«0 Lars: "LAHOLMS "TIDNING YV i är de sista som hälsas väl- komna till Katrineberg när det » är som vackrast, 'Det "är även första gången vi kan hälsa man-' > liga elever till första årskur- sen på en sommarkurs. Med. dessa ord hälsades sommar- kursens elever välkomna till Katrineberg på måndagsefter- middagen” av t f rektor Walli I inledningsanförandet sade rek- tor Walli vidare, att det är ett öns- "kemål att eleverna kommer att tri- vas även denna kurs, Det är natur- ligtvis svårt att sitta och läsa läxor under : ljusa .och varma sommar- kvällar,: meh dessa problem är till för att övervinnas, Vid uppropet presenterades först elever därefter "lärare. Efter uppropet tågade kurs- deltagarna till matsalen för att stif- ta bekantskap med husmors kaffe- bord, >. 'Det var en brokig skara ungdo- 'mar. som hade mött upp till den Ingemar. Nilsson, : Tolsjö, . Lennart Nilsson, .. Torup, Kenneth Ottosson, Torup, Bengt Trygg, Hälsingborg. « Kvinnliga:" Birgitta" Alexanders- son, Köinge, Aina Andersson, Halm- stad, 'Gun Andersson, Vessigebro, Engstrand, Halmstad, Ingela Gun-, narsson,. Långås,' Gunilla Ivarsdot-, ter-Nilsson; Falkenberg, -Kerstin Johnsson, Göteborg, Mona -Johan- nesson, Vessigebro, Margareta Pers-- va Långås, ' Gudrun” Svensson, bro, Mona 5 "Knä=-' red, Gunvor Torstensson,” Halm- . NA Husmoderskursen Yvonne "Andersson, Kungsbacka. Marita Bengtsson, Falkenberg, Rag-' ni Berander, Falkenberg, Kerstin Cronqvist, Göteborg, Ingrid Enger! falk, Hal Eva » Håk Halmstad, Solveig Johansson, ' Me stad, . Bonita Karlsson, Halmstad, Birgitta "Kristi; ; Arstad, Ella gamla bildningshärden i Ätradal kanske vackraste natur. I fysiksa- len fick eleverna den första kän- ningen av skolarbetet, Där- hade nämligen Kjell Vinberg 'staplat upp läroböcker 'av :öolika format och ">. tjocklekar. Förstaårskursarna stap- lade en hel trave med böcker som de sedan bar ner till sina elevrum för att granska det digra innehål let. På de tre elevhemmen rådde all- :- män förvirring och' bland väskor, sängar och kläder fann man full- komligt tröttkörda lärjungar, som bara konstaterade att det inte var lite med jobb som väntade. ”-. ” Vidare är det sista. förstaårskur- - sen med teoretisk och praktisk kurs förlagda” på gemensamt - schema. Nästa , vinterkurs kommer 'att an- ordnas. en. förstaårskurs med prak- tisk och en med teoretisk inrikt- - ning. Det är. viktigt att detta blir känt för dem som skall-'söka till . nästa "vinter, menade rektor” Walli. 2 Elevantalet uppgår. till 106,: där- av 27; manliga" och. 79. "kvinnliga elever. Större” delen kommer från Halland) 'men även många” andra landskap är, representerade i elev- förteckningen. H : ”"Sommarkursen 1963 : Första årskursen: - Manliga: Arne. Andersson; Var- berg, : Jan "Andersson, . Göteborg, "Arvidsson, Smålandsstenar; Anders. Bjurenstam, Solna, - Hans Ekwall, Långås, Christer' Eriesson, Oskarström, Torsten: Gusfafsson, Tvärred; Rolf - Ivarsson, ” Långås, Per-Evert "Jerlébo, "Halmstad,: Liss- Olof" Johansson, Falkenberg, Sven Erik Kristiansson, Slöinge, Bengt Oscarsson, Getinge. '.r, i Kvinnliga: Anna-Carin "Änders- son, ' Slöinge, Lisbeth Andersson, Falkenberg, Birgitta Bengtsson, Vi-, " lared, Inga Bengtsson,.Fegen; In- ga-Lis Bengtsson, ' Ullared,« Ingrid |: