JC , » 1 NE ." produktion på mer än 20 miljarder "+ Överingenjör 5 'Agalakov berät- "tUtKRASNOJARSK '(TT-APN)' :" ! Världens | största ' kraftverk ' "skall :nu ta form; sedan man i : dagarna" avspärrat en av jord-. klotets största och vattenrikas« "te floder, ' Jenisej. I Kras- ' nojarskområdet -är det ännu full vinter, och det, betyder att |. '- » Jenisej nu ger ”bara” 600 kbm vatten i sekunden, När vår . floden sätter in, ökar vatten-" " mängden till 24.000 kbm i se- "kunden. Att dämma upp flo- . » den, då : hade varit betydligt mera komplicerat. om :- Flodfåran uppvisar nu en kraf- tig mur bestående av bl a 16.000 . kbm stenblock och betongpyrami- der . och 230.000 kbm mjukt fyll- nadsmaterial, : Mitt under dämningsarbetet te- ”lefonerade: regeringschefen Nikita Chrusjtjov till byggchefen Botjkin. Han gratulerade samtliga som del- tar i arbetet på kraftverket. «= 1v ic - Nu skall vi tvinga Jenisej att arbeta för kommunismen, sade han. -. Jenisej har stängts. av, men de « som bygger kraftverket har fort- farande mycket jobb framför sig. I år skall de gjuta en' halv miljon - kbm betong för en damm, uppföra - kraftverksbyggnaden och. montera kraftaggregaten. += + vo 20 Världens största tar att Krasnojarsk-kraftverket blir det största i världen. Det är avsett ” för 12 aggregat — 10 i drift och två i reserv — med en sammanlagd effekt på sex milj kW och en el- kWh per år. a - Man har. valt att lägga kraftverz ket på en plats,. där flöden inte är så bred, och därför blir däm- den däremot uppgår till 130 m. .| Dämningen gör det möjligt att hål- 1å tillbaka 73.3 miljarder kbm vat- ten. Därigenom kan man komma upp i projekterad effekt redan un- der kraftverkets första driftsår, ' " + 100 m vattenfall. ” - Överskottsvattnet, ' särskilt vid högvatten, skall ledas bort via väl- som -rinner genom dammen ' skall bilda ett. 100 m' högt vattenfall. ställs i Leningrad. Var och en har en effekt på 500.000 kW. Löphju- len har sådana dimensioner att man Baltijskij-kanalen,; Norra sjövägen och uppför Jenisej till en special- byggd kaj vid byggnadsplatsen, . "7 Maskinsal på 12.000 kvm ;'; Maskinsalen ' skall : ligga. 75. m lägre än dammen och. får en yta på 12.000 kvm. Byggnaden uppförs i betong och glas, Kraftverket skall automatiseras och aggregaten ut- rustas. med telestyrningsinstrument. Strömmen når konsumenterna via två substationer med. en .spän- ning på 220.000 respektive 500.000 volts nt : ne "Elkraften: skall” gå till :Kras- nojarsk-området, som befinner sig i snabb" utveckling, och grannrä- jongerna, "" EET va Redan nu - står: det- klart. att storlek inte helt kan tillgodose det centralsibiriska näringslivets elbe- hov, och därför har det blivit nöd- vändigt att påskynda byggandet-av en annan kraftverksjätte -vid Je- nisej, Sajanska-kraftverket, som får ningen endast 1.600 m bred. Höj- ännu större effekt än Krasnojarsk- stationen. .. NN Pra sa Lantbrukare Gösta” Hellström "1 , a 3 2 SLA cs . och fil lie Jan Ling, Musikhistoriska Museet, tar. på - . upp de ålderdom . ..Musikhistoriska: niuseet tor bandar ganamal allmogemusik förr ett rikt instrumentarjum,. som delvis bestod av efterapningar av instrument man 'sett de. ”högre” samhällsklasserna hantera, delvis av äldre instrumenttyper, vars spår går tillbaka till medeltida källor, Till den första kategorien instrument hör de folkliga lurar bl a i trum- petlorm, som beväringen tillverka- "de vid hemkomsten från mötena med regementsmusikkårens instru- ment som förebild. Till den and- ra kategorien hör en lång rad nu- mera sällsynta eller helt utdöda in- strument bl a säckpipan, mungigan, träskofiolen och nyckelharpan, ' Det sistnämnda inst äger derna fanns er tland: Kelharpan jude S "bandspelarer lodiern kr on «a lare I a dré spelsätt och repertoar? För att lösa. denna fråga, var: det. nödvändigt att göra vittomfattande resor och efterforsk.