Fastichetsaffär.. : a KE Måndagen den. 8 apel 1963... SETA "+ LAHOLMS TIDNING nn (Oss "Se den s stora vårmodeskyltningen och" besök vår nya. trivselaffär! . Vid offentlig auktion” i: dör: dags i Markaryd sålde sdödsbo- "+ et efter Gustav Nilsson, Dal- ”" gatan 12, Markaryd, -stadsägor- " nå 11 pch 22 till ingenjör Eric ; Marköö, Markaryd, för 20. 800 n- kr, Tillträde sker 1 maj. | Markaryd. förlorade ee i Limhamn ' Markaryds IF: träningsspela- a i' lördags -i' Limhamn där L[IodaraN " FÖDE LSEDAGAR Se 80 år. : fyller & "morgon fröken Otikla Svensson, Eketsbygget, Ålstorp. Hon är född på gården som hon som hon alltjämt innehar och driver trots åldern; Hon är 'ock- så ovanligt pigg och kry för sin "åtder och klantar både sig själv ” och. sina djur på ett utmärkt sält, Det är inte ofta, som man ""Aräffar på en så pigg och :trev- :; lig gumma som. :Otilda Svens- : UT As la a hets gjordes av centern K. G. Nils- ker i morgon lärarinnan fru "Margit Åkerud, £. Nilsson, Ga- : «melvägen. 2, Böstad, . DÖDSFALL... : " : Agnes Karlsson. 1 I en ålder a av 84' år avled på söndagen fru |l' Agnes 'Karlszon, Östra Karup. Hon var född i Tockarp j Skåne och arbetade i unga år på Vej- vegården och ingick därebter äk- 4 T; 9 med + IR N beltare : ”Henniag Karlsson, ' Ängelholm. Efter alt ha bott itAmgelholm en del år flyttade makarna till Bå- stad... Sedermera övertog de ett : lantbruk i Tvehöga, Östra Ka- vup, I samband med makens död" > för 43 -år sedan,. bosatte. sig fru Karlsson i Östra Karup och var "behjälplig. vid olika hushållsar- ; syskon. beten i trakten, - > ":.... Närmare ' sörjande är barn, barnbarn, » bambannsbarn ' och FRIA IA ORD ETT. HJÄRTLIGT TACK framböj härmed & som medverkat till det goda resultatet ev 4520 kr vid Skottorps Röda- [2:25 kr per kg. För smågrisar "] dväg-med 13:-—"kr "per st. .man mötte förra årets topplag i div." TI Limhamns IF. Hem- '.malaget .vann med .5—1 efter 2—0 i halvlek. Resultatet är ett eller ett par mål för stort men i övrigt vann' hemmala- - get fullt rättvist. : I Trots att Limhamn vann för- sta halvlek med 2—0 hade Mar- borde gått ill halvtidsvila med en uddamålsledning. Limhamns mål tillkom' efter ett par sol- klara förseelser — bl. a. före- gicks det ena målet av en fle- ra: meter klar: pffside och vid det andra måltillfället var hands med : i spelet. . Markaryds mål son, - - Markaryd . B mötte. på | lörda- gen Veinge IF A på Timsfors med 4: + Sd lantbruk > Smågrisnoteringarna. : nr Sveriges Slakteriförbunds riks- notering "den 8/4 och tills vida- re för klads-1 'premiegrisar i kuller med upp till 20 kgs me- delvikt :per gris 4:25 dr :per kg. För, wvikiter överstigande 20 kg 2:25 kr per kg. För ågri id- db nn Påstläricka BRYCGERI' Laholm = Tel. 10156 sr X man en försjat och försik- tig vandrare 'och har förmå- Idrottsplats varvid Veinge vann |, Seudeatsångarveteran. | TP ' Halmstad jubilerar el gan ert tålmodigt vänta vid ett : Fr bankkassören Svante Hillman i ig Halmstad kom med i Lunds stu- dentsångarförening redan 1898, han är en av de få. kvarlevande från den "ryktbara studentsångarfärden till Amerika -1904 och har varit med: om att fira Lunds student- sångarförenings ;75-års-, ' 100-års- och senast 125-årsjubileum, det se- nare i april 1956' och då skötte han 'sin stämma" som förste tenor i kören med den. äran, -Han. gör -& sålunda allt : skäl för epitetet: stu- dentsångarveteran, då har på. mån- dag fyller sina modiga 85 år. Svante Hillman är skåning till E börden och kom som ung student till Lund för att studera medicin, "Det var bara naturligt att den un- ge medicinaren, som hade'en fin