LAROLMS TIDNING --3 - Fredagen" den 5 aprit 1983 7 | HELA FÄRGSKALAN är rpepre= senterad. Gult £ alla nyanser från det ljusaste ljusa till curry, senap < . Och orange, Blått I alla tonor, men framför allt är royalblue och marin "stora färger” I wår, Granitgrått är också en färg som kommer AÄ- ven svart — framför allt då I små eleganta wisitdräkter, plagg sor vi kvinnor hälsar med giädje, FODREN I ÅRETS KAPPOR a dräkter är värda ott kapitel försig, De är mycket eloganta, ofta djärvt Drkarmt: stickningar 4 samma färg som fod+ ret återkommer ofta, a DRÄKTEN, den länge ofterläng- tade ”riktiga” dräkten, kommer igen, I år är den elegantare än nä. finner vi den bl. &. i svart, myckot vackert arbetad mod soutagoknap=- Par, - dokomtionsstickningar och bandarrangomang. Dräkter i fina, grå nyanser kommer vi också att få se i vår, Midjan är något mer markerad än tidigare, jJackoma är SVENSKT VARMODE: En vår i färg länsstyret vidhö ill block kring Växtföljdsproblem och betning - Halmstad med 64.500. invånare. |,” inför, vårsådd i i södra Halland 1 . Då det gäller de halländska landskommuner, " som lig- . > Växtföljdssjukdomarna är viktiga faktorer att räkna med vid | ger närmast norr om Höks: härad, har dessa' som bekant '|.: planeringen av växtodlingen. Förra året t. ex. förekom gans- . av länsstyrelsen i tillförts Halmstads k block, såväl i -j '' ka-allmänt svåraj rotdödarangrepp på vete, varvid ofta - det första förslaget som i det definitiva, som offentliggjor- kunde konstateras, att korn varit omedelbar förfrukt till des igår. Men 1 har lertid inte varit så det angripna vetel, framhåller Statens Växtskyddsanstalt. trakterade - av inl det :i Halmstads-blocket,. vilket ju också framgått av deras tidigare yttranden, - i kvicksilver m. m. kan erhållas | - Denna undersökning bör. kom- bineras med grovbetning; en del utsäden kan vara överkäns- Eiga. för kvicksilver. Även om fusariumangrepp ej föreligger, bör man inte s ut- |: sädena obetade, : 'Betningen ger effekt också mot många andra sjukdomar. Före betningen skall utsädena vara väl nedtorkade, enär i annat fall betningsskador tätt kan uppstå. Observeras bör, att flygsot på vete och korn ej bekämpas . genom vanlig betning. Har .' man anledning Stråbassjukdomarna; angriper främst vete och korn; Helst bör 2-4 år förflyta melklzm mottag- liga 'stråsädesgrödor, under” inga förhållander bör vete följa ome- delbart efter vete eller korn. Även kvickrot kan-ha,; stor be- tydelse som värdväxt; för 'rot- dödaré, Som' allmän regel "kan gälla, att av hänsyn y till strå- bassjulkdomar' den sammanlagda arealen av vete och: kony icke bör utgöra mer än ;1/3 av, en gårds. för ' siråsädesodling .'an- vända åkerareal vr : Havrenematod -(havreål) före. ett getingeblock. Den genom ett flenlal . undersökningar avgrän- sade getingeregionen omfattar Getinge kommun, ” arealmässigt större delen av Harplinge kom- mun, södra deten av ÅÄrstads kommun samt delar av Kvibille församling. Ett — getingeblock uppbyggt på sätt Getinge och Harplinge kommuner föreslagit, d.v.s. av hela Getinge, Harp- linge och Ärstads kommuner samt - Kvibille församling, skulle visserligen erhålla ett tilwäckligt Simlångsdalens kommun & öns- kar sålunda, att ett kommun- block bildas av "kommunerna Eldsberga; ' Lidhult ' och - Sim- dalen med Snöstorp som huvudort. och framhåller: Här föreslaget block. skulle erhålla em areal av 72.279 hek- tar "och" en befolkning av 9.142 invånare. Snöstorps” kyrkby, som i storleksordning i avse- ende å invånarantal inom det av” länsstyrelsen föreslagna blocket överflyglas, förutom av Malmstad, endast av Getinge, befollkningsunderlag . 