aret 19637 Id ön LAHOLMS |, TIDNING US 5 den”16 ! para 1 ningstjänst. ren "den har inte unfäne Sk SS 3 oss en göra vissa studter). I det : ” Rs ra - NI nd. 60-talet för " |. landet regleras Inte produktionen : möjligheter at vara med över-. KR Å > En fortsatt svensk industrialisering .under 60-ta jörsves .. | ev fila ekonomiska faktorer, ut«' allt Vu. se or ÅNS Ang pE a AG utsäger civilingenjör Gregory Ljungberg i Ingenjörsves. |. > vecklingen ” dirigeras '. centralt : .. — Situationen blir särskilt be- : SL Ala j hkademi t Ett speciellt intressant område erbju . > "boder elektroniken som kan ge 038 hjälr med allt från. att ” sköta räkningen på kontor till: att styra hela. fabriker." ”Automationen innebär förbilligad produktion och högré kvalitet och levnadsstandard. Behovet av alla slags tekn "| ker förefaller värd — den pojke "eller. flicka som väljer "| Ingenjörsbanan har tryggat sin framtid.» = 'svärlig : för ' mindre och medel- 'stora företag som inte har möj: ' lighet att hälla kvalificerat folk för att följa utvecklingen på fö- retägöts -: område, -" säger - hr: : Ljungberg..." z net Han tillägger: :.. , es - — Behovet av alla slag av tek. ; niker "förefaller" att. växa. Den > som 1. dag låter sin son — eller . varför inte sin dotter 7 — ut-'. ' bilda » sig : till ingenjör behöver » Inte oroa sig för hans eller hen-=" nes möjligheter att få arbete, 1: uppifrån. 'Man har alltså 'exem- : + pel på vävancerad' tillverkning i men om jag skulle våga en glas- | ".. ning med ledning av min:begrän. 3; sade erfarenhet —'som består i ett : halvt - dussin industribesök : ii plus ryska tldskriftsstudier — så > itror-. Jag ' att den svenska 1 dustrin är mera råtionaliserad 1 genomsnitt : än den sovjetiska. Arbetässtödier : 1: detta ords vid- sträckta mering'”som inte alls är, bare "klockknäppning - har - fört. upp, vårt lands industrier till: en'. god allmännivå; 3/5 i.e <= Vilka industrier lämpar är, automation ? "=, i NES TS : Sverige är ett av Jordens mest kar transistorer. och' andra: be: . ..Apdustrialiserade , länder, och vi - släktade komponenter, som gör, - Sever Just nu mitt uppe I en in= - alla anläggningar, billigare oc dustriel högkonjunktur, I runt - mindre: skrymmande; Tänk på "tal en och en', halv ' miljon . radioapparaten, :' som "nu « tacl .. svenskar är sysselsatta antingen vare trärsistorn kan göras Are in Her tjänstemän I'” som; en tändsticksask och ändå NS i å . äobelker och verkstäder. : har alla funktioner som behövs. u EN pe Man vet att metallurger och | a "rullar i £ Ett annat område där den in= r: "+ | Industrier. där artiklar ' kemister under 60-talet fortsät- |, Industriens "hjur rullar I att « dustriella utvecklingen fortsätter - framställs I stor mängd eller där ' ter en intensiv forskning. Är det-' ”, häftigare takt och resultatet är co SA "konsumtlonsvaror, :'' man som inom den kemiska in- ' möjligt att nu nämna eventuella en för varjo är allt sförre äv" altifrån bilår, till Hushällsappa- .' dustrin har att göra med flytans '. praktiska resultat?.., . mn vi kastning. Den väldiga utveckling. rater: Mer. bakom all denna pro» de '.och + gasformiga material ' — Hela utvecklingen har ju. - Svensk Industri genomgått under. - duktion mästå ligga en produk« : Automationen förbilligar pro- varit den att mänskligheten tläl= "" senare decennier kommer aft tion av råvaror omfattande pap- > duktionen. och höjer kvaliteten. ,' gare fick använda de material ansko med oj OR effekten re persmåsse, metaller, plastråma- Därmed höjs också levnadsstan- "som naturen bjöd -— sten, trä, te. öiverkningsmetoder. Ty ' tek : terial osv,. och som helhet 'kan ', darde ; : : 5 - a gel senare : metaller och lege. -niskt' man "säga: det man ser fram sota - + ringar. Nu går utvecklingen vi - niskt sett frans get Se pinder --emot är en ökad produktion pe! FLODEN AV INFORMATION '> dare och den konstruetande eter .: 2 | oeför Grecory Lå n. ci "anställd genom förbättrad 'pro . Din tékniska forskningen vilar byggande ingenjören kan St att : 1 Ingenjörsvetenskapsakademien, . .duktionsteknik; 5 e.o två Inte, "den" gör ständigt nya rön; — säga beställa ett ämne me M a "+ "Denna ligger I sjuttio år gamla Gregory Ljungberg är expert ”'Ala dessa resultat, blir de , som helst önskade gens aper . "Iokaler" på, Grev Turegatan 4: På automation ..—: detta lite ' snabbtutnyttjade näringslivet & ifråga om hållfasthet och mo : Stockholm och dess väggar täcks . märkvärdiga” begrepp, 'som : Vi "4 «= Man har nu mera uppmärks ständskraft mot kemikaller, ros! av. piaketter : föreställande .den ' alla har ganska dimmiga före- sammat det viktiga i att tillvara. : pch" bakterleangrepp, tempera-; 'g Vr forskni «2 ”ställni: om, :men som vi $. ita nya rön men det är inte alla ' $urtällghet 'osv. Utvecklingen | föregångsmän " och -'plonjärer. ” framtiden tänker oss ska överta ” gånger så lätt. Floden av Infore | inom plastindustrin är ett exem- "Akademin har stadgar fastställs .” arbetet medan. vi -själva sitter mation genom tidskrifter, före. ; bel på" detta, men också me !' da"av Kungl, maj:t, Den skall "Och tittar på. I vilken utsträcks ' drag osv. är på väg att bli så » tallurgen presenterar » ständigt: å — Sveriges vattenkraft räcker: och radioteknik. — Å befördra : teknisk-vetenskaplig ' Ning” är. den" svenska industrin "överväldigande ;stor, ' Publiees : nya legeringar”. Jetflyget vore. ..ett bra st fcke in på 70-talet och ..:'=— Jag hörde till. dem som. forskning och därigenom främja X automatiserad? Ligger den efter . ringen”. av uppsatser Inom dem : omöjligt för några tiotal &r sen. Nå är d MÅ troli 2 t at mkraf- trodde be snabbt genombrott för . > den'svenska industrin och tillva«' Utlandet, Sovjet t. ex.? 4, :..; - kemiska industrin fördubblas på "Då fanns inté de material som - 2 n kr olig! att. o uraer > frodde på en Cb gena pott fö ratagandet av landets naturtills- +" Det Er svårt att bilda sig en ungefär tretton år,'Det betyder ' kan'stå ut med de höga påfrest-. : ten fr n gon väsen lg bety a = TV, väg rh 1 ngberg. Utve ka - » gångar: wnasoa fi > Uppfattning om graden av auti man under nästa 13-årsperlod - ningar : och ; temperaturer ; som oc mm förd bb I oll rid u - alla” beräkningar. Det är Ju " '";'Clvillngenjör” 3regory Ljungs ...mation inom olika länders Indu» . "kommer att trycka en lika stor | råder I motorn.:,.::, ningen. så or las eme ler a. une Fanna” beräknin gar. Det är mu berg är akademiens direktörsas- i strier, Det är på alla häll så att > produktion om kemi'som den hit« « För den komman : fer näs ae - tsperto oc Å jet . Ing 3. tvekan "om at pra okt : s' tent, en.53-årig herre 'som vet : man har vissa högautomatisera=:s tills samlade, Och något liknande ' lingen tror Jag på nya fiberma-; Ne att under, -” . 2 varenda Svensk familj om . '- mycket. om det här med teknik, ' de ånläggningar, medan huvud« terlal för kläderna, material som '' måste bygga lika många kraft--. et! par år har TV. gäller också för andra områden.” | ferk "som wi hå lågt i mer troligen att sjunka i förhål. A arter. kanske arbetar efter mer ---.'> Här skulle behövas en central: förenar natur? och. konstfibrer- ' Verk som vi här sammanlagt i mer troli ” ” on dekal Utvecklingen som I P Ansk - 3 skar : "lande till arbetslönerna. Vad tra." "den tekniska utvi konventionella ' metoder. Detta som såmordnade allt detta väls ' nas goda égönskaper och skapar! dag"; "Fe ssk > da lr ö . förstå -hand givit Sverige dess ' gäller” 1' särskilