LAHOLMS TIDNING Onsdagen den 20 mars 1983 Träkiorn med radio”, och ,ci- garett-tändare än nu i "handeln ' och nästa års modell kan. följ- ”aktligen väntas vara- "försedd" med TV, bandspelare, bar, radar och ekolod, Allting går framåt i "dessa dagar : och något undantag utgör härvidlag inte. en;sak som , går . På. larvfötter. / Annars. förefaller utrustningen vara väl rikligt till- - tagen. för. ett. redskap med, här vudsaklig , uppgift att. vända jor- den för att hjälpa d + upp i Jjuset att inandas, vårluft dagens. frågor” a ter RAR KL RER RR AR " Haga följaktligen 8.000 liter — och ' dessutom material till en päls, det sistnämnda tyvärr, bara; en gång . Vad vi ”absöla behöver |'- Je "är en kossa, .som ger klöver ' mjölk . och smör och ost och kalvar.: Krusse talade 'med”' allvar. Andra länder har kameler « sor ger mjölk och smör på faten |" så på dem vi har i' staten , "absolut det något. fel är! ov "3 blev: avlöst av en sj be 2 < sovjetnöt, . gen. och jag kan i Fb Vern FT innan de blir spisade av måsar och "andra 'vilddjur. Den :'sjungande traktorn presenterades redan: för flera år. sedan och det är antag- > ligen av rent förbiseende från de- - ras, 'sida,. vilka, har. till” uppgift -. att plocka fram nya. sångaridoler "fått lyssna till den . sjungande traktorföraren, Vi Behövér knap- past misströsta, han kommer nog. :' -Traktorerna går så sakta. så hän - har. bara inte. hunnit fram ännu.” Den traktorn” som a gick gungande. vs ne I . gri: . kring åker och kring äng.” ! , i;.folkhemmet. att vi. ännu inte". ” Medan” Krussé” reser borst på détta sätt, sannolikt” på' grund. åv att' han har tråkigt så reser gris sarna i Danmårk och USA och "andra kapitalistiska” länder "borst |. på” sätt "som! tar" sg andra” ut- . tryck, De biter” varann; van: sen. Vilken: ända”. detta "sätt" att umgås . skall. ta är ” föremål för funderingar: " upphör därtned. kan de tänkas ris- kera att” få "sitt. fläsk kokt-och den dagen” finner ' de sig nog ha a ot de: anade ”vart ”detås' k hde kan leda, som Ragnar som. drog: en, glad refräng. ve "Men; : näppeligen" sämre karl" å "bara! lärde: sig, sjunga. utan även vatt tala: djurens: språk så skulle "nog :detiryska ; jordbruket ' kunna” om ' .det.' aldrig. kunde: bli: verst. $Sordbruksexperter' att lärå sig tala” " +". kornaäs-språk för att av dessa per "soniligen : få" höra varför” de; inte' . fullgör sina skyldigheter. som äkta a : andedrag ; : erinrade” Krisse om att den: en- : fuckliga! kameleri'kån lämna 4:000" " Herr Rummelson, som alltid varit ; vid, allra. bästa. hälsa, kände sig plötsligt matt och :håglös och. upp- ökte” en läkare. : Läkaren : undérz te honom; noggrant och : sa ':s "det ör vårt att: konstatera" exakt ty ". vad som är orsåken. till er mattbet, men-jag tror att det kan bero på "lite för många drinkar: på sista tis tin ö "den. aning irriterat; ”känski får Vänta med att>konsultera” torn till: en dag då"doktorii : Olssons. hustru hade" varit "tämligen länge, Hon. har;. haft. kare” hemma 'uch Olsson har' frok? at. det värsta. Men 'så är krisen | . över och doktorn. SÄgerT. ; har, ett .så underlig ts traktorer och : traktorförare: inte rycka: upp: sig och hå långt. även - :Krusser har: . uppmanat ." landets ' jälk pr" år. -— den tåpuck-" > Lodbrok "så träffande: anmärkte, 7 Som” ”antågbar” örklåring till ” Erisarnäs" skämtsanima tilltag! att ”varann ”knorren' har "nämnts att de” har "tråkigt. Den 5 "allvarligt funderande lekmi "förmodar stillsamt. att denn mn ; na. så har de:i fortsättningen inga' möjligheter” att ge uttryck fö OrT; Toch Tedsen och tårögd blir stact "n karn i nian: > su EF I honom av. möjlighet' finns ej "Magta' med” "mig. är, ja en upp: måning; som under senare tid stänz digt på "olika sätt” "ljuder över: lan ligheten, för de fetlagda att bli'sma lare' om mijan. är att” "äta! mindre. | r följden äv. EN Jite" mat Mind” ra "effektiv: