">. LAHOLMS TIDNING ”. Möjligen insåg han att sällskapet ' inte var så Värst populär på arbets- | " platsen. Det tyckte han förstås var N Gästboken "Klockan var tolv på natten! Jo= - man i en vinglig emmastol' och hanszon törde diskret handen till "munnen och gäspade. »— Nu går vi hem, Markus! sa - hans fru. Ta på dej nu så gär vihem. le "Markus svarade inte. 1: stället sjönk han djupare i fåtöljen, . : i 2 Kommer aldrig på fråga att ”. ni får ge er iväg innan ni skri- vit i' gästboken! sa värden som hette Pettersson" och som var re- visor till professionen, Ännu har ingen gäst lämnat detta hem utan ' att ha lämnat ett minne efter, sig i form av prosa eller poesi, Den- ” na tradition får inte brytas! ” Värden gick iv 1 ett angrän- " gande rum, Han 'var borta i fem minuter, och när han kom till- > baka la han' en bok framför Jo=- hansson, ”- . '— Det räcker med en vers, sa värden med hemtrevligt tonfall. » gkulle bli. kvar över natten med "den takt poesiskrivandet dittills. - haft. — Visst! sa Markus; Det räc-. ker' absolut med en vers.” Jag brukar aldrig skriva mer än' en "versitaget., ' : a Markus ' bet i pennan. Aldrig förr hade han trott att en reser- » voarpenna var så hårdtuggad och poesin ett så svårbemästrat om” råde. " Det var som 'om värden base ' nat till hans tankar, Han sar: . ;- — Du ' får : gärna " citera! , Det ' inns många författare som skrivit / mycket," tas ;I. en -hel. kvart. sa + Markus" tyst och stirrade ut i oändlighe=" (ten. Han. fick: inte' :fram, FÖRE + rim. "När "klockan slog” "ett var! han ee färdig. "Med prydliga bokstäver" - ekrev han: ." > mul ”Tack ör kaffet m m.. : ; Markus”, Han: överlämnade - "boken. "värden, vilken vid denna tid be--, fanns sovande i en fåtölj. Värdin= nan sov på en attoman, och hans ni Ingenjören kände med sig att han +. Gryende näktergalars "återspeglar trottoarens ' vatt även damernas” FÅ örtrolig gas stunder liga utövare, "4." . " drömde tydligen angenäma dröm- mar cc ” "Turen var sedan kommen ill Rara: insekter ” a vid: sFylleån” . bör skyddas Efter att det kommit till -kari= »maradvokatfisNalsämb, ' kä att det vid Fylleån skulle förekomma mycket . sällsynta insektsarter. här natursk p t särskilt vär- Markus förh fulle . son. Han belägrade pannan med mörka moln, När han fått boken i sina händer begärde han att få uppsöka närmaste garderob, vilket värden, utan vidare motsägelser tillät. ' " Lennart 'återkom när klockan var - kvart över tre, svart under ögonen. "Han" Jämnade boken till ”" värden, som lästes” - > «> + > ”Garderobens kimrökta mörker "svävar över tankens gråblekta labyrinter: ' . tvetydiga tranedans': ”, gråtande stjärneögon.” . Värden föll i gråt när han läs- " te' dikten, De övriga i sällskapet läste den också, vilket ledde till Tänk så-underbart! sa 'vär- ue mn. "Tänk" vad. barnen” kan nu yY < Dagen efter v var get "söndag: En söndag” på vårvintern med sol och vackert . väder, ; Pettersson , var "den förste som" vaknade på mor- "gonen,. : — Det :var | vansinnigt av, ac satt ta fram gästboken så sent' på "natten: sa" hans fru förebrående, Folk, går ju aldrig när de får tag på er gästbok, I all synnerhet om de inte kan skriva." om au. : —' Jag vet det, sa Pettersson "och "tog ett glas: vatten. till.. Men det | har hänt något. Det är gäsboken. — Gästboken! Vad” är det' för . fel med den di Mogen sJag- tog slärig fram” den i går. vc nan ola '”.