| "LAHOLMS / TIDNING LV”. - löpande band i mörkret Jämt - och ständigt ' möter, bilar varandra ute i mörkret på vägar- ” na. Och ibland råkar. en” fotgän- gare samtidigt befinna sig på vä- gen. ' Då blir situationen : genast högdramatisk. Resultatet kan man ofta” läsa om i nästa dags tidnin- " gar ”Bilföraren hann inte bromsa”, ”Fotgängaren .. dök upp = alldeles framför bilen”, etc. os ” Det egendomliga med' den här situationen är att det är ”fel” tra- fikant som ser den andre, Fotgän= garen ser nämligen mycket väl bi- lens starka ljus, men kan inte före- ställa sig att han själv inte syns i denna Jjusflod. Bilföraren däremot - sitter och spanar ut i mörkret, Han ser ingenting, Den . korta sträcka - " han ser framför sig blir ännu kor- tare, då han. möter en annan bil och bländas av dess ljus. Plötsligt, liksom uppstigen ur körbanan, går en fotgängare några meter framför hans bil Han hinner inte.stanna. Han skulle ha hållit lägre fart. Det . är så dags då. Han skulle ha hål- "lit 25 km/tim — 1 stället höll han 40.,.50...60...70 ... 80... ... « Som fotgängare frågar man sig förstås varför bilisterna kör så fort, fastän dom borde ju veta, att dom " då inte kan stanna i tid. Svaret är enkelt Dom har ju kört så fort vid tusentals möten förr, och det har gått bra. Därför är dom överty- gade om, att det är en "”säker” hastighet. Bilisterna inser inte, att det gått bra endast för att ingen fotgängare befunnit sig t vägen för dem då de mött andra bilar. — Men = den gången fotgängaren är där, då Inträffar olyckan. Men då är det bara en enda bilist som lär sig, att han |, vid möte med andra bilar inte skall hålla högre fast än 25 km/tim. Men man kan ju inte fortsätta att offra en fotgängare på varje bilist, för alt lära bort detta, = ov 5 .. Provkörningar avslöjade den » ohyggliga verkligheten": + . I Uppsala har vl undersökt hur : långt en bilist ser vid möten, med andra bilar som kör med” halvljus. Vi mötte siktsträckor. Då visade det sig t ex att ett föremål klätt" med gråsvart tyg, såsom .i en vinteruls- ter, inte syntes på mer än 26 me- ters håll, ja strax före själva mötet inte 'ens på så" långt. håll” Det betyder att bilisterna inte bör kö- ra fortare än 25 km/tim vid möten -« med,» andra bilar, ” (Med. modernt asymmetriskt halvljus kanske något fortare.) Observera .att.dessa mät- ningar. är gjorda 1 torrt och fint väder. Vid regn, snöfall eller dim» |" ma är siktsträckan ofta betydligt kortare : och där krävs dessutom längre sträcka för att bromsa: bi- Jen, Bilisterna måste då hålla änuu lägre fart för att kunna stanna i Vi har också gjort mycket verk- lighetstrogna provkörningar. där .vi slällt ut konstgjorda figurer av en människas storlek. på . vägen vid möten, Dessa prov har: bekräftat riktigheten av. våra siktsträckemät- ningar, Figurerna' har ju ingen möjlighet att hoppa undan när vi kom körande med halvljus (asym- metriskt), och vi hade själva ingen möjlighet att stanna i tid då vi kör- » de med bilisternas vanliga hastig- het — så våra dockor blev över- körda på löpande band. Och än- då var vi inställda på att det an- tagligen skulle finnas en docka på vägen. — Då reflexmaterial . pla- ccerades lågt ned på docken syntes den på ungefär 125 meters' håll. Då var det ingen risk att vara "provdocka”, : . . Vad kan fotgängarna göra? «Till dess bilisterna