: ” nämligen ' I grunden > ” Tisdagen den 19 mars 19097 al | Y— =LT - DEN 1 MARS 1963, Statsförvalmingens rationaliserin Rationaliseringen av. före- tags- och förvaltningsorganisa- " tionen "inom "näringslivet har under senare . år fomgått i snabb takt och resulterat i be= tydande' ekonomiska ' vinster. Ett exempel på vad företags- expertis från näringslivet kan - betyda i detta avseende utgör .bör prövas. 2 den s. k.: operation Nicolin i det samnordiska "flygbolaget ” SAS, genom vilken bespaning- . ar av mångmiljonmått inbrag- des. Inom statsförvalltningen har, såsom framgår av statsverks-' - propositionen, vissa åtgärder "vidtagits för effektivisering av rationaliserings- öch revisions-- "+ anställda personalen. Med till- verksamheten. Men - initiativ till allsidig: översyn av den ständigt svällande civila stats- , förvaltningen för klarläggande . av möjligheterna dill rationa-; lisering och effektivisering och därmed till besparingar i den I en motion” till årats. ”riks- dag - här hu ' niksdagsmännhen '- märksamheten på den -i och Dahlgren' 'och Gustafsson, i ' Kårby. påpekat dessa förhål- . landen - och framhållit. att åt- . . gärder av typen Nicolin med - 'och -amanueneskunser. : Då det|:- skulle "medföra stora ekonomiska vini ster inom statsförvaltmingen. säkerhet kunna Som "exempel på till synes bristande - -rationalitet :-statsförvaltningen nämnes där= vid den nuvarande tiksbanks- - organisationeri. Riksbanken" har går - utöver det själv- | klart mödvändiga huvudkonto . ret i Stockholm — 23 avdel-” sinom” ningskonitor i landet. Under år desga . 1961. uppgick - kostnaderna för ' + avdelningskontor" ; drygt 6,2 miljoner kronor, : varav " nänmare "5,2 "miljoner + kronor utgjordes av löner. Un- der 1950-talet "började "det emellertid . alltmer ' klarna . satt - denna "vidlyftiga organisation ' med hänsyn. till 'hrist på reella arbetsuppgifter . och mot bak- av bankväsendets .- konsekvent utbildning av stats- vidgade och alltmera rationel- "la verksamhet, ,tenderade . att. framstå som ett självåndamål: "+ Riksbanksorganisatiorien tvaktades på sina håll som en försummad dell 'av statsförvalt- ningen. Redan 1952 hade redo- visats en resultatlös” organis: tionsundersökning. . Bankofull; mältige” har därefter. under årens ..lopp. genom, olika. uf- redningar sökt få till-stånd :en.: tionaljseringsorgan synes mo- malionalisering och effektivise- ring av riksbankens :verksam: het och därvid undersökt mö; ligheterna att. t tillföraj iksban=': kens avdelningskontor nya ar-. betsuppgifter. Detta arbete har. icke särskild" framgång. I en kom-. : mättéskrivelse tll " mäktige i juni 1961 framhålles emellertid +be- krönts med bankofull- sålunda att det varit mycket svårt att finna på några mya arbetsuppgifter, kunna. komma 'att bättre mö-' tivera ett bibehållande i dess - helhet "av riksbankens ålder-”, stigna kontorsnät. Det här wedowisade exemp- let — wiksbankens organisation : som "skulle — ger enligt molionärerna ett ganska” , belysande prov: på trögrörligheten och konsenva- tismen organisatorislst sett nu- mera. i. den, statliga förvalt- mingen, I många fall synes man genom" ett ' slags . konstgjord - andning söka hålla vid tiv ele- ment i byråkvatien, som efter - hand ;visat sig sakna existens-' berättigande både socialt och företagsekonomiskt, Det har anser motionärerna varit myc- ket svårt. att komma till rätta A IT= LU Oo " med konservatismen och by- råkratien i en snabbt svällan- ide stelig förvaltning, . Emel- lertid anser nu motionärerna . att varje möjlighet till rationa- + lisering och " effektivisering måste tillvaratagas och de fö- ”reslå "därvid två vägar som 1. Systematisk vidarcutveck- ling av främst högre statstjän- Sn . stemän, - statsförvaltningen ti jämförelse med t. ex. näringslivet och