9. 500. år kommer ofta på vårsäd, érämst |misstänka stark flygsotsmitta i ofta lätt svängda fram men har bör "kunna ' godtagas' såsom 1961). på havre och vånvete, men iock- | vete eller korn, bör man å första rak rygg, vilkot gor plaggen en elc= centralort; Smöstorps kyrkby |" , Bildandet : av. ett 'sådant kom- så i icke" ringa grad på kom. /|hand överväga att byta utsäde. gont lnje och trivsam ledighet. "har ettgodtagbårt k a- block skulle lertid in-”| För attt förebygga svårare skada | Mot penselmögel (Penicillium) Den nya kjolen är fak allor lätt nebära avsteg från centralorts- :och 'regi na. Blocket . skulle nämligen, komma att be- - stå av områden icke blott från Lidhuits kommun -anför: 7 Då . olika .delregioner inom Halm- Lidhults kommun sedan lång tid |: stads storregion utan även, vil- av”hävrenematod bör mnian'söka hålla | treåriga intervall mellan mottagliga " grödor. I ett par 'kornsorter,. .Kungs ' och - Kron, finnes" docka "resistens mot någon eller vissa "av havrenematodens raser. : : kan 'kvicksilvermedel ej använ- . das. Mot denna tsvamp har i stället tirammedel (TMTD) visat sig effektiva. Även blandprepa- rat med itiram och kvicksilver är ofta användbara, t. ex. vid]. utställd med ett eller ott par veck . På sidorna, Knät skall inte synas Va i vår! KAPPORNA är mestadels taka och Tymliga i eleganta skärningar, Man däggor & ex, märke till on tionsläge inom här föreslagna området. Motorvägen k att bilda en ' naturlig ' gräns HH. hl ken, tillbaka Hillhört Halmstads spon- tana 'omland, -med . förbindelser såväl - kommersiellt; ekonomiskt som koriränikatlonsmässigt, och ' ket torde vara mest betänkligt, « från. skilda storregioner.. . + : Större delen av Lidhults kom- mun >» tillhör - Halmstads. storre? "Betnemåloden, anuriper i före. ia "hand betor : men . kan" också förökas '; 3 -getiom intensiv: odling många gånger så svagt, att det samlidig förekomst lav Fusarium: 'och penselmögel ' Ett kraftigt mögelangripet utsäde är. dock kappa med raglanskärning fram; som fortsättér bak i on mjuk bå- ge Horisontella avskärningar Töres : Å 1 ” och j (har inte ens efter. betning kan be: traktas som fullgod wtsädesvara. - Kvicksilvermedel » - starkt giftiga och stor försiktighet med betningsmedel och betat utsäde är nödvändig. Varningsföreskrif- ter :och anvisningar måste. sam-= veltsgrant följas. Vaije. inbland= ning av betad säd .i födo.: eller fodervara kan få” ödesdigra kon sekvenser . och -. ; förbjuden. Överblivna rester. petat. utsäde bör förstöras eller under betryg- gion, Detta tar sig uttryck” ien mångfald” hänseenden, .. "Beträffande . önskemålet, . att . Lidhults,' "Simlångsdal -och | dra förd med betneinatod. - Eldsberga kommuner skall bil] Även för betnematöoden är, tre- - da ett kommunblock; må framz' åriga intervall mellan: mottagli- É hållas, att det : område; 'som i dess kommuner omfattar, sak ofta två, tre eller t.om. fyra fides lock, En del lätt svängda, Dior= 0, - Lanvininspirerade kappor kommer vi också att få be i vår, och vi lägger där märke till en hel del ' nya, och roliga detaljer höga hu- sanslitsar, ; veck, : och ”avskärningar. Ung och lustig är en figursydd Lan= : vin-Casbilkninspirerad > modell 1 kungsblå- helylleshetland mod: ”små ” veck på höften samt. kimonoskuren Pärm. En” ”granitgrå kappa” av nd M Pp, som sp nellt if då även under senare. år ett betydande industriellt såmarbe- te.