— Vad menar då med det? Den blev ju nästan fullklottrad.; ; le Jag tog aldrig fram gästbo- ken i natt har jag sagt. Jag tog 1 ' - fel, "Jag tog. renhållningsverkets räkenskapsbok som jag reviderat och som. skall lämnas - tillbaka i :. morgon, : l EB Agnegårdh 7 : Om nt Äntresserar er skulle kanske : sjuk- vårdare på mentalsjukhus vara nå- got för er? Det andra ' yrket ni ämner har såvitt jag vet in; an- Under Kungl: Medicinalstyrelsens överinseende. anordnas : kurser för a 9; av. skötare ( och > tråkigt och :han gjorde: aktningsz 7 värda försök att vinna de anställs kvinnliga) inom” den statliga .men- talsjukvården två gånger om året i 20 meters' höjd och "mer faller ner > Vet ni att: ett vanligt piano eller - Nu begav det sig så. att smärg- lare Johansson hade mist sin fru och nyligen begravt henne. Dagen | ”efter' begravningen möter ingenjö- I ren Johansson på samhället. och vid 18 statliga mentalsjukhus, (Så- =) dan, utbildning är numera obliga« torisk för; den som. vill ha tjänst). som. skötare vid statligt mental- sjukhus.) Kurstiden är 20 månader och . omfattar". praktisk : utbildning vid såväl mental- som kroppssjuk= hus och teoretisk utbildning dels i ingenjören säger: — Beklagar Johansson." Jag hörde att Johansson fick begrava sin fru igår. ' v s I Ja; det var ju inget annat 3 göra det; ho var ju dör ot s "Lullubelle : oe : form av läskurs dels jämsid den praktiska utbildningen, defulla områdena ligger uppströms de av det planerade kraftverket. i Skedala berörda delarna av Fylle- ån har :umbetet: likväl ansett "sig böra i målet nu inge det nämnda yttrandet. till” Västerbygdens vat> tendomstol, detta 'för att visa att Fylleån ur skilda synpunkter är av så stort naturskyddsintresse, att vat- tendraget i hela sin utsträckning om möjligt. bör förskonas från in- grepp som kan medföra betydande förändringar i nuvarande. förhål- ämbetet, i saken hört ' vetenskaps- oe t: Även om. enligt : yttrandet de. ur landen" Där: "man får se upp: | för. "kokosnötter :' : Kokospalmerna på söderhavsöar- na blir 20 till trettio meter höga och bär: frukter, 'som ofta blir så tunga, som upp, till. tre' kilo. Alla dessa tunga kokosnötter plockas in- te ned av infödingarna, Ofta lossna de av" sig själva och faller ned utan vidare. Ibland, blåser de ned och "ibland ' faller regnet 'så :tungt ätt "många ” " kokosnötter slits loss därav, -.Om nu en sådan kokosnöt från i huvudet på någon söm finns un- der trädet, kan stora' olyckor. ske, ofta .med dödlig utgång, En ' infö- ding får därför redan i barndomen lära sig att aldrig sitta eller ligga under en kokospalm och : att 'all- tid, om' ban eller hon måste gå under ett träd, hålla ögonen uppåt trädkronan för att'genast> kunna uppfatta om någon kokosnöt loss- nat. Därigenom kan de sätta sig i säkerhet om nöten råkar fall'i i rikt- ning där de står. ölet : NN Vet ni att en "vanlig räknemaskin » Förkrigsåret 1988 alarmera lisen i den tyska staden Heidel- berg: Det var.en av. de första da- garna i juli. En ung student, Han- nes Mainz, ringde polisen och" be” rättade - upprörd, att' han då han uppsökt sin väninna i hennes bo- stad, ' funnit henne död. Hon hade ringt honom några timmar tidigare och > bett--honom - komma - så > fort : han kunde, Hon kände sig sjuk och illamående. Det kanske inte var nå- got farligt, vara en vanlig matför- giltning, - sommarsjuka : måhända. Men hon kände 'sig så dålig. . Mainz" hade inte kunnat få tag] lägga . vägen till det hus' där" hon bodde » till : fots," Men : han . hade sprungit hela sträckan och det har de. inte tagit mer än omkring tju- | go "minuter förrän han befann sig, hos henne vu vn hl ; Han. hade funnit henne liggande] på sängen; livlös! - Panikslagen: hade ban sökt. alar- mera-grannarna i samma etage och. Jern under;' Men det fanns inte en människa i hela huset. — alltså en sådan som inds på kontoren : —: :består. av ' omkring |” 3.000 delar? > Vet ni att en vanlig skrivmäskin av olika typ: består av från 700 till 2.000 delar? n pianino”; har, från 1.400. upp still 2.000 delar? ';: ; När iman vet detta "kanske man inte längre” "funderar över att det kostar en heldel kronor ätt skaf- fa sig någon av dessa nyttiga ap- "= Den numera så popula a band- spelaren har faktiskt sitt ursprung ien trådinspelare, som konstruera- des redan sår 1898 av dansken Vals demar- Poulsen, : enligt .vad som uppges, Poulsen kallade sin apparat för, Telegrafon.' Apparaten. bestod av en trumma om vilken virats i spiral. en tunn tråd, som tjänstgjor- de " både : som tonbärare: och som styrning för ett magnethuvud, Den- na; "apparat kunde icke. göras till praktisk nytta. av sin -konstruktör, hen : hågra .år senare togs idén upp av två danskar, som hette Mix "Genest; - vilka : därefter" kon= struerade'. den första .användbara stålbandsapparaten. 2 Le pu dt ond 08 Denna fick dock ingen egentlig betydelse, Den var, dyr och svår att använda. Det var först sedan” 1919 sedan det första användbära elektronröret konstruerats, ”. som fick sin vidare met . Inträdesvillkor: "Fyllda 19 år/och svenskt ” medborgarskap. » « Ansökan före 15 januari eller 15 juli stäl- Jes till chefen till: det mentalsjuk- hus dit utbildningen önskas förlagd, och Utbildningen -. är kostnadsfri avtalsenlig lön utgår under hela utbildningstiden. - "Efter denna grundutbildning kan |, Ja Hjalmar" och jag har avbrutit” de diplomatiska förbindelserna — nu ringer han” och vill ha til stånd den som önskar genomgå en :22 utveckling. Men. det dröjde. ändå till omkring år 1950 innan: inspel- ningsapparaten f fått sådan konstruk- tion att den kunde göra riktig nytta Då hade också bandet, som ersätta- re för tråden såsom upptagare av det ” inspelade, : - uppfunnits, Därav |: det nu moderna namnet bandspela" säljes , trådspel månaders lång . - högre - tbild. Vid de k talsjukt sen i Stockholm, Malmö och Gö- teborg - sker - utbildningen efter samma linjer som inom den statliga vården,' Jag skulle råda er att: tala med -Ungdomsförmedlingen - Lp jer stad, då får ni vidare upp na. . , . 4 "Mogen ungdom Lärarna” vid Cagli i Italien & är mycket nöjda med eleven. E i Men vi har väl klart för er 'att I detta :'yrke inte bara kräver psyr kalogisk . förutsättning utan även kroppslig styrka. Lycka till! - ” Gallie --atlissförstånd Herr Rummelson, som alltid varit vid allra. bästa. hälsa, kände . sig plötsligt matt och. håglös och upp- sökte en läkare. Läkaren undersök- te honom noggrant och sa-sedan: :— Jag måste faktiskt erkänna att det är svårt att konstatera exakt vad -'som är orsaken till 'er matt- | het, men jag tror att det kan bero "| På för många: drinkar på sista: ti- den. arr — I så fall, svaråde hr Rummel- son' en aning irriterat, kanske jag får vänta mod att konsultera dok- fora till en dag då doktorn är nyk- andra klass och är bäst i klassen. ket begåvad och läser flitigt. Men det. är kanske inte så underligt när allt kommer omkring, för Papi är äldst i klassen; , Närmast bestämt 97 år gammal , Därmed. kan . han säkert göra anspråk på titeln ”Ita- Lliens äldsta” skolgosse”, - = .— Äntligen bar jag fått tid att lära mig 'läsa, När jag var. barn fick jag aldrig gå i'skolan, då gäll- och :användas av vem som :helst, |” ren;”Men fortfarande tillverkas och |: . jämsides med |' . elementarskolan i OM " Papi," som" går i a Hans lärare tycker han är myc-|' De "döda ”hette' Ilse Meyer, Hon var manicurist till yrket, Hon bod-' de”i ett litet oansenligt trevånings trähus i stadens periferi" +: Lagens väktare anlände redan ef-' ter några minuter. och gjorde: sin undersökning/"-Rutingöromålen:- "ut- fördes långsamt och grundligt. ; Polisläkaren " konstaterade ' snart, att: "Ilse Meyer 'inte' dött av mat-i förgiftning. Hon: hade « förgiftats. | Och det. kunde” aldrig > vara tal om Auerback som ”Utfrågade Hannes Mainz: fick; honom att avlägga, full > Hannes Mainz var ingen modig man; Han” hade: handlat .i affekt. Han var hopplöst förälskad i den vackra”. kvinnan, : som emellertid skaffat sig en annan älskare, . . :"Ise hade bett: Hannes komma | upp. Hon ville tala ut med honom. — Du är en rar pojke, hade flic- kan 'sagt,, men jag älskar dig inte. Om du verkligen älskar mig så får du väl lov. att uppoffra dig och: dra dig tillbaka. Nu tar vi i all vän- skap en avskedsdrink. ' : : "Hannes hade hållit god min. 