Berntsson, Torup, Siw Cederberg, |, » Vessigebro, Gunilla '-Crona,' Fegen; q Ulla-Britt " Georgsson, Ri Barbro'!. Gustavsson, :: Kalv: Kerstin' Harlén; Falköping;' - Helgesson, Laholm, Birgitta. Hö) ström, . Hackefors, Anna-Lisa ' J hansson, Falkenberg, Annette” Jo- hansson, Hyssna, .Dagmar, Johans-] son, Falkenberg, Hillevi Joh Fegen, Solveig Johansson, Falken- berg, Anita Karlsson, Torup," Bar: ". bro Larsson,: Ullared, Berit 'Lars- son, Köinge, Lotten Larsson, Gull- brandstorp, Monica Lundsgård, Vä- ring, . Margareta” Nilsson, Knäred, Vanja Nilsson, Heberg, Mait Pers- P Lindquist,' Göteborg, Britt Nilsson, Falkenberg,' Margit : Pettersson, Halmstad, Gunvor Qvarnström, Ge- tinge, Yiva Svensson, Kvibille. Vi ”Extraelever i husmoderskursen I ” Anita Martini, Vessigebro, Anni Charlotte Nilsson, Falkenberg, Ce- cilia Wattsgård, Vessigebro, Mar”. garetha Wätterstam, Motala, : ovodk fl > Tredje årskursen” dd Manliga Gänther ” Cylius,. Fal ' kenberg, Frank. Dahlgren, Borås; ' Bo Ernstsson, Rönnäng. .-, Kvinnliga: : Erna "Ahlgren, na Inger Arnesson, Falkenberg, Kers- tin Blom, Borås, Gun Eriksson, My-' . rekulla, Kerstin ' Erling," "Halmstad,' Barbro Johansson, Harplinge; Lilly Johansson, Långås,' Eivor: Larsson, Köinge; Erna Johansson, Värnamo, Irene' Larsson; Träslövsläge, Margit Larsson, : Hallsberg, Ingrid Limme, Falkenberg, . Annica Lindberg, Öre= bro; Iris: Marcusson; Ätran, 'Anita Rikardsson;, Ullared, Ulla” Thorsten= son, 'Årstad, ,. Barb: Vänersborg. SS Nästan alla” : politiska fångar i : Ungern har. frigivits i "enlighet > med den allmänna. amnesti som tillkä av 'den "ungersk j + Komniunistledaren Jatios Kadar": för tio dagar sedan, framgår det.. avi "tillförlitliga uppgifter . som "” nådde Wien på måndagen. Data i er” "senast frigivna märks fa sekreterare är Frigivandet av. en n lång rad. and- i fångar har dock ännu inte bekräftats." Bland" dessa” åter- finns tolv katolska präster. som 1961 dömdes "till långa frihetsstraff för statsfientlig verksamhet, - Det föreligger heller inga uppgif- ter : om en mängd - ”revolutionära” arbetsledare 'som. skall ha organi- serat motståndet mot de ryska trup- son, Rynge, | perna i n iber 1956. Det-rör sig Göteborg, Yvonne Skärsäter, 'Ul- lared, Lena Svedjevall, Halmstad, Marie Zander, Falkenberg, MoR | Andra” årskursen : - Manliga: Viking Andersson, Tof- ta, Bengt Bengtsson, Långås, Ber- til Bermhed, Varberg, Göte Ivars- son, Ullared, Jan-Erik Johansson, Vessigebro, Karl-Erik. - Carlsson, Halmstad, Karl Sune Carlsson, Vin- bla om, Sandor Bali och Sandor. Racz — sekreterare respektive ord- förande : i Budapest. arbetarråd. — vilka -båda. fick hårda fängelse- straff” sedan revolten : slagits ned. " På ungerska utrikesdepartemen- tet vill. man inte, göra några när- mare :kommentarer "utan förklarar endast ' att- de. fångar som. be- rörs av amnestin skall. ha frigivits före den 4 april "Ungerns nar berg, Sune Karlsson, Kalvsjöholm, AVRÄKNINGSNOTERING - : för veckan den 31/3—6/4 1963, Priserna gäller för bosk: - klusive hudar och skinn och ., svin inklusive huvud men utan istrar. och fötter Klass Ko Kviga stal Ung Xldre A « tjur tjur. Ex. pr, > 508: 7 581 516 | 591.498 IF ...503 571: 566 581 493 1 10408 ..555 1555 570 '488 1— 493 .530 530 :545..483 2, , 482 520 - 520. 