a "LAHOLMS « TIDNING — "Andra kapitlet. . 17 ;Ödetorpet, : Eftermiddagssolen brände. gas- sande och 'varm och det lilla Åkes- . lunda låg stilla och tyst, när tåget bromsade in och pojkarna tumlade ned på perrongen," Utaanför sta- tionsbyggnaden lyste en prunkan- de rabatt, där praktmalva " och " ringblommor : lyste i- de klaraste färger och klängrosorna, längs hus- väggen på en byggnad mitt emot - "stationen, hängde praktfulla och blossande ,röda,. Åkeslunda var re- " Jden gråklädde, med en kraftig pro- menadkäpp i handen och en ding- lande cigarr:i ena mungipan, När han upptäckte den 'gråklädde, lyste han upp och förde hälsande handen mot sportmössan. Mannen" nere på vägen, strök av sig hatten och häl sade artigt och wvördnådsfullt. :: — Se där är ni ju, sade han, som kommit 'sist, i det de två skakadé hand. med varandra. Ni har, cyklat friskt skulle jag tro. Han tog upp klockan och synade tiden. Öch pap- peren har ni med? . Det war. bra, vtsatte han efter en blick på den. na" idyllen, & ade, Ville,. ef- " ter en. svepande blick över omgiv- ningen. Men i dag var det inte tid att tänka :på idyllen. Såväl Villes som ” Ackes . uppmärksamhet var strängt riktad'mot en lång och tes. lig, "omkring trettioårs man,” som stod och talade med stinsen, sedan denne hade vinkat av. tåget, Ville - gjorde ett tecken åt. Acke och skyn- dade: mot-'resgodsmagasinet, när” den”. gråklädde, smed ” brådskande | steg, promenerade ut ” från sta-' tionsområdet.. De borde redan ha hämtat ut cyklarna, tänkte" Ville oroligt och förargat. Fast de'tog givetvis några minuter innan cyk- larna kommit in på resgodset,. Ac- ke menade detsamma, Hörru Ville, sade han, Han får inte komma un- ' dan. Tänk ort han tar en' bil?” > Tjaa, sade Ville och rev sig begrundande i luggen, Kila" och se vart han far vägen, så klarar jag cyklarna. Marsch!" fits let När Ville kom ut. från-resgodset med cyklarna, kunde Acke'ra r- "tera att "den gråklädde alldeles nyss tåt. stora landsväg gråkläddé bade varit in i handels- boden, "mitt; emot stationen. Han laren hade kommit ut och å en cykel, som stått utanför 'böd- ” väggen. Det "var tydligt att någon här på platsen ställt "dit cykeln för i att den gråklädde skälle ha: den, när han kom;'Acke hoppade kvickt upp på cykeln ”öch , följde ' troget le, Deckarna Acke och ” nog, barä 'de vill. AR På detta svarade Acke inge men det belåtna leende,..so: upp hans ansikte skvallra han '.var: helt. och' hållet NS | : med kamraten och att han för sin - del var "beredd att göra sitt; : De UT Acke; viskade Ville, Vad ska vi mu ta oss till? . er . Pojkarna låg ' framstupade "i ljungen! och spanade envist fram- för sig. Det kunde inte hjälpas attt det: började. bli en smula kusligt. Runt om dem stod skogen tät, efter " vad de. trodde sig förstå, och det kunde ' vara -långt . till: närmaste isat på |- |: nom. lämplig utformning gråkläddes portfölj. Jag: tänkte vi skulle 'gå inåt torpet; så 'ni får 'se hur ni finner det där: 7.07 : Ville vände sig blictsnabbt mot Acke och viskade fram ett pat'or- der.. Nu war spänningen över dem igen. och allt detkusliga: de: känt nyss var borta. Ville ämnade” smy- ga utmed -avtagsvägen, på, den. si- där: om vägen :där de legat, medan Acke skulle ta motsatta-sidån, Då sätter vi igång, viskade Ville” Hah såg ibeufidrande : efter Acke, : | smidigt som en vessla ålade genom ljungen och försvann mellan trä- den. . Acke” var en. prima pojke. Flink örienterare och det ena-med det andra, Ville war heller inte" all- deles bakom i orientering, så vad | på” den ' saken. kom, an; : Den, här gången. behövdes det emellertid in, te några djupare. « orienteringskun- skaper, .ty efter. några få" minuters skogsmarsch skymtade sen röd” li- ten. stuga mellan ståmimarna. Runt stuga bredde små igenvuxna; åker lapp g'på trenne håll, medan 'skogeti på den fjärde "siden "växte alldeles, ner .bakom .torpstugan. » «. Det: du; Ville, sadé” "Ackey se- pojkarna" slagit "sig tillsam- Turigt:'va att: skogen ; går”. | så nära bak stugan, "I skulle ' gissa att det. är: något. så- "Jräckligt ödsligt. och ensamt för att I fnen; ta, fram en nyckelknippa och + rent av. som beställt alltihop. 'Tror du att spionerna har högkvarter här? Jag ! Ville sade att han trodde detsam- ma; Det "gamla ödetorpet låg till- det skulle passa för skumma affä- rer, Ville såg den äldre av män- låsa' upp: farstudörren, för att dä- refter :skjuta den gråklädde fram- | pan och in; Acke hade redan bör- jat smyga längs skogsbrynet, mot skogen på baksidan av stugan, Vil. le följde Horiom darrande av spän- ning. Det här var. verkligen för jät. te för att kunna vara sant, Tänk; Acke, precis som i' ä- vent: böckerna, viskade ville, Precis .som han läser i böckerna, Och -".det:. är N verklighet. . Acke. "Ja, svarade Acke' i kamratens viskande 'ton.- Han stod och spana- e. fram ' emot skjulet, . som, var uppslaget. längs utmed stugväggen. Det- fanns tre: fönster på stugan o. från tre' av hållen skulle det vara omöjligt att;närma' sig den, Men baksidan, med -skjulet, hade inte något "fönster. : Ville - där har vi chansen, sade Acke Deti är ju ' Han språng: ner mot skjulet, när hans spanande öga upptäckte "att skjutdörren stod på' glänt, Ville hälarna på honom. Acke sig med handen över pannan, . = Inte” ser, det "så wärst lovande ut,” sade han i det han prövande såg sig omkring.' Här kan .vi ing- enting -göra.. Han stirrade: mot: de å' tinimerbjälkerna, 1" stugväg- gen. i som föll in genom skju- lets lilla fönster, glittrade över det |. skräpika "golvet, Ville tog ett. par lätta "och smygande: stég, . men stannade; med återhållen andedräkt, Det: hördes en lätt liten knäpp när haspen sköts till ute på yttersidan av "dörren." Pojkarna stirrade för- skräckta på. varandra och det var nära att de givit upp ett rop, =". sa : Forts.” BPRESSEN SA "Självfinansiering "är inödvändiga för! att motverka. nedgångstendenserna i företagssparandet och' skapa för- Utsättningar för. en snabb ; produk- enom. rationalise= främjande; investeringar. > Ge- av:iskatz tereglerna --skulle-ett sådant resul-: :tat kunna upphås,, skriver 'Sveri- ” ges Industriförbund i:sin årsberä telse för 1962: . TN > "Ett steg i denna riktning vore "att ta bort omsättningsskatten på . industrins 'investerings- och för- » brukningsvaror - samt energiskat- ten, Dessa skatter utgör en tung börda” för . näringslivet, så myc- : ket mer som", omsättningsskatten : från årsskiftet 1961/62 ökades med . 2 procentenheter, Det kan i da- gens konjunkturläge ' inte: vara > rationell ekonomisk politik att be- - hålla en skatt på investeringarna > samtidigt som man i andra sam- ri gård, De sista femton d t + hade de färdats. fram genom obe- bygd skogsmark, omväxlande med myrar och ljungbackar, Nu låg 'de här och' framför dem nere på vä- ”, , gen stod den gråklädde marinen, Åt vänster slingrade "en råindre " väg inåt skogen" och åt höger skymta- de en stig, knappast bredare än en vanlig ”hålväg;” Ville undrade ifall den gråklädde genomskådat 'deri” 0. " förstått att' de-vaktade' på honom. |:-> Spioner hyste 'misstro mot alla, ä- ven