inser att de i mörkret ej får hålla högre fart än att de kan stanna 1 tid, så måste vi Blind dödades i trafikolycka LINKÖPING. (TT) oa En 50-årig blind borstbindare Folke Ferb, Hästholmen, blev un- der en promenad på söndagskvällen påkörd och dödad av en bil I aär- heten av sitt hem, Han efterlämnar far och syskon, N Fil lie Sten Sture Bergström, Uppsala Universitet IStréjklägret i Finland "går nu mot snabb kris . HELSINGFORS (TT-FNB) " Den inrikespolitiska kris .i Finland, som seglat upp i tjäns- Pp Här har bilen ränt in i ett ”osyn ligt” .fast hinder. Ofta är det istäl- ; let en ”osynlig” fotgängare. : fotgängare skydda oss själva. Det är ju: våra liv det gäller.' Det «är väl ingen. tröst för ' oss.. att det ”juri- diskt är bilisternas fel att vi blir konfliktens + kölvatten, väntas. gå in i ett avgörande skede i början av denna vecka. Händelserna ' kommer- sanno- likt ' att ' utveckla sig i snabbt tempo efter det att statsminis” ter Ahti Karjalainen som 'till- bringadé + weekendeni - norra | Finland "återvänt till Helsing- ' " fors på måndag morgon. > = Endast fyra dagar återstår nu till den dag ,— den 14 mars vid mid- natt —- då: allmän .tjänstemanna- sterjk inleds i Finland, om . ingen uppgörelse kan träffas i sista stund. Till den "sedan "den 28 februari strejkande statstjänarkartellen med sina drygt 20.000 medlemmar an-/ sluter sig då tjänstemannaförbun- dets 35.000 medlemmar, bland dem läroverkslärarna, post- telefon- och järnvägstjänstemännen, ' samt folk- skollärarförbunden ' med -. 25.000 medlemmar. ' e - Förhandlingarna i tjänstemännens Tönefråga fortsatte på söndagen mellan minister J O Söderhjelm och överkörda. — Vi f e 'kan skydda oss' bra genom: att bära re- flex eller lampa. Går vi så på hö- ger sida av vägen är risken mind- re att vi blir påkörda av den bak- ifrån: kommande trafiken. Men. na- turligtvis är det säkrast att om” så låter sig göra, stiga av vägens kör- bana då bilarna passerar. En god sak är ' också, och det gäller: inte bara fotgängarna utan alla: slags tråfikanter, även bilisterna, att in- te. i onödan vara ute på sedan det blivit mörkt, arför finns reflexma Vi Hade stora, ”svärigheter' med att få tag i den reflexmateriel, vi behövde. under våra provkörningar. SVENSKA BILPRODUKTIONEN 4 or ÖKADE FJOL : De . venska bilfabrikerna. kade ,:under "1962 151.568 bilar 15" under 1961, Enlig! lindustri- och Bilgrös-- gs ” produktionsstatistik, nu tf eligge! i ] i Ä personbilar och: stativ ie ar; (109.853 under 1961), 2.345 eselbussar,- 4.194: (3.659) bens drivna ” lastbilar” och, 15.836 (16.007) dieseldrivna lastbilär. Ax "”personbilarna ” exporterades 45 90: och av; lastbilarna och bussarna 61 46. Mn be tet Sv POLITISK LÖGN EE ”"Det' var "inte "Adolf Hitler; som uppfann folkbilsidén; Redan ' 1932 började 'dr Ferdinarid Porsche ”skis- så på en ”Volksauto”., Uppdragsgi- vare var först Zändapp-Werke, 'se- nare NSU-Werke, .:', 03 iv När det mesta var gjort, nappade Hitler på tankegången. Men redan 1910 lär det ha funnits ett begrepp ”Volksautomobil", " säger Richard von'Frankent g i en nyutl bok ”Auto's”. SS ij kom "en . annan. yngling . bakifrån, repr "för tjä ganisationerna med undantag: för den'' strejkande -tjänstemannakar- tellen/ 3536e fen en Frågan om en utvidgning av strej- ken för tjänstemannakartellens del är alltjämt öppen, men