-uppstått ' på båda sidor:om länsgränsen; med". matiionellt : saXt- nyttjande” av "arbetskraften ” som följd, anser majoriteten av Lid- hults-' kommunalfullmäldtige:' att det är helt mabinligt ant: Lidhilts kommun - tillföres. Halmstads blocket, . '.: Det förefaller "emellertid som om det föreslagna” Halmistads- blocket. skulle : bliv: av. raps. 5 och rybls.. Däremot: an- :z Pr MAC, orhäigrå: döbban di, Pp mel etland. Kappan har avskuren -frackskärning - och ' lång ' slits, Ärmen uppvikbar. Th. MELINA, 'rock med ' raglandskuren ärm fram samt kimono bak i elegant Skotsk ' tweed. Smala herrslag och. hög slits. ' Bekväm, påstickad ficka, Ken bäras” med eller utan skärp. (TORNVALLS) : SÄven: potati isnematoden är 'all- mänt förekommande och förökas inottagliga växter": (potatis: och tomat): Ulwsäde för”avsalu: får ej odlas på mark med potatisnema- tod:;Förekörnis É äl matod i jord: Övriga (nämnda herhatodarterna 'som. från ; visst: håll söm.” "huvudort, har | omkring 900; ånvå: Lekande lätt med elegant tecknade linjer och i i flammande fär- 3 t ger. är vårens mode; och man blir verkligen glad, då man: efter | Hl nä a "år. ER "en Promenad i i disigt snöglopp får den :lilla titt på Vårens kläder > en: : slank, silhuett, . "kommer säkert på "= man” tiggt sig till; Det? Blir : sol och vår ända'i ini själen; "då man också ' att bli mycket populär. Mo-= så sätt lagrat utsäde bör då påle ser "alla "dessa: varma färger och nya, Pigga” "detaljer, "Den. årstid ' " dellen har avskuren frackskärning i vill tillstyrka bildandet & av ot] komnitinblock ” "bestående av - ny undersöl is före så sådden, då flickorna” slår ut”; skrev. någon,' och aldrig: har det stämt så i ryggen och läng sits, . £9, ; Sim U och I ” : bra” "som: "det" kommer” att göra i år. Det blir en vår i färg." 3 an VEG an oa GUN.” åh Lidhults - "kommuner, ina K block, skulle. bliva. av '1e sordningen att det bör käni1s na lösa alla 'på detsamma a kommande. uppgifterna ;»,Eldsberga kommun..vill. inte På. foljeväxter ' får man: vank s gen god verkan med kvicksilver |. « medel, men ofta är ide kvicksil- verfria preparaten väl så gynnr atlmänt. . ivför” vanligen betas:- med. Ikvicksivermedel - avseende Halmstads ”s acceptera den föreslagna block- bildninge om denna skall ut: göra en. övergångsform, fören] . sammanslagning - :med,;; ;Halm> stads stad i: kommunalt, .hän- seende; men är villig: att sam arbeta inom: ;blockets' ram. "LÄNSSTYRELSENS = .SLUTLIGA YTTRANDE, kr Länsstyrelsens. yttrande ä bl. a. följande” a da Länsstynelsen har molliveras” tisd annat än: att "os- Kkarströrmsblocket mutan "dessa för- samlingar” skulle bliva för: svagb. i Med stöd'av det anförda: vid= N håller: länsstyrelsen sitt "förskag, Block, i ssom” : "1961 "räknade i Sjfull, dosering. Utsädena' bör före - sådden :undersökas "vid & någon gifter.: 'om. griobarhet, skjutkraft, eventaefi. 8 överkänsli ighet: = för 58. 8164 invånt e, Påräknas hec ett invånaranial 1975 på 64.500. Tätz. ortisbelfolkningen' >i "procent av 7 I otalbefolknöngen ' "uppgår: till 79,6 (Lahölms-blocket 35,1 pro cent). ”Antel. skattekronor » 1961 inom” Halmstads-blocket -. var 2.553.761 elle per invånare 43,91 (motsvarande, siffror. i "Lahof ins: blocket är 616.833 resp! 30,21) ti frökontrollgtstalt, "varvid :-upp- ].