mot ett par till synes ofarliga pojkar. Ville och Acke hade gjort upp, när de cyklat ut från Åkes-|. ”lunda, att de skulle" låtsas. att del" inte kände, varandra. Ville hade cyklat i förväg och småningom "passerat den gråklädde och Acke bade hållit sig på efterkälken, för att kontrollera att mannen inte för- svann. Här uppé gjorde landsvägen - en kraftig krök. Acke "hade kom- mit susande runt kurvan efter Vil-|. le, som sackat av. på farten en smu- la och berättat att den-gråklädde stigit av cykeln, nere vid avtags-]” vägen, som :om han tydligen: vän- tade på någon. Nu stod pojkarnas - cyklar , omsorgsfullt gömda, i' ett 1, videsnår nere vid vägen medan de " själva låg, och Aryckte 1 "ljungen obeslutsamma om vad de borde ta sig till) 20 53 : e, viskade Ville, Vad ska vi göra? Jag menar attuel Längre hann han inte, ty i sam- ma ögonblick blev en man synlig på stigen till vänster om landsvär gen, Dot. var. en man något älde än , pelvis. genom att frisläppa ". : investeringsfonderna, försöker. att stimulera investe- ringsverksamheten, - Omsättnings- skatten verkar också direkt sned- « vridande på .företagens' produk- .-tionsinriktning och blir. härige- nom samhällsekonomiskt sett en . effektivitetsbelastning. Den +. all- männa varuskatten 'på- industrins db ings- och förbrukni ij . for samt energiskatten. står- även > i. strid med de: internationella strävandena på skatteområdet, vil-] ka : under senare tid fått ökad "aktualitet. Dessa skatter innebär nämligen att inom landet tillver- "kade varor både på hemmamark- naden och vid expert drabbas av "en hårdare indirekt: beskattning än konkurrerande varor tillver- «- kade i andra länder, Ett -bortta- gande av de nämnda skatterna .| tekniken har: många industribran-” " STOCKHOLM (TT) : - : Kostnaden för att. flytta” ett in- dustriföretag ; från. en ort till, en annan. växer ju mer produktions- apparaten - kompliceras och föräd- lingsgraden höjs. Det är därför na-- turligt, att'industrin uppmärksam- mar lokaliseringsproblemen i högre grad än tidigare; påpekar"det i Sve- riges Industriförbunds redogörelse för ”Industriåret 19627, 75 4.7.0 ve 2 Genom: den, 'moderna -trausport- scher ; blivit : mindre: beroende av" sådana faktorer som närhet till rå- varor: och "drivkraft. Däremot "har - de. investeringar, : som , företagen måste, göra i. utbildning "och in-' )' struktion av arbetskraften, fått en ökad betydelse. . '.: NEN = I Industriförbundets" årsberät:e]- se återges en uppgift, att det med hänsyn ”till' "sådana investeringar kostar ea 3.000 kr att nyanställa en arbetare; Ett företag som flyttar har alltså att räkna med en: betydan- de förlust, om 'yrkesvana arbetare lämnar sina anställningar. : Den som vill etablera industriel verksamhet erbjuds i dag ett syn- nerligen”rikhaltigt urval av vad som beskrivs som ”lämpliga loka- liseringsorter”. Men om de mindre” orterna genom fortsatt "expansion" kan förmå arbetskraften att, stanna där, kan .detta på sikt komma att tvinga: industrier att flytta till des- sa kommuner bl a för att kunna tillgodose sitt behov av arbetskraft, " Och::man' kan ofta starkt ifråga- sätta fördelarna av .en långtgående geografisk spridning av de produk- tiva resurserna. Den framtida. in- dustriella utvecklingen: torde näm- ligen leda till 'större driftsenheter, som medför 'sådana' krav på loka- cant é skulle underlätta för företagen — sinte. minst för de hemmamark- nadsindustrier, som kan väntas få svårigheter i samband med över= -gången till en större marknad — | att-anpassa sig till de” förändrade . förhållandena, '' st « ” En "angelägen fi re- ternas servicemöWigheter att de ofta endast kan tillgodoses istörre tätorter. = 2 : En "ohämmad kommunal över- budspolitik 'i' konkurrensen om oli- ka industrier kan leda. till, fello- form som skulle stimulera före- -tagens = ”investeringsverksamhet 'v Vore att förbättra avskrivnings- reglerna för byggnader, vilka reg- ler för närvarande är alltför rest- ”. riktiva. > a : « i FÖRFATTNINGSUTREDNIN- GEN har tagit. god tid på sig — nio år — för att komma fram till ett resultat och det är därför na- allmänheten också bör. få god tid på sig att fundera över problemen, skriver Ny Tid '(s) och fortsätter: Nu har centerledaren Gunnar Hedlund gett besked om att han varken vill vara med om hast- verk eller onödigt dröjsmål i för- turligt att många frågar sig om inte]: keli , som kan medföra be- tydande. kostnader såväl för sam- hället som för de enskilda företa- gen. "« fä vw : typisk för denne ordkonstnär, men många tänker nog ungefär som han. Inget parti vill misstänkas för att avsiktligt fördröja en lös- -ning, men alla partier måste ta hänsyn till sina anhängare. I so- cialdemokratisk press - har. det höjts röster för. att partikongres- sen 1964 måste få tillfälle att ta "ställning till problemkomplexet, och Svenska. Dagbladet har före- trätt. en liknande linje för hö, gerns del? =: . - Sannolikt återspeglar dessa ut- talanden en rätt utbredd opinion. > tattningsfrågan. Bal Ive parties, för sig och själv stiga upp för trap- |. "PARIS (AEP). vo ns Hovrätten till 1 luften . HONOLULU TT-Reuter) : De 85 ombordvarande i ett. superconstellationplan |; upplev-, - de på tisdagen en nervpåfres- tande färd. över Stilla Havet "då två av maskinens fyra -mo- torer ”dog”: och piloten tvin-' gades återvända till utgångs- , « punkten.« stör tös ” . - Planet, som tillhör amerikanska flygvapnet, var - på väg från Hickam-basen på Hawaii = till Travis-flygstationen i' Kalifornien, då först den ' ena och sedan den andra . motorn ' på | styrbordssidan" stoppade, Man var då nästan halyv- vägs ”— endast 20 minuter åter- stod till ”point of no return”, ” Passagerarna, däribland 15 barn, var fullkomligt lugna medan pilo- ten tog ner maskinen från 3.300 till 1.100" meters höjd för' att: spara bränsle och började den 2.700 långa färden tillbaka till Hawall, =: 7 " Flygvapenförband och, kustbe- vakningen underrättades om situa- tionen och ett militärt. transport- plan mötte den nödställda passage- rarmaskinen och eskorterade den till Hickam-basen, där den landade utan missöde. öser : När flygplanet landade stoppa- de ytterligare en motor och ett av däcken på vänstra landnings- stället punkterade» Flygplanet kun= de dock landa utan några person- skador, Man hade då endast. bräns- 1e för ning. - rligare 13 minuters flyg- När "chéfspiloten, Robert Ekelund efteråt ” tillfrågad svarade han: vv : Fa ' "Just nu omkring 60 år”, Hans verkliga ålder är 41 år. : ot es ' om sin ålder Viskadalen bästa +. folkhögskolan i:.'' > nutidsorientering STOCKHOLM (TT) .. . "Pristagarna har nu utsetts 4 -Nutidsorienteringen,. .