RE EA an LAHOLMS ” TIDNING "=> —= = "Efter nära nio års arbete är författningsutredningen : klar med förslaget till ny förbatt-. ning. Vi skall få ny regerings- form och my riksdagsordning i stället för.de gamla med' fö- delseåren 1809 resp. 1866. Re- geringsformen skall alltjämt" vara grundlag. Det blir däre-. mot inte den nya riksdagsord- ningen, som dock skall kring-' gärdas av särskilda kvalifice- fade ändringsbestämmelser. Regeringsforrien av år 1809 bygger på den gamla maktför- delningdläran, Makten skulle" | . vara delad mellan kungen och riksdagen. Sedan länge har vi emellertig i wealliteten haft ett” annat statsskick än det i för= . fattningen inskrivna. Vi "har. en parlamentarisk demokrati, DEN 27 MARS 1963 - I = oo F örfattningsförslaget > öckså uttalat sig för enkam- . marlinjen... Minoriteten består av centerpartisten Wahlund o. socialdemokraten Ahlkvist. De vill bibehålla tvåkammansyste- met — "men med en reforme- rad företa kammare. Den s. k. eftersläpningen 'i första kam- maren skall enligt deras för- » slag minskas genom att hälf- ten. av: kammaren : nyväljes omedelbart efter varje. landi- "tingsvalk”-- Författningsutredningens för- "dag innebär; alt" den propor- : tionella” "walmetoden bibehålles. ; Men :det. har varit en strids- I fråga. De fyra enkammansoci- -aldembokraterna, dvs. hrr Sand- . er, Hallén, Sehlstedt och Wes- terståhl,:s" samt . folkpartisten ”Wrigstad har i' ett särskilt ytt- som successivt mwäxte fram i.” rande:;sagt, att majoritetsval början av århundradet. I den : nya regeringsformer; skall de-" mokratin och parlamentaris-' skrivas in. Detta har gi- . men sk? g Å ningsvärd företeelse är' att den vetvis, varit självklart, : Vår. nya" författning skall > ” alltså markera, att makten lig-. ger hos" riksdagen. Beskatt- ningsmakten lades” redan 1809 & viksdagens händer, Nu klar- görs, att hela finansmakten är . . riksdagens sak. En intressant nyhet på området är niksda- gens lönedelegation, som skall. » ta . ställning till 'löneavtalen med de statsanställda på ett hidigt stadium. Tagstiftnings- makten var enligt 1809 års re- geringsform delad mellan kung och riksdag. Efter Idet demo-' kratiska- : genombrottet ”:' har ' riksdagen givetvis:varit. avgö rande även : på. det området, Den nya . författningen " skall: I även: formellt ge” besked; om» 'nog'bundit" si att riksdagen är allenarådande lagstiftare, ". Parlamentarismen får. eek tivare funkltion..". Den gamla | politiska statsrådsansvarighe- | . "ten enligt RF. 107 '$:kommer . bort. I realiteten: har"'den ju länge varit borta, I stället får miksdagen '”ett nyltt "institut, endeförklaring mot. regeringen, så måste denna avgå. Det blir i varje fall ett enklare änsbru= ment," cc este Själva vegeringsarbetet” re- formeras också väsenflligt, även om ändringarna i fhuvudsak I > Riksantikvarien G Selling s äller skall våra: målsättningen. Men "än så Tängé har de" inte kun- "mat finna opinion "för det sy- ”stemet. '. En annan anmärk- " d'Hondtska fördelningsmetoden skall tillämpas vid regionvallen ; dill enkammaren, Det betyder, aft ' ett större' parti / som soci- » aldemökråterna” ” - favoriseras. - Uppgörelse tom den'saken träf- fades'i utredningen mellan en- kåmmäarsocialdemolsraterna och folkpartisterna. -' Det har: ju klart sagts ifrån om "att utredningsrepresentan- Herna skall vara att'betralta 'sori personliga. Hur: "partierna "kommer att ställa "sig i den stora: , stridsfrågan "om: :kam- vet > marorganisationen ” alltså: inte; Folkp tion. > klar. > På "det: hållet har ; män "alldeles 'fö sig: mot. de: tende som numera allt oftare kommer till synes i samband .med -kyrkorestau= reringar. att vråka: allt. gamrialt i kyrkorna och att "införa nymodig- heter av olika slag. Efter att ha erinirat ”att' en del kyrkorestaure- ingar. senaste. året ..väckt "en : viss uppmärksam kan sägas vara ff geringsärenden av mindre, vikt. "skall: avgöras :1; allmä enskilt statsråd. —'s.k, mint Det centrala i regeringsat tot skall "vara. ministerrådet med statsministern: som ord- förande, Vissa frågor skall "dock gå till kungakonselj. Cen- . terpartisten Wahlund vill inte ha något "ministerråd. Enligt hans förslag skall alla större frågor gå i konselj. De stora stridsfrågorna i ut. " redningen har emellevtid wva- vit, kammanorganisationen : 'i riksdagen och valsystemet. Ut- redningsmajoriteten, fyra soci- aldemokrater och de två folk- partisterna, förordar enkam- marsystem. ” ' Hö annen, Munktell, som avled i;utred-1 ningsarbetets " = hade Stöldvåg i Halmstad Etter: senaste veckoskiftet har kri- mlnalpolisen ' i Halmstad fått inte mindre än 12 anmälningar om stöl- ter. — En”7- veritabel :stöldepid sterstyrellse, så har dc för för- och även gett gen= ”Tjud 1. pressen: men” ”riksantikvarie- ämbetet - inte : yttrat. sig i: denna diskussion; finn 'sin årsrappo be öra ämbetets syn=, mycket. svårare att, få, medel till profana. byggnader. än till kyrko- restaureringar,” konstaterar - han.. I och för sig är denna offervilja gläd- "jande.' Men. samtidigt "innebär det relativt rikliga penningtillflödet en fara. Man "frestas att gå för långt 1 sin iver att aptera ett gammalt kyrkorum efter nymodiga liturgiska bruk "och "dagens "arkitektoniska smak, Det ' har blivit: alltför : van- ligt, att alla gamla: inventarier i en kyrka vrakas, flyttas 'om eller er- sätts med nya! föremål,. Det gäller altaren, predikstolar, läktare, org= Jar,: dopfuntar, och : : ljuskronor, I sådana fall. kan man inte tala om en restaurering utan om en om= byggnad...” ee träda de antikvariska synpunkter= na och måste hävda, att funktions dugliga och välgjorda gamla inven- tarier, även sådana från 1800-talet, måste behandlas med. pietet och hänsyn, likaväl som: själva kyrko=-. lan bygdens enda minnesrika bygg= nad och nästan alltid den äldsta. Vi måste, säger riksantikvarien, vårda dessa minnen från skilda tider även med tankei-Yå framtiden. Vi har anledning att än ' en gång erinra Erasserar "sedan en .tid. tillbaka i Halmstad, I regel rör det'sig inte om några större kupper. Tvättau- tomattjuvar som för en tid sedan opererade” både i Halmstad och Falkenberg men' sedan hållit sig lugna är nu åter i farten och Ppo- lisen i Halmstad har fått anmälan 'om” ett 10-tal sådana stölder i bo- där na länsats på det "kontanta innehållet. I Det rör sig om belopp i 25-örin- 'gar upp till 100 kr. Minst ett 20- ital stölder i omklädningsrum, i fa- nas ko I sporthallen och i skolor- as korridorer har anmälts, På ett | a café stals ur kläderna, som en kund hängt ifrån sig, 600 kr kontant och 1 omklädningsrummet i Saluhallen 700 kr. I en fabrik på söder har ur avhängda . kläder stulits bl a om vad John Ruskin skrev 1849, när han gick till storms mot den tidens alltför radikala res- taureringar: ”Tag vård om. monu- menten, så behöver man: inte .res- taurera dem, -De tillhör inte OSS, De tillhör de generationer : som byggde; dem och, de. generationer Kom följer efter obs on . SOLGÅVAN = "TILLBLINDA - bankböcker med sinnestående 3.500 kn co Riksantikvarieämbetet skall före - rummet, Sockenkyrkan är inte säl- . Halmstad vi I Halmstad anmäler man - olust över enskilda kommun- > medlemmars i princip obegrän- ” sade ' rätt att anföra besvär " över praktiskt alla stadsfull- > mäktigebeslut, : ävensom - alla - styrelse- och nämndbeslut. Vid : stadsfullmäktiges nästa ':sam- + ;. manträde föreligger ett förslag-' från drätselkammaren . att till . Sveaska stadsförbundets kon- gress'i sommar ingiva förslag : om "utredning av förutsättnin- ' garna, för- snabbare avgörande :å regeringsrätten av kommuna- + 1a besvärsmål, i första hand ge-' ' nom . fullföljdsbegränsning, för ev behandling vid stadsförbun--' ; dets kongress i sommar, : '- Aktionen torde. närmast få: ses mot bakgrunden av de talrika över- ”klaganden, som på senare tid ägt rum i Halmstad av stadsfullmäk- tigebestut . om markköp” och ex- propriering, I Halmstad: anser man :det ange- läget att aktualisera problemet, som flertalet städer mer: än en : gång | . ställts inför, nämligen verkningar- na' för kommunens del av gällan- de regler :i 78 par kommunallagen om besvär över: länsstyrelsens ut- slag. Skulle länsstyrelsens utslag gå den klägande emot, har denne som bekant samma obegränsade möjligheter : som i förhållande till "länsstyrelsen att hos KK Maj: t. söka ändring, ' ; i Det är icke okänt, säger åk, att väntetiden för regeringsrättens av- 2 3 alltför "ofta måste 'räknas i år från kter av. det k Ja be- "slutet, Det förflyter 12-18 mån en- bart. från. det ett besvärsmål. in- kommit till regeringsrätten till dess det föres upp till avgörande”. ” =, ai. avvaktan, på regeringsrättens avgörande har kommunen som re- gel:att. välja .mellan två tingrt an- tingen får det överklagade ärendet vila, med. den fara. för: ekonomiska förluster, försämrad kommunal ser- vice.m-m som, detta. innebär,- eller ock. verkställes det icke lagakraft- | / vunna, beslutet, med 'de' .risker för åndskrav "och ansv 1 som är "därmed förenade. Den nöd- vändiga ävvägningen. mellan' 'effek- tivitet och, rättsskydd ' har förvisso kommunala besvärseländet ” tjänta av etiketten okynnesbesvär det praktiska och hygieriska. ända-, des också 1909, iu ha slut på Skälen till angivna nu otillfreds- ställande förhållanden är väl kän- da. Regeringsrättens stora arbets- belastning, tvånget för denna myn- dighet . att .ge förtur åt brådskan- de ärenden, som rör enskilds rätt, åkyldigheten att jämlikt gällande bestämmelser att i detalj penetrera bl a varje kommunalt: besvärsmål etc. Det kan: därför anses berättigat att ställa frågan huruvida det icke vore möjligt och lämpligt att jäm- väl ifråga om kommunala besvärs- mål införa fullföljdsregler av un- gefärligen den konstruktion, som återfinnes i taxeringsförordningens par 98 och som förutses I 1:a par lagen om regeringsrätten. Särskild kommunal besvärsdomstol anföres" nom en arinan utväg. - Är det nö sdvändigt. "att. sjuksköterska : ska ha r niform? sär sjuksköterskeuniformen verk-; ligen nödvändig? Vilka skäl finns föratt den skall anses berättigad? Frågorna' ställs av Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, som erin- rar om att detta spörsmål disku- terades redan 1909 i. tidskriftens föregångare Svensk sjuksköterske- tidning. Det heter vidare bl ar -- Före andra världskriget hade uni formen ännu en funktion som ut-, jämnare mellan människor som är- betade inom samma yrke. Vid den- na tid återspeglades ännu. klass-- och