« ningar, och för den ekonomiska si- dan av undersökningen har Luxor- fonden ' bidragit ' med ärderligt stöd, 5 na Mid Det visade sig att resultatet var rent förbluffande. Här fanns bruks- spelmän, som hanterade äldre typer av nyckelharpa, som ansetts utdöda i över 100 år! Maria Lenngrens be- skrivning i ”Den glada festen” där nyckelharpan surrar och polskan går vid oavbruten bas, kunde lika gärna gälla vissa av inspelningarna tr ett speciellt intresse för Sverige, då det numera blott spelas i vårt land, vilket sannolikt varit fallet de sista 300 åren, Det är också i vårt land, som vi först finner stråkinstrument försedda med sådan nyckelmeka= nism, nämligen i de medeltida kyr- komålningarna, där änglar spelar på siråklutor, och .stråkfiddlor. med de speciella tangenterna vid sidan av halsen, vars uppstående stift avkor- tar strängarna, Instrumentet fanns även i medeltidens "Tyskland, och mycket tyder på att det i sin första utformning är en kontinental upp- . finning, . oo . ie Den speciella typ som alltsedan 1600-talet förekommer i Sverige är emellertid helt och hållet begrän- sad till vårt land. Sedan 150 år till- baka har den dessutom i huvud- sak varit knuten till Norduppland och 'vallonbruken och många av de mera framstående spelmännen har Varit vallonsmeder. =, no. len undersökning av nyckelhar- Pan var en av de viktigaste frågor- na hur mycket av äldre nyckel- harpospel, 'som fanns kvar i de ti- digare så rika "nyckelharpobygder- där basst a av senor ständigt ljöd med och gav musiken en sug- gestiv ålderdomlig prägel. Liksom Olrogs undersökning om visor" på Nötö, är denna om nyckelharpan i Norduppland inte "på långt när avslutad, men 'en bit på väg. Vi har båda haft fördelen av att bear- beta "ett geografiskt begränsat om- råde, där släktband och andra tra- ditionssamband . är relativt över- skådligt. Sådana ”djupdykningar” På ' mindre områden är nog enda möjligheten att komma tillrätta med problem inom svensk folkmusik av a RN är översvämmad av sena lytanden från skolsångbö låthäften, =. + I Angböcker och ": Genomförandet av första delen av denna undersökning har möjlig- gjorts tack vare Luxors ekonomis- ka stöd och den musik som vi beva- rar med bandspelarens hjälp är inte bara av intresse för ett fåtal fors- kare, utan även för "allmänheten. Det framgår inte minst av dagens gra f knad, : där folk, sikinspelningar äv skiftande art äger stor Popularitet. Det är därför ur många synpunkter ett viktigt ini- tiativ att kvarlevorna av svensk na”, Kunde man med bjälp av Färldens största: kraftverk" | > "anläggs vid Jenisej-floden diga 'hål : i. dammbotten. Vattnet | 'Turbinerna för kraftverket fram- |. beslutat frakta dem på Belomorsk- |: Krasnojarsk-kraftverket : trots sin |-- fasa ” Inte undra på att lilla! lurviga hundfröken Bess ser "stolt ut. Hon: ; har samma frisyr som sin söta matte :Jenny. I New York är. det - högsta mode just nu bland fashionabla kvinnliga hundägare att -' - hundarnas frisyr matchar