— 1 LAHOLMS. TIDNING . —= LT För Finland blev den partiella tjänstemannastrejken i mars en dyrköpt ' erfarenhet. "Landet fick en månads tid lov att klara sig utan en rad Uvsviktiga kommu- nikationer. Ingen post befordrades, järnvägstrafiken 'stod stilla, utri- keshandelr” ”ar nästan helt lam- . slagen och exportindustrin gjor- de ,stora förluster. Återverknin- garna, väntas ännu nästa vinter kasta sin skugga över ett redan . DEN 9- APRIL 1963 Dyr'.strejk för Finland ; 1 kratiskt håll bar i den övriga td- : " ningspressen betraktats som nå- got av ett axiom. Statrminister Karjalainen framhöll 1 ett radio- och TV-tal till nationen att ”ju längre konflikten har varat desto tydligare har det framgått att det ; inte är fråga om någon . vanlig lönekamp utan strejken har poli- tiska bevekelsegrunder”. På so- cialdemokratiskt håll tycks; man åter ha ansett att de strejkande uteläj des av de övriga tjäns- förut ansträngt ä tning lä. ge. Påfrestningarna på samhället var ' stora, förlusterna. enorma. s okassainh inskadi med 24 milj nymark och de strej- kande gick miste om 7,4 milj ny- . mark i löner. Med vinterns övri- ga strejkaktioner inberäknade — på isbrytarna, i byggnads- och textilbranschen, bank- och för- säkringsväsendet och i huvudsta- : dens ': kommunala 'trafikverk. — har hal milj arbetsd gått föglorade, Det innebär att Finland alltjämt får dras med den , diskutabla äran att tillhöra värl- dens ledande strejknationer. - .Lättnaden .:var därför stor då tjänstemanna-strejken = överras- kande avblåstes när utsikten till en lösning föreföll mörkast. För- handlingarna hade då'gått i bak- - lås. I detta tydligen mycket oför- utsedda läge, då också en påtag- lig strejktrötthet gjorde sig gäl- lande,' föredrog den strejkande atatstjänstemanna-kartellen = att ompröva sin inställning. Kartel- Jen frångick'sin tidigare stånd- punkt — att invänta ett nytt an- bud från regeringens sida — och ” utarbetade 4 stället: sitt första kompromissförslag, som därefter låg till grund för lösningen av . konflikten. ', re I detta skede. gällde konflikten faktiskt inte längre själva: löne- förhöjningen. Denna var nämli- gen sedan mitten av mars fastsla- gen i det ”lönepaket” för alla' statstjänstemän som regeringen i form av en proposition och till läggsbudget hade förelagt riksda- : gen, Den främsta 'stötestenen var 1 stället. frågan. om arbetstidstill- lägg för övertidsarbete; ' Denna konfliktorsak' underströk det från många håll :påpekade faktum att . strejkens' lönemässiga ' mål "inte längre, stod "1. någon som ; helst En blygsam andel ' ”strikts. å temannagrupperna ”på . regerin- . gens nåd och onåd”, cos för Hur -stora strejkens ekonomis- .ka' återverkningar slutligen blir är. det ännu svårt att överblicka. I tidningspressen har det uttalats många farhågor för att:så. här långt utdragna strejker blir en 'b "mot: de strejkande. 'I » viss mån ' måste - man " nämligen -räkna med : att strejkerna har ryckt undan en del-av grunden för den fortsatta :gociala reform-'' .expansionen vid en tidpunkt då t' ex den allmänna: sjukförsäkrin-: gen väntar på att få riksdagens godkännande. Ett allmänt önske-.- mål. i tidningspressen är därför att förhandlingsmaskineriet i den . offentliga sektorn får en rejäl an- siktslyftning till nästa avtalsom=" gång, MO RA Vi måste be om ursäkt .. för den för vårt land mindre smickrande handel - tusentals” sprittörstiga svenskar just nu da- garna före påsk bedriver i våra. nordiska grannländer. , Nordismen . har tagit sig många fina och sym- patiska uttryck under efterkrigs-- åren, 'Spritresorna,' och åtskilliga; «av dessa resenärers uppträdande under grannlandsbesöken, är fula plumpar i' gästboken, Låt oss hop- : pas.att de" suddas ut'av allt det : positiva ' våra nordiska :förbindel-' . ser: ger 'oss på ömse