den militära — -- statsförvaltningen länge: släpat efter i hög grad då det gäller vidareutbildning och högre . utbildning av den Det är känt att den civila fredsställelse noteras därför att]. NN Kungl. Majit i statsverkspno- positionen vid "innevarande års. riksdag 'aviserar en' viss expansion av kursverksamhe- ten för att främja effektivitet statliga verksamheten har inte och: rationell hushållning. Ci-|- — tagits. ilminis Vi tern: synes dock:i för- | På bal is skulle man vid åsynen av den unga cyklisten härovan tro att hon — det är faktiskt en. hon. —— befinner sig. Vid en närmare titt på bilden upptäcker man emellertid att hon, ingalunda är: ute. på hal is men däremot på hal asfalt, Isen förvandlas just nu med fart till vatten. vå. ren är kommen, påstås det, ehuru det är svårt att fullt kunna finna att så är felet så dimmiga och ” : "mörka som dagarna framträder. Men det ljusnar väl. 4 SM- SUVERÄNEN BERNDT a "SLOG DIREKT UTOMLANDS "Berndt ' Jansson är suveränen i[- "Berndt Jansson är tekniker och -- . tillförlislighets-SM, Sedan 1956 har det han inte på ett ögonblick kan han tagit två mästerskapstecken o.|”fixa” . mitt under en brinnande varit - pinnhålet från seger, tre | tävling, ja, sånt finns knappast. gånger, :' Sedan en tid är han serviceingen=" I år har Berndt fått chansen att jör hos Scania-Bilar i Stockholm - | blanda sig i den internationella ral. | efter att i många år warit verkmäs, lystriden, Den chansen ' har han |tare med just motorer som främsta verkligen tagit vara på, Efter tre specialitet. körda tävlingar leder han nordis- Erik : "Pettersson, Jerka” kallad, ka rallymästerskapet: -:med över- | är den kanske mest meriterade av lägsna 38 poäng, - bilsportens kartläsare. Han lotsade - Fullträffen kom i premiären — | först, Carl-Gunnar Hammarlund till rally Bore; Där jagade Berndt VW- | två SM-tecken i tillförlitlighet 1955 ' kamraten Rune" Larsson i. 75 milloch 1956, När CeGe sedan gick ö- och slog honom på de sista 5 mi-|ver helt till svundbanesporten flyt- len. De två presterade en körning | tade; ”Jerka” -— som är chef för '" som placerade en sådan storfräsare | Scania-Vabis bilskola i Södertälje i rallysammanhang som t, ex, Erik |— över till Berndt Jansson och är Carlsson långt efter i prislistan. I| alltså delaktig i Berndts fina SM- Finland två veckor ' senare 'hade serie. liksom nu i hans ledning i Berndt segervittring "på mnybt när|NM. han fick besked om att storfavori- Det är alltså ett rutinerat. . och = ten. Pauli Toivonen fastnat i snön. | väl samspelat' Par: som efter tre Han satsade då för fullt — med | körda lopp leder rally-NM; Fyra resultatet att han själv rasade in i|tävlingar återstår alltjämnt innan en snödriva och fick se den häg-|nordiske mästaren är, korad, men rande : segern . förvandlas :- till. en | vem det än må bli så kan man re- sjundeplacering, I Norge, en vecka | dan säga att Berndt Jansson kom- "sta hand ' koncentrera upp- för sig observanta lägre för- - valltningspersonalen. + genom vissa elementära grundkurser - gäller "chefstjänstemän m. fl; i "den civila förvaltningen” ges ingen vidare klarhet om civil- " ministerns”. intentioner. 'Där-. emot sägs att det — riktigt "nog — inom | personalutbild- ningsberedningen alltjämt på- "överväganden -angående "kurser i bl.a - arbetsledning, | - organisandon och kursadmini= .stration. m, am, Alt i allt be- "räknas dock ' den" civila" stats- | förvaltningens kurskostnader : " 1963/64 "uppgå till ej mer än 0,65 milj, kronor, ' Enligt moktonärernas” upp- långa och gä svårt "att bär Därför gäller det att redan från början; ge, trädet en ändamålsen- fattning är det bl. a; med hän- "syn - till : behovet 'av:' rationali” sering av. den statliga förvalt- ningen .nödvänldigt att. snavast "utreda. möjligheterna . att . an- ordna”. en .. målmedveten / och tjänstemän. i” chefs: och" mel- lannivåer, innefattande t.; ex. administration, . organisatio "teknik, företagsledning, före | sering, arbets-- och personall- "Jedning Mm. m. ; 12, Sakkunniga successiva | ra- N Sfätsförvaltningens e egna. rat lonärerna'. erfarenhetsmässigt otillräckliga för er effektiv rat stonaliseringsövervakning '- av den civila. statsförvaltringen, i dess helhet, Det är därför en- ligt" detas mening nödvändigt att snabbt ' utreda möjligheter-' na att i samarbete" med veten. |. skaplig expertis, " t. ex. vid handetshögskolorna och: möjlis gen även med hjälp av fack- » män inom ' välkända" konsult- företag beträffande . företegs- ledning ' loch ' personaladmini- statlig aktivitet, tt. ex. genom snabba och punktvisa effekti- + vitetsundersökningar inom skiftande statliga förvaltnings- områden, i syfte: att klarlägga möjligheterna till -effektivise- ring och wationalisering. . Det 'kan härvid också :'vara lämp" ligt att anlita erkända" Lexper” ter från näringslivet. - "Så långt motionärerna. Här. "med är för första gången tan- ken på'en operation - Nicolin - inom .statsförvaltningen fram" förd på så hög nivå som riks- dagsplanet.” ” EL I : | skadlig, unga: träd: En allt” för hård ber skärning kan. -inverka" så av allt för många år går innan trädet. bi jar. "bära. frukt... Träden” kan; bli mer kä frukten ” blir” ofta mycket stor : ”ö. : dåligt hållb rf, få pricksjuka. alltså. göra ,både nycta och skada, såsom - besprutnirig och Hartgallving. . stration' m.m; organisera ent. hela vintern. Den måste dock vara avslutad - innan. knopparna börjat av blotteoprersa och vid en sen beskärning . blir. även "träden förr 'svagade, De yngre träden bör man däremot vänta med tills den sträng- VARFÖR SKALL; MAN BE. og. SKÄRA: FRUKTTRÄD? "Ett-: "obeskuret ; träd. har: oftast liga grenar, som. har ra. en. stor fruktskörd. eller Juft / eller" Besprutningsvätska kan komma”, till "frukten och den)” blir då oftast grön och outvecklad och 7 ”angrips' lätt av. Svampåjukd - mar". och måste Hräden, hållas öppna så” att ågsekonomi, kontorsrationali- | trä bli En effektiv" besprutning blir då |" lätt att utföra och likaså både kart. gallring och skörd. skadeinsekt€r.-' ör En felabutig" beskärning kan vara synnerhet" när det” gäller Cd MJ änsliga för frostskador 0. lös och. benägen att "Beskärningen kan ningen i skall: ; man - inte : glömma jandra likat : viktiga" odlingsdetaljer dsting, . - jordbearbetning, » FRUKTTRÄD... ” Efter, .den stora fruktskörden' i fjol har: många grenar-tyngts. ner och ligger > kanske knäckta - eHer fläkta. "Sådana" grenar bö han tas bort. Sedan börjar man i första inifrån och sågar bort allar grenar som" sitter. inklämda; så” det , blir god plåts' för de som lämnas kvar: Sk. vadtenskott tas bort, såvida inget "eventuellt "skulle" behövas för "att fylla "ut "någon" lucka i trädkronan. Även” alla". dubbeltop= par "och . gaffelförgreningar, z avlägs- :I nas för itt "hindra Mäkning. "Många "| okunniga "trädbeskärare sågar av alla grenar som de kan nå från marken. Det 'är naturligtvis felak- tigt, för därigenom driver man trä den i höjden. Tvärtemot så - skall vi sträva efter att få” låga och breda, öppna och glesa träd. Där- för skall: man såga” ner "de höpa topparna och detta. gör. man över något ätåtgående gren... Den frukt som sitter högt uppe blåser lätt ner och är alltid svår att: skörda. När man sågar av grenar bör det ske intill deras utgångspunkt, wid den s. ks grenringen, så det inte blir några nabbar eller tappar sit- tande, dels. ser "det fult ut, dels]: hindrar det läkningen äv såren, : När de större grenarna som sut- at olämpligt är - avlägsnade, ' "bör vi även göra något åt fruktveden. Fruktved . kallar men "de smågre- nar, som bekläder de större huvud. grenarna och som har till. uppgift att bära frukt. Den fruktved som sitter inklämd och beskuggad vid grenarnas bas kan tas helt bart, det att få träden att bära så snart Om -fruktveden .