, : 27 >” LAHOLMS TIDNING. ” —=LT DEN 5 MARS 1963 Spel bakom kulisser - Det är ofta svårt att urskilja vad som är”spel och vad som är allvarligt menat i det utrikespo- litiska skeendet. Ett nytt ipel ter utvägar att förbättra relatio- nerna med Kina och förhindra en för den internationella kommunis- men ödesdiger brytning med ”brö- härpå erbjuder den senaste tidens utveckling av Cubas relationer " -« till respektive Förenta Staterna och Sovjetunionen: Vid 45-årsda- gen av Röda arméns tillblivelse höll den ryske försvarsministern ' « marskalk Malinovskij ett tal, vari han 'i hotfulla ordalag varnade Förenta Staterna för invasion av Cuba. Ett anfall mot Cuba skulle utlösa det tredje världskriget på- stod marskalken, som' samtidigt förklarade, att Sevjetunionens med kärnvapen " försedda ' raketer snabbt skulle kunna utplåna alla större städer i USA och landets viktigaste militära baser. Det kan vara värt att notera, att den ryske försvarsministern talade om” ut- plånande av storstäderna i USA. Kennedy har på senare tid, när han berört frågan om kärnvapen” krig, varit noga med att poäng- - tera, att Förenta Staternas atom- : bomber, om en ny världskatastrof skulle komma att utlösas, aldrig skulle fällas över Sovjetunionens städer utan endast över militära " Marskalk ' Malinovskijs ' attityd , kan synas vara hotfull nog, men hur mycket av en allvarligt. me- nad , politik inrymmer den. Ja, något svar på den frågan kan man naturligtvis inte ge, men åt- skilligt tyder på, att man inte bör ta hans varning alltför bokstavligt. Chrusjtjov har nyligen underrät- ” tat regeringen i Washington om derna” i Peking. En åtminstone i ord hårdnande bållning mot USA och övriga västmakter blir då ett naturligt led i dessa strävanden. Konflikten mellan Sovjetunionen och Kina är emellertid såväl i ideologiskt som framförallt i maktpolitiskt avseende så djup- " gående, att det är föga troligt, att den kan överbryggas genom tak- tiska manövrer. Man kan på goda grunder tvivla på, att den i det långa loppet överhuvudtaget kan " utjämnas. Skall detta på kort sikt kunna ske måste Chrusjtjov vara beredd att acceptera den mot ” västmakterna hårda hållning Ki- "na intar. Det vågar han säkerligen "inte göra, ty därmed skulle han ta risken av ett kärnvapenkrig, . vilket han till varje pris vill und- vika. Man :kan fördenskull tvivla på, att Sovjetunionen verkligen skulle gripa till vapen, även om - " USA skulle invadera Cuba. En sådan invasion skulle visserligen . skapa ett ytterst allvarligt läge men det är knappast troligt, att "den skulle framkalla ett tredje världskrig, som Malinovskij ville. . göra gällande. - ' Det är inte bara Chrusjtjov, "som Cuba. bereder bekymmer, Kennedy sitter i det fallet i sam- ma båt som kollegan i Moskva. . Det republikanska partiet i USA söker utnyttja oron kring Fidel Castros politik för att komma åt president Hans politiska mot- att ytterligare några tusen ryska militärer skall evakueras från Cu- ha, Detta innebär ännu en pres- tigelörlust för Chrusitjov och z£-, tersom man vet, att vissa ryska politiker och högre militärer ser med ogillande på Chrusjtjovs re- trätt 1 Cubaaffären är det natur- , ligt att han söker reparera pres- tigeförlusten, Marskalk Malinov- skijs karska uppträdande kan tol- . kas som ett uttryck härför. Det kan vara tänkbart,' att Malinov- ekij själv hör till dem, som ogil- Jar Chrusjtjovs politik ifråga om Cuba, men han är beroende av Chrusjtjovs gunst för att behålla "sin ställning som försvarsminis- ter. Han. måste: därför finna det " klokast att hjälpa till att stärka" Chrusjtjovs prestige på hemma- fronten, "i so ">" Den skarpaste ' kritiken mot, Chrusjtjovs