sidor grän serna. av: en färdig. produk disken "tillfaller | ofta ren-producenten, ' framhöll ; riks- dagsman' Einar Larsson. i Borrby » vid. ' centerpartiets ;:' hallandsdi- proportios. till. de ek isk skadeverkningarna, > KV. + En kort återblick på händel | ämma .i. Varberg, "där - talaren "bl:"a "belyste: den ' nyli-' över nos gång 1. mars-ger också vid: handen "att den partiella tjänste- ' mannastrejken, som endast berör- de 1/5 — "ca 15.000 : man. — nav tjänstemannakåren, 'förryckte : Proportionerna på arbetsmarkna den, . hade 'nämligen : strejkvågen ebbat wi och "avtals frågorna var lösta för så gott som "> hela den privata sektorn, där den allmänna linjen blev ett 'lönelyft På något över 5 proc, Stora delar s av den offentliga sektorn var ock- . så tryggad sedan regeringen ef- . ter en dramatisk nattmangling 1i- mitten av mars hade nått en upp= görelse med de TOC- och FFC- anslutna statstjänstemännen, Det' var bara tjänstemannakartellen ' Som envetet fortsatte sin strejk trots att regeringens villkor i tid- ningspressen — med undantag för den socialdemokratiska och kom- munistiska — ansågs vara accep= tabla, : Det politiska inflytandet på strejkaktionen från socialdemo- gen: 1 "mellan: regeringen "och ' jordbru-> kets' företrädare om" komplette-" ring av sexårsavtalet, Tidigare har mjölkpriset varit föremål för dis- ssion "om producentens andel: i detta.” Hr "Larsson" berättade "om" en” visserligen ' mycket. begränsad” odling, nien”som är särskilt mar- ' ; kant vad det gäller "odlarens 'an-- "del i priset, nämligen gröna ärter på, burk. En'-sådan burk kostar ica kr 1:25. Ärtodlaren får siu öre , för råvaran han levererar till var- je. burk;” Omsätiningsskatten går till. 7;5 öre' pr' burk: och 'resten . "hamnar 1' förädlings- och distri- . butionsleden,” +" RA " Det ; finns” onekligen ' skäl att undra, om råvaruproducenten får : en rimlig del av den färdiga pro-' duktens pris i detta och liknande fall; I varje fall bör även sådana exempel tas upp i den allmänna jordbruksdebatten, som ofta blir ganska snedvriden genom-att man stirrar sig blind på varans slutliga "pris. . re, scn ok . S —— Fock UR Frena, PRESSEN holmsslar anmärkni ärt slapp och färglös, Man fluktar förgäves efter estetiska: kvalite- pernografiskt värde, Samlagssce- nerna skildras med valhänt sam- MORSAN JANSSON, raggarfiket Hollandias värdinna, har skrivit en bok med titeln Ung Jakt. Förfat-|' taren P O Sundman recenserar bo- ken i Stockholms-Tidningen (s) Vi citerar: : : ” Det påstås att Morsan haft hjälp I författandet av någon mer skriv- van person. Du skall inte vara ledsen för det ryktet, Morsan! Ju flera ni är som delar ansvaret, desto mindre”behöver du och för- läggaren skämmas, a Förlaget påstår a't boken är ”frän”. Nej, det är den inte. Den är bara snaskig, Förlaget påstår också att den är ”avslöjande”, Det enda den 4 så fall avslöjar är författarinnan: - Förlaget påstår slutligen att bo- ken är" en roman,” Sven-Erik Bergh har tydligen en annan upp- fattning om vad som menas med |: romaner ön hans förläggarkolle= ger. Boken saknar komposition; den är bara ett knippe virriga berättelser om ungdom, bilar, brott, brännvin och samlag. Där "finns inte en enda intresseväckan- de personteckning. Texten är, och för länge sedan ut- nötta schabloner. a Förmodligen är recensioner mer MÅNGA . FOLKPENSIOvARER skulle säkert trivas bättre med lug- orten, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad med anledning av att ”Byggnadsarbetaren” framfört tan- ken på att de gamla efter slutat verk i tätorten borde lämna denna! hyra kan man dock se ur olika synvinklar. I allmänhet går det säkert att få en bostad på lands- bygden så billigt att det lägre hy=- resbidraget väl uppvägs. Man kan även erinra om ni äl nyligen fällda ord av generaldi- rektör Lundgren i Lantbrukssty= relsen, Fritidsbebyggelsen står i stor ekonomisk skuld till lands- kommunerna, . och ' samhället borde bjälpa till också med eko- nomisk bisträckning för att hjäl- pa avfolkningsbygderna, sade han, Och varför skulle den i ”Bygg- nadsarbetaren” framförda idén in- ter. Boken saknar till och med .