- SSUH:s: : ' och Sveriges lärares nykterhets- . förbunds riksomfattande skol=.: tävling, som 'i år hade över en” i kvarts - miljon deltagare, seden "”Gymnasiets '; lagtåvling 'vanns av ti lag från > Strängnäs - och Enskede läroverk, "som. båda. hade 211.poäng.' Bromma läroverk” vann B-gruppens lagtävling med 230 po- Bästa. flickskola blev. Majornas kommunala flickskola: i Göteborg. Borås tekniska gymnasium var bäs- ta specialläroverki : Bland folkhög- skolorna tog "Viskadalens lag hem segern-" och bland Handelsgymna- sierna vann Örebro, i "si tis .” Endast två deltagare i hela landet hade; alla-svar rätt; : Det -är Rolf Jönsson, Eslövs läroverk, och 'An- ders G Lundberg, Halmstads 'läro= verk. .De belönas med en resa till London'' på: Dagens Nyheters be- kostnad vid vårterminens slut. .... + 10.112 trafikdödade ; I Frankrike i fjol" ; Först nu har. de franska irafik- myndigheterna tillkännagivit ; de exakta” siffrorna om antalet trafik. döda i fjol. 2xr 1962 dödades 10.112 personer "vid trafikolyckor. Detta ”Våldtäkten uppdi ktad -: VÄRNAMO (TT) einen sv » Våldtäktshistorien i Gislaved nat- ten. till fredagen var uppdiktad. Den 16-åriga flickan från Gislaved som anmälde till polisen. att hon våldtagits av: två ” ynglingar ' från Unnaryd har tagit tillbaka sin an- mälan. Ynglingarna försattes ome- delbart på fri fot," KE Världens största oljereserv finns I Kanada! men ingen har ännu . till. fredsställande löst problemet hur ol- jan skall utvinnas ur de oljeförande en ' vid . Athabaskafloden Man har beräknat att det här finns inemot 500.000 miljoner fat olja eller tillräckligt för att håla hela världen försörjd i 2.000 år. Vetenskapsmännen har gott hopp om att. utvinningspro-. blemet skall kunna lösas... .' . Drygt 40.000. av. de flyktingar :som lämnade Ungern i samband med re- volten 1956 har nu återkommit, 'om- talar :. ungerska |kommunstpartiets tidning Nepszabadsag. Enligt offjei- ella beräkningar uppgick totala. an. talet flyktingar till över 200.000, - : Halmstad — för. : "varma korvar” Hovrätten för västra' Sverige sammanträder idag i Halm- stads rådhus för att mer eller mindre bokstavligt, räkna var. ma korvar «0 000 oa me Det för sig om ett falskdek- larationsmål mot Halmstad stads mest ' gouterade ..varm korv- handlare.'', Stadsfiskal - Anders Vanäs "åtalade korvhandlaren var 7 procent fier än ett år tidi- Mayerlingdramat: - t fre N an ' "var mer. än vacker — omdömet är en dams — han byggd, Under ett känsligt yttre dol= de han en eg vilja, men i hans arvsmassa ingick 'ett neurasteniskt:' drag, Han hade, samma nyckfulla stifta förg alltorter. hans växlande” sinnesstämning. Det var oroande Ägon, som tydde på en sammansatt, , förfinad själ, Hans leende var out-: grundligt som en sfinx, men han; han. helt öppnade sig för åhöra= ren, och han var, stolt' över sin te" kavaljer", den 31-årige kron- prins Rudolf av Österrike-Ungern, - Hon var en förtrollande brunett : med 'rikt hår, stora djupblå ögon, pikant ' uppnäsa och en vek mun: med friska tänder, Hon var välsvar- I'sk till typen, Född att älska. Hen- res färger, hennes minspel, hennes ”rraciösa sätt att: röra sig samman- ' smälte i ett. betagande helhetsin- tryck av hennes blott 17-åriga per- son, Dessutom var hon ganska ko- kett, den unga wienskönheten, ba- ' ronessan Mary Vetsera, som ofta ' lät höra sin vackra stämma i kyr-. kokören men i övrigt saknade dju- spänd . var 'hon också, Olyckligtvis kronprins Rudolf: ,.. - Den: bekanta: tragedin på hans som krävde .hans'och Mary Vetse ras. liv, inträffade 1889. Som. 21 ta : testamente. ' Där stod det: ”En avskedskyss till: Wiens alla vackra kvinnor," som ' jag: älskat .så högt”. Bakom dessa ord 'skymtar en no- torisk kvinnoj note l Ingen absolut klarhet > . -Mayerlingdramat " har ' både historiker. av facket och tea- ter- och filmförfattare, men till nå- gon ;/ absolut :- klarhet 'om,-motivet kan män nog aldrig komma, En del kelysande” dokument ” frigavs vis- serligen 1954, men andra hads långt