ens egen. . Om" sedan både matte och vovve har koppel.runt halsen. är det ännu mer i stil med sista Fe eee ee te ”skriket, on Fonderna för: = zsINvestering : :god tillgång STOCKHOLM (TT-Spec) ||: >" Företagens -:' investeringsfon= H - der har i vinter i stor utsträck- ning fått tas i anspråk där det - " förelegat risk för minskad sys-:' selsättning ' på ” arbetsmarkna= . den, '"-.: Arbetsmärknadsstyrel- > sen. beräknar, att -av de. be- " skattningsåret 1962 till 2.4 mil-': te f. Gösta Gustafsson MJ "207 NR .”- ' - åter: till: Öckerö : "Vid söndagens kyrkoherdeval för Öckerö pastorat fick. komminister Gösta Gustafsson, Sävedalen; Par- tille "pastorat, 977 röster och kom- minister Stig Sjömar, Bro, 497. >: Den nye kyrkoherden Gösta Gu- |- stafsson är född i Göteborg 1916 och prästvigdes .- 1941... Hån': var' under flera - år. kyrkoadjunkt i Tvååker och blev 1947 komminister på 'Hön- ön, av Öckerö. pastorat. Sedan 1959 jarder å d sån=" . emot. 1' miljard fått tas i an-/- språk för tiden fram till 1 maj iår. DE ASA OR ver Styrelsens. tillståndsgivning ” har på nytt: givit "belägg för nödvän- digheten av ' att företagen har- väl planlagda "objekt " för vilka 'inve- steringsfonderna kan utnyttjas när arbetsmarknadsläget så 'påfordrar. 1 Göteborgs och Bohus'län upp- gick investeringsfonderna "för" 171 företag — till: 456 miljoner, i: Hal- lands län för 34 företag till 27 milj, 101 milj och i Skaraborgs län för 76 företag till drygt 28 milj. 'En- ligt "- äv :. arbetsmarknadsstyrelsen a lämnade . tillstånd har: för: syssel- sättning av. byggfolket under ti- den'september' 1962—april "1963. fått ör byggnadsändamål'tas y foridmedel för 69 "projek av c:a” 95" milj; för "14 projekt !i Hallands län med kostnad av 5 milj, för 61 projekt i Älvsborgs län med jekt i' Skaraborgs. län med kostnad av nära 27 milj kr. vc ; "Vid en inventering i nove; r :ber' hade byggföretag kommit! - i gång som sysselsatte 490 man: i Göteborgs och Bohus, 200 man: ' ';.1 Hallands, c:a "450 i Älvsborgs '. "och. c:a '460 i Skaraborgs län. . På grund av 'den stränga vi "tern torde dock inte alla Pro ”, Jekt. komma. till utförande un-:' der den avsedda tiden; ES Gi + För” att : motverka" avmattnings- tendenserna” inom ' verkstads och maskinindustrien har fondmedel fått tas i anspråk för att stimulera en tidigareläggning av beställningar av maskiner, inventarier och fartyg till kostnad av. c:a 400 miljoner. Slut- ligen har 'generellt tillstånd läms nats till -ianspråktagande av in- vesteringsfonder för skogsbruk un- der tiden september—april,. -, LET - NE Tjälskada > 4” vurporsak = '' = ” os . sr > På Åbilds-väg Två personer från Halmstad ska- dades lindrigt och den Personbil de färdades. i blev mycket illa tillty= gad då de körde av vägen Abild— Sjönevad några hundra meter från Abilds kyrkby på söndagseftermid- dagen. con. on ” Fordonet kom 1 sladdning då det passerade över en kraftig tjälskada i vägen, fortsatte av vägbanan och slog runt, sen. Passagerarna undkom äventyret med. en del mindre : skärsår och folkmusik bevaras till framtiden. Tför omplåstring, blessyrer och fick uppsöka läkare i Älvsborgs län för 117 företag till | borgs och "Bohus "län: med "kostnad | kostnad äv 38.4 milj och för 54 pro- |. har "han haft motsvarande tjänst i + Efraim "Karlsson: kommer å arbetslöshetskontoret för att få sitt kort påstämplat. Bär ohöviskt' nog mössa på huvudet. SR Camrern: '- Ta av