är för tät: och lång, skall den gallras och göras kortare, 'Skulle 'det finnas: många ettåriga skott på grenarna bör en del avlägsnas helt och de övriga lämnas kvar orörda. Följande ' år anläggs - blomknoppar .. på : dessa skott och året därpå ger de frukt. Alt klippa in sådana skott mer el- ler ' mindre hårt, som man ofta ser, resulterar bara 4 att. det'följande år blir ännu 'fler' skott. Om nu de gamla träden inte har warit gall- rade > på: flera” år och : därför är oerhört . täta, . är det lämpligt. att fördela den | hårda. ' gallringen" på två år, för att undgå att träden skjuter "en : mängd . vattenskott. Skulle något träd däremot ha all- deles stannat i växten, kan det för- yngras genom att man skär in alla grenarna, Då börjar trädet att växa igen "och kan åter ge älutvecklad YNGRE TRÄDS När det gäller "beskärning . av | yngre träd går meningarna isär. I- beskärning och ibland en svag så- [dan och ibland. ingen beskärning alls," I en ' yrkesfruktodling: "gäller som möjligt, även: 'om man: ibland måste ge avkall på trädets utseen- de, För 'en:husbehovsodlare ställer saken sig” 'ennorlunda, "för visst vill man" även "där ha" frukt på träden, blir" vackra 'och starkt uppbyggda, eftersom de i kanske skall bli ståen- de "en! hel 'mansålder, - En yrkes- fruktodlare , lär; sig' genom ;- daglig kontakt: med sina träd hur. dessa skall" behandlas. En husbehovsod- lare' måste däremot ha fasta regler att rätta sig efter för att han eller hon inom.rimlig "tid skall lära sig -trädbeskärning. . Grundreglerna ' i ett sådant beskärningssyetem i är att en; genomgående mittstam. Varje grenserie, består av itre huvudgre- nar och avsfåndot mellan serierna bör vara minst 80 om, Från huvudl rar .växa ut i sidled för att fylla luckorna - mellan, huvudgrenarna. Alla emågrenar, som växer ut från ler från mittstammen kallas frukt- Vid första årets beskärning be- håller man toppskott och tre all- sidigt riktade sidoskott, som skall bli huvudgrenar och de: andra klipps. helt bort, De kvarlämnade sidoskotten klipps av omkring mit- itåtriktade I Toppsk lämnas ca 15 cm högre. . i " Andra året sporrbeskär man si: doskotten på - huvudgrenar och mittstam.' Ledskotten, dvs. grenar- nas yttersta ' skott, inkortas', vid skottet lämnas ca 15 cm a högre än ledskotten, "+. : : Tredje eller fjärde året är kan- ske träden i så god växt att man kan välja ut skott, som passar till tilläggsgrenar.” Avståndet från. hu- vudgrenarnas bas' till tilläggsgre- ra ter. Eventuellt kan man fjärde å- ret anlägga den andra grenserien. der ledskotten över 5—6 knoppar ty den frukt som 2 kommer där blir u - och den likaså sidoskotten på gre- då regel inte tillräckligt utvecklad. | CAv trädgårdsmästere Carl A. Klang, Alnarp SN bland har man förordat :en hård : men: lika. viktigt är det att träden | man anlägger två" grenserier, från | grenarna får sedan s. k. tilläggsgre- | tilläggegrenar, och huvudgrenar el- |: ten men i samma plan och över | & mitten eller något högre och 'topp- | :-. nen bör vara ' minst. en halv me-|' Först sporrbeskär man två eHer tre . av de sidoskott som finns strax un- |. efter 180-mila-rallyt . i Finland,|mer att återfinnas i toppen: efter ' - blev det så en andraplats för det! den fina inledning han har fått. väl samåkta ekipaget Berndt Jans- | ” M TT son/Erik Pettersson, ,';' nanas översida och på mittstammen. Alla övriga sidoskott lämnas orörs da, Har: man sparat 'skott till en andra 'grenserie 'inkortas dessa till ca 25'cm längd;' och ledskotten i första” grenserien: klipps av. i un- gefär samma plan. Tilläggsgrenar- na