tenorstämma, enrollerades i lun- & dastudenternas kör. Hillman 'över- gav den medicinska fakulteten och ägnade sig åt ; bankmannabanan,' men studentkören : svek han :inte och så snart Fader Berg kallade i till repetitioner och. konserter, . så” var Svahte” Hillman: med" som ak- tiv ett' 20-tal år, Från otaliga stu- dentsångarfärder ; inte bara hemma i Sverige utan också i utlandet står USA-färden 1904 som det allt över- glänsande minnet, Det kan nämnas att med i kören, var också fram- lidne prosten Ernst Siöblom i Var- berg och i förbigående kan också nämnas att prosten Sjöbloms :son, kyrkoherde Tore Sjöblom i Snös- torp var med i lundastudenternas andra Amerikafärd för. en” del år ."gedan. Höjdpunkten på Amerika- resan 1904 var lundastudenternas - konsert vid världsutställningen i St Louis. Studentsångarveteranen + Svante Hillman är rik på minnen kring studentsångaråren, som knöt sam- man med vänskapstk för livet, Och "alldeles ” ” särskilt blommade minnena 'upp :när:' den unika sammanslutningen mellan gamla studentsår.sare -”Ek 2ch sångarträffen”, om somrarna -sam-, lades med förkärlek på skånska gästgivargårdar. : Ekumenisk? Jo, den kallas så för att sammanslut- ningen omfattade inte bara sånga- re från .Lund utan också från Stockholm och Uppsala, Den eku- meniska sången vid dessa träffar löste spörsmålet, vilka sångare, som sjunger bäst, Lunds, Stockholms el- ler Uppsalas, Bäst sjunger ekume- nerna, var man ense om. ' Svante Hillman är född i Pers- torp i Skåne och efter student= examen började han studera medi- cin i Lund men slog om och fick anställning vid |Skånes enskilda bank, -:som sedermera uppgick. t Skandinaviska banken, Han kom 1907 till Halmstad, där han avan- cerade till kessör. Hillman har fått många utmärkelser I sångarsam- manhang. Vid sidan av sången har Hillman ägnat naturen öch speciellt; blommorna och växterna sitt in= tresse, . Han besitter imponerande botaniska kunskaper, har ägnat sig kflass 2'avdråg med :3:— kr per gt, För smågrisar kllass 3, av- drag ”meld:13:— kr per "st. , Slakteriförbundets . smågrisno- tering för Skåne, Blekinge och Halland den 8/4 och tills vidare för lass 1 premiegrisar i kul-, lar med upp till 20 kgs medel- vilt per gris 4:30. kr per kg. För. vikter överstigande 20-kg klass 2 avdrag med 3:— kr per st. För smålgrigar klass 3, av- ” Dat råder i stort sett balans på smågrismarknaden med god | efterfrågan. Puislägot är. r alltjämt kardorels årafoat, ve vetet | ve Styrelsen. oförändrat, . så oo aa An sia utr Elan 4 s - RING OSS. CA ” NÄR DET, GÄLLER |" "GOLV . "DET LÖNAR SIG "> Yel, 035/153 41 ' Parkettgolv. Linoleum : + Plastfiltmatta :'" Vinylplattor FP banlkkassörets Svante Hillman” vo Ha Imstad 2 on åt. framgångsrik växtodling. A sin privata täppa och under sina bo= taniska studier har han hopbragt" ett. fint herbarium, Och ännu vid 85 år är han i god vigör och kan glädja” sig åt både . sången och hlammarna.” Sk . OCKE. bar” baft” månadsmöte Gudrun .Pewssori, Klägstorp, och en del inkomna skrivelser be- handlades ; och > diskuterades. Ordförande redogjorde för "en informationskurs, som hon be- vistat på Villa Terra om de nya 'peniionisförmånerna, : och iom olika vårdformer för gamla, Nästa möte ' skall hållas wid Mellbystrand, då Centerpartiet inbjudes. Sen blev det en trev- lig ' pratstund ' wid kaffebordet där sekreteraren uppläste gam- la visor. En av dem ”Hönsgum- mans visa” var lagd som en tävling, Den är skriven av en kyrkoherde i Hydinge på 1700- Italet, . och handlar om, då:re- gerade kungar och drottningar. Del gällde nu att lista ut vilka dessa voro, Segrare blev. . Hily Johansson. on . Lennart. Bengisson, med Ingegerd , E, Fohanssom 7 "Herr . maka . Grevie, oh (Atolior Sölling Båstad.) - mystiska djuret i | ländska marker. ” os Il ranide - 3 I grävlingen - är « gryt i en rasbrant eler. vid en stig i' åkerkanlen kanske man har turen få se det kanske mest sydhal- "Det dyker fördt tipp! söm” en skugga. som. 