520 | 2 ATS 495 495 495 2 " 460 470. 470 "470 3+ 451 455 455 455 3 448 TT FN 48 es 4 420. . Mö pt las göd Mellan- - . Klass an Spåd : Får Lamm Ex.prs' s20 155 540 '645 851 1+ ...>» 880 720 620 - "771 1 840 "685 485 565. 695 1—':> 790 650 530. 665 24 . 740 605 De 2 -'7: 670 ' 565 | 440 495 840 2— 061000 535 oa Föra tionaldag: .., 5: ve 560.500 . - 510... 485 400. . bo 570 490 "475-- 7” 460 7 -465 895 "420 Dilamm: EP t1:—, I 10:—; II 8:—, Häst: EP 460, 1 445, 2 257 3 415, 2 Unghäst:” 500. Föl: ”Fettavdrag: - Ka : : Ko B—25, C—40, DA750 Kviga' B-70, C-95; Du: " Stut B--70, C—95, D--110, Ungtjur B-T0, 095, D—110, Ä, tjur B—25, C—40, DA Får: B—L115, C—145, "D—185, - Lamm BLS, C-—1å5/ D-—185. , DJ Häst: B-40, 0, vn + U-stämplade kor + 5 öre pr kg, (Gäller ej BC- "och D-stämplade). KS fr. 0. m, 275 kg + l0/kg, ör ungnöt EP —2 20 ke +Hl0/k CE VÄR 15 För ungaöt vi . 0 ger X m. 300 eg Gödkalvar —30 öre pr kg. - T-stämplade m. kalvar ö kg. —15 örelkg. - va Nga får och farnm +20 öre per vin ågrisnoteringen Ånnev. vecka 20 kg basvikt kr. 4:30 överskj, vikt 2:25 kr pr kg. . - Spädkalvar som förmedlas till liv avr i följ: Lågltjurk. 4:25 och ige 4:75 pr kg lev. vikt. SRB- och: blandraskalvar : 4:-—' pr aa lev. vi ke till 60 kg. övers Bo gande över 20 "ke 100 3 Viv-Ann ' Borglin, . Halmstad, Gun ' "|. na "balanserade , på 7.270 kr med Und. ”Expr; 1 es - nd. 10 kg "290 290-29 101126 ke 300 : 300 "300 12-144; kg + 313. 313 313 15—3424 "kg + 323.323 323 35—4912 kg. 2 333: 333 S0—5442 kg la 368, 318- 348 35—5742 kg... 403 — 388.:1363- 34 585914 kg >,408 > 413 378-36 60-1 6374 ke' 448 "425-388 368 640515 kg £..443 " 428 .:398-' 378 66—6716 kg. 443 "433 403: 383 I: 68-6914 kg” 4438 438-403 38 T0—7114 kg -. 443 "433 '403-, 38; :|72—73Y> kg - 435. 423 398 7 378 "|TA—T5VA "kg 430 "418-393 373 16—7916 kg '.425 . 413 + 388 .:368 80—8934 kg, 418 ::403 — 383 368 "413 398 383 :368 "Hallands: Hjärt- och Lungsjukas Centralorganisation hade" på sön- dagen sitt 20:e årsmöte, vilket hölls på Fagereds sanatorium 'under-ord- förandeskap : av hr” Stig Sigvards- son, Fjärås, - : Till, Centralorganisationen har vårit anslutna Norra Hallands, Var- bergs' med omnejd, Mellersta 'Hal- Hjärt- och” Tungsjukas- förening” i Halland har: 456 medlemmar: Karlsson 'och Stig. Sigvardsson.” Re- visorer blev ' Bertil Johansson, Långås, och Arvid Andersson, Var- berg., : fanan V vt 400 g tdagar vid Ramnäs: ; "Antalet gästdagar på Fritidsgår- den' Ramnås har varit 6.418 mot 6.444 under år 1961, därav för med-, vs från Halland 1.637 (1. 198). land och Södra" Hallands Konval ceritföreningar samt ' Fagereds- Pa- tienters ” Understödsförening.” Sam- manlägda"” medlemsantalet, "utgjorde 316 förutom de 25 medlemmarna 'i de si: inda för: Jessut har organisatic v 15 fristä medlemmar...” .. Från Hallands läns landsting "har i ”ahölag erhållits 1.000 kr. Central= organisationens 'sociala utskott har anordnat en veckoslutskurs 'i social- frågor på Tylösand. Förbundsorga- net Status har försålts i 6.650 ex- emplar. Till .studie- och'kursverk- samhet har. utbetalats 3. 