- net på landet än med oron i tät-: Kravet på uppoffringar från . " böndernas sida i form av. billig te kunna sättas in i det samman- trots att den, anknyter till stock= hanget? Ungdomens tidning - . | 1: LAHOLMS TIDNING 8 Socialdemokrat ernas stämma hade debatt om högertrafiken stage en K Varberg på söndagen och delto rådet höll föredrag och inledde s ; tion från Arstads arbetarekom ” skrivelse till partistyrelsen med «+ frågan om övergång till högertra ;. uppskov med avgörandet, - " Distriktsstyrelsen hade . Gösta Skogl "styrelsen vid Hallands socialdem okratiska partidistrikts kongress I repr de partis g i en livlig trafikdebatt, Stats-.. amtidigt diskussionen om en mo- mun, vari hade föreslagits en protest mot det sätt, på vilket fik handlagts samt yrkande om motionären, : B Strö , rådgivande folkomröstning för åt .att nu framlägga förslag om hö I sitt föredrag berörde statsrådet Ekoglund först vägfrågor och fram- höll som en angelägenhet av stor > betydelse att länsvägarna byggs för att kunna bära tyngre trafik och ge lastbilarna möjlighet utnyttja sin - kapacitet. Han underströk att den expanderande privatbilismen är ett utslag av högre standard och be- "tonade bilens värde för familjer” na, när det gäller att utnyttja fria " lördagar och längre semester, i + 5 " Efter en lång och intensiv debatt biföll. kongressen västan enhälligt distriktsstyrelsens förslag beträf- : fande :motionen, Så skedde också med en ”motion från Varberg rö- rande "kommunala 'kulturinsatser. Motionärerna Curt -Berander' och Lennart Haglund hade föreslagit att "man "skulle. utse en' kommitté med uppgift att lägga fram förslag till kulturprogram på det ) I anfört som sin mening att överläggningar med . oppositionspar- . : tierna, innan ett regering«förslag framlägges, är naturligt. Lkaså " frambölls att fegeringen trots majoritet för väntertrafiken i-en '. ta år sedan måste anses ha rätt gertrafik, an NH striktsstudieledare Karl Erik An- dersson, Halmstad. i : Ny : ordförande för. Hallands : journalister : Hallands journalistförening | höll på lördagen årsmöte på - Hotell Svea i Halmstad under: god tillslutning av medlemmar - från hela länet. Till ny ordfö- rande i föreningen valdes Val= . frid Göransson, Halmstad, efter Olof Andersson, Falkenberg, "som undanbett sig återval.- Förhandlingarna leddes av Thure Mattsson, Falkenberg. Av 'årsberät= » området. '. Kongressen ” biföll di- striktsstyrelsens förslag, som inne- bar att motionens syfte.skall be- aktas, . och '/ att distriktsstyrelsen skall aktualisera lämpliga k nala kulturuppgifter. - Nos Kongressen hölls i Eskils sal på . fästningen,” och — förhandlingarna leddes av Ingemund Bengtsson och Sture. Eliasson;' Varberg. Verkstäl- lande: utskottet omvaldes "och be- .står av. Gösta Josefsson, ordf, Allan Davidsson, ”Eric' Thorst och . Lars Svensson, Halmstad, samt Eric " Mossbérger, Getinge. Till övriga 1e- "damöter i distriktsstyrelsen omval- des Inge :Bökman, Oskarström, Ed- vin” Johansson,.. Träslövsläge, ' Erik Johansson, . Kungsbacka, samt' ny-' . valdes Bernhard Jönsson, Skottorp, "och Carl Pettersson, Falkenberg. :" "Sven 'Pettersson,-" Laholm; och Sven” Andersson, : Falkenberg, 'ha- de undanbett sig återval. = =. ': Revisorerna Einar Carlsson, Sven Aremar ; och ” Doris Johansson, Halmstad,” omvaldes likaså > di- F tades med gemensam måltid, telsen fi k bl a att föreningen vid årsskiftet hade 60 medlemmar. Två redaktionsklubbar är verksam- ma inom