inkomstskillnaden mellan olika kvinnor i deras sätt att ' klä sig." I" dag är en .sådan skillnad ihte märkbar beroende på den 'allm&nna” standardökningen. Kanske ' det ige ger något" i det” antagande, som: framförts i en engelsk sjuksköter-. sketidning," "att många litet omogna sjuksköterskor ' hämtar " moraliskt stöd och en känsla av : betydelse. fullhet från sin uniform.'; : : Var: sjuksköterskedri från början vald: med hänsyn "till målet med" densamma,” så; "Spelar denna betydelse en ytterst "viktig roll i 'vår tids sjukvård — det s Med hänsyn” till de” kom a' infektionérna = "(smitta : ”från » säng till säng”) är "det 1 första "hand ”i' .nalbesvär, ” "Varje kommun . myndig) de. med” jämnmed ' finna” sig I att dess beslut. blir angripna besvärs- vägen ända”upp till högsta ' instans — också där angreppen på förhand är dömda att misslyckas - — om blott ;besvärsmyndigheternas, beslut kun- "de förväntas inom rimlig tid. Lika- "skulle :kommunmyndigheterna rflyter innan avgöran- om blott detta gällde komplicerade” och . ovissa besväre- "mål: Men det får icke förtänkas kommunerna ' om. de känner. olust inför. den huvarande ordningen: en ur 1. intressesy ikt orimligt lång tid förflyter, i innan ret geringsrätten . fattar ”, avgörande " även enkla mål... r i Ett system. som det nuvarande, som, innebär att viktiga och bråd- 'skande kommunbeslut kan fördrö- 'jas 15 år och i: olyckliga fall. till "slut bli meningslösa genom att :de som " besvärsmål : blir vilande: hos "regeringsrätten, måste inge betänk- 1 ligheter, i. synnerhet i de fall det RT intresse att! den. ett' vettigt sätt Om "det" är. önsk- | värt ”—” det: kan 'sägas' att det nödvändigt! — "att - de: som arb . inom - ett ' sjukhus” bär: hy; ieniskt fullgoda . arbetsdräkter, så - är” det arbetsgivarnas ' sak ' att ' förse ' ar- betstagarna med: . dessa, skyddsklä- der. - Uniform ”av. v: myndighet her arbetsgivare fastställd ' och i detalj utformad : klädedräkt: för : tjänste= bruk inom yrke; kår eller grupp”; (Focus). vc Det -finns inte "någon anledning varför - sjuksköterskorna , "själva skall ' bekosta såväl" inköpen som tvätten av denna arbetsdräkt, «= 72 Förre sttyske utrik istern occd oa ans ot sc Utsikt från Katrinahissen mot skeppsror '' i 4 1 och TDilot 1 M tunga granitkolosser ligga dystert mörka, Enstaka ': kvällsvandrare : skyndar. de moderna grå vagnarna gli- der in på: Stockholms Centralban- gård och stannar smidigt. Sidodör- rarna ' öppnas" automatiskt och en ström av:männhiskor väller ut och försvinner i trappnedgångarna till "tunneln "under . stationsbyggnaden och Vasagatan, Klockan är unge- fär 19 på kvällen och man frå- gar sig vart skall alla "dessa ”mel- lanstationsmänniskor” ta. vägen ' så här dags. För knappt ett par tim- mar: sedan : gick resan: i. motsatt riktning... Ungdomarna ' har. varit hemma för att ':”rissla” om och "få sig ett mål: mat. Nu-är det bio- graferna ' och danshakén / som J10c- kar; "Och"de äldre”. resenärerna, de ulsterklädda herrarna," som : ännu törs ha "en hatt" eller ”en vinter- mössa på” huvudet, -och"de pälsom- bonade ' damerna" skall: gå på tea tern, på revy; varité "eller ett party: Men det finns människor 'ur :de tunga 'yrkeskategörierna, som har arbetat sig trötta under dagen och går hem ' med "den goda- föresatsen att ; sitta . och ; halvstlumra”. framför TV-rutan. i: ve i 5 Stockholmarna Har rastlösheten i blodet... De måste förflytta sig. stän- "digt: per' bil, buss, 'spårvagn,. tun- nelbanetåg : och: en kåsör - som : ny- "ligen villa göra. gällande att stocks holmarna håller på att förlora för- ”mågan att.'gå.: Så : farligt" är. det väl. inte så. länge ”affärsstråkens "REGERINGENS : BUD : till" jord- bruket innehåller pågra intressanta . å ögsta ort har I man n tydligen på sistone '— om än halvhjärtat —- övervunnit sina betänklighe- . ter mot en annullering av 3-pro- -. centsregeln. Det har sagts. att i jordbrukets :.motbud > ingått . en fullständig annullering. av regel- och ordföranden i CDU:s förbunds-: dagsgrupp, Heinrich von Brentano, återkom på måndagen med flyg till: Bonn från ett femdagarsbesök | Washington.” - i DU HAR INTE 2 Så BRÅTT rör sig om ade mål, för- ; Den. 15.000: Volkswagen 1500 tll Sverige lämnade. den. 28 feb- tuari. monteringsbandet i Wolfs- burg. När 'jubileumsvagnen' kan skeppas ' till .Svarige vet man inte, "Den besvärliga issituatio- nen här: betytt ett: svårt 'av- bräck för den svenska VWiim- porten. Vid månadsskiftet, fanns en eftersläpning" på "närmare 2.000 fördöons.se sosse s — Vi försöker på allt sätt att hålla "importen igång genom de få -”andningshål” som finns, sä ger direktör Carl-Johan Lewen- hagen, - chef för Volkswagen- avdelningen vid AB Scania-Va- bis i Södertälje. Till Södentälje kom den ”cenaste båten den 18|' februari. När vi nästa gång kan få en båt dit vet vi inget om. I Landskrona är det också stopp. Varberg har varit vår enda- chans de.senaste veckor- na. ””utlö eller förslag till åt- gärder av likvärdigt slag, allt med ” syfte- att” förhindra . prissänknin- gar till producenterna, Detta syf- te -är att. beteckna som det pri- mära, inte vägarna ”att nå. dit. Det "finns för övrigt "vägar, som "samtidigt kan leda till sänkta kon- sumentpriser" på en eller :annan produkt.. Regeringen är uppen- ' barligen "angelägen att kunna re- - 'dovisa prissänkningar i samband »- med 3-procentsregels utlösning. : JF. erinrar om att regelutlösni on främst förorsakats av de för- . åtlandevis höga ”världsmarknads- wriserna” på smör och särskilt soc- 'er. Utan dessa. prisstegringar ha- I; .'e regeln inte lösts ut: ' > ”. »;; På grund av avtalets konstruk- sion :-har det 'gynnsamma inter- nationella prisläget endast till en mindre del: kunnat: utnyttjas: på .den inhemska , marknaden... Re- getutlösningen' skulle" komma ” att få en starkare sammanlagd ef- ”fekt. — i motsatt riktning. Det är detta som man från: jordbrukets - sida" betraktar. :som så angeläget ”att' söka- undvika, "samtidigt :som man: eftersträvar. att' få en be- stående lyftning 4 av: den "allmän- na”. prisnivån på. jordbrukspro- dukter. vv Regeringens förslag" om ökat bi- drag till rationaliseringsverksamhe- "ten har uppenbarligen. inte "varit någon stridsfråga vid överläggnin- garna — det är här främst fråga om lånegarantier med effekt först på längre sikt: ”. . | ' Jordbrukets ” förhandlare” + gen klargjort sitt motbud, även om de inte fördolt att det lig- ger väsentligt högre än regerin- gens och att detta senare inte kunna acceptéras. :Den närmas- "te tiden får visa, i vad mån re- geringen är beredd att rubba: si- na positioner. : H - - Läget bedöms ganska" Ulmänt så, Av. Walle Greger .: DE av de "nya lokaltågen' "med | 11 och i med; fot-' har : inte lika entydigt som 'regerin- |. trottoarer & är fullbelagda av en ald- rig . sinande människoström, som med snabba steg gatan fram, kan= ske hemåt, kanske mot mera: triv=. samma -'environger. Just som jag passerat Riksbron känner jag ena