'sen: tar gestalt” av något. klumpigt 7 ; framilunkande som -sen lika "hastigt försvinner bland: buskarna, eller' om det är vid grytet, et randigt, polt djur ” . Å da P5 våren och försommaren är som kanekg” svagt grymtande | komnmer t”stigen som leder upp till grytelt. Strax ; utanför, stan-, nar det en stund, vädrar och dyker sen mer i gången till un- derjorden. ” "Grävlingen är en: sling bland våra mårddjur. och många ännu olösta prioblerir är "förknippade med .det 'svantvitrandiga djuret! Dels har det för, att. vara” ett mårddjur en "ovanlig "kropps- byggriad, dels har dess levnads- sätt; förbryllat ; dorskarna: . Den. som mött en, grävli "halv skum ' sommarnatt någon skogskanit vet att det är myc- ket” svåttv att få” någon” exakt bild av hans utseende. : Gräv- lingen är skygg och rör. sig re- lativt snabbt: i förhållande: till sin skenbara !otymplighet,. och förninyner- han "en åskådare vet han att göra sig osynlig. kvickt fog. En annan gåta är hams vin- tersömn som inte är någon dva- la i det ordets rätta bemärkel- se. Mitt'i vintenn kan. hen: cm temperaturen: stiger upp til el- ler: i närheten av: nollstrecket gå upp ur grytet och. ströva omkring i den närmaste omgiv- lä ningen. Likaså är fosterutveck- "Ilingen. hos grävlingen" en. sär- lisk : föda? vittnar: ans tänder om, : de - är. ingalunda lämpade att ..- hantera" 5 animalisk föda. Kindtanden"” som är belägen ba- | Kom. den dåligt utvecklade röv- tanden är knölig och" avsedd för vegatabilier.. . » Likså." finns det andra- inre organ som, inte är typiska för köttätare, bl. a tar- det, mest "rötter, - mask och insalkter av: allehanda "slag som ugör födan... På. -hösten. består födan äv; bär,. svamp "och. ollon. Under .. hela " gommaren. jagar grävlingen workar och möss. In- jsekterrsar hör till favoriträtterna. De' Då 'Hallanisåsén så besvär-' liga ”olonborrarna fångas i stor mängd "av. grävlingen, : 'och "då både. i, fonm av: larver och fär- diga ionkborrar. 7 Men någon gång än "det hän- da att grävlingen” springer på något fågelbo och Ian då ; givet- vis vånte motstå frestelsen -Men de? undersökningar ' som" gjorts av. prov ”ett/ stört ”antal gräv- lingar > visade: igt blott. 0,8 ZK av de studerade individerna” in= tresserat 'sig för. fågelägg. : Men ett :plundrat fågelbo bygges om och- en ny kull ägg lägges. Och det är ingen tragedi för fågel: mamman, Djuren här inte. de skall akta oss att: lägga allt. för mänskliga aspekter. på djurens egen : företeelse. » Grävlingparet | : .. parar. sig på försommaren, i maj 'elter” juni. Det befruktade ägget börjar dock inte utveck- las förrän i januari: månad: och då med så. hastig ungarna föds redan i slutet? av februari eller början 'av mars; "1 de sydhalländska markerna är grävlingen sparsamt utbredd. För at grävlingen "skall ' trivas riktigt vill den: ha” torr mark att gräva grytet i ödh lugn” och [ | ro där. grytet är' beläget.: En marker 'är” mycket. nöjsamti Ef- ter "några "maWiliga möten” blir man "enart bekant "med honom ät | Och en ömsesidig nyfikenhet gör mötena" till. något" otroligt" tju- sig. Fast grävlingen blott är en : skugga bland de" ändra "skogens. $ skuggor. förnimmer . mån "när-' känslorna. som. vi "människor. så | & Lätt "inbillar 106 att de har: Vil. För vårdräkten : r inte denna Nordlöfs-sko som T gjord för vårdräkten — lagom klädd och fagom lätt, Den sköna MAJ-lästen ger foten 'det rätta. stödet, "Finns i färgerna pony (nock) samt citrin å i buffelnar- de : Ryssgatan Tel, 10507 ; i st Få Fast 'den' tila "retlexbrickans + 'säkerhetsnål på" insidan av = vänster ytterficka; Gå "på I vagena tögra"eida, Lät brio F kan vid användning hänga M I sitt snöre vid vänster sida., | ; Dä ayns ded bade framifrån : RH och »akifråns s os ” B > Afftäramän: Bälj reftexma.. 