avmag- an eg - avmagring : det' ingen" som: riktigt vet. 1; varje u fall. torde. man hog få anse” att de | varma -baden” knappast kan varg att anse; som” något "effektivt: avmag- 1" rir del. Det är: närli, kon- rån: det kommer?; son generat, hon har legat Så port-" nyckeln I heta tiden. - att inte ha några "hemligheter för varandra. så: nu måste jag tala en knappt köpa ett nytt jag hinner askfat förrän du ska grisa. ner det det äl | komine viktminskningen, eller: om |" Jett halvt -kilo. under, ett Helt vår en . vem gör den bravaden? / ia - strängar. Mest liknar | banjo så som den till utseendet! är |' I skrämma” bort or; - .staterat: att.man' faktiskt måste ba- da: ganska: . hett "inte mindre än kilo: i" vikt; Ändå vet-man inte” om hettan i vattnet, som” åstad- grad av, extra: :motion; man” Men att bada hett en:gårlig om da- gen och. ändå' bara minska ET > misen- Md kallas: ett - japanskt stränginstrument, som /bara har tre sd känd hos oss, fast själva -samishal- sen är längre, Samisspelaren knäp- per: på. de tre'strä av elfenben tillverkad ' pinne, . som verkad' av ormskinn: -och man spe- lade på den huvu; saklingen för att te inte. att ormarna” är! döva och inte alls. hörde” såmisens toner. Se- dan man” kommit underfund om att ormarna' inte: hörde. musiken och sålunda: inte :I ig skrämmas, in- Om” inte "grisarna i «| barnen, 36 procent av. dé ettåriga, ! kort: tid k ra föl det. En del säger ”att'det enda möj- MY ran på kort; tid kan: göra för 390 gånger för att minska ett halvt | nom - det flitiga badandet! Kanske |: det förresten är .båda ij förening. "] japanska flygvärdinnor samisen :en | garna . med jen |: -' | mycket liknar. vårt skohorn, fast av |; . betydligt mindre fofmat.”: : " Ursprungligen: var: samisen till- | arna. .Man viss- 1" -Fakta: om- föda "och hunger. "on. Situationen "Av världens för närvarande ca 3.000 miljoner människor beräk- nas 300—500 miljoner vara under- närda och ungefär hälften — kan” ske ännu fler — hungrar eller får ensidig föda. ' Världens : befolkning väntas bli fördubblad fram till se- kelskiftet och "då överstiga . 6.000 miljoner, Skall alla dessa männi- skor ha tillräckligt att äta måste delstillgå tr : ” Överskott och underskott ” s "- Kaloritillgången ' i "Europa, Nord- amerika .. och . Oceanien översti- ger efterfrågan med ca 20 procent, I Främre" orienten, Afrika och La- ika" ar den beh t Fjärran Östern finns det en brist ör Ne Det finns jord ” ”" Endast. en tioridel ' av” jordens landområden odlas. 18-procent ut- görs: av ängar' och betesmarker, 25 procent” av' skogar "och" nästar. hälften, 43 procent; är” ofruktbar mark!” eller > bebyggd" mark. Det plogen ' om de nödvändiga tekniska och: ekonomiska resurserna ställs till förfogande, Om nian exempel" vis" odladé upp bara" 20 procent: av nu obrukad jord opikerna sk 1e' detta. betyda över. fem milj rer "tunnland. I si hand skulle man : också kunna ta i bruk 250 miljoner” tunnland! subarktiska "Över 70 procent av jordens ytal. täcks av vatten,, Men fisk; som är finns: jord" som kan läggas. under |. mere ;Filmen 7 :”Sodom och ; ;'Gomorra” har inom kort storpremiär i Své- rige; Filmen" handlar om- de: båda syndfulla bibliska tvillingstäderna och har gjort jättesuceé i: Europa. Pier "Angeli: och. Stewart.. Granger har: de båda huvudrollerna, i öv- rigt "innehåller "rollistan namn som Rossana" Podesta, Stanley Baker och Anouk Aimée. Filmen" är i färg/ av” todontformat.