110 kr, från lokalföreni - och | Jad. Antalet gäster var 128'(124), var- av från Halland 40 (34) och från: andra län 88 (90). Inackorderings- ävgiften var. 16 kr pr dag; Från Landstinget ' har" erhållits bidrag. med' 10.064. kr, innebärande 8 kr. pr dag för inomlänsgäst under. .höget 60 dagar per år, - "Under året har' uppförts en titta. byggnad inrymmande dagrurn. . I anslag : från : Fagereds " Patienters Understödsförening . har. för : detta ändamål: erhållits 10.000 kr. Bygg- nadskostnaden u uppgår till 17.521 kr och Inventarier till 5.076 kr. a " Fritid: årdens. styrelsen har ut-, har. Sv "Nationalföreningen "mot Hjärt-”och Lungsjukdomar till en medlem: beviljat 3.000 kr för'för- bättring ;av " bostad, :'Lokalförenin- garna: har aktivt bidragit. till ' att stödja "verksamheten ' vid. Fritids- . gården Ramnäs, bl a genom anslag för . vistelse: därstädes. med. sam- manlagt 3.879 kr. < Lat . Medlemmarna "har inom' Halland försålt” 10.600 lotter, Räkenskaper- en behållning av 1.740 kr, "7.5 Till ledamöter i styrelsen omval- des Sune Nilsson, Falkenberg, ordf, Alrik Nilsson, Varberg, sekr, Assaf Sjögren; Falkenberg,. Göte Svens- dare ingå en representant från Fa- gereds Patienters ” 'Understödsför. |. ening. - Till verks lande utskott omval- | . des, Sune” Nilsson, Alrik" Nilsson och: Assaf Sjögren, samt i "sociala son, : Halmstad, Stig - Sigvardsson, gruppen,” d Fjärås, Sverker : Andersson, .. Fal- Idet avtal som slutits mellan deras ; kenberg,« och ” Gunnel ' Karlsson, |fackföreningsledare och tidni t Halmsta och i' styrelsen skall vi- gjorts av Sune Nilsson, ordf, Alrik Nilsson,' sekr, Assaf Sjögren,' kas-/ sör,' Yngve Bengtsson, v ordf, och Carl ' Salomonsson, v' sekr. Vinst- och ' " förlusträkningen'. för hemmet slutade på 135.581 kr och utgående, balanskontot på 102. 643 kronor, Slutstrejkat i i New York. - NEW YORK (TT-AFP). . . "Den "114. dagar - långa tidnings= kirejkep i New. York upphörde, på ' söndagen. Den! ' sista : strejkande : kompositören, Men > Regensburger REGENSBURG (DAD) , Richard. Strauss den kända sade någon gång: Tyskland 'har' världens ' vackraste körer! Det ligger någonting i det. Överallt i världen känner man till |. Leipziger 'Thomanerchor och Dresd- ner Kreuzchor som Johann Sebas- tian Bach tillhört samt Richard Wag- ner och som överallt där de förr i tiden under ledning av Ginter Ramin, Karls Straube, Mauersper- ger och Heyne uppträtt väckt ap- plådåskor. Till Västtysklands mest kända körer räknas ”Schaumburz ger " Märchensänger”, kören Fried- rich" Oberschelps 'i Bielefeld, Jir- gensens" Monteverdi-kör i. Ham- burg och ”Regensburger. Domspat- zen”. iden gamla biskopsstaden R Re- givarna: las. :Två tuschteckningar som påträf= fats i Sovjetunionen den ena i ett . fmuseum i Moskva och den 'andra i eremitaget i Leningrad, — -— = tros ha utsköttet:: Göte. "Svensonj' Gunnel brandt.. ingen. har. de. restskyldiga att inta. Riksrevi iönsverket' an- vara tillfredsställände: I 'en del fall motiveras det' dåliga indrivningsre-: ltåtet 'med "att .den” skattskyldigé ning tillgripa utmvitningar och": konkursförfarande för. att bi < z gränsa du ståtsverkets.: -skattefö . "Iuster. Vid handläggning av:ut- a : sökningsärenden skall samtidigt "övervägas "uttag "av. restförda:, ""utskylder." " Statsverkets'' in: » tressen "får "nämligen inté' ef rsättas för. enskildas, fordri r. I Halland ökar för varje: : år beloppet av -de skatter, bö-: ' ter. och allmänna avgifter som: < : måste "lämnas till" indrivning. "Ar 1960 fick '. utmätningsmän- nen" "ta hand "om indrivningen ÄV. 5,3 milj kr, vilket belopp det of jande året "steg - till 7 V2j man av uppdebiterad preliminär A- skatt och preliminär B-skatt i Hal-. land stigit. från 2,1: till 2,65 milj, " och kvarstående skatten från 1,7 till:3 milj. Summan 'av' de ATP- avgifter och ”oms”. som måst läm- nas till. indrivning har på de:tre åren tredubblats — en ökning från 0,4 till 1,3. -milj kr, Däremot synes "bötesindrivningen + i länet ganska ” prår. | byggt hus;' investerat i sin 'rörel- nande. U den 'skattskyldiges syn Å att på detta. sätt. ”låna” pengar: av .|'da utmätning av lös eller fast egen= - . | dom: kan och bör äga: rum. . För j| männen 1960 fick att indriva c:a se, reparerat sin fastighet eller lik-: staten till en "mycket förmånlig rän= ta.'Ett sådant förfaringssätt får i; te godtas, säger verket." fordran "skall, innan. avbetalnings-" plan upprättas, övervägas huruvi-'- att. begränsa; ”statsverkets förluster kan . det bli nödvändigt. tillgripa konkursförvarande; Särskild - upp= ” märksamhet skall ägnas denna frå ga när det gäller" arbetsgivare som restförts - för A.-skatt "eller ' skatt- skyldig som restförts för andra ke- tydande :,. belopp:”, Utmätningsman . bör underrätta lokal skattemyndig- . het, om det blir bekant 'att arbets givare börjar få likviditetssvårighe- , ter, "Även bör” utmätningsmännen ” kvartalsvis gå igenom restförda ut- | skylder med exekutionsbiträdena. = > Nu' börjar uppdebiteringarna ' av varuskatter : och” ATP ' duga allt tätare, konstaterar man inom riks- ket. Medan i rev - 28 miilj kr: och 48 milj år 1961 många skattskyldiga ' år efter år är restförda för flera års skatter. De erlägger därigenom i i realiteten ald- Slakterisvla el EP 300, 1 320 2 300 3 sx Ornär: EP 360. kd ” Halvornar väg. 58 kg o. över 305 under 58 dog —30. öre å resp. vi grupp o klass. för svin, .:.... " Enligt. -jordbruksnämndens”. "be minst 200 5 15:— kr, pr, storboskap "vägande under 150 kg. 10:— kr pr häst och föl ' 15:—. kr Pr, kalv. vägande över 100 kg. . 45 kr Pr "kalv" vägande minst 30 kg och: högst: 100 kg. kr Pr. svin vägande minst 30 kg. > os Not. höjd . för. "ötorboskap med 5—30. öre, gödkalv med 20-70, mi kalv med 10—35, får 0. damm: med | följd av riksrevisionsverkets effek- i senaste uppgifter, ne dedning av attt. han hill följd av fönegående nattliga songier uiteblivit vid -Mengonuppställling jen ar löj stämmelser Mtgår.. slaktdjursavgift H steg b 1962 till nära T3 milj kr. .Här måste" snabba och fasta indrivningsåtgärder sättas in,' i Totalt överlämnades till rikets ut- mämingsmän : tös, arsierivning skat- ter; böter. och va savgifter om "322 milj kr år: 1960, 390 milj 1961 och drygt 460: milj år 1932, Bl a som tiviserade. granskning 'av' avskriv= ningsposter har emellertid avskriv-. . för debi d skatt | kunnat nedbringas. till 0,4 och för restförd skatt, till 17,3 proc, enligt Dt Slutligen är att nämna; att verket är starkt intresserat av att få bort sköntaxeringarna, där personer som inte har den minsta möjlighet ; att erlägga påförda skatter, . åsättes hör ga sådana efter skön: - ni FELLAGD - > Övesten till. löjtnonten, scm kö vit upplellad- till förhör med an- ' — — Glömde fr den då? 7 od — Nej, överste, «7. Tr — Vaknar inte döjtn: ten - väckarklockan? ::— Jo, överste, : .