avgörandet väntas falla i "början' av" veckan. arbetsnedläggelsen = till flygfältets markpersonal och internationellt stöd för att få Finland förklarat i tele”, tull-;' post-, flyg- och sjö. fartsblockad. ” . : Enligt uppgift pågår ett febrilt arbete för att till måndag få fär- dig den regeringsproposition i lö- nefrågan som skall överlämnas till riksdagen, eventuellt redan på måndag kväll vid en:extra presi-. dentföredragning. Propositionen torde basera sig på det av. förlik= i id i HFD Slmini. Lindholb har upp- C manat samtliga expeditionsche- fer i statsdepartementen samt che-| ferna för statliga verk och myn- digheter att vid Y ing av tjänster tillse att dessa ej uppsät- tes under rubriker enbart för man- liga eller enbart för kvinnliga tjäns- ter. Någon könsdiskriminering får inte finnas, Så nu kan det inte bli några missuppfattningar om vil- ka som får söka. Kvinnornas ”fri- hetskamp” har varit hård Men re- dan för flera hundra år sedan fanns det dock kvinnor som skaffat sig stor ryktbarhet inom fack som 3, pr Reino Kuuskoski, framlagda 'med- lingsförslag, som har förkastats av alla begärda tjänstemannaorganisa- tioner," och .som innebär att sta-. tens löneutgifter stiger med ca 8,5 miljarder gamla mark genom tjäns- temannalönehöjningarna, .er Franska strejkande - får kyrkokollet tidigare haft monopol på. : 1856 ett minnesår . «>: för kvinnosaken ””Om kvinnokönets naturliga hög- het” predikade redan Thorild i sin ofullbordade skrift 1793; och i den framfördes väl 'de första :revolu- tionära. kvinnosaksteorierna i vårt land. Men det var först Fredrika B ' PARIS (TT-Reuter)' >. CC Prästerna I många församlingar kolgruvedistrikten i norra Frank- rike skänkte på söndagen kollek= ten till de 240.000 kolgruvearbeta-: re .som fortsätter. sin strejk för högre löner. a Varken arbetarna eller regerin- gen visar några tecken på att vack- la:i sin' beslutsamhet att segra i konflikten. Regeringen befarar att löneökningar ' för: gruvarbetarna kan leda till inflation och skärpta lönekrav: inom > andra sektorer. av. Närmast planeras en utvidgning av den statsägda industrin, -'' . söder. om stora Svåra ungdomskravaller .- - STOCKHOLM. (TT) Jättelika” kravaller” utbröt: på lördags : "kvällen i Stockholms centralstation till följd av att två polismän : orshändertog tre" spritpåverkade ynglingar utanför korvbaren strax t 'centr: 23-tiden postéradé utanför” korvbaz ren vid stora ingången och iakttog skorna"i baren länge klagat på: att ungdomarna - uppträtt” mycket stö- |, rande... ”. Mi fa "Tre. ynglingar; som 'var spi verkade .'och . uppträdde : skrän försökte komma. ini baren men po- lismännen .hejdade dem och sade åt dem-att. gå därifrån, Då kruf: fade en av ynglingarna till Forssell för att ta sig in, men 'denne tvin- gade ned ynglingen på marken. Då drog Forssell'i kopplet medan den tredje. 'uppviglade den folksamling som '” bildats, '.och så var bråket igång. Under. det att Forssell "och hans kollega förde de tre ynglin- garna ned till poliskontoret i tun- lpl växte folksamli; till närmare 300 ungdomar, som skräz nade och skrek. ' MN TN Förste. pol > på lördagskvällen tjänstgjorde som överkonstapel på Centralen be- j et. under "kvällen" vällde in”s r 'mellan 1 25 år, som på grund av di alstälionen som sin Iekplats.: : / ungdomarna. där, sedan försäljer- | vände. hundar och deras förare tog . -tLullibelle- ån, | törer » - Under. bråket hade. man uppsökt... Bo Forssell; som ;« stora grupper av ungdo-. HUNDAR INGAV RESPEKT "ungdomarna såg sig "de sex närvarande polis- männen;tvungna att dra'sina'sab=' lar. Då detta inte hjälpte, skaffade" man förstärkning "och när” denna anlänt 'i form” av två” respektingi-.