'Han hade själv, blandat. till. drinkarna och preparerat Ilses med en grund- lig dos cyankalium, ang =rPolisen' hade" observerat :två de- taljer, som ' ledde till' att "mördaren avslöjades! Hannes Mainz.hade en plåsterlåpp på vardera kinden, Han var finnig: som "många unga män brukar - vara och hade påstått: att han skurit sig då. han rakat sig, Han hade haft så bråttom. " sc Man häde också uppmärksammat, att Ilse hade naglarna .kortklippta. Allt för kortklippta... i "De var mycket hårt Ynaggsde. klippta och filade. En manicurist Picasso när du var FT Europa? — Nej, jag har ju redan en Car dillae och en Jaguar. någon taxi och 'måste tillrygga- |" | da till de vita, 0 0263 ta är vår cvskedsekål. skulle aldrig ha misshandlat sig på detta sätt. - Naglarna måste ha. ansats”. se- dan. hon var död! -. co ”Då”Ilse märkt, att Hanne hällt gift i hennes drink hade hon i döds- ögonblicket kastat sig över honom och , klöst . honom” och den 'un- ge' mannen hade för att avlägsna | hudfragmenien klippt .hennes nag- lar. Men varit en smula för Dog; grann, - É . Den tyska grundligheten kan som synes ibland få. oanade .konse- kvenser!. - "” VEM VET "Lexikon för, en, var av dr IVAR EK Vv Ta Från de stora indiankrigens dar gar i Nordamerika berättas ofta massor av hårresande historier, som i många fall dess bättre inte alls är sanna. Det var. inte alltid grymhe- ter, som förekom. Både på den vi- ta och på den 'röda 'sidan (alltså indiansidan) visades "både" medli- dande 'och Hänsyn. ' Många av in dianstammarna ' var vänligt inställ- "Det fanns emellertid några av in- na, som t: av egna "grymma ledare :—' och även av en och annan vit förrädare, för- "brytare: mot dé vitas lager — stän- digt uppträdde som de vita nybyg- garnas, oförsonliga fiender och här- jade ”och ' mördade "bland" de” vitå så ofta de” hade möjlighet. En'av dessa stammar var Siouxerna, som levde i. North. Dakota, och som aldrig försatt ett tillfälle att över- falla: åtkomliga nybyggen, mörda |. innevånarna och bränna. stugorna. Deras mördande' blev så -:småning- om 'så våldsamt att "Förenta" 'sta- ternas regering måste. i "åtgärder är att bara” ringstrupper, ..” som visserligen åstadkom en del manspillan bland indianerna, men som själva många gånger -lockades i bakhåll av .in- dianerna. och : mejades ned nästan isin helhet. Det var massakrer som |" ofta kunde omfatta hundratals man, och sanningen om dessa massakrer kom så småningom fram av över- levande vita soldater, som lyckats ta sig" levande ut ur indianernas bakhåll. . Moster RA Regeringen beslöt då i mitten av förra' århundradet, "att utfärda skottpengar på varje "dödad indian. Var helst någon vit träffade en in- dian kunde han ' utan vidare döda honom. För varje sådan dödad in- dian betalade regeringen en dollar, vilket ju var mycket pengar på den! tiden. Som bevis fick den vite mö; daren skära av en bit av den mö dåde indianens huvudskål med vid- sittande. hår, torka detta och lämna ”skalpen” till. myndigheterna. Ge- nom detta dekret mördades tusen- tals indianer. Svagheten i bestäm- melsen låg i att de vita mördarna inte tog någon hänsyn till om de dödade vänskapliga eller fientliga indianer. Bestämmelsen måste ock-. så upphävas efter några