- och : har eri av de” proteinrikaste föd r endast en procent av der som, äts. ;Expertisen"anser' att haven skulle kunna" producera lika]: mg ket, livsmedel som jördén: ” g' =" En” und sökning på "Jäva i I- donesien. visade 'att. ett, stort antal av, de 1.300. barn som. dött på sjuk- husen under en, ” fyraårsperiod: av» lidit - huvudsakligen till: följd: av undernäring: 9 procent av späd- 40 procent av. de. tvååriga . och! 9 procent ä av dem i åldern fyra--sex £ Israel är ett gott: "exempel på skap: av "den "ras" som" normalt” mjölka ecå 600 kilo mjölk per” år, Genom att införa boskap av frisisk |" räs. och genom: att' förbättra”” up) födningen, utfodringen och' sköt- seln här "Israel. nu världens högsta mjölkproduktion ; ca 4.000 kilo per ko och år, ' de mest vänskapliga former I Niz- 208 hamn, där ett par” förtjusande ra kimonoer- slagit sig i” samspråk med franska" blåjackor' ombord på |. ett krigsfartyg vid kajen, ;..: — Kan ni bevisa att ni är ir oskyl- dig?.- - — Hur "lång "tid får r jag på möj? o— Tre år. oc Hotellgästen: vad . var det för en karl, som i morse fick omkring och undersökte alla sängarna. telldirektören: -— Det var en fördes" sarii [som ument vår tehusen och användes där. av - | för att i k jera de- fras: "enkla sånger.” Samtidigt 'upp- "I' hörde” man! ' med: det symboliska ormstinnet, som: del 1'tillverknin? gen Det: blevfför c dyrbart! och>full- komligt onödigt när det inte skräm- hövdes” skint av något slag, : och /höjiera "änvändér "man det” billiga de srmarna. Men som ljudhus' ber loppcirkusdirektör — han arrende rar jakten här. ': xc | net, 7 . ". På” samisens' tre” strängar kan frambringas 36 toner, - förekom i landet: brukade:varjé" köl Kattskinnet i stället för ormskin- - speläts”in i' London; Er och: Ma: fyr, grymhet och erotik," js rocko.. . Regissören Beter "Robert Aldrich, Scilla. Gabel. som vi ser på bilden är. den sköna slavflickan 'Tamar från ., Sodom tillsammans med- Daniel Vargas. Det sägs om filmen att orgierna är så förtrol- lande att' man ' helt faller för dem. Den har fått beröm för sin tek. niska precision och man har 'san- nerligen inte sparat vare sig på stjär- nor eller statister Det är. en. fin äventyrsfilm — en cocktail av. även? Varför - pratar E endast: Vilhelm den tyste utan - alla betydandé män har åvhål lit'sig från att yppa något om sina planer, skriver Maurice Maeterlinck i en' av sina glänsande” essayer. , Men ' detta är' förvisso inte: det ideal, som föresvävar' nutidsmän- niskan, ty om något” verkligen är ; utmärkande” för henne : så ' är det 'en "fenomenal ' . förmåga " att prata. Hur: skall man förklara: detta? : Är det en tillfällighet? eller finns det verkligen en rationell förklaring? 2 Nej, någon 'finlfällighet 5 är det in räcker, det inte bara till nuet: vi måste se > åa :. Om vii tanken förflyttar oss ”m- baka till de forntida kulturerna och frågar efter , förutsättningeh "för "uppkomsten ” av dessa kulturer; så måste svaret bli: Människans per- sonligt"'skapande" förmåga, Ingen- ting av nutidens teknik stod: till hennes : förfogande, värken maski- ner, elektrisk kraft; instrument; el- ler fabriker underlättade hennes arr bete. Dåt” enda ' hon ' hade” att lita till: var" sin" egen skapande förmår ga. Detta till tröts var hon i'stånd att skapa kulturer, som väcker nä- tidens "beundran 'och förvåning. Det säger" sig självt, att'det tog enorma tidrymder för att skapa desså. :Det är: lika: självklart; "att: detta. ska- pande under långa tider hos' män- niskan ? bildade "en? handlingsvana, som blev. till" ett med hennes" vär sen. Att detta påstående inte bara är en tom fantasi är.inte svårt att förstå, om man betänker vilken tid ällni -av lvis. en vi så mycker? : gör hön ganska Jitet för” att "ändra de' rådande förhållandena. Om: nå- gon efterlyster bevisen för ett -så- dant påstående så ligger. svaret i det två orden: krig och nöd... &: Vad är det: då. som ”fnträffat? Återigen "måste. vi gå: tillbaka till det förgångna: Då byggde man upp medvetandets” krafter och förmåga att skapa genom verkligt handlan” de, Det bildades en form för hand? -lande, som; utvecklades till -.en för! härskande vana. Men denna med- vetandets , kraft ; och förmåga: att | nog var det flera som redan:i fyr- ; | med" avseende" på nervsystem och Förtroli ga stunder ”FPörargad på dumt prat”, Har ni