- det endast 20—25 minuter att d bort massan från, Centrale; jourhavande tågklareraren : som i högtalaren. uppmanat alla icke-re-" sande - att lämna centralstationen men detta: hade. föga ' effekt. Först när hundarna kom och visade 'sina vassa tänder. började ungdomarna att respektfulla dra sig mot utgån-! garna, sf tee to öl Li "Ytterligare en yngling 'måste oms” händertas, uch de fyra omhänder- tagna ”ynglingarna "är: i åldrarna sida, men dessutom en dörr på . Sveriges. första — vänsterstyrda buss helt förberedd för högertra- fik levererades nyligen till Billin- gens Trafik AB i Skövde Leveran- sen är särskilt aktuell eftersom pro- om högertrafik skall lig- Den glesa väg I fors avslöjar ofta inte mycket av vad ' sum döljer eg på vagen, — Fat- gahgaroa behöver där skydda Ng med reflexer och biltsterna körs” med aminat Dalvljust - - Nu har jag stått här I 15 mise nuter! ” — Och Jag har suttit här I 30 år, 4flöäsman SA »stoxcmuleri» dämänhoten vil könmat A orter och många andra tätorter s gas fram i riksdagen inom de när- maste veckorna. 2 Beslutar riksdagen att högertra- fik skall införas i Sverige, bety- der detta, att en buss av konven- tionell typ måste byggas om för ca 40000 kr. Den Volvo-buss, som Bil- lingens Trafik AB nu köpt och satt Första högertrafikbussen levererad från Bilden viser Sveriges första väns'erstyrda buss helt förberedd för S högertrofik. Som det framgår av bilden har den dörrar på höger på ett Volvo-chassi vid Svenska Karosseri Verkstäderna i Katrine : holm. : : vänster sida. Karossen är bygd in i trafik, kan omändras på några minuter för en minimal kostnad. I inköp är visserligen den nya buss+ typen ca 4.000 kr dyrare än en van-" lig buss, men den summan tjänas säkert in enbart på att all stille= ståndstid för ombyggnad kan und- vikas. =" : st " Karossen till högertrafikbussen är byggd på: ett - Volvo-chassi - vid S ka Karosseri Verkstäd i Katrireholm. Motorn är en 6-cy- lindrig Volvo-diesel med turbo på 150 hk. Bussen är dessutom utrusy ad med s k norrlandsväxel HIMLASTORMANDE KÄRLEK Ett 27-årigt hembiträde från Es- sen i Ruhrområdet har irrat kring halva jordklotet på grund av en lidelsefull passion för den. nume- ra bortgångne filmstjärnan Cary Cooper och nu hamnat i fängelse för de stölder hon förövat i Väst- tyskland, Holland, Frankrike och Schweiz för att finansiera sina resor. Flickans odyssé började 1960, då hon liftade till Portugal för att i därifrån som = blindpassagerare komma med ett fartyg till USA. Men portugiserna grep henne och skickade hem henne till Tyskland. Något senare reste hon på sam- ma sätt via Wien till Marseille, där hon av en purser smugglades ombord på ett fartyg och hamnade Colombia i Sydamerika. Där blev hon bekant med en tysk flygplans- förare, som tog henne med till Pa= nama, upptäckte man Otur hade. hon där också, hon greps och skickades tillbaka till Tyskland. Men hennes papper var inte i'ordning och hon släpptas in- te i land i Hamburg utan fick föl- ja med