Värmland ville varken med lock "eller "pock låta sig avslöjas inför mikrofonen. Det blev program ändå. Madsen: berättade om Albin som målade, byggde fioler, gav ut böcker och diktsamlingar, hade stor boksamling "och skalbaggar i sin vetefanerna,.-kom till. radion för trettio: år: sedan; Han började på teateravdelningen, fick då;och då rycka in på underhållningen, dess- emellan ryckte" han 'ut och' gjorde reportages MJ LU oe "— Vi-hade behov av landsorten, berättar han.” På -den tiden fanns inga lokalredaktioner, allt klarades från Stockholm, så man fick söka upp människorna ute i-landet, .. » — Människor, som inte går över det 'skrivna ordet. utan över talet, blir gärna litet: tillbakasatta av fackfolk och andra i sin omgivning. | De har fallit undan. Det är därför jag ägnat mig åt sådana reportage. Allt som :sker. i våra" dagar blir riktigt intressant först när man ser det mot bakgrunden av vad som hänt i gamla tider, En gammal män- niska, som kommit litet på avstånd, har lätt att komma fram med vad hon har att säga därför att hon haft tid att tänka, allt finns redan . färdigt. Iof " Ingredienser .. God tid, massor av kaffe, gene- rös inspelning och noggrann klipp- ning plus Madsens förmåga att ska- pa kontakt är en del av ingredien- serna i hans program. Nona Det är ingen överdrift att säga :jatt Lars, Madsen är kulturvårdare likaväl. som porträttör. Han kallar |” sig själv för handelsresande i ord! Den, : moderna, tuffa tekniken att intervjua passar inte i hans fall. Den självpåtagna uppgiften som be- varare av svensk folklore och gam- dan under sim uppsalatid,' då han studerade” dessa ämnen. Han tar också tillvara gamla, icke uppteck- nade, sånger från fäbodar och går- dar i våra landskap. = Mors Intervjuobjekten letar "han "ofta upp själv, men lika ofta händer det "Lars Madsen är en omtyckt veteran i radio och TV. I oordningen på NO. hans arbetsbord finner man åtskilliga lyssnarpresenter. ” sc Lars Madsen: - ös mal bondekultur grundlade han re- | . Ce " — Det är bara det, att om jag gjort en färgstark filosofisk skoma- kare, får jag tips om femtio färg- starka, filosofiska skomakare! «Inte enbart ”människan” sysslar Lars Madsen med, Hans Jlandskaps- resor är legio. Men i landskaps- målningarna är ändå individen vä- sentlig. Han bevisar att ytterlighe- terna berör varandra, ”Helikopter- resan” till de norrländska väglösa myrmarkerna med sina fattigtorp skiljer sig i grunden inte så sär- deles mycket från TV-serien om skånska slott. I båda fallen rör 'det sig om en missförstådd minoritet. Varför inte färg? TV-tittarna har tillfälle att se Madsens förmåga att skapa kontakt och att få människor att trivas med varandra i ”Gille i köket”. Ett ah- språkslöst program, som tack vare Lars Madsen blir en trivsam TV- stund. Synd bara att tittarna inte får se honom: i färg! Grön ”jägar- kostym”, glada strumpor och smal fluga i munter kulör ger åt den vithårige 59-åringen en ungdomlig- het, som inte bara finns i den vän- liga blå blicken utan även på djur pet ND Pg - Sjöfolk, rallare, spelmän, folk från saluhallar, ”Visans vänner” har vi redan mött i ”Köket”; Lars Mad- sen lägger an på att samla folk som har "något gemensamt, I ”Gille. i köket” samlas man både till glada och allvarligare program. > ct "Nästa ”köksprogram”' bjuder på militärer. "Allt: från: general" till gammal indelt knekt. De kommer från Östersund,' Falun, Liköping och Uddevalla. a . - Många vänner har Lars Madsen "skaffat sig under sina trettio radio- år” Många hälsar på honom -när de kommer till Stockholm, =: .— Massor av program ligger än- nu ”ogjorda”, idéer saknas inte, sä- ger Lars Madsen, irte arbetslust heller, « AR ' RAR och sänd dem till redak? Doktorn svarar Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kostnadsfritt medicinska frågor från läsekretsen. - ' N Förse frågorna med lämplig signatur och uppgiv helst ålder. — och kön. Det är givet att envars " anonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA= tionen. " ”Prågvis 1963”. Nej, intet av de preparat ni omnämnt tillhör samma grupp som Neurosedyn. - Stembid är ett Iugnande: och kramplösande - medel, framför allt vid tillstånd: där stress och oro ger besvär från magtarmkanal eller andra inre organ. ts Bellafolinets effekt motsvarar i stort sett föregående preparats. Mallorol är lugnande och av- slappnande vid nervösa spännings- tillstånd av olika art, ">, ”68 år”, Av er noggranna beskriv- ning att döma förefaller det sanno- SOA ndsianranteAFsLASD ro RNAs er rsaeltelETaE ET ss1A:gsNIRS Seagyl och LJ : skrivet Gatan är dock Inte det verew " för den närsynta. Ännu värre det "inomhus. -- : . Det allra värsta är att komma in elst £ en lokal proppfull med. människor, . i Den närsynta människan upp= fattar inte en lokal fylld med är, . folk ' som en lokal fylld. med folk. Det må vara en aldrig så solenn — församling innehållande