er. mössan, här! -: " — Ta det lugnt, vi blir upptäcks ta, sade den ene av de två skepps- brutna som hade räddat sig i land på den" obebodda ön. Jag resterar för 250 kronor i'skatt!. +: Men när en lärare får hand om Stor skolklass lika ”bra” som den: nedbantade? Det finns inga faktiska bevis för - uppfattningen ' att under-' visningen måste bli bättre och följaktligen ge ett bättre resul- tat i mindre skolklasser än i större, skriver i Sunt Förnuft bitr direktören i Skattebetalar- nas förening, Hans Söderberg, ; Han hänvisar till resultatet av de = elevundersökningar, sem ' gjorts av skolforskaren Sixten " Marklund, vilken sökt renodla . effekten av just klasstorleken. - Denne kom fram till att stora och små klassers elever i -fler-. . talet fall nådde samma resultat. . Våra gängse föreställningar om de, små klassernas överlägsenhet är tydligen felaktiga, konkluderar dir Söderberg. Vi kan därför knappast vänta oss ätt våra barn får en bättre och "mer effektiv undervis- ning därför att man. krymper -klas- 1 sernas storlek;' ; Sa "> En: reduktion : av klasstorleken har redan ägt rum, och meningen är att den skall fortsätta, vilken re- "| form beräknas vara genomförd un- der. 1960-talet, Vad man siktar mot är en maximal klasstorlek om 25 elever i småskolan (grundskolans | lågstadium) och 30 elever i folk- skolan :(mellan- och högstadiet). Så snart någon klass i grundskolans mellan= eller högstadium blir stör- : | re än 30 elever skall alltså en ök- ning av klassantalet ske, : Någon denna reform har inte' gjorts men enbart lärarlönerna exklusive pen- sionskostnader väntas öka med ca 60 milj kr till följd av den plane- rade : minskningen av klassernas storlek, Därtill kommer utgifter för klassrum, lärarutbildning Oo sv. Söderberg sammanfattar: : + Man måste fråga sig.om .vi / "får valuta för de Fengar som läggs ned på att krympa klas-" ''sernas ' storlek, 'Vi' vågar "inte ' . hävda att det är en /' felaktig . -väg, men tycker att fakta i må- '1Iet ger anledning till en viss tveksåmhet. Det finns inga be-: lägg för att elevernas kunska- ”: per hittills bliv "sm > klässer . än i större. Kan : vi : if. verkligen. räkna - med: att den "nya skolan kommer 'att 'med- föra en ändring på den punk- > . ten? Eller vad är det för andra effekter. som man tror sig kun= na uppnå med en sänkning av ; klasstorleken och 'som ' är . så - betydelsefulla att de motiverar ' "den -betydande 'merkostnaden? "Till slut något om lärarnas 'situa- tion. Det: förefaller uppenbart att lärarnas arbete blir mer' betungan- de i stora klasser, 'Att ha hand om en klass -på över 30 elever är na- turligtvis . ingen.: sinekur och. det är: kanske ' nödvändigt att skapa mindre. klasser för att ge lärarna drägligare" arbetsförhållanden, -- a i SADE Som kistoriens stan med sin nybroderade mössa jättetofs —A, en rosett fullständig . kostnadsberäkning för :3MÅTT SÖTT OM VÄDERLEK > KA roga ARON | TT 0C H GOTT OM. Jermer. Älgstammen hårt pressad men ändå inte ”nerklubbad” STOCKHOLM (TT-Spec) Att döma efter avskjutnings- siffrorna har älgstammen i vårt . land totalt sett stått och stam- pat i samma numerär under de tre senaste åren, pressad men "inte nerklubbad av en hård Jakt och fortfarande hysande ett antal älgar inom landets grän- "ser som vi för något tiotal år "sedan knappast skulle trott va- 'ra möjligt, skriver jägmästare Bertil Haglund i domänver- - kets personaltidning " Domän- Posten. | : - Det