— Men warför i all världen var löjtnanten då "inte & morgonupp- ställningen? — :' B:s , ””Döomspatzen” = det smeknamn — är det största delen av året stadda på resande fot, d v s de är för det mesta på turnéer och ständigt "förberedes nya turnéer inte bara till de europeiska länder- na, de sjungande gossarna från Re- burg är lika h dda i de transoceanska ; länderna, : i främre orienten. och i. Asien, -”Var någon- stans kan jag äntligen få tag i dem?” frågade en bekymrad konsertagent körens ledare, ”Någonstans” på jord- klotet!” blev svaret. Och 'de 'mot- tage: erallt med "stor förtjusning och hjärtliga sympatier. Regensburger: mspatzen har” én historia 'som' går, tillbaka ända ; till det: karolingiska rikets. tid... Herti- garna :Odilo och Tassilo av Bayern tyckte särdeles. om ljusa och:klara gosrröster i gudstjänsten och så tog de: initiativet ! till” att' en. 'gosskör för" gudstjänten utbildades: Det var den. helige Augustinus' uppfattnin- gar och läror om -musiken varande en” gudagåva : som : var” vägledand då: körskolan grundades : och ; "som fortlever i - Domspatzens ; kör, :och Thomanerchor den dag 'som i dag är, I sångargossarnas internat i Re- gensburg sammanblandas på säll- synt sätt de romerska 'sångarskolor- Domspatzen ä på. turnéer nästan hela året, nas principer med de: medeltida gymnasiernas: Gudstro och det hu- manistiska bildningsidealet är lika kraftigt verksamma i de unga sån- gernas internatsuppfostran. —. Nu för, tiden bor. Regensburgs sångargossar i moderna internats- hus'— förr i tiden satt de tillsam- mans med prästerna och munkarna vid samma bord och åt.'Men deras sångkonst har förblivit densamma genom tiderna, den är enkel, den En. gosskör med tusenårig. tradition går till hjärtat, och har hög konst- närlig nivå, rösterna ' tycks komma från himmelen. Repertoaren är vitt- - famnande, den omfattar alla tide- varv och alla stilarter, ”Domspat= zen”. sjunger Palestrina madrigaler och" folkvisor, Bach och Mozart, Schubert och Brahms, de gamla ne-" derländarna likaså som Orlando di Lasso och mästra deras musik med samma virtuositet. > :” BW Wessling ROM (AEP) : Hela Italien talar i | dessa dagår om den ' ansedda och högt ärade läkardynastin Nigrisoli och det fruk- tansvärda mord som unge kirurg- professorn Carlo Nigrisoli skulle - Skilsmässa på. italienska: Kirurg' mördade sin hustru: berättelse om dödsorsaken: Famil-, jerådet sammanträdde samma natt i unge Nigrisolis bostad. Efter lån=. ga överläggningar beslöt "familjen ” att kirurgprofessorn måtte med pap= dicinaren följa till: polisen. ha begått för att ”få'skil på italienska från sin hustru”. 36-årige professorn i kirurgi Car- 1o Nigrisoli var:anhållen” av poli- sen sedan. den ödesdigra - natten den 15 mars, men har nu häktats och" anklagats för mordet :på -hust- run, 37-åriga Omberetta. Kirurgpro- fessorns fader, professor . emeritus i medicin Pietro Nigrisoli, har per- sonligen ' anhållit hös. statsåklaga- ren och ' bett denne "om 'att. tälla sonen under åtal för mord. - Fru Omberetta avled på natten un den. 15 "mars sedan hennes make, Carlo ' Nigrisoli, hade givit: henne en spruta. Makarna