länet, varav den på Hal- lands Nyheter nybildats under året, Till ordf i föreningen valdes Val= frid Göransson, Halmstad, och öv- riga ” styrelseledamöter blev H E Sandberg, Falkenberg, Knut Jöns. son, Laholm, Maj-Britt Fagerberg, Varberg, ' och. Rune Gunnarsson, Halmstad, "den sistnämnde nyvald. Som. ' revisorer omvaldes . Thure Mattsson och Gunnar Vrenby, Fel= kenberg. Valnämnd blir Reidar Hol- mén, . Halmstad, ' Eva -S Isson, Falkenberg, och - Alrik Larsson, Falkenberg, medan stipendienä den skall "utgöras av Valfrid Gö- ransson,' Thure Mattsson 'och Per Arnö; Varbergs nn no. oc Sänt Årets stipendier har tilldelats H E Sandberg och Eva Samuel Vv Göransson : Jämnade rapport om en ny form ', av, fackföreningsförsäk- ring,. - som” medlerimarna erhåller senom "journalistförbundet, och vi- Jare förekom rapport från redak= > tionsklubbarna. En rad fackliga frå=. gor. blev också föremål;för. debatt.- : Efter förhandlingarna: åvtackades: :den avgående ordföranden Olof Anz" dersson av 'sin-.efterträdare "Valfrid Göransson, vilken" även' överlämna=" le blommor. Sammanträdet avsfu« r : T)et berättades för några dar. sen - att ett storslaget exklusivt Fol- kets Hus gick med jätteförluster: Det är fler stora samlingshus än detta som också går med förlust och. artikeln är inte tänkt som ett . angrepp just på detta ' slags hus, Jag skulle tro att många hembygds- "gårdar och . församlingshem också vållar ' sina ägare ston 2konomi- bekymmer, om man får döma efter de kollekter och lotteriet som år- -ligen måste till för stt hålla balan- sen någorlunda så att husen inte behöver / avyttras till.något annat ändamål,. Det är inte lätt att bygga när man sällan får bestämma själv utan måste följa. arkitekternas rit- ningar. och - reglerna, för att man skall få: statligt lån till bygget, Ibland blir det skrythus mot folkets vilja. Det har funnits andra lokaler både i stad och på landsbygd av mycket . anspråkslösare slag som fyllt sin funktion som lingsl | Små och:stora folkhem - Av Märta Leijon salen med,.en liten kokspis i kö- ket, för kaffekokning och ystgillen, : " Genom . inkomsterna från några' enkla sommarfester fick man. råd att måla fönster och väggar utom- hus, Pretentionerna var inte stora: Staten lade sig inte i bygget men huset . gjorde - tjänst... De små or- denshusen blev kulturutposter på många sätt. Hundratals enkla 1o- gemöten lärde secknens folk för- i kunskap och förh dlingstak tik och var därtill ägnade att i all enkelhet fördriva tråkigheten från landsbygden. Ibland var det svårt att få upp värmegraderna om vin- tern, kaminen var för liten. Mer man hade. ytterkläderna på till en början: Värmen kom , småningom. Det har hållits små fester i ordens- huset. Där har varit predikningar. och söndagsskola. Ordenshuset har varit lokal för otaliga föreläsningar och kurser till bygdens tjänst. Mån kal åt ortsbefolkningen. En del av dem finns kvar än och gör i all enkelhet fortfarande tjänst som hem åt bygdens folk. . i . Jag tänker på de enkla ordens- husen som yngre och äldre hjälp- tes åt med att bygga till tjänst för en ' rörelse, som ännu är behövlig » här I landet, och som hem för byns eller ortens folk vid många bety- " delsefulla tillfällen, ” . De som "byggde dem fick bygga "med . egna händer. Skogsägarna skänkte virke och den klokaste av dt " blev by Huset blev enkelt och flärdfritt men . det blev bygdens eget på ett sär- skilt sätt. Där blev brunboaserade väggar i lokalen, enkla sittplatser, en liten 'järrkamin ' att: värma upp ga goda lag : för orten har kommit till vid ett möte där. Någ- tra ordenshus finns kvar än boase- rade eller renoverade men alltid till När man ser de nutida storstila- de byggen som är samlingsplats och hem för folket och vet vilket evigt ekonomiskt bekymmer många av. dem har blivit så minns