- svampénis vilstadium; Lackskor- ven består av ytliga, brunsvarta . skorpor. Från dessa infekteras fi. groddarna,' som. blir bruna: och dör. greppen) kan man ofta uppnå viss . elffelt genom: betning av. utsädespotalisen ” "med ”tirämme- del. Ett 50-procentigt tirammedel :; Jav.1 gram per kg 'sättknöllar: ans "Mot filtsjukan” C groddån- pudras' på. knölarna i en mängd I 1 ta . I ningen "eler "direkt i sättaren, "| paratet får” ej "+. | ligen:nödvändig:' Naturligtvis får .|betad polatis ej användas: till - |smitta, ej mot jordsmista. Filt-. ' |ming Befara "angrepp "av jord- |] .: Joch nedharvas före sådden. > En av världens mest sålda lek. saker ”—" den lilla plastklossen lego .— kommer idag med en 'överras- kande nyhet: på den svenska mark- naden: en” tunn bygegsten.' Det låter inte så' revolutionerande, men med den kan barnen — och "deras pappa och mamina = nu bygga i riktig skala; till” xempel : sitt' eget hus, drömvillan, :våningen eller > var= dagsrutmimet Tan 'sittér f.n Cs I bygglådorna med de nya tun- - med, nya tunna "legostenen, rum "med omflyttbara möbler som också kan göras i skala, Pela Det nya. att bygga i skala pas- sar bäst barn över tio år som snart börjar växa ifrån det vanliga lego. De yngre får större "kombinations- möjligheter! med de: nya: stenarna. De riktigt små under tre år har dock ingen speciell glädje av ny- heten, » Legoidén — med knoppar och rör för ' hopsättning — kläcktes 1952 Pelle Jobansson, 122 år, Lerum" visar stolt upp den” exakta. modell av familjens. eget. hus han" byggt tingen ' i: samband med'förgro- Vid behandlingen 'skall ' ögon, hud” och kläder 'alkttas; ” "och pre- inandas;. Viss skyddsutrustning & är således van=- föda eller foder. "Behandlingen ger endast effekt mot utsädes- sjukesvampen kan wenhopas "il. jorden wid" alltför! intensiv po- tatisöcling, . Angående behandling "av utsäde med 'aldrin. På grund, av risk för förgift- ning av" fröätande , fåglar bör utsäde ej behandlas med ekdrin- häftiga . -prepanat.. Finns, , anled- skadeinsektter,. främst knäppar” larver, bör i -stället det 'aldrin- haltiga preparatet” bredsprödas Bilägandet i Hjärnarp. > ' ” På grundval av uppgifter, 'in- samlade: i' samband med 1960 års bostadsräkning, har statistiska cen- Även” han "tog" upp prob kaff. id "STOCKHOLM: (TT) : Spritskatten hi S med a 15 procent och > | enligt > utskottsförslaget, "vilket värt med ' regeringspr :y' skänkningsskatten togs upp. Det råder ett schablonfänkande | i fråga om spritpriserna "sade. hr Gustafson” i Göteborg (fp) i:and- ra kammaren: Man delar upp för- brukarna 1-alkoholister” och" mått- "att en böjning av priserna innebär en belastning "för 'de :senare "men | att alkoholisterna skaffar sprit än- då, Man förbiser det svåra problem ungdomsfylleriet ; innebär." Fylleri- frekvensen är nu större i åldrar- na 15—17 år än:t åldrarna 50—60 'år.- 13.000 gymnäsisters vinkonsum- tion hade” ökat klart ” under ”feri år. Men också deras spritkonsum- tion hade: ökat. 'Detta är" allvarlig tankeställare fö vinpropagandans talesmän, ">. Hr Gustafson "yrkade. bifall | "tin sina', reservationer. .om -en: höjning av spritpriserna med 25 prog. Även vinpriserna borde höjas ytterliga- re ansåg han.” .Hr'Stefanson tv) första. kamma- ren, hade i utskottet skrivit under samma reservationer som hr Gus- tafson, förutom .de nämnda försla- gen -bl a yrkanden om att behålla utskänkningsskatten och om att av- skaffa- skatten - på - läskedrycker, bordsvatten och alkoholfritt vin. fn Riksd; beslut- härom träffades efter en rätt grundlig debatt vari bl a förslag från nyks' .' terhetshåll om ytterligare skatteskärpning och" om. att chålla ut- svårt att finna ett moti Sp höjningarna.'