medgörlighet 1 fallet Cubå har som bekant kommit från "Kina, Den slutsatsen ligger då nä- ra till hands, att Malinovskijs var=- ning till USA hade speciell ad- ”. ress till de kinesiska kommuniss ' terna; i As - e Sovletunlonen söker tydligen ef- ISHOCKEYMATCHER VISSA har framkallat en undran vad isen och skridskorna egentligen har att göra I sammanhanget, skriver Han- delstidningeri (fp) med anledning ">. av Ullevimatehen mellan Sverige och ett kanadensiskt lag 1 förra veckan: ss Det återstår nu bara att kon- statera att nedbusningen sprider sig till publiken. Hittills har man ag MN 300 besökare , | NH .” vid elevmöte so ec . på Plönninge ! Plönninge Elevförbund hade på lördagen årsmöte under ledning av lantbr Ingvar Svensson, Tvååker, som kunde hälsa närmare 300 nu- varande och före detta elever väl- komna. Till ordf i elevförbundet omvaldes Ingvar Svensson, och öv- riga styrelseledamöter blev Richard Andersson, Leregård, Gunnel Lars- son, Brännarp, . Bror Wallentin, . Plönninge och Kjell J gelserna mot honom ifråga om » ståndare, bland vilka: återfinnes även reaktionära element inom hans eget parti, anklagar Honom för slapphet och eftergivenhet - gent . emot Castroregimen.. En amerikansk invasion på Cuba för att en gång för alla göra slut på denna leker dem i -hågen." Re- publikanerna syftar synbarligen till att göra Cubaaffären till ett slagträ mot. Kennedy i nästa pre- sidentvalskampanj.. Kennedy har hittills med kraft avvisat ankla- hans handläggning av Cubapoli-. tiken, men han måste också ha "blicken riktad mot presidentvalet "nästa år. Blir kritiken för hård kanske han tvingas att lägga om . .kursen och vidta långt gående åt- gärder föratt definitivt . störta « Castroregimen. En sådan . kurs- ändring skulle vara farlig, även om "den förmodligen inte skulle” . utlösa' en världskonflikt. Den 're- ' publikanska kampanjen mot Ken-' nedy är lättsinnig och ansvarslös. ..Det skulle i sanning vara tragiskt, om en ny allvarlig Cubakris skul- 1, 42. till ett glatt lag på lördagskvällar- | hans disciplar fick umgås fritt med .i' utbildningsprogrammet, I stället Sedan 1942 har det varit tyst om MM denna Hitler-aktion, tills nu en amerikansk journalist samlat al- "la tänkbara fakta om detta försök att skada amerikansk krigsindustri och skaka den amerikanska mora- len. Det sker i ett nyutkommet ar- bete — ”The Came to Kill” — som inte bara ger bakgrunden till vad som då skedde ' utan också i de- talj : red sabotörgr göranden och 'låtanden från den stund de satte foten på amerikansk mark. 003 rn Redan 1939 hade 'Hitlerrikets militära myndigheter startat en ve- ritabel spionskola på en f d judisk egendom utanför Berlin. Som dess ledare fungerade den knappt 30- årige' Walter Kappe, en man som tidigare aldrig känt sig uppskattad i livet och nu var beredd att göra en verklig insats för att vara Hit-| ler till lags. Hans ”skola” var ut- rustad med laboratorium där 51 a HH älldes raffinerade d er, som kunde bringas i funktion än- da till 40 dagar efter de -applice- rats. Vidare' fanns lektionsrum dit allehanda : specialister kallades att undervisa i de mest skilda ämnen, gymnastiksalar, = fritidsutrymmen, allt man kan önska sig i en sådan internatanläggring. Nu gällde det ”bara” att få fram lämpligt folk. Namn på tänkbara kandidater till- handahöll "Tyska utlandsinstitutet. Kappe reste runt till fronter och kontor, till lantbruk och fabriker och kontaktade dem, som institutet tänkt sig som lämpliga deltagare :i operation Pastorius (efter namnet på den första tyske emigranten till USA). När han väl funnit ett an- tal lämpliga kandidater, gällde det att frigöra dem från deras befatt- ningar