man att folk trivdes förr också Man har lagt sig till med allmän vräkighet och skrytsamhet som man inte har rätt att lasta folket för men som ändå finns. Vi skulle kunna klara oss med mindre lyx. Och även om vi har råd med skrythusen så finns det i världen och även i vårt land så många hemlösa och bostadslösa människor att det förefaller som ett brott mot socialt tänkande att gå utöver det rationella behovet när man bygger folkhem både åt bygden och staten. . CR När man tänker på hur det väsnas om rationalisering på andra områ- den så måste det vara i högsta grad orationellt om staten tvingar fram en lyx ifråga om dZöreningshusen som inte behövs, Vettiga förbätt. ringar kan vara behö liga men de ger. jordbruk - Belönade 'CP-pionjärer. ö ic k: John i : st Dahnberg, Falkenberg. Utöver dessa fick: Joi som ” Lindom K och Ern vasst emot den förnämliga utmärkelsen. : rkelse till 5 pionjärer Utmä - Fem plonfärer i den centerpo! Fr v Anders Pettersson, Dahl, Verner Andersson, Laholm, Robert Gustav. 'iskå rörelsen i Halland fick vid eenterpartidistriktets årstämma i Varberg på lördagen motta par- tiets guldnål för sina insatser i det politiska arbetet, Dessa var £ riksdagsmannen Verner Andersson, Laholm, f riksdagsmannen t John : Arwidson, "Anders Pi -Dahl, f£ 1 Mossarp, f redaktören och ombudsmannen Ernst Dahnberg, Fal- kenberg, samt f lantbrukaren Robert Gustafsson, Lindome. skeardf riksd Tol Di- h d Ant Dahla var och en av mottagarna av nålem och deras tack framfördes av . hr Verner Andersson, som önskade. centerrörelsen fort-att fram- - gång. Hr Antonsson höll även parentation över bortgångna för- grundsmän varvid han särskilt framhöll de stora insatser för sam- John Joh i Vrå- KS SÅ ge ta” Arvidsson, Mossarp, frågor där samstämmighet förelig- ger, eller har utsikter uppnås, eta- bleras i större utsträckning än för närvarande. Talaren' pekade på att sådan samstämmighet ofta förelig- ger mellan centern och folkpartiet, medan . högerpartiet däremot slutit upp på regeringslinjen i flera vik- dag. serades och talaren kritiserade den kallsinnighet som numera präglar ” hället och partiet som landsti; gård och chefredaktören Gustav Adolf Janson samt lyste frid över deras minne. . I sitt hälsningstal till stämmodel- i Falkenberg gjort, » Efter motion från Slöinge-Eftra tagarna framhöll riksd An- tonsson bl a, att den nuvarande re- geringspolitiken präglas av statlig sirigering. av kapital och arbets- kraft, Tvångssparandet i ATP öpp- nar . oanade. perspektiv | för sådan kapitaldirigering. Beträffande ar- betskraften' vill ' centern som alter- nativ till att arbetskraft. förflyttas till: områden .-med expanderande sysselsättning även ha stimulerad företagsamhet. med: ökade. syssel- sättningsmöjligheter «i "glesbygder där överskott på arbetskraft upp- står. Hr Antonsson nämnde även aktuella 'riksdagsinitiativ som cen- terpartiet | tagit såsom "ökad u- landshjälp, ' höjda barnbidrag och en ' aktivare. familjebostadspolitik. Beträffande ' den nyligen träffade över Isen :.om k lette- ring> av . jordbruksavtalet :: under- strök hr 'Antönssony-att' denna inte . den ink tför- CP-avdelning beslöts att ge styrel- sen i uppdrag att utreda frågan om medlemsavgifterna inom distriktets samtliga avdelningar. Centerns riksdagsgrupp fick för kännedom motta en motion från Sölve Krumlinde, Halmstad, vilken yrkade "att partiet slår vakt 'om vänster-trafikens bibehållande ' i landet. so Hr Krumlinde. ville även ha en sådan lagändring att valet till kyr- kofullmäktige förrättas samtidigt med -landstings- och kommunal- fullmäktigevalen. Utredning ' om detta skall begäras. ra " En motion från Falkenbergs CP- avdelning 'tog upp frågan. om ett speciellt riksorgan för partiet. Även Borrby, svarade för det traditionel- la " föredraget vid ' stämman, Hr