år, men det anses dock att många vitas liv räddades : under dessa år genom skottpengarna på indianerna. De vi- ta hade genom dekretet myndighe- ternas medgivande att döda varje indian som visade sig inom skott- » håll, utan att först behöva avvakta : Doktor ri svarar. Under denna rudrik besvarar ” en " svensk ' legitimerad läkare " kostnadstritt medicinska” frågor från läsekretsen — Förse, frågorna med . mplig Ssignatw och uppgiv helst älder och kön Det är givet att envars anonymitet. obrottsligt bevaras., Märk breven: DOKTORN. SVA- RAR och - sänd dem till redak- tionen: ”Örolig sömn”, Ert problem ty- der på -en pågående problematik inom det sexuella området. Det är omöjligt att i denna spalt, utan per- sonlig kännedom om. ert tillstånd och långa ingående samtal, försöka komma med några råd. '. "I stället skall ni inte dra er för att tala igenom om. detta med en rsta 1- se skall försöka hjälpa er ån rätta. | ”Kanske hysterika” ff Den signatur ni valt -tror ;jag inte alls stämmer på er person. Det är adekvat med den oro ni upplevat och det vore] utan tvekan det ållra bästa om ni vågar ställa samma frågor som i brevet direkt till den läkare som undersökt: er, Hans stramhet. och tystlåtenhet kan just den 'dag: besökte honom ha. berott på allde-] les. speciella orsaker och är i och sig beklagligt, men bör inte ut- göra ett hinder för ert legitima krav på klara besked. MON . 1. Såret kan bero på en katarr eller: annan helt oskyldig slemhin- neåkomma.. . '; ; 2, Knappast, 00 27 3. "Samlaget bör i och för sig intel vara olämpligt, såvida doktorn: ej angivit annat. eller . blödning eller liknande. uppstår i samband där- med, . 74, Nej, ni bör för er egen skull |: inom” två månader åter gå på kon- troll och i samband därmed verk= ligen se till att ni erhåller svar på era a frågor, : boda : "Kanske v: var de lyckliga ' En rysk tidskrift berättade : nyli- gen att man påträffat en ”förlorad” religiös - sekt, som levt i det när- maste helt islolerad i skogstrakter na i centrala Sibirien; | Tidskriften uppgav: att: "sektens namn vär ”de gammaltroende” och att dess 'anhängare svurit att inte gifta 'sig, inte bada, inte arbeta, inte betala skatt och inte "bära vapen, Ingenting nämndes om hur många själar. sekten rymde men .de skulle ha varit få. .De bodde i sex avdel- ningar med två för män och fyra för kvinnor. Deras föda utgjordes av | potatis, bröd, rovor, torkat gräs och pepparrot, ; Först 1949 hade sektmedlemmar- na hört talas om andra världskri- |: Beta fer . Nan ING MA é 12 > Våra a ungar Jan, 's år, här äntligen" fått en syster och åker med till BB för att hämta hem henne och mor. 4. : Genom en glasdörr får han syn på långa rader babyboxar: med in- nehåll och ropar: iv. Pro lenssea .s— Kan vi inte ta: med oss ett par till, det finns ju flera här som är mogna! : 2 st Md något "fientligt uppträdande från dennes sida. sh Tyr 1G:E : Sagt och skrivet. Somliga medborgare 1 England — anser det vara ansvarslöst av 1e= .. geringen att låta dessa: männi=" skor återvända till ett liv i ar= mod och isolering, till en tillvaro ; utan framtid för barnen. : Men bör man inte först och främst ta "vara på den fruktansvärda kritik : mot. det moderna samhället som Tristan da Cunhabornas beslut:in= nebär? Det materiella välståndet har köpts till ett pris som de inte ' är villiga att betala. De återvän= der till armodet men också till fri= också den gemenskap som de inte kunde finna i England. Varför | bee > klaga dem? (CET) Inför risken att bli helt utan starkvaror är det nämligen många som. känner sig lika illa till mods ” som den småländska drängen, när han på en lördagsdans hade gjort slut på brännvinet och inte kun= ' "de 'skaffa något mera.' När. han > . kände ruset