inom armé: eller industri. " Utbildningen : bedrevs med. stor intensitet från slutet av 1941. Un- dan för undan föll den ene efter den andre bort till dess endast tio man återstod. Dem prövade Kappe alldeles speciellt; när man samlades na, tärde han själv föga medan alkoholen. Det ingick i Kappes ru- tin att "på detta sätt pröva sina män. Med tanke på vad sedan hän- de, förvånas man över att han inte upptäckte, hur illa ett. par av de utvalda bestod detta prov. - . Man hade bråttom. Därför var det ingen tanke på att låta hand- havandet av kortvågssändare ingå skulle ledarna för de två grupperna erhålla adresser skrivna med osyn- ligt bläck på näsdukar. På så sätt räknade man att komma i kontakt med " tysk isörer, som kunde '.1e framkallas av rent inri i tiska skäl USA." oc. "litat på att vad som än kan sä- « gas om spelarna, kanadensare och andra, 'så skulle åtminstone pu- . bliken hålla sig för god att ingri-. « pa med tillhyggen. Den plats där . denna tillit visat. sig orealistisk är Nya Ullevi i Göteborg. Sta- den skäms över de skandalösa upp- trädena, och det måste självfallet bli efterräkningar för de medver- kande es 0 DET BLIR INGA NYVAL iDan- mark och det blev heller ingen uppgörelse, ty statsminister i Krag misslyckades 1 sina försök att få: en bred uppslutning kring rege- ringens förslag till en s k helhets- lösning och föredrar att trumfa ige- nom det med den mycket knappa majoritet den förfogar över, påpe- . kar Helsingborgs Dagblad (h): ' " Det uppges att ledarna inom : landsorganisationen står bakom beslutet. De motsatte sig bestämt nyval och det hjälpte inte, att. tongivande krafter inom själva partiet gärna ville ha nyval. Tak- tikerna såg en god chans till man- datvinster för socialdemokraterna kanske också en möjlighet att ska= ka av bihanget radikalerna i re- geringskärran. De ivriga har för- modligen dämpats ned av perspek- tivet med Aksel Larsen och hans Nilla socialistiska grupp som tun- gan på vågen, den där skulle dri- va socialdemokratin allt längre ut till vänster och bort från stora väljargrupper, . . REGERINGEN MASTE VINNA slaget om helhetslösningen, fram- Skrea, Revisorer: Tarsten Karlsson. Harplinge, och Yngve Nilsson, Söndrum, Mötet diskuterade utgivandet av Arsskriften = ”Plönninge-Glimtar"”, varefter rektor Carl Claesson, Sto- ra Segerstad, talade om Abbesinien. Rektor Claesson tillbringade tre år £ Abbesinien 1 mitten av 1940- talet, där han hjälpte till att orga" nisera lantbruksunder”isningen. För tre år sedan var han håller Stockholms-Tidni (5: Den tål inga allvarliga kompro- misser om den skall nå sitt mål: en social och ekonomisk balans som kan åstadkommas genom an- ständig kompensation för inkomst- tagare och folkpensionärer som halkat efter i de senaste årens in- komstkapplöpning, genom pris- stopp och genom vinstbegränsnin- gar för att tvinga de åtskilligt bättre ställda i samhället till den måttlighet som läget kräver. reseledare för en grupp SLU-are, som då besökte landet. Efter te- supå följde underhållning av årets elever samt dans. k inte gå till val för att inse det bjudande all- varet i att Krags tolv lagar om- gående blir antagna och satta : kraft, ' . Mars är jättelik ÖKEN — Genom det jätteteleskop des upp til en höjd av 24—235 km kunde man ke a att vara ”ockupanterna” till. hjälp, när det gällde kontakt med ' Tyskland via Schweiz, + se Blandad elevkår "Alla i skaran hade tidigare varit i USA och behärskade följaktligen språket, en av dem dock med så tydlig skandinävisk accent, att han3 ”arbetsnamn” blev Jerry Svenson. Den ene gruppledaren'— Dach ha- de fört ett vagabonderande liv: i USA. Han påstod sig ha varit för- säljare i en