hört historien om mamman 'som 'sa till sin dotter: ”Pass på nu min flicka och ät vitarniner -— medan de är nyttiga”. . , Skulle jag dra mig til minnes de olika varv när t ex bananer var det nyttigaste som fanns eller att man absolut måste äta tomater — och de' perioder då bananer 'egent- ligen - ”inte innehöll någon näring alls” och ”tomater var farliga för reumatism”, skulle det bli en väl- dig lista. Men en sak är faktiskt riktig: och det är att bröd och andra födo- ämnen som - innehållit. spannmål — t ex spaghetti -— är mycket kalori- rika. Visst var — och. är — just bröd och även potatis grundstom- men i vår diet, men så var 'också människor. som åt: gott betydligt fetare förr i tiden: minns ni” inte När jag tänker på. mina” klass- kamraters "pappor på. tjugotalet, så tio å' femtioårsåldern vägde både 20: och '100 "kilo och hade'nog”så ståt- liga punchmägar, Så vill man mag- ra så är: det' klokast att äta så litet bröd som' möjligt, för att: inte "tala om. kakor: -. Hårt: bröd innehåller kanske en smula mindre kalorier än : mjukt, men inte är. skillnaden + så stor som många inbillar” sig. , En skiva mjukt bröd på '30 gr inne- håller: t ex 75" kalorier: och€ en ski? minuter ' utföra "invecklade; matg- matiska beräkningar, som de skick- ligaste "matematiker "skulle" behöva en tid av 'trehundr : föra!" Det är lätt att förstå vilken vers kan denna förlust av 'skaparkraften ; hos en' människa måste'/ha haft medvetande, Det torde 'ha innebu- rit en verklig hämning för att be- gagna en modern psykologisk term, när man betänker,” att varje” hjörn- nerv- och - muskelcell” hos männi- skan 'vaärit. inställd på en förhärs-' kande skaparverksamhet i under fle- ra tusen år, ' På den korta tiden: av: femtio år : | ”bortträngde”: de: automatiska: mar? skinerna människan till största de-. len, från hennes verk.. Konsekvern- serna: härav lät. inte heller, vänta på sig. Hämningen i i'fråga kom;att utöva en enorm "inverkan på. vårt själs- och känslolov;' och. inte bara det:.I själva” verket utövade "de :sin inverkan på hela vår livsinställning. Människan är - både "automat" och ande, - skriver Pascal, som var' en skarpsynt” människokännäare, " men "många människor har faktiskt bli- vit" utslutande äutomater. : SR Människans skaparkraft blir ir prat Men "även om "människan berö- vats' sin skapande" verksamhet ge- nom 'de automatiska: maskinerna, så är' hennes: ande ' likväl 'fortfa- rande'skapande verksam, Den kun- de inte. upphöra att tänka. , När i haue berövats möj- handla har berövats un: der de senaste femtio åren, En ra” dikal . förändring av ' människans mentala tillstårid har skett. Hennes skapande” förmåga och handlingsva- na' har gått förlorad. Denna: förlust har lett. till. en. förvånansvärd; för- vandling' av ' människans. verksam- het på . jorden; och. det kan med fog sägas, att det är detta som- är orsaken. till. de flesta av våra pet måste ha tagit för en forn- tida människa. Utan tvivel var det ett "arbete, ' som "sträckte" sigi över | månader och krävde stor uppmärk- samhet 'och tankeförmåga, På så sätt förvärvade människan en vana att: skapa ' ting, och detta skänkte: henne ett medvetande om - kraft. Denna vanebildning försiggick un- der många tusen år, och detta mås- te med nödvändighet ha' förlänat henne. en ' själskraft av överväldi” gandé styrka,» .« 2: 7 rd Men människan har förändrat sig. Den skapande kraften har gått för- lorad,. och detta 'så omärkligt, att ytterst få har lagt märke till det. I dag, excellerar. människan inte. i skapande förmåga utan i konsten att - prata.