hand på min vänstra axel och då HALL: 3. en klädd sticka . rör "sig i. båda: riktni. na. Det skulle i.så fall vara 'de” högldac- kade damerna. som. har ' det: litet besvärligt ibland. : fram . handen. : Han : verkar frusen och väser mellan tänderna: — Har Mera" hann han inte säja ty en po=' list F 1 kom som -£ I hol. i " Kväll och natt c över Sto ” Stockholm 'och. dess atmösj fascinerande. Det är inte solljuset som”så obarmhärtigt avslöjar stor- stadens skavanker, det är inte Mä- larens blåa - vatten - som "speglar Stadshustornet- eller. Riddarholms- kyrkans spetsiga minaret, inte hel- ler .Skeppsbrokajernas , grumliga vatten med de vackra, vita båtar- na . eller i Gamla: stans" mystiska gränder, ej heller "den rökblå skymningen, :som 'en. aprilkvi rar sig över staden, nej det” ä detaljerna som fängslar.” Det är -ett konglomerat. av "bilder; byggnader, människor" och den + obestämbara odör som "skapar stockholmsatmos- Miskvätens mörker har sänkt sig över staden, men det är gen sovande" stad "man möter, det är en ljusfest utan like. Jag här via tunnelb; på några för- flyttat mej från" Cafeterian 'under Vasagatan fram till Slussen. Där- ifrån är: det ingen lång promenad till Katarinahissen: Och vill man se Stockholm : i kvällsbelysning skall |: man se 'staden ovanifrån och lämp- ligast då från Katarinahissens bal- kong. Det är, tro' mej” ett. "fantas- tiskt: skådespel.” Hela 7 staden, så långt ett. obeväpnat "öga: kan nå, ligger. framför en som. ett ”jätte- tivoli, Gatorna löper sor" pärlband, det" brinner" i högar av smarag- der, och "Västerbrons bågnade ljus- band. är så dekorativt det kan 'va- ra; Och under bron blänker mörkt mälarvatten. Gamla stan ligger som ett gytter strax nedanför. Dess be- lysning är inte så intensiv vad det nu kan bero' på. : Det är som om gränderna och de. smala : gatorna skulle ' absorbera ljuset : mera" än den övriga delen av staden, Vack- rast i kvällsbelysningen är de ga- tor och partier av staden som lig- ger på avstånd från utsiktspunk- ten. ' Centralbangården med 'den blänkande rälsen: och tågen: som likt stora lysmaskar orma sig sö-' der-' och norrut med korta inter- valler är också enastående vackert så här ovanifrån. Vart man vänder blickarna möter man dessa 'mäkti- ga .Njusfloder och 'obeskrivbara skuggor, som ' bildas vid gatustrå- ken och kvarterens mer eller mind- 're kompakta byggnadskroppar, Än- da fram till Odenplan kan jag se hur bussarna kilar fram ut gatu- mynningarna. Den röda färgen kan man dock inte urskilja. Människor- na -på Vasagatan verkar som 'upp- rättgående stora myror. med :snabb och ' ryckig gång. Kungsgatans. af- färsfasader "brinner av de mång hundrade, neonljusens "sprakande färgprakt; och de'stora affärsfönst-. ren speglar rikedom och överflöd i välstånds Sverige. Det måste'fin- nas ' mängder , av välbärgade män- niskor," som uppehåller "dessa lyx- affärer, annars skulle de inte förmå existera. Med välståndet speglar sig sorglösheten i biografernas fyllda hus,: i restaurangernas spegelsalar och matdoftande' atmosfär; Här le- ver människorna som om de hade kontokort var de vänder sig. Sådana reflektioner kan man till- låta ' sig, när, man en marskväll står 29 meter över markytan och börjar längta efter ett ombonat rum och en kopp gott kaffe, In- om" parentes kan nämnas att den nya Katarinahissen uppfördes 1935 och i brobanebalken är en restau- rang inrymd, som bär det betecks nande” G att dess position inte är orubblig och - att ett nytt