exportfirma med affä- rer på Tyskland; i verkligheten hade han arbetat som kypare av typen ”hoppjerka”. Den andre — Kerling — hade varit gift med en amerikanska. Paret hade en tid haft anställning hos bridge-experten El- vy Culbertson. Andra deltagare ha- de än mera brokigt förflutet, en av dem — Burger — hade t o m suttit i koncentrationsläger. Skolarbetet avslutades med ”stu- diebesök” 1 fabriker av det slag, som utsetts till sabot ål i USA. Då hitlerspioner | invaderade USA ec Sommaren 1942 fick den ame- rikanska allmänheten ett kort meddelande om att den fede- rala polisen (FBI) oskadlig- gjort två grupper tyska sabo- törer;. några veckor senare meddelade de pressen, att sex av de gripna slutat sina dagar i - elektriska stolen och att de' två andra ådömts livstids fän- gelse. — Hitlers ”invasion” av USA. hade därmed - fått ett snöpligt slut. «= > | >, J det hemliga uppdragets karaktär, en" ådrog sig en könssjukdom och mås- te avpolletteras. - Följaktligen var det endast fyra man i var grupp, som efter någon vecka embarke- rade två tyska u-båtar med kurs mot USA. Ta - Den 12 juni i tät, nära nog oge- nomtränglig dimma, landsattes Dachs grupp strax söder om New- York. Allt gick programenligt: Snart stod de fyra på en lång, över= given sandstrand medan" u-båtens dieselmotorer startade för återfär- den. De skyndade att gräva ned kappsäckarna med sp å och beslöt sig för att dra sig in till New York för att senare återkom= ma och starta ”arbetet”. Då hände det: Ur dimman dök en man ur Coastal Guard upp. Dach blev tveksam: Skulle man slå ned honom och därmed undanröja ett obehagligt vittne eller skulle man söka tysta honom med en muta, Mannen var obeväpnad och up= penbarligen rädd för våldsamheter från gruppens sida. Dach stack till honom en femtilapp, mumlade nå= got om att man gått vilse och så - försvann gruppen så fort som möj-= ligt från denne den förste repre= sentanten för det officiella USA, Vakten var smått konfunderad men fann sig snart till rätta, återvände till sin station, och slog larm. Väl tillbaka med förstärkning började man leta efter de försvunna; man påträffade snart tydliga spår ef- ter grävningsarbete. Det dröjde in= te länge förrän man fått bevis för . att mutgivarna måste vara sabotö- rer. FIB underrättades, larmet gick under tiden. Gruppen hade utan svårigheter tagit sig in till' New York. et, HN " Kerlings grupp landsattes någon , dag senare längre söderut, närma= re bestämt i Florida. Man kom i: land utan svårigheter, tog saken lugnt, solade på stranden; badade och hade det skönt. Så småningom drog man sig in i landet för att enligt planerna sammanträffa med den andra gruppen, innän ”arbetet” .på allvar skulle börja, Ne I boken redovisas gruppernas åt- göranden dag för dag. Kerling mö- ter sin maka, Dach träffar gamla bekanta, alla tycks ha glömt vad de lärt ifråga om uppträdande. Med litet sprit i kroppen blir de skryt- samma, briljerar med sitt sedelin= nehav, ja talar rent om att: de kommit för att låta höra av: sig : på allvar! « ve : . USA:s första krigsrätt på 77 år Under tiden arbetar FBI fe- brilt, Snabbt dras nätet till kring inkräktarna, som spåras till Chica- go — den överenskomna mötes- platsen. Dachs nerver håller inte — han går självmant till polisen. Två veckor efter landstigningen sit- ter därmed de tyska sabotörerna inom lås och bom, oskadliggjorda utan att ens ha: börjat det här- d som Hitler di; be- Noggranna planer var stötarna skul- le sättas in gjordes upp; förutom industrier avsåg Kappe att viktiga jär leder skulle och krigsindustrien därmed nära nog lamslås för någon tid. Utrustnin- gen blev perfekt: Sabotörerna för- sågs med