till Antwerpen. Från Hol- land ville hon som fraktgods resa till USA, skaffade sig en låda på flygplatsen, försåg den med en fingerad adress i Chicago och pla- cerade sig själv i lådan. Men där| . on . också svindeln ol är både lönande och roligt sände henne tillbaka till Essen. Flickan sade inför rätta att hon trodde att hon var galen, men en psykiatrisk expert - ansåg fullt frisk, Domstolen gav henne 15 månaders fängelse, Att läsa ANNONSERNA FELT som utövade något varak- tigt inflytande, sedan hor efter sin Amerikavistelse börjat stifta kvin- noföreningar och 1856 utgivit ro- manen ””Hertha”: med :myndighets- och bildningsfrågorna till tend Under det dåvarande liberala ske- det gingo reformerna till en bör- jan raskt undan; År 1245 genom- fördes lika ; arvsrätten, 1846 : nä- ringsfriheten för kvinnan, 'som yt- terligare : kompletterades ' 1864, 1858 lagfästes ' kvinnans myndighet :vid 25 års ålder och 1884 vid 21, och så 1863 kommunal rösträtt för kvin- nan, som en :naturlig följd av rät= ten att själv råda över förmögen- heter, ör På 1850-talet hade" kvinnan "fått tillträde till. en del lägre statstjäns- ter" och" därmed "följde" ocks förberedande kurserna därtill,:' så- som i Musikaliska akademin. Gym- nastiska:' centralinstitutet och Konst- akademien; samt:folkskollärarinne- seminarierna.: År 1870 fick kvinnan ä an ogerihetsexamen, Den förstå 'stu- verksmätrikeln, .r; ogenhetsexamen hade :det/ vit. möjligt :att: studera: -medicin' och praktisera som läkare och, 1873 fick: kvinnorna rätt att avlägga alla examina vid teologiska fakultet. Vår första kvinnliga" legitimerade läka« re (1889): var Karolina :Widerström,' OrPpr Marat gynekolog, med hed dr vid Ka- rolinska institutet 1933. ” i Som vi vet-är kvinnan inte läng- re hindrad från att bli vare sig ju- rist och sitta i domstol, och ej hel- ler är predik henne förment, : ” 67 kvinnliga präster . i USA 1870 | » Vid genomgång av gamla tidnin- gar finner man en allmän reform- iver överallt i världen då det gäll- de kvinnans möjlighet att på ar- betsmarknaden : jämställas med mannen. Som till exempel i Ame- rika, Chicago skall vara den första stad . som blivit -”betjänad med kvinnliga jurister och där fanns 1870 5 stycken. Är 1873 erhöll Iowa den. första kvinnliga edsvurna ad- k och i mor Utah fördes juridisk talan av två kvin- nor samma år, HT Det största motståndet har ju kvinnan mött när hon önskat rätt till prästämbetet. Men i USA har kvinnor tidigt uppträtt 'som. reli- gionsförkunnare och" år 1870, var 67 kvinnor :skatteskrivna' som 'ut- övare av predikoämbetet., ' +- I -Kalifornien öppnades vid sam- ma tid ett universitet för båda kö- nen. .utan . åtskillnad och .till .och i med 'så. långt bort som- i Inkas gamla huvudstad hade då de nya grundsatserna' funnit tillämpning. En ung dam i Peru inlämnade 1875 en ansökan om 'att få idka studier för juris doktorsgraden, på vilken hemställan ' landets justitieminister svarade att republikens lagar kän- ner ingen skillnad” mellan könen av den. beskaffenhet 'sörå hindrar en kvinna från att studera juridik. i Fransyskan tidigt frigjord” Redan ' under 1800-talets ' mitt märkte sig inom medicinen. En ma- medlem: av läkaresällskapen i Pa- 'ris, Berlin," Bruxelles och' Brugge samt "hade i europeiskt rykte: som obstretisk . (alltså -lärän. om förloss- ninäskonsten) '. skriftställare, : Hön