gick, så berät- tade.den häktade" och 'mordankla-' gade ” societetskirurgen, . till sängs klockan 22,30; En halv, timme: se- nare : fick ".signora . Omberetta : en hjärtattack. Maken ville hjälpa hen- ne och gav en lugnande spruta. Få minuter 'senare var hon död. Pro- fessor Nigrisoli tillkallade polislä- karen 'som emellertid vägrade att utskriva dödsattesten. Då tillkalla= des - också > den unge: professorns far, professor Pietro Nigrisoli. Ock- Han anhölls. Pappan fortsatte att utreda dödsorsaken. Efter några da=- gar anmälde :han ' till statsåklaga= ren att sonen; möjligen - var Min var gifta i Imart 13 år... Den unge kirurgprofessorn i ropet hade sedan” fyra: år tillbaka ”ett- intimt förhål- lande s med " en/ av... n kända "och ogifta.'skönheter. ' Han” nekar till 'mordet på” hustrun. Ob=' duktionen av liket. har faktiskt ”in=" te givit klara indicier: mot honom.” Fadern tror ”emelleritd att” sonen ett indianskt; pilgift, välkänt bland ' stammar. Giftet verkar förlamande kort tid. till (död genom kvävning. , Professor Nigrisoli den äldre .an- ser att hans son ville gifta & sig med . sin älskarinna. Då familjen är ka-. tolsk, då den döda frun var varmt . religiös fanns det ingen : chans”? att” få skilsmässa! : Sonen : Carlo," den berömde kirurgen,. räknade uppea- . med, att ingen, inte ens "står" vid: Bores ” ästa Re "jungfrun :av april.” ne s/Spamar genom -töcknigt 'dis,: ! "smekt av. nyckfull ' vårdagsbris' : få nickar. glad" Oss ' till. 2 M Månaden : april 5 är en brytnings- tid mellan vinter och vår. Väder- | leken" pendlar och ändrar. sig dag från dag. Det kan komma snö, frost och regn om vartannat, ”Det märs ej Fill, kommer efter i april, sade oss ett gammalt” talesätt. Det het- te också i en gammal ramsa: ”April våt. och maj kall, fyller bondens lador all”, Den' spådomen. kan be- höva /slå in i. år. eftersom ' mars varit nederbördsfattig och den kal- laste månaden på flera är. . n Den 6 april räknade man förr i tiden med att ”den trettene veka” inföll," Natten till 'denna dag 'be- traktades' som ”första sommarnat- ten”. .Det var nämligen den gamla ”vårfrunatten” - och - dagen därpå ”vårfrudagen”, vilken vi'dock nu redan ' avverkat, Hur: vädret vid denna tidpunkt gestaltade sig: hade mycket att betyda en tid framöver. I hormala år skulle linet kunna sås den..6 april på ” veonsdag”, ,; jen- Jigt de gamles tro.” : Fö "fanns det. många. bemärkel- sedagar . i april. En av'de'största "Var S:t Tiburtius, den-14 april. En annan: var "Urbanus, de 25, som också '' kallades ' för ”sommarmåls- dan”. "Den tid, som gick. före Ti- burtius. kallades ' för” ”vintertalet” Markusdagen :har : ord . om sig att vara kall, Jiksom Tiburtius, De tre "sista nätterna i april bilda tilisam- mans ”Philippi' nätter”. . Hörs det åska -då kan man vänta ett 'gott och ' fruktsamt år. ”Luddenätterna” bruka medföra nattfrost. tl april” skal! man enligt Bonde- "Praktikan " bruka - god: "dryck som igiver människorna ett'sunt liv: Men man skall inte använda sig av Rät- 'tika och Kabns, ithy. att det ger sont blod. Man kan försiktigtvis 1å- ta "'kopna sig"'och låta slå media- | >: . nen, åderlåtning alltså. I denna må- nad är det: gott att hålla bröllop, vilket sålunda inte tyder på ombyt- ligt aprillynne, aprilväder, aprilnar- ti