gå av sig, greps han av panik och rusade upp på däns- : banan :slog ut med armarna 'och -"ropade:i "Hjälp, : hjälp, .jag' håller på att nyktra tilll” . (axa i Nya Norrland.) Fasen a : ', Sveriges radio kl.18.30: Dricks- 7 vattnet i Stockholm är illaluktan= . "de ' och "illasmakande. ret + eko); .Dricksvattnet i Stockholm - -är illaluktande och illasniakande, - > Ja, vi hörde det, SES Sveriges radio kl 19: Dricksvatt- - och illasmakande. . Ä J a, men kära, Rådiotjänst, vi har "en: halvtimma. ” i Sveriges TV -kl-19. oDricks- vattnet i Stockholm är illaluktän= de och illasmakande, --- | Nu räcker. det "sannerlige; (er i GP.) > Det ' vilar något ”oscariskt och d; över såväl pytti som biff å la Rydberg, två an+ slående rätter i ”herrsmak” från den tiden,” " på god mat, kan höras beställa en :pyttipanna 'om han: någon? gång ha finskuren falukorv i'sin pytti<- panna. Det brukar. han säga till. "om. Berättar min tama hövrepor ta konservburk; "pyttipann; - stora förväntningar. eran : Den; innehöll ' medelstora;” kert jämna tärningar av ett blekt, mjukt material som måste ha va- rit potatis. Plast kan det ju inte. gärna ha varit, ccs oss : Mellan dessa tärningar slingra de sig bitar och trådar av ett mör- vac ' Dock tror jag inte en vegetarian ' : behövt 'ha samvetskval" att sluka " denha pytt. Spåren efter mördad ' - broder däggdjur -var minimäla. Och efter stekningen helt försvun= na. Endast de bleka fömingarnar återstod, äv ali arna - (Kid Severin) 7 I Kreml, & en i träppa upp till väns-= ter i det stora muséet, strax innan / man: beger sig in till. det oheliga Rysslands :. heliga ' samlingar " av praktfulla sobelkappor" för små: vuxna :tsarevnor, finns en monter ägnad Poltava. Det är en märk= värdig "syn: några .karolineruni. former, " ett antal' värjor, några ' trummor. Det är-ganska: fattigt, inte betydelsefulit - och : : oändligt viktigt, Står man idär "och har För oss senare ids verkar dessa skottpengar på india- nera som något fuktansvärt barba- riskt, Men om vi tänker efter en smula .så är kanske det hela än-' då inte så främmande för oss. Vi brukar ju utfästa belöningar: för dem ' som 'kan ge sådana: upplys- ningar att t ex mördare blir fast. | Hos oss i Sverige är ju dödsstraf- fet . avskaffat, men i t ex Storbri- tannien finns det liksom även i USA och några andra stater. Be- löningar för mördares fasttagande är ju i dessa länder direkt skott- pengar i nivå med skottpengarna på indi Under förra århund- radet betraktades varje indian i USA såsom mördare, för känsl het är det "inte svårt att höra Marcia Carolus: Rex. och erinra sig sådana nama som :' Narva och .Tobolsk, Jäg vill inte ha tillbaka dessa föremål. De tillhör Kreml med segrarens rätt, fe skall minna oss och andra be= traktare om det som skedde där, museum skulle de sakna dj - tik, här är det världshistoria. . I (Méchant)" — Det var en kul & "mamm grej, "mamma, : sa lille Per när hans nyfödda syster anlänt till hemmet och för ett ögon- blick Upphörde att skrika upp den en gång tillt . .. : ben de” det att tjäna ihop till uppehäl- förnöjt. ES - — Hur står det till med din brör på lasarettet? = - N — Tack, det är bättre. 1. dag kan”. han säga några ord. - ”— Det var ju roligt, Va sa Kan? då? > - — Han sa att ” "han kände sid SÄMFre sep let, säger ” det - 97-åriga skolljuset . SA ceeen Re Å - NÖD z N are - net i Stockholm är illaluktande 5 : 2 heten, de väljer isoleringen men — ' Sveriges radio kl 18.40 (Dagens ” . hört det nu för tredje gången på no: Prins Bertil, som ju förstår sig: äter ute på restaurang. Han" vill un ' Jag öppnade alltså min ryinköp= | kare material. Förmodligen kött: ära . Hos Heribert:Beitz i: hans fina
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.