- Alltför ofta hör man henne tala. om hur mycket hon skall " göra, för "att förändra den värld: hon 'lever: i; i själva verket] värld: litiska; | nationella, sociala och personliga problem. Maskinerna bär skulden”. så » Nu' frågar man sig: . Vårt tog då den” förlorade skaparkraften ” vär gen? Vid ett ytligt betraktande kan man lätt få den. uppfattningen, att det :är de maskiner som männi skan för "hundra år sedan tog i sin tjänst' som bär skulden: Så är inte alls fallet. I själva verket! är. det de nyare ' automatmaskinernas fel. Människans". skapande" förmåga är ”bortträngd”, sedan. fem decennier tillbaka och; inte bara det: Även hennes tänkande är ”förträngt" ge- nom automatmaskinerna, Detta lå- ter. kanske otroligt men' är likväl sant, eftersom människans” tänkande kan utföras" av' maskiner." Som exempel! kan nämnas, att. vid ett tekniskt institut i Kalifornien'kun- ligheten att [bruka "sm: skapande kraft på det: gamla, sedvanliga sät”. tet, visste hon inte längre :vad hon skulle göra: På"något: sätt måste hennes skapande ' verksamhet. dock komma till uttryck. Det gjorde den kussioner och. debatter och denna tendens' gäller” inte bara den po- litiska världen. utan" samhället som helhet. Människan hade förvandlats till en fonograf, en talmaskin. Det är följaktligen ingen tillföl- lighet; att den imoderna människan briljerar i:konsten' att prata, reso= nera” och diskutera." om” en naturlig | konsekvens av en teknisk - "utveckling, som förlöpt så snabbt - att :människan inte kunnat hålla jämna steg med den. ; . 5 > som förvånar sig över, att det mås- te vara så många möten, kongres- ser, konferenser," ”topp”='. och ”övertoppmöten” 0.s v. Det skall man inte förvåna sig över. Så mås- te det bli sedan de automatiska mar skinerna berövat människan hennes skaparförmåga' och' handlingskraft. En annan fråga är, om dessa kon? ferenser och ”foppmöten” kan leda till det. eftersträvade "målet: ska" pandet av en ry verklighet i värl- de en" maskin på en tid: av tjugo den. i Alarik Degerman SA i. form> av; prat, resonemang, dis- |. :4 Det finns: personer i våra dagar, ” mass ål ee ser St RR KE RE rr sUteU är OAnENbitAs ans oCb As nes TUar nana tt tnID Nan nannu tina Sagt och ee uu . skrivet | Apropå: resor. beslöt. samfundet Vänner i'tred manträde att med största. tvekan godkänna att 'en Aygare hoppade ut i fallskärm. fn Ar Ria Han . hoppade nämligen, men glömde fallskärmen. Det är nog inte sant det här. :. 3 . oteh » På vägen ner mö te. han. sin fru, som var på vi upp. Han ropade till henne; - ' .— Har du sett min "fallskärm? — Nej, sa frun — men har du sett till min tryckkokare? - So » (Larz i St- Ar Nej, ned ined ”Uppbördsverket, avskaffa vin- och > Spritstrejken, Yeti förp . äs "stramar så förbannat i skre= vet, zemlor med: mandelmassa och het mjölk,. tänk; på Adolfa Fredrik,. åtalseftergifter. för bile lånare, Älmeby och: planerna på Österleden; Rör inte Djurgårnl.. nav — 'Stoppa världen, jag vill.stiga av; suckade jag utmattad, ; - Vv (Unger, 1.Sv DJ.n årle Tina- Nusdeo- heter: en- 22-årig ita= liensk.brunett som sysslat en: smus . la med: teater men, som, koppas LC n.dag bli upptäckt av: någon, re= gissör 'och få chansen att göra'. "kar" Ld vid filmen. Den chansen får nog. Tina också, för "hon 'har inte. bara'de yttre förutsättningarna utan i nt lär även vara talangfull. "=. mn | ce De; "första. Aranoina köm vunder." veckohelgen - tillbaka till Mellan= Europa från sina övervintringsplat- ser UAfrika. (TT-DPA) LR om rs . Kronprins. Harald av Norge rön: ser -på orisdag' till Aten för "att: delta 1100: års-firandet av' monar- kins. införande 3 Grekland” Aven . det' danska kungaparet "deltar Län bileet. (TE-NI 18) - Marseilleanarna har inte -precis' rykte. om sig att vara de flitigaste ; människorna i denna världen. lite sedan infann sig den gode, mar=.. sellieborgaren Marius på arbetslös j hetskassan:' : 5. > Kan jag få understöd, frågåde - han; Jag:ä är arbetslös. "= Vart; oe Häri ståden. . Det är tvärt-|.. va” hårt bröd som. väger 12 gram” 40 kalorier." Sedan kan ni ju lätt själv. räkna ut skillnaden. -Med - hjärtlig, hälsning."- | x E. L. M : Ar”. N. nän c
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.