både kung och landshövding, den närsynta ser ändå bara helt van= vördigt en illa vispad gröt, en gröt som visserligen sorlar och skra= par med stolar, men en gröt, Det hjälper inte sådana gånger hur konciliant den närsynta än : försöker le och hälsa medelst hu- vudvridningar än åt höger, än åt vänster, hennes artighet blir än-= då en smula konstlad. " Försök själv att le vänligt mot illa vispad söt så får ni se. " : - (Kaj i E&& D) Om jag skrev : en hjärtespalt skulle jag råda alla ensamma och olyckliga att ägna en kväll åt ärlig självgranskning. Blev resul- tatet ett bestämt beslut att göra slut på många recept att välja på. Först och främst måste den ensamma sluta att tycka så förfärligt synd om sig själv. Det finns inte en en= likt att alltsedan. sträckningen har nebär att en liten del av magsäc- ken har en tendens att pressas upp- åt genom den vägg som annars mellangärdet — . diafragma utgör. Detta innebär ingen ökad risk för cancer och ni kan i övrigt fullt och helt [ita på läkarens besked, ”18-åring”. I ert fall rör det sig säkerligen inte om någon utveck- lingsrubt utan om sy Hj ofta förekommande ' nervösa 'stör- ningar när det gäller sexuella funk- tioner. Med större. mognad och sä- kerhet kommer detta att försvinna, men ni kan om ni så önskar disku- | tera det med en doktor eller, annan: person ni har förtroende för.: .' Juridiska > spörsmål Under denna rubrik besväras ju- ridiska frågor av allmänt intresse mot en ersättning av.3 kr i frimär- ken. "Frågor som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar ett något högre arvode. Alla brev Juridiska avdelning, Norrmalms- torg. 4, Stockholm. | FRÅGA: Enligt gamla skiftes- handlingar äger två byar gemen- samt odelad fiskerätt i två sjöar. Av nio gårdar har endast tre ägor, somm gränsar till sjöarna. 1) Kan de tre hindra de andra att vid land förtöja båt? 2) Vem tillhör mark som uppstått vid sjösänkning? - ! Tvistande SVAR: 1) Nej. 2) Hör Eder för med distriktslantmätaren härom. +. FRÅGA: Har en dotter som va- rit gift men nu är skild. Har hon trots att det är hon. som felat, rätt att taga sina privata ägodelar sedan före giftermålet? SN ” a Ledsen mor SVAR: Boet skall i princip delas i två lika delar och envar i första egendom, som medförts i boet). Har maken blivit tillerkänd skadestånd, skall dock detta i första hand utgå Cornelia och återstoden delas. GÖR DET DOCK OCH DÄRFÖR... > ett s k diafragmabråck funnits och ; inte åderbråck i magen, Bråcket in- i adresseras till Hallands Nyheters ' hand erhålla sitt giftorättsgods (tex | da människa som inte någon gång varit ensam, övergiven, olycklig. Situationen är inte unik. Släpp om möjligt in en gnutta humor. Och sluta omedelbart med att sit- ta och vänta på att andra ska ta kontakt, ta hand om er, plåstra got för er. Gör en upptäckt — även andra människor har sina problem, De i - : ">. (Marja i Sv DJ) Skola byter vi ju då och då hela livet igenom och har det mer - eller mindre knepigt med anpass- ningen till det nya. Men just när vi går där hemvana och trygga, så är det kanske någon + annan som kommit ny. Ny till vårt ar. bete, vårt hus, vår by, vår sjuk" avdelning . eller vårt ålderdoms= hem. Tänk, om vi skulle komma -. ihåg att se oss omkring lite of- tare, Det står kanske någon där alldeles i vår närhet och trycker i en hörna och är utlämnad åt Knuffiga Rune, han som alltid kommer först. Monas : 2 (Bet I Sv DM ” Så var det då den unga damen som kom in och ville köpa en stic- kad pullover. ss : . — Frun använder nummer 22, skulle jag tro, sade expediten. '. ' .- — Å, sa expediten. Nummer 38. VM > Nikisch (1855—1922) var ofta om- en lock äv hans hår, en önskan' han vilja. en dag till honom; slutar det ju 'Örnnni nu själv villta bort -När ni köper en hatt, " Nörnitorelt huvud:" När nilag er erochvilar > folk i got (detär > tänk då på att den inle" värkspulver,irickdå — ett tog,lätdetdäblien —, - - bättre attoå till doktorn? är för trång, så att den alitid ett glasvatten — ”skönhetskur?: "= > använd dålngan näsduk trycker tycmdenär — efteråt Detta förekom- huvudet fögre än benen: + eller annantéxtillopp. — det minsta för liten, merangripandetov Denna ställning är nyttig . Tag hellre ett stydke — gör denhöret skort!! magens slemhinnor? förer hyeftersom apper-delefterläm« .— = - - avfallsämnena snabbare . nar ingentextil- ludd! OS lämnar kroppen? : att han får tips från 1 >> Inte jag, svarade Nikisch, men kanske min hund, - - a : | FRILUFT OCH VATTEN | ihop ert ensamma hjärta, göra nå" " I Rappa repliker. | : . er 4 - j Den ungerske dirigenten Arthur . svärmad av ' beundrande kvinnor. . Många skrev och bad honom ”att få . alltid uppfyllde med skämtsam "väl- . med att du blir alldeles skallig... ” ensamheten, fanns det' ' — Jag är ingen fru, jag är fröken. ' — Men på det viset, sade en! vän ' |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.