dessförinnan förstörts eller smuss- lats undainy” troligen på 'order från högsta" ort. -Och de' uppgifter som främlagts' från olika håll motsäger varandra. Hovet ville sopa rent för sin: dörr..och familjen Vetséra för sin, öv sign Foras »Den” unga . baronessan ' hade ef- terlämnat en: anteckning, som lyd- de: ”Lieber Revolver, nicht. Gift”. Det förefaller sannolikt att kron- prinsen först sköt sin senaste äls- karinna — en av de många — un- der sömnen 'och därefter sig själv. De' var ense: om” att dö tillsam- mäns:' Men kejsar Frans Josef trod- de att flickungen' förgiftat hans en- de son och tronföljare, . 5 7. Rudolf i en ohållbar situation " Och : vilket ' var ' motivet? . Från jas från Rudolf. Hon hade t o m bett att få bli'begravd vid hans si- da, Från hans: sida säkert mer komplicerade ', orsaker, Inte bara Xärlek "utan en ' ohållbar” situation överhuvudtaget, Hon hade nyss haft att stormigt : uppträde med kejsa- en angående: sin tillämnade skils- nässa från "kronprinsessan Stefa- sie. Han' hade blivit politiskt kom- rometterad i sitt förhållande till "Ngrarna, Han var alldeles nergån- .en efter de senaste årens utsväv- Mingar, Det var ju orsak nog till "tt självmord. Men flickan? Ja, kronprinsen lär tidigare ha före- slagit sin ”ordinarie” älskarinna, en dansös och modell, att gå i döden med honom, . stran .: För” Rudolfs vidkommande var det. en ”hederssak” att ta sitt liv. Enligt hans biografer berodde det- Tv kronpri .Säre nummer anno. di "Mary Vetsera, en 17. 0 atenska >: tillsammans med TON prinsen p 1961 för att han I sin deklara. tion för år 1957 undlåtit att sta upp en inkomst på 20.460 kr. Många vittnen ' hördes när "bakom kronprins Rudolfs sjä var förförisk, av medellängd, väl- : temperament som ett fullblod. Hans i rötbruna ögon kunde blixtsnabbt hade - ett "sätt att tala, som om -:: säregna natur, denne ”rikets förs-"; 'rad och graciös, en smula orienta= pare, intressen, Impulsiv och över- , hade' hon ohjälpligt förälskat sig is jaktslott Mayerling utanför Wien, ; åring hade Rudolf skrivit sitt förs- ”, Inu väntade. barn, eller också på att hennes sida det otänkbara i att skil- )". ns Rudolf av Österrike. järig wienskönhet som ekulle -möta döden '- ve ot + ta på att han förfört en av Wien- societetens vackraste. unga :damer, grevinnan :Aglaja Auersperg, som den. frisinnade kronprinsen under- stött. ungrarnas krav. på "en egen armé. Kanske rent av siktat på Un- gerns krona, ' medan Frans ' Josef ännu var i livet. "Kort sagt; Rudolf hade :'.. bedrivit : landsförrädiska stämplingar, som kunde. kosta ho- nom huvudet. I de reaktionära och klerikala kretsarna vid hovet i Wien passade "inte liberala idéer -som kronprinsens, och därför häde- han fått inflytelserika motståndare. Re- dan detta innebär fröef” till starka” motsättningar mellan tronj och kejsaren; a Det påstås att Mary: Vetsera sj tog initiativet till att bli "bekant med kronprinsen. Hon skall ha skrivit ett anonymt brev till honom och bekänt. sin kärlek, Följande kväll skickade Rudolf 'sin livkusk Bratfisch för att avhämta den nya]. > ston I och för sig var kronprinsens ' erövringen: Mary skyndade iväg. i klänning och kappa men med just ingenting imunder. 1 fortsätininren ordnades parets sammanträffanden genom . hennes väninna, grevinnan Marie Larisch, hovdam hos kej- sarinnan Elisabeth. Nu SS : :.z > Hela Wien visste I sin dågbok har Mary strukit ett rött'streck under den 13 ja- nuari' 1889 och 'skrivit: ”Vi' för- lorade "båda besinningen”. Om 'pa- rets hemliga möten visste hennes familj officiellt, ingenting. Men he- la .