men väl aprilsolsken. ' I denna månad är våren på in- tåg i mark och skog, skola vi så småningom . hoppas, 'så att odlin- |: gen kan börja. Linné” påstod på sin tid att hästhoven nu var i fag- gorna, Då skulle tjälen ock, vara på väg att gå ur marken, men tjälen är djup i år, så det. dröjer nog en tid framöver. Is och snö” smälta dock - alltmer, floder, åar och bäckar" och- mind- re insjöar gå 'opp. Man kan kan- ske plocka blåsippor inom kort, .':. Följande historiska data är ' att notera i april: Dalaupproret, som Gustaf Vasa hade svårt att knäcka, inträffade den 1 april 1531, Gustaf Adolf utfärdade ny skolförordning den 12 april 1620, de första järn- vägarna togs i bruk den 30 april 1855, och bland märkliga döda kan erinras om att :Karl XI dog den 5 "april 1679, st bygga hus, plantera och idka han-| "Idel. Aprilmänniskan ' blir” präktig, Arvid | fö polisläkaren och pappan, skulle vå- ga att dra hans diagnos i tvivels-" I Västerås rånades en a "postext . Sv dition häromdagen« - Rånaren som tog över tusen kr nor greps efter tio minuter. » Hemma ' ' kommenterades, händel- | sen med. tonvikt på att rånaren gripits så snabbt; : > Gunnar, 8 år, lyssnar intresserat" och säger sorgset: ” — Hann han inte. köpa någon= Sexbrott tvingar norska husmödrar att lära jiu-jitsu! Flera husmorsföreningar i V est- fold i Norge har planer På 'att an- ställa instruktörer : ' Hu-jitsu - på grund av den senaste tidens många”, sedlighetsförbrytelser,; Ärendet ' har : varit '£ö ål allvärlig diskussion vid "a Je Hoorn ' den 17. april : 1742, Olaus Petri den 19 april 1552, Johan Hen- rik : Kellgren den 20 'april. 1795, Erik Gustaf Geijer "den" 23. april 1847 och slutligen kan nämnas att Engelbrekt blev mördad på Göks- holm den 27 april. 1436 sämt att den . berömde amerikanske presii denten Abr Lincoln” den 15 april 1865. föll för en: mördares kula. "Men april är i alla fall. vårens härold, hoppets ljusa månad,'som i sig bär brytningstidens' svåra på- frestning men också högre h luft och soligare dagar, Ty . Nu är. åter april, apri ej ung och gammal är stel och still, ty solen. själv går i dansen, Skyar' komma och skyar gå solen ' lyser ' från himmel blå, : säg nyckfull, blånande - ljus. april du löper väl bort med sansen", a | Fedex Haspe' — Jag blev hed va rum i går, överste, . 20, > häst,. unghäst” o. föl med 10 samt sänkt för svin från 55 kg med. 8—18 och suggor. med. 25— 30 Öre. ev TE «2 När det” händer = = | alltid först i i LAHOLMS ens i "Tönsberg och i: "Sandar ' har "redan ' örening 'G; th för tisningen Vestfold, . mee Peng OL biträda tder ' ledning av partiets Waldeck e fteneralsekreterare . M va ck-Rochet har rest till Mosk- Gc mar överläggningar med med-, nistparti av-det sovjetiska kommu- ” |ngorän; lets. centralkommitté. På - ningen står den internatio=- nella kommuni de " Svårigheter, ans Omkring 180. 000 | anställda vid Ja- Pans Privatjärnvägar inledde , oå söndagen högre 1ö ner, 24- ”äimmarsstrejk för 5 nns . rr ka TIDNING, EN så 'denné ville inte tro på sin "sons sa i sprutan gav" sonhustrun curare, ' Brasiliens och Guayanas infödings- .- på nervsystemet ” och'- leder efter ' iströrelsens nuvaran= | ansk" koiamunlstpartisete- Se
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.