- Siatsfinansiella "motiv. saknas. denna öjäng In ingen roll, fc! : Även nykterheten' har ett egen-" "värde, sade: hr: Vigelsbo,, Finans- ministern brukar beskatta det mes- -ta av värde, Det är alltså alldel sb ne ev De. nyä. priserna . "Priserna på spritdrycker höjs 'med ca 15 proc på de vanligare sorterna, «: vilket". anknyter till | -. prisutvecklingen 'sedan . början |-«: av 1958.” Renat brännvin stiger . I pris från 21: 60 till ca 25 le: ee 0 Priset på helbutelj. vin stiger med 1-2 'kr för starkviner och 50. öre—1 krona för lättviner. Detta motsvarar 10—15 proc resp 15 proc, : e Den fokniska : utformningen 2. 1 : riktigt att han beskattar även nyk- terheten, d v s läskedrycketna,. ; > Sedan . hr Christenson i Malmö (fp) talat" för ökad” alkoholforsk=. ning och utredning av frågan om -beskattning ' efter berusningseffekt "anmärkte hr 'Cassel att riksd $ av. spritb ändras; Skatteskalan. anpassas mera di= | . rekt till alkoholhalten hos dryes”| kerna.' : 'Den ” fasta ' avgiften | '- (grundavgiften) bestäms till 30. öre per volymprocent alkohol I, € Utskänkningsskatten avskaf- : | nykterister enats ont att kräva hög- re skatt på en vara som de själva inte köper. Det ger. mindre; strey- ligt ut, ansåg han. . Hr Wärnberg (s) "förklarade att han sympatiserade med ”reservatio-, fas. Restauratörerna - blir" skyl- diga att utforma sin prissättning | + så att förtäring av drycker med |-. högre alkoholhalt inte främjas. | . Utskänkningspriset får inte un= derstiga utminuteringspriset på" tefrågan. sats till ö, nen om att avskaffa skatten på al- | samma vara. Den särskilda: pris- koholfritt men att ink bortfal- | -regl £ fråga om spritut- let skulle bli för stort: Hr Erics- | skänkningen' slopas.. Även reg- son i'Kinna (s) betonade att da- | leringen 'av utskänkningspriset nn gens debatt enbart borde gälla skat-, på starköl försvinner, Len = : "De hya skattebestämmelser= a Det föreliggande finansministerns eo tt na träder” i kräft” så" start förs f. förslag är r starkt a ja derbyggt i i mots har r tryckts N ffekt, sade he (CC a AR 1 ber efter spriten Han - dad att det sker en successiv övergång från måttlighetsdrickande : till - al- koholism och att det således inte går att dela upp förbrukarna i i två klart skilda grupper..; "> >. : Det brukar sägas "att ”alkoho- listernas familjer blir" lidande av | höjda spritpriser, Men alkoholis- terna gör ändå av med alla pengar på alkohol sade hr Bengtson i i Jön- köping. (ep). Han tyckte att man borde ha tagit hänsyn till inkomst- yeger värje. dag "med det. : = Den lilla” Dlastklossen "älskas ika av barn, och "pedagoger. Den. ger en: skapande konstruktiv lek: som både är systematisk, muskelutveck. lande, och fantasieggande. Den går inte att göra: sönder och behöver aldrig kastas bort utan ingår hela tiden, som en del i ett sammanhang som växer med barnet själv från två år. till vuxen. ålder.” - Det nya ””skal-lego” blir nog inte tralbyrån räknat ut att av de 730 bostai dzhushållen i Hjärnerp porterade 366 en eller flera . sonbilar, Tegistrerade på In ellar några av hushållsmedler na. Av materielet, som ännu föreligger" i. tryck, framgår vidare kormmanen att det ental hushåll i som disponerar två bilar eller uppgick