- Wien ,- visste" så mycket bättre k besked Cs be Den .28 januari uppsöktes Wiens polispresident, . baron "von : Krauss, .| av den starkt upphetsade grevinnan Larisch, Under en åktur. med Mary samma . förmiddag hade' grevinnan stigit ur vagnen för att uträtta ett ärende. Under tiden försvann Mary, men på vagnsätet hade hon lämnat kvar en biljett, där. hon skrev att hon ämnade ta sitt liv. = vev ovt Den försvunna kunde antas up pehålla sig -på Mayerling, särskilt som .' kronprinsen - samtidigt läm- nat Wien, men. polisen hade inte ]>, Ungern — Wiens kvinnotju= h hons älskarinna baronessan eller hopplös kärlek Rudolf och Marys kärlekspostiljon, grevinnan Marie Larisch. lymord 2 befogenhet: att - företa en ” husun« börden ' belgisk ' prinsessa, för. ”en flamländsk lantlotta”. och hade på slagit henne, - Mary blev borta a hela natten. Da= sig hennes mor, baronessan' Helene begärde att hon skulle efterspanas, och. baron” Krauss beslöt att näs Thorgon "skicka "ut: €ri”detektivifö av Mayerling, Det var den morgo- nen,: den 30 januari 1889, som -de med ett revolver:kott genom hu- vudet. i en säng på jaktslott. H Hela världen skvallrar. ” självmord ' sensation nog. Härtill pris måste. tystas ner. Mary Vetse- och begravdes i största hast och .i närbelägna Heiligencreutz. Beträf- terrikiska ' pressen : belades : med" surrade i Wien och i utländska tid.- ningar kartlades hela dramat. Vad. jälpte det att polisen lade beslag på ”Miänchner Neueste Nackrick= ten”. för den 2 februari 1889, Tid- ningsnumret, som innehöll ett klar« läggande privattelegram från Wien, hade redan ryckts ut kölportörer«: nas händer, 5 005 te fart på ryktesfloran, "Helena Veta tat sin unga dotter:i armarna på skjutis genoni fönstret av en s juk. skogvaktare 'eller också blivit ihjälslagen med en butelj sekt un= der ett dryckeslag. Grälet med kej= vart« de dragit svart kula i en sk ameri« kansk duell om grevinnan Auers- pergs fläckade rykte och hade av kejsaren" beordrats att dra kohse= krenserna, Ja, det är fortfarande inte lätt att säga, vad sann i Mayerlingtragedin, Kammartjäna= re och hovfolk, yrkesforskare och främmande diplomater —. alla har "oc Björn — Trafiksam troft- kant tar det lugnt I trafiken TRAFIKSAM Så bärkafilen TRIVSAM - tje å hans jaktslott Mayerling. . målet war. före i den åtalade då helt frikändes, "rådhusrätten och slutet "på ” visan blev att a N Vetsera, och en morbror till" Mary ' hos polispresidenten. De anhöriga - eftervärlden ' blir. inte klokare för . et. - i So a Gottlieb oa gen därpå, den 29 januari, infann ne dersökning där. Grevinnan Larisch, Dn som själv. 'svärmat. för kronprinsen, 3 ansåg 'kronprinsessan Stefanie,. till : allt sätt uppmuntrat. romansen Vet ee sera. Nu hade emellertid samvetet, ' en diskret sondering i grannskapet '” kronpfirisens ” kom nu skandalen, som. till varje tysthet på klosterkyrkogården i det i + kronprinsen. Denne skulle ha nede saren var droppen som fick bäga= ' ren att rinna över, Kronprinsen hå» - som är sanning de dragit'sitt strå till stacken, men - båda älskande anträffedes döda '. | ras lik undanskaffades skyndsamt > fande kronprinsen hette det först Mös att' han. avlidit av hjärtslag, men" uppgiften korrigerades till själv= : mord: i sinnesförvirring. Den' öge " munkavel, men de vildaste rykten >". ”Mörkläggningen satte bara mera ” sera, som förresten inte skulle ha; - varit oskyldig, skulle själv ha kas= . Nykter ungdom a s framtidsungdöm |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.