Larsson, som är en av. Partiets yng- sta. ;riksdagsmän, vann den. stora bättring : dessa är berättigade till utan endast förhindrar en försäm- ring: av den" ekonomiska situatio- t blikens ynnest genom sin: råde. — Det är ingen klasspolitik att hävda jordbrukets' berättigade som fann att förutsättningen för en politik är att vi har tillräcklig ka- pacitet på vår livsmedelsproduk=' tion. : EEE allmänna målsättning 'och lyckades, centerlinjen i en rad viktiga sam- hällsfrågor. ue VS ” . git sådan ändring I nuvaran för att betala en årlig tomträtts-" avgäld. när tomträttskontraktet tecknas skall betala. en engångs=" avgift motsvarande tomtvärdet, dve det "belopp ' som tomträttsavgälden nu baseras på. Om tomträtter upp- hör ;skall han ha. rätt: åter? berlagda” engångsbeloppet och "ett klartänkta och, på på liga" syn- punkter, rika framställning, där hah tecknade en bild av den aktuella nen. Talaren k ade även ett svagt, intresse för' jordbruket hos den 'socialderiokratiska regeringen, Stämmoförhandlingarna leddes av hr Filibert Hvalgren; Veddige. Till distriktsordf omvaldes riksdagsman Johannes Antonsson, Dahla, och till v. ordf riksdagsman Alvar Anders- son, Knäred. Övriga styrelseleda- möter blev hrr Axel Månsson, Or- reberg, Genevad, Erland Linton, Halmstad, Sölve Krumlinde, Halm>- stad, Axel.Kristiansson, Harplinge, John Johansson, Torlabo, Olle Kar- eld,' Vessigebro, . Göte And Guarp, Fridolf Pettersson, Varberg, Artur Andersson, Bua, Gustaf La- gerstedt, Lundby, Bertil Bengtsson, Varberg, , "Johannes : Samuelsson, Hoffors, ' och Julius Henriksson, Höglanda, > : Till revisor omvaldes hr' Bertil Johansson, Nygård, och nyvaldes hr Karl-Gustaf Lundgren, Öringe, - "Fill ledamot i partiets förtroen- deråd valdes landstingsman Axel Kristiansson, Harplinge. a Följande ombud utsågs till för- bundsstämman: hrr Gunnar Jo- hansson, Vallberga, Åke Bengts- son, : Ärnaberga, Sölve Krumlinde, Halmstad, Sven-Ove Andreasson, Eldsberga, Olle Kareld, Vessigebro, Ake Svensson, Köinge, Sture Bengtsson, Tvååker, Sten Sjögren, Veddige, Julius Henriksson, Hög- landa och "Georg Hansson, För- landa, " i oa Partiets representant i kvinnoför- bundets styrelse blev ombudsman Helge Andersson, Falkenberg, och i ' ungdomsförbundet laatbrukaren Filibert Hvalgren, Veddige... . "" Motioner = 7 : En motion från hi Karl Larsson, lishult, yrkade att telesamtalen bör vara utan tidsbestämning inom hela taxeområdena. Den remittera- des med instäsnmande till centerns riksd upps oh kommitté för vidtagande av lämp- liga åtgärder, » Riksdagsgruppens skattekommitté får ta hand om en motion från . Herman Bengtsson i Torup, vilken yrkade att sådan ändring vidtages i skattelagstiftnin- gen att fortsatt vedeldning upp- muntras genom att bränslet från egen fastighet blir skattefritt. denna remitterades för vidare ut- Ti Ny författning först år 1969 >. Riksdagsnan — Einar Larsson, politiska situationen. Talaren kon- staterade inledningsvis att center- digt stadium hade ställningen till dan att följas även av regerings- partiet och så småningom folkpar- tiet och högern. Sedan förhandlin- garna om Englands inträde i Zuro- pamarknaden strandade är situatio- Larsson hoppades att utvecklingen skall gå mot mesta möjliga sam- verkan över gränserna utan att vi svenskar därför ger avkall på vår alliansfria neutralitetspolitik. Beträffande författningsutrednin- gens förslag till ny regeringsform och "riksdagsordning = betvivlade riksdagsman Larsson att denna hinner behandlas så snabbt' att 1964 års vårriksdag kan ta ställning till ett regeringsförslag i frågan. För- modligen får vi vänta till 1969 in- nan en ny författning kan ersätta den nuvarande. Hr Larsson teck- nade även i korta, koncisa drag de viktigaste punkterna i utrednings- förslaget samt kommenterade dessa