kläder, tillverkade i USA Deras förnämsta bagage utgiordes av åtta resväskor fyllda med spe- cialframställt sprängämne, ofta I form av kolstycken, som lätt kun- de placeras utan att väcka miss- tankar. Gruppledarna fick ansvaret för väskor med dubbla | bottnar, innehållande vardera 50.000 dollar ordrat. - so : För FBI dyker nya problem upp! Hur skall det rättsliga maskineriet arbeta med dessa : civilister, som uppenbart gjort krigstjänst på ame=- rikanskt territorium? Att överläm= na de häktade till en allmän dom- stol kunde innebära fara ur sekre- tesshänsyn. Man letade fram ' ett lt prejudikat: Abrat Lin- colns mördare hade ställts inför krigsrätt, Likaledes skedde nu med de åtta tyskarna. Krigsrätten — den första i USA:s historia på 77 år ädde .i Washi — sju Dess medl 1 för gruppens allmä k der, varjämte var man anförtrod des 4000 dollar. Fedlarna var äkta — ett slag hade man .tänkt att låta falska sedlar ingå i utrust- ningen men man frångick denna tanke — uppdraget var riskabelt nog ändå. Parisiska utsvävningar och avslöjande mutaffärer När expeditionen i slutet av maj var redo att starta, hade' styrkan reducerats till nio man, som under Kappes ledning via Paris gav sig ut på en färd, som för de festa skulle bli deras sista. I Paris lev de man glada dagar. Pengar sak- nades ingalunda; några av sahotö- + — a de efter några få dagar dödsdom över sex av tyskarna; Dach och Burger, £ d Gestapofån gen, fick livstidsstraff. " Redan ett par dagar efter domens avkunnande, gick dödsstraffen i fullbordan. En efter en vandrade” de tyska sabotörerna till elektriska stolen. s : - Eric Hägg! Länsstyrelsen i Halmstad hemställer hos kmt om förlängt förordnande" för major Carl-Eric Ericsson som militärassi- stent i länet för tiden från den 1 terna röjde under rusets inverkan julii år, mars är en jättelik öken där endast mycket speciella livsfor- mer kan existera. I en intervju som han bevijade en tidning som på lördagen med hjälp av två stratosfärballonger skicka- säger en av de i projektet delta- gande vetenskapsmännen, drmåste dock analyseras, sade han sin atmosfär. Ytterligare data Harold Weaver, att Mars är en jättelik öken med endast en bråkdels procent vattenånga i och underströk att man inte het kan utesluta möjligheten av att lv £ någon form förekommer -|nu på gamla dar. Elsa var ogift -Joch den röda kappan, men den . bostad och knackade på. En äld- :"” Frivilligt befäl på Hallands — Befälsutbildnings- förbund och Hallands Lotta- förbund hade på söndagen sam- ling "vid Hallands regemente, befälsutbildarna = till. en för- bundsövning och lottorna till funktionärskurs och bud. ” möte, . 2 Befälsövningen var helt knuten till en genomgång av de nya be- stämmelserna för fältarbete i sam- band med de nya stridsmedlen, atombomber m. m. Övningen led- des av kapten "Allan Ohlsson, som är fältarbetsofficer vid kadettsko- lan, Deltagarna fick först en teo- retisk genomgång av verkningarna av. de olika nya stridsmedlen samt vilka krav man ställer på fältarbe- ten till skydd mot dem, Efter ge- nomgången for . deltagarna ut till Skedalahed och fick där se'fältar- beten, ,. som' kadettskolan utfört. Därefter fick .de själva uppgifter att lösa. Det var en synnerligen instruktiv och lärorik övning, men så har man också tack vare kadett- Sh skolgolvet. Fr v korpral Nils Lars Ljungman, Halmstad, fänrik Sven Berthag, Slöt >. Berntsson, Slöinge, och löjtnant Nils Gunnar Olsson, Varberg, studerande Brag, Varberg, serg Einar Nilsson, F' alkenberg, fan) Torup, löjtnant Bertil - serg Ivar miniaturlandskop. Lottor och. frivilligt befäl — på lärorik: kursdag vid 116 tillgång till den bästa kan önska. ' : N Lottornas