4 i fersel: Umänketen valt kö ; näcliga. ”vilåhat på ett. sårdget "SM; heter till skogens KV och oupp- grävlinghona är 'mycket 'statioö ]i sr när: "och bosätter sig i s.k. stamgryt som' bebös år efter år om "ingen stör friden” där, I viktigt: stora stamgryt kan: torn m;” flera honor samsas 'om ut rymmet; | i De mydkns c "oklara som ' fun-| nits kring grävlingens "fev- lös bland 'jägarna,” vilket man -|måste säga är mycket obefogat. Den skogsägare — jondbrukare som. skjuter. bont : en : grävling från sina marker' tar: bort ett! Vjmycket nyttigt djur som -under SV | sina nattliga - strövtåg wträktar en hel dell för skogs-' och jord-] fv. | | brukets: fromma. Man har i jär |' garktetsar haft och han fortfa den föreställningen; ant ett blodtörstigt mwovdjur som uhder sina maltsök helt går in för att bland små- villlet fånga. sin föda. Nu 'skall J|det, genast 'sägas "att .det kan Å | finnas enstala grävlingexemplar | som specialiserar sig och går in för 'en viss sonts föda och kan|- då råka slå sig på. fångst av I ljaktbant vilt — varför skulle den förresten inte få göra,det? —L,'! I leller tycker att att havrefält i|. I ifull mognad är skafferi. ellt , utmärkt - Men. undersökningar som är gjorda på senare tid vi- sar att grävlingens matsedel är helt annorlunda komponerad, Att grävlingen är ett djur som till största delen äter vegotabi- VÄLKOMNA: TILL oss FOR EN PROVTUR REDAN I DAG! > Förmåns-.. "erb judande Tid ala köpare av nya, SAAB för leverans. under april månad, mesföljer gratis em twevlig cam ipingservis: . MOTORKOMPANIET - Vvid Sponthallien ma [öettonornånandena I i norra Öresund för: en bro på "eden . Hälsingborg —Helsingör - är, otillräckligt kända. Och. med " någon större 'tillförlitlighet kar man f. n. inte uttala sig om de. verkliga - kostnaderna, erkände överingenjör R.-:Kolm ledare för” den tekniska "expertgrupp, som” gjorde förarbe- tet, för sundsbrobetänkandet — då han'på tisdagskvällen: ta- » Jade inför Skånska Ingenjörsklubben. i Malmö, 1 -|nadssädt har gjout' honom" fred-(- > | z "Tel. 18510 "Halmstag' Nn Filial; Laholm, Tel. 110 11 ” Kolm” gav en: historisk åter- : blick från 1936, då de sex sven- ska och danska .entreprenadfir= -| mona, kom med idet första kon- > kreta förslaget, som & bearbetat skick "efter ” kriget blev det I egentliga upphovet till den la- vin,, som nu satts is gång så smånt. 'Han uppehöll sig ganska . mycket: vid de okände förhål- landen, som norra Öresund er- bjuder.” Olika. selsmiska mät- ningar, provborrningar - sm. mm . har, gett vid handen att jord- lagren på. svenska loch danska . | sidan vid Hälsingborg är wäsent- ligt ofika-bl. a. har man sand- klandad gyttja, moränlera och ;. ) skiffer, ”dåligt berg” etc. att bygga hypoteserna om tekniska hjälpmedel, kostnader m. m. på. Att det råder ganska starka strömförhållanden i Öresund konstaterade övering. Kolm, som emellertid inte. angav dessa strömmars i högsta grad: vanie- rande. inverkan | på de konstar- beten, som diskuteras, alltså en : . | direktförbindelse - vid : Hälsing- borg. eller vid Malmö, FR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.