inkortas så att de blir något kortare än huvudgrenarna. Nu är faktiskt trädens uppbyggnad fär- dig. Under 'de följande åren inkor- tas ledskotten allt" "mindre och när träden är" 6-8 år gamla slutar man helt med detta; Nya tilläggs- grenar 'anläggs där utrymmet tilll låter" och" i övrigt får kronan ut- vecklas fritt och man över går till att endast” gallra träden som tidi- gare omnämnts.” > : SE : "Till sist skall” påpekas att bigar- råträd ? inte" tål” vinterbeskärning. Efter den första beskärningen kan man i fortsättningen utföra beskär- ningen" av dessa i jul månad.” . Ett segervant ekipage — en sam bi Berndt J: Nn vid rate "ten på Volkswagen 1500 och en 1 påpasslig Erik Pettersson som lots vid karta och strålkastare. Knäreds Haniverksförening. vill har bättre postgång i samhället . frem om en utvidgad och bättre postgång samt bredd-: or: Es ping 'av Storgatan" fanns med bland de frågor, som be- ”""händlades” när Knäreds” Häntverksförening påtlördagen!! . årsmöte på Gästis under stor tillslutning. "av. medlemmar, Mötet öppnades och leddes av ordf. fabrikör Mauritz Lars-' -- SO, "> Årsberättelsen föredrogs . och av densamma” framgick, att fyra nya medlemmar under året ine: gått i föreningen. Styrelsen om- . valdes. med undantag av fabric kör Oskar Svensson, som un" ' danbett sig 'åbtervell I hans stäl- le: valdes målarmästare Gösta Karlsson, - Vegefors. . Ordföran- den tframbar ett varmt tack stilk fabrikör... Svensson = för ' hans mångåriga arbete som kassör och "styrelseledamot i förening> é en. ee - Till rlingsombud ' ” omvalidés ' frisörmästare Alf Svensson, in--' dustriombud ' fabrikör . "Maumitz ; .. | Uarsson, : wewisorer verkmästare d Erik Jönsson och byggmästare - Helge Johansson; Till represen-" tanter vid distriktets årsmöte i Halmstad valdes Mauritz Lars=- . son' och fotograf Gösta Carls . son, suppleanter kvarnägare Vi- > king 'Person och; entreprenör. Ove . Karlsson, ÅÄrsavgibteny bes . > stämdes till 35 kr. Tid för nästa ' ordinarie månadsmöte bestäm. des till den 25 april, En det'ta- terna frågor diskutenades.'' Styrélsen . konstituerade. sålunda: . Ordförande " Mauritz Larsson, sekreterare. fotograf . Gösta Carlsson, kassör Ivarn-:-' ägare Gösta Jönsson. Övriga sty= . relseledamöter kvarnägare Vis ' king Persson, fabrikör Ale Gus-' tafsson, rörentreprenör : Ove Karlsson, målarmästare . Gösta Karlsson, ' klubbmästare Ake hv 'mötesförhandlingarna Efter vidtog - supé samt utbobtadeg gåvor, som gav ett gott nebtio till föreningens kassa. Ef- teråt vidtog "samkväm och allt gick i glädjens och trevnadens « | tecken till långt fram på små- a, För musik och un- derhållning svarade med wvan= lig :briljans farniljen Åke Rem=. dha och Åke Jönsson - ” - - — Biobesöken "minskas alltmera i Västtyskland sedan 1957, medan televisionabonnenternas antal visar en brant uppåt- : -" gående kurva; 1956 var det 800 miljoner som besökte Bio- '. graferna, 1961 var det mindre än 600 miljoner. Samtidigt . nedgick produktionen av underhållnings- och kulturfilmer ' >> till resp. 79 och 321. (1961). 1960 producerades 95 under- : "> hållningsfilmer, 1959 t. o. m. 106. Bara reklamfilmer öka- : .. des och denna" produktion satte. rekord - med , 893 filmer ; under året 1961. På grund av' de sjunkande besökssiffrorna stängdes en hel rad biografer; som under 1961 minskades ' med 284 till 6.666 trots det att en del nya biografer öpp- nats. Televisionen blir. däremot allt mera "populär. 1961 ' . fanns det närmare 6 miljoner TV-apparater i Västtyskland, . Under årets lopp närmar sig antalet 7 'miljoner strecket, Sakkunniga räknar med att intresset för. TV kommer - att: hålla i. sig. under det att biobesöken fortsätter att minskas, en SOLGÅVAN -TILLBLINDA| EE900826,. v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.