funktionärskurs inled- des med att fru Elin Arnholt, Var- berg, -talade -om konsten att vara kårchef, Hon gav sina lottakamrater många goda råd om, hur man i led- ningån för en lottakår skall bete sig för att få fram de bästa resul-' taten, I grupper fick deltagarna” därefter arbetsuppgifter beträffan- de. olika uppdrag, mobiliserings- ärenden, kassörs- och sekreterare- skap, hur man skall upprätta års- rapporter m. m, ' Efter gemensam lunch med befälsutbildarna följde lottornas ombudsmöte, varvid aktu- ella frågor behandlades, rekryte> ring, utbildning m. m, Vidare upp- drogs riktlinjerna för vårens och sommarens program. = ts I Det kan nämnas att man bl a skall ordna en lottadag vid Tylebäck samt ' en ; utflykt: till Marstrand Kristi himmelsfärdsdag. En grupp unglottor från Tvååker—Spannarps lottakår under ledning av fru Anita Nilsson medverkade förtjänstfullt expertis man " skolans : förläggning till Halmstad > Av Olga Avsnitt 117 0 EX Stenberg fanns inte mer. Hans tdivslåga var utsläckt. Så hade alltså. ödet bestämt att det skulle bli: Elsa och Erik skulle råkas i ungdomens år och sedan åter mötas på ålderns höst för att kärleken skulte blossa upp på nytt. De hade be- slutat att ingå en förening med varandra.” De 'skulle gifta sig och Erik -änkenvan. Ödet hade däremot bestämt något helt an- nat för dem bägge två. Döden hade, så hälftigt. och obarmhär- tigt skilt dem 'åt, Men tiden får läka alla djupa sår och smärtor i en människas liv. Minnena och bilderna av honom fanns kvar och ' gömides av henne djupt i hjärtat. =: : . När Elsa blev stark nog igen ville hon resa och se Eriks grav och lägga ner fem mörkröda ro- sor på den som tack för den ljusa och lyckliga tid han hade skänkt henne. Sommaren : därpå reste Elsa till Växjö. Hon steg av tåget vid stationen och fortsatte till en blomsterafför för att inköpa ro- sorna. Sedan beställde hon en taxi till kyrkogården, Idag var hon inte klädd i de röda skorna Ella vita hatten hade hon på sig. Istället hade hon klätt sig i svart. Den vita klänningen som Erik tyckt så mycket om hede hon också på sig. Hon beslöt sig för att uppsöka kyrkogårdsvakt. mästaren för att lättare kunna finna graven, Hon hittade hans re gråsprängd herre öppnade o. hon framförde sitt ärende. — Jag skall strax gå med da- men sade han och visa var graven är belägen. Han tog på sig en rock och en keps på hu- vudet. : , Isa tog upp en liten svart vas ur handväskan och bad att få lte vatten i den. Han var strax tillbaka med vasen och överlämnade" den till Elsa igen. Hon satte ned blommorna i den på planeten, . Joch de fortsatte att gå längs den stora mittgången, Vid fjär- PE bode Aer? 2 RAF ENDRE med sång och deklamation. sd s "Olsson en de avdelningen vék valstmästa- ren av bch stannade strax fram- för graven, Hon stinrade på den grå granitstenen med sin in- skription i brons, Där stod och skulle stå i alla år lika tydligt ”Representanten Erik Stenberg och hans maka - Greta”, Elsa tryckte sin näsduk hårt intill sitt . tårdränklta ansikte. Hon kunde "inta hejda tårflödet när hon :såg. stenen. Så gick hon fram till graven och satte ner sin vas med.rosorna i. Sedan ställde. hon. sig vid sidan om vaktmästaren "igen: Båda stod tysta med mnedböjda huvuden var och en i sina tankar. Elsa snyftade med gråten it halsen hela tiden. Rosorna stod i blom runt omkring och lt var. så tyst och fridfullt här på de' dö- das” viloplats, Solen lyste från en molnfri himmel och fåglarna drillade i skyn. Det var sommar igen, en munderbar sådan, Men för Elsa tedde den sig mörk och dyster när hon nu stod framför Eriks grav. Mannen intill henne visste ju, ingenting - om hennes Ikärlekssaga med