var också medlem av styrelsen för Maison Royale de.Santé m fl mak påliggande uppdrag: -- 5... "> Paris + blev' medelpunkten"; kvinnliga medicinare och 1874 fanns 21."sådana. studenter vid . Ecole "de Medicine, ”.därbland l i- kariska ;som" ryska. vÄren närmast därefter i var , fem ” fransyskor, .sex engelskor .och elva ryskor inskriv- na. vid medicinska fakulteten i Pa- rätt, hölls för henne en fest i Chi-- : fanns i Frankrike kvinnor som ut-|. dame ”Boivin, som avled 1841, varj' garna har åtskilliga” kvinnor redan tidigt ägnat sig åt mera manliga sysslor och då främst i Amerika, naturligtvis, bör väl tilläggas. Så= i; teuppbör Vv ve SS kvinna —"brandehef. ' Och: när man var sysselsatt med anlägs; gandet aven: järnväg i trakten av New Hampshire var en medlem av det täcka könet ingenjör och banläggningsledare. a to När den amerikanska kvinnän, för åtskilliga år sedan fick rös cago. Därvid talade borgmästaren: till det feminina könet och avslu- tade talet med orden: ”Jag ber:'här - att få föreslå en skål för kvinnan, förut vår överman, nu: vår jäm= Nils Berggren r kunna beröm- långvarigt fri- sinne i detta sammanhang som Ita- lien; bland -universiteten har i syn-' nerhet ' Bolognas' utmärkt. sig, Så långt tillbaka : som : 1209 'gavs där "ljuris doktorsgraden 'åt en kvinna Betisia Gozzadini, och ''1380 'blev Maddal. R i i | lagkunskap. 1700-talet var rikt på "utmärkta italienska : kvinnor . vid universiteten. I Bologna, blev Laura :; | Bassi 1735 professor i filosofi, Ma- ria. Gastana 'Agnesi 1750 professor i matematik och Clothilde Tam- broni 1794 professor i grekiska, ', "Kring : mitten "av århundradet framträdde Anna Marandi Mazzo- lini vars make innehade den ana- tomiska lärostolen. . Han blev: av sjukdom ur stånd att arbeta' och hans kärleksfulla hustru beslöt då att försöka upprätthålla. hans ålig- ganden, På detta sätt blev hon anatom och utförde hans föreläs- ningar dold bakom ' ett förhänge. "Hon ' vann : rykte . och . erbjöds en lärostol i Milano, men avslog an- budet och kvarstannade i Bologna till sin död 1774. Hennes anato- miska vaxmodeller var ännu för några år sedan en stolthet för det anatomiska 'muséet i lärdomssta- den. Kanske finns de fortfarande där, "> : Många praktiska yrken för kvinnan märkeförsäljning. : Ett nytt brev=' märke kommer . varje år, Årets ' sens - utbredning bland ungdom i. 1 milj, som utföres av scoutledara-' och andra' vuxna 'på en månads ef. '' fektiv tid. Hela behållningen till faller oavkortat scoutrörelsen. - "Fn finns det scouter i bortåt 10 olika: länder. I Sverige är. 150.000 ungdomar och ledare. anslutna till scoutrörelsen. > Skogsstyrelsen” .« = Ne har på framställning från Skogs= vårdsstyrelsen i Hallands "län be slutat att från 1 juli omstationé länsskogvaktare Sven ' Svensson från Laholm till Varberg med ar= AA betsuppgift att förestå länsskog«.. Oberäknat de vanliga studievä-, ”Förhör vaktarområde 2, lunda hade staten Ohio en kvirnin= .,: dschef och i'Jowa" on alla åldrar. Brevmärket bidrar till: att säkra den nödvändiga ekonomis« ' ka bakgrunden: för' scoutrörelsens : :x och fortsatta utveck= ingen beräknas bli 1,3 vt med kvinnliga akademiker i Paris | Senaste nytt 28 — alltid i LAHOLMS TIDNING | sr 0 i. "> ysdagen" Yen 12 mans 1983:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.