förefaller klart, heter. det vidare bl a att älgstammen i östra delarna av Svealand, alltså Stock- holms, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands : län, är på tillbaka- gång, att Småland och Västsverige | med Värmland i spetsen kan no- tera 'en viss uppgång, att berg- slagslänen "Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län ungefär hål- ler sig med konstanta stammar och att Dalarna nu definitivt tagit plat- sen' som : det högst älgavkastande länet i Sverige med omkring 4.500 fällda älgar. Norrbotten synés vara det. landskap där älgstammen. nu går snabbast framåt... -.: . nm Under 1982 års älgjakt fälldes 46.2 proc. av det totala antalet 'vid jakt under särskild jakttid, en siffra som man. noterar med betydande till- fredsställelse och som till stor "del är fotad på : jaktvårdsområdenas stegrade. inflytande över . svenska jaktmarker, skriver .. jägmästare Haglund vidare. Västerbottens län ligger främst med 64 proc av av- skjutningen förlagd till särskild jakttid, sedan ' följer Västernorr- lands, Värmlands och Norrbottens län, samtliga över 55 proc. Kop- parbergs län ligger bland de läg- sta med 24.7 proc, ett tecken på to första svenska studentprinsessa kan vi om några veckor räkna prinsessan Christina, som häromdagen debuterade på — modell matros. Den pryds av —AB, två säkerhetsnålar —Ba. Prinsessan ran ämnat ”Mucilklinot i Snorina” och det renderade henna AA. ÅR har väl förnjat Eder prenumeration på Latolms Titning. A sea bl a svårighetsgraden att bilda jakt- vårdsområden i detta de sönder- styckade fastigheternas ” speciella landskap. : i ” se - Hur ter sig nu förhållandena på statens skogar? Det kan konsta- teras att älgavskjutningen på kro- noparkerna inte spelar någon. do- minerande roll i bilden av svensk älgjakt. Inte mer än omkring 8 proc åv älgarna faller på kronans mar- ker. Denna låga avskjutning bör emellertid varken tolkas som be- vis för att kronoparkerna är sär- skilt älgfattiga i förhållande till an- gränsande marker på grund av för stark avskjutning eller beroende på att särskilt försiktig beskattning tillämpas." nm för På kronoparkerna bedrivs älgjak- ten nästan uteslutande som licens- jakt, För 1962 års jakt gäller att 89 proc av älgarna fälldes i sam- band med upplåtelser avseende sär- skild jakttid. Siffrorna för avskjut- ningen på kronoparkerna följer i stort samma tendens som gäller för landet i sin -helhet med ökning framförallt i Norrbottens och Gäv- le-Dala distrikt och minskning i Bergslagen, Östersund och Sollef- feå. Även här framgår klart att det endast är i de nordligaste om- rådena som älgavskjutningen på Fopmoparkerna spelar någon större en stor klass har han eller hon tydligen möjligheter att lotsa den till ett lika gott studieresultat som en mindre klass. Ekonomiskt sett innebär detta helt' enkelt att un- dervisningen i större klasser är ef- foktivare, har en högre produktivi- Borde inte detta motivera att un- dervisning i större klasser betalas Då snuset var ..; bov-delikatess Nej usch då, inte är det väl möjligt: Snusa! Fy katten! Tja, så ” säger vi 1900-tals människor. Men annat. var det förr då t o m en dam gärna tog en pris ur sin ele- ganta snusdosa : utan att behöva skämmas för de kungliga föregick med gott exempel, som vi skall se här nedan. fo eta 2,4 Dr erbörd -Alla Ö öme TESTEIareR (AC SN I kar = Termik-Uppåtsti - rådena ” AUG bex.regn, snö LORIN tände. gande iuftsfrömmar