Erik Stenberg och hon tänkte inte tala om det heller. Det skulle få förbli en hemlighet som bon skulle be- vara för dig själv i djupet av sitt hjärta. En sista blick på gravplatsen med den grå och stela sten med Eriks namn på och så gick de därifrån, Elsa med nedböjt huvud och näsdu- ken hårt tryckt mot sitt för- gråtna ansikte. Hon tackade vaktmästaren för hans vänlig- het och reste åter in till staden igen, Hon åt en bit mat på en restaurang innan hon åter ställ. de färden med tåg till sin hem- stad. 2 a Elsa Falk sänder fortfarande fem mörkröda rosor till Eriks grav warje år på den dag då de för andra gången i deras liv åter råkade, en vacker augusti- dag 1954. Den sommardagen som blott blev ett vackert sommar- minne, ”Vart hjärta har sin sa- ga” som bekant. | ” Slut, ”försvarsåtgärder $ ett - r ST ” 5 Psykologikurs :- o . på Katrineberg. »Känn dig själv och förstå - andra” var ämnet för en .vecko- . slutskurs på Katrineberg, i vil- ken deltog ett 50-tal CKF-da- mer från Ärstad—Faurås CKF- krets. Kursen anordnades. i samarbete . med Hailands folk= - bildningsförbund ' och medver- kande var folkhögskoll Bengt - Carlsson, Mullsjö och fil dr Da- vid Järhult, Jönköping. I 5 Da Kursledare! var fru, Gunhild Jo-- hansson, Sandslätt, . Falkenberg. Folkhögskollärare Carlsson" inledde med två föreläsningar. Den första hade titeln ”Är människolivet ödes- bundet?”. och. behandlade arvet, ' miljön .och den fria viljans infly- ' tande på karaktären. Efter denna ; föreläsning följde grupparbete och sedan talade folkhögskoll Carlsson om ”Att lära känna sig själv och andra”. voro 2kll, «Dr Järhult behandlade ”på ett synerligen åskådligt sätt minder- värdeskomplexen i en föreläsning, betitlad ”Far på mor, mor på mej och jag på katten”. Sedan fortsatte han att tala om ”Vad avslöjar det "| yttre om det inre hos människan?”, vari han på ett ypperligt sätt ana- 1 de, människors beteende och gav exempel på hur mycket man kan lära 'sig förstå 'av.sitt eget be- teende: genom att iaktta sig själv och andra. sine cs la oe En. livEg diskussion förekom i anslutning till båda talarnas fram- ställning och samtliga deltagare var efteråt överens om att kursen varit mycket givande, RT : Berusade pojkar. i- Halmstad drog 17-1iden på söndagen på nehed 'i Halmstad. Två pojkar 16 och 15 år gamla hade de- lat 37 el brännvin och blivit ordentligt påverkade, De : till- ägnade sig var sin kökskniv och sålunda beväpnade begav de: sig ut, . De attackerade några yng- lingar som kom gående på ga- tan men med undantag: av, att de Iyckades förstöra en hatt för en av dem blev de så småning-' om avväpnade och polis larma- des. De tog.då till harvärjan men poliser lyckades infånga den ene som burades in. Den andre knivmannen känner po- te kan undgå efterräkningar. Loholmare vann : på Ljunghysjö : - söndagen anordnat en stor isbanetävling på Bräkentorps- sjön. Tävlingen blev snabb och bra även om isen så småning- om blev uppmjukad då det fanns salt i den grus,. som strötts. på banan. C:a 3.000 åskådare ' tittade . på och de hade kommit i bortåt 2.000 lade Lennart Patrickssor; holms Motorklubb. ta olet sen i klassen stand: ilar- till 850 ce. Han go lar och hans tid blve 5.15, der före tvåan, I 1300 cc blev Anders Andersson, Lå tre sekun- Ånnonsera iLT Laholms . Motorklubb. ' ng Volkswagen med 530, > as På Liercby Motorklubb hade på . kniv mot: andra > E" knivbråk utspelades .vid Ättingsstigen i stadsdelen Li- lisen mamnet på varför han in=. Äsbanetävling Personbilar vilket - oj stort pådrag. I reakade I den hårda konkurrensen be. örsta ' plat= > körde Saab och . klassen 1150— -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.