Samarbetet inom den icke socia- listiska delen av oppositionen var också föremål för en intressant och lidelsefri belysning i föredraget. Sammanslagning av de tre partier- na till ett är inte rätta vägen, häv- dade talaren, som ansåg att social- demokratin skulle ta hem vinster- nå av en sådan sammanslagning. Däremot ' underströk hr Larsso; önskvärdheten dv att samarbetet i ledaren Gunnar Hedlund på ett ti- EEC klar. Denna attityd kom se- nen” synnerligen Oviss, "men hr avräk förfarande skall ske med na relativt snabbt kan få tillbaka ' kapital som lagts ned på inköp av tomträttsjord. De skulle. således : fullfölja 'sin , markpolitik . med "en .; relativt liten kapitalinsats. Förut- sättning skulle vara att' det återi” betalade kapitalet' på nytt används ' för köp av mark med tomträtt, +. - ör Ur de synpunkter byggnadssty-- relsen företräder främstår det som : ett stort önskemål att kommuner- - markpolitik på allt sätt underlä- markpolitik på allt sätt underlät- tas, heter det, Det synes vara fö-' [värvar mark j syfte att kunna upp" låta. den mot tomträtt om de se="' dan av finansiella skäl tvingas av=' Detta kan nämligen i sin tur in- hällsplanering och planernas- ge-. no Hithörande frågor är av den an=' gelägenhetsgrad att det i motioner= ha framförda uppslaget bör när« mare övervägas, styreisen, ': Farligt yrke... Köksmästaren Charles Wiertula; Bestämmelserna : — OM tomträtten —: bör ses över . Byggnadsstyrelsen ställer sig po- sitiv till det i motioner 1 båda kamrarna framförda förslaget om utredning Om ändring av tomträtts- institutet i syfte att främja en ef- fektiv kommunal markpolitik. . Tomträttsinstitutet har, som mo- tionärerna framhållit, inte kommit till användnin; g i den omfattning som i och för sig varit önskvärd, Påpekar styrelsen. En väsentlig an- ledning härtill har otvivelaktigt va- rit att detta rättsinstitut i sin nu- varande formning kräver sådana k: tal; från 1, - nas sida att de inte orkat med dem, Motionärerna har därför föresla. måste också hålla sig inom eko- nomiskt vettiga gränser. Frågan är bara om skrythusen är viktigare att behålla än det näringsliv som bygger upp Cupdval Sc I t Senaste nytt - alltid i LAHOLMS . sot = 2 » Sydrh od mest berömde mat- . konstnär, chefen i köksregionerna 1 Hot& Savoy i Bulawayo, har anhållits för rattfylleri, Han var efter en. ansträngande tjänstgöring” . på hemväg och körde direkt på en. polisbil, varvid en polisman led svå= ra skador. Blodprovet fällde köks-" chefen, som. anklagades för ratt- fylleri. Han försvarade sig inför domstolen mycket trovä.digt.” Han” hade inte druckit ens en droppe alkohol på den kvällen. På yrkets vägnar måste han emellertid ,då' laga Sammanlagt 32 ”erepe suzet-" te' för fina gäster i matsalen.. Al- koholångorna steg rar Wiertula till huvudet. Han kände bara en lätt huvudvärk efter kvällens ansträng- ningar och kunde inte tänka sig Som alkoholpåverkad och full, Domstolen tot inte hänsyn - till. Crepe suzette-lagningen och döms de kökschefen till tre dagars, ar« Test, ovillkorligt, ent Även jordbrukspolitiken ” analy-"” hända sig äganderätten till marken. .. nebära att kommunernas möjlig- : heter att verka för en god sam= >. ” örande spolieras eller i varje SS fall minskas i avsevärd omfattning, anser byggnads= . TIDNING ' Riksdagsman Larsson redogjorde” : även för centerns miljöpolitik och .-" på ett utmärkt, sätt åskådliggöra. . stem att tomträttshavaren, i stället = - nas möjligheter att föra en aktiv. ., tiga frågor under innevarande rika= = intressen, . underströk 'hr. Larsson, . -. kunna få ytterligare möjligheter att .-...' regeringens insatser på. detta om- - - M hållbar försvars- och neutralitets=."""" Jör upplåtelse” : jga rationellt att kommunerna för- ""
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.