polarom | ; Igobargr-linjer,so 2 a Th Isobarer- linjer, som tal zon- Över= Millibar-a ngivande förbinder punkter |. Höna de mellan f. '.: + med samma luft= IHögtryck- område |Igängsomri fi rilibarsI000dyn.kr) ryck. [med fog (uttryck. [de öbka luftsorterne - 2 BA | or + F) On Ax s : (S i a Li + 5 c ry Kontinentala luft =, Gå V: Xx . Å ko Front-skiljenivå le - dfrån inlandet. : fmellan luttsorterna] Luttmassa =. ee sn Redan de första av 1600-talets ,' fullväxta och förnäma näsor i Frankrike, Spanien och Italien blev '” passionerade för snusdosor och från : första stund blev. snusandet en av... vördig prästerskapets svaghetss , der, Påven "Urban VIT var där- emot en mycket sträng herre. Han slungade bannstrålen mot var :och en som i kyrkan öppnade ett snus= .., doslock. Sn oe KE En ännu mer historiskt betydan=- : de: person, nämligen Frankrikes ' Ludvig XIV, var också en toba=" ' kens och snuset svurna fiende. För : att undgå kungens vrede lät ho- vets herrar göra sig ihåliga käppar med små lock, varigenom de .un='. der promenader kunde inandas den ljuvliga doften, '” Inet Det är inte ovanligt att kungars döttrar, liksom döttrar i allmänhet i vissa stycken har helt andra åsik- ter än sina fäder. Så var det ock-- så 'med Ludvig XIV:s flickor. : De" hade sina egna små snusdosor, som ” de i hemlighet begagnade, Följden var att snusandet blev ett frun=. timmersmode i Frankrike. Men det: med högre lön? : var då det, Kan man tänka sig vå+ ra egna.söta .sessor i smyg tagande sig en pris?. ' SN det. 5 E| engelsmännens näsor ' för ' snuset. När Wilhelm 'av” Oranien besteg Englands tron kom nämligen snus= dosor och kulörta näsdukar i bruk hos de spleensjuka : öborna. När, därtill : engelska flottan år 1702 i Port St Mary vid Cadiz tog. flera" tusen tunnor spanskt snus, då tog snusandet riktig fart i England, Ma= - : troserna snusade och nös, nös och snusade så det sjöng i fartygsskro= ven och sålde även snus till orim=' ” ligt billigt pris till schackrande 102" | dare, vilka genast drog försorg om dess spridning bland en nyshung=. rig mänsklighet. , ;s ; Snuset spred sig hastigt över he= la Europa. I Tyskland fann snuset. en mängd utomordentligt lämpliga ' snushorn och blev genast hemma- statt, "Fredrik den. store i Preussen ' var stark snusare, men tyckte märk- ligt nog inte om snusdosor. Han fann det mera bekvämt att bära snuset löst i fickorna. Kung Georg I av England tyckte,- så snusare han. var, inte om att låta någon annan ta något snus ur hans dosa. : Som sagt, det var då det. Ar 1915 gick det svenska snusets stor- hetstid till ända. Då övertog To= baksmonopolet Ljunglöfs .snusfa= brik, som var på väg att slå, sig ihop med en amerikansk". snusfa- brik : för att därmed behärska världshandeln med snus, Ljunglöfs gick dock ej barskrapade ur .affä=" ren. Grundaren, son. till en vördig präst som kanske också snusade, lämnade till sin son och sonson en "= ' inkomstbringande rörelse; Den sig." te av dem ägde 14 miljoner när han dog, Många prisar små gör en stor å, kan man kanske säga, - -. " Olsson blev dömd till böter för att han missfirmat Svensson, bland annat gram att kalla honom höna. är de båda gick ut från tings=" salen, sa Olsson: > — Ne > — Ja, adjö då, Svensso r det snart påsk » Svensson. Nu äö Trafiksom troff.. : kant tar det lugnt Kr IN I trofksa Falken TRV och ” dsdagen den 2 april 1963-7 -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.