täll 36. Fönrma- och tjän- emmar- dis- per- Ågen inte i slipade glas. fler Mofboksdöden Beklågades + Nyk stlebilar samt bilar &. trafik är icke inräknade ä dessa siffror. utvecklingen och höjt priserna än- nu mer.: Hr Bengtson varnade för övergång till svagare drycker. -Vi- net är en tillvänjningsdryck, sär- skilt för unga flickor, som inte gär- ba dricker brännvin men väl vin har inte blivit bättre sedan: motboken av- . | skaffades och nu ropar man på höj- "| da priser anmärkte hr Sveningsson -| i Tranemo (h). Han godtog finans-' Ericsson. Han fann tendensen till övergång till alkoholsvagare dryc- Konsekvensen av,hr Cassels re= om spritskatten som ett ker riktig och ansåg sl det av utskänkningsskatten vara en sund åtgärd." Det vore "angenämt om nykter- hetsfolket ville erkänna att avskaf- fandet av motboken var det stora misstaget sade:hr Elofsson i:Vä (cp). Han trodde inte många i kam- marea ansåg att nykterhetsfrågorna kan lösas genom höjda priser. - Undersökningar visar: att priset inverkar på konsumtionen svarade hr Bengtson i Jönköping: (cp). — Bara på dem som dricker med måt- ta, replikerade hr Elofsson. . : Vi har inga hållbara vetenskap- liga belägg. för" att priset påverkar ionen hr Hagberg i Malmö (hb). ' De "avgö- ingrepp i den personliga friheten, .-. borde Jeda till att vi inte skulle +: - ha någon spritskatt alls, sade five ' nansminister' Sträng i andra kam= " maren. — Jag anser det emellertid ofrånkomligt att återföra spritpriset. till 1958 års nivå. - " Om man vill använda spritpria : serna i nykterhetspolitiskt syfte, bör man ta till ordentligt, menade - hr Andersson £ Knäred (cp) som = = anslöt sig till reservationerna om > utredning av alkoholbeskattningen - och till reservationen om" skal en höjning med 25 proc. ' ' - Det är scm”på' husförhöret a a Prästen höll straffpredikan Sr spriten, men : sedan hälsade "väl > rande faktorerna i dag är den or-| kommen till maten och super”, sade iserade nykterhetsrörelsen ' och | hr Lundberg (s) som reklamen för 'en övergång till sva- | de sig tvivlande till viljan att kom= N gare drycker. perenn fel - ma tillrätta med spritmissbruket. efter månader av grubbel av den jylländske snickarsonen 'Godtfred Christiansen G dag en industri magnat av amerikanska mått). Le- "na klossarna;. eller i' små komplet- teringsaskär från 2:75 kry finns en 4 måttsticka som gör det lätt att byg. + ga i skala. 1:100, 1:50, 1:25. eller Mp OVE : | ministerns " skatteförslag och "gav ”.] honom etf erkännande för att han inte gått "med" på chockhöjningar.” "| Han trodde” inte sådana höjningar heller. bara en leksak. Det kommer säkert att få stor "betydelse för bli- vande villaägare, Byggstenssyste- |” met ger ju mycket bättre överblick evt ännehöll en änbjud- Skytte. Hishults SKF. kanska fruar öppnan sina: mäns] misstag ö brev. Eller som en filosofiskt. lagd hare fm Det De båda ' första skalorna go säljs från Vinkelboda till Tokyo ban har någon större effekt :t. ex på. gat - ning till en Junch. Han gick, 'Det passär Wåst till hela hus; 1:25 till] — och fem svenska och sex tyska] och - experimentmöjligheter än en Ed träning ml som ungdomsfylleriet. - — Hon; öppnar - det, ' läser! det | var : en . exklusiv damlunch, Han lägenheter och I 2. till: ett jenda -S sdskiss > - nya, skyttar - välkomna, Er Magnusson. i Borås m. hade. lock ger mig en resumé av. änne- vårdas 4 sitt hem. -. ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.