bud från 'jord- brukets sida kommer att bli före- mål för allvarligt övervägande i kanslihuset, « Medels hissen har' jag åter plac cerat mina fötter, på moder jord .och promenerar , Stora Nygatan "fram" emot Kanslihuset, . Riddar- huset och Helgeandsholmen, Riks«/ > Evert. Taube” och Bo Bergman, till ur jorden och avstyrde ; bettleriet. Ynglingen' hade. otur” annars. hade han väl fått en slant till. en hal kaffe. I vår. litteratur kan vi hitta många blomsterhyllningar' | ill Stock= holm ' både” från” äldre och: .hyare tid. Vi "minns med nöje. August Blanche; > Carl ; Micael. - Bellman, Strindberg: och: Albert: Engström, deverk.” "Det? finns många,: många ” fler "som jag: inte "kan: uppehålla > xt mig vid just nu; 1961 kom en liten" bok "ut på .Lindblads förlag som innehåller en samling. kåserier med > titeln -”Stockholm ' dygnet: runt”, "| Det "var "Dagens. "Nyheter som till julaftonen 1905 samlat tjugofyra av dåtida främsta författare. till en ge" jag hastigt vänder mej om ser jag: farbror 25 öre att ge en hungrig ..+ mensam : uppgift: att” skildra "hus" vudstaden > under. var, timme. av dygnet. Det blev .en fjusande' stock«s holmskrönika 'méd bidrag av bland man, Hjalmar Söderberg, Hasse Z, decembermorgon; vid. 6-tiden; han Skutornas master försvinna i mån=" diset; Viken rör sig i sömnen, trög sätter Hamngatan upp i en sky från torrsopningsmaskinerna ... en dros= ka rullar förbi med . en nattherra nersjunken 'i' sin ytterrock, som snigeln i i sitt skal. Kusken har ock-' så krupit in.1 sig själv, så att det bakifrån: ser ut som hatten låg på "' På slaget 7. drar August Strind= berg upp rullgardinen: ”Det är ka= rakteristiskt för vårt Östermalm att staden ' slutar med ens och landet tar 'vid, utan "övergång av förstä- der... Strandvägen ligger som en terrass med sina fint färgtonade hus andra, vilka när de: torka seglen formera en tavla av gammal sjöba- talj och som. vi östermalmare kal. ' lar Trafalgar när vi får se den... i. våningarna är rullgardinerna ne= lat ansikte framför rakspegeln, el- ler en-bit av' en kamkofta, eller i en- draglucka en. ljusklädd husa som skakar dammtrasan,..,” . + Hjalmar. Söderberg 'är ute .och och medelstora .butikerna stänga, på Drottninggatan ' slocknar : det ena fönstret efter det andra, gaslyktor= na ;lämnas” att : förtvivla "över sin | obetydlighet ock" den stora: affärs. gatan" blir” åter ;'den mörka : små im ' den: varit funder längsta tiden av sin tillvaro ;.'” ' Daniel Fallström hade medårbetat med: både vers och prosa, men ef« fuell på grund av:de höga kostna= der /ombyggnaden 'dragit,' kan det vara skäl att avsluta dessa axplock ' med Fallströms trevliga harang: "Jag har nyligen varit på det nu= tillbaka till det gamla, med sin enk= la blå möbel, sin brist på gips och emaljerade generalkonsuler. Ack, bli så nytt?” "> fe . Ja, säj det! Det var många frå= på, ”Sjuttio Personer tar arresterats I kommunistiska terrister med am« andra August Strindberg, Bo Berg=. "Bo Bergman tar en promenad en på ena sidan 'och skutorna på den ' re, möjligeniser man något intvå. tersom: Operakällan för några må= ' nader. sedan | var, synnerligen ak« ' det gamla — Varför, skall allting” | gor Daniel 1 Fallsröm Inte fick svar : södra Thailand för att. de försett . mumtion och livsnedel' (TT-Reu=' : och oljeblank. Jag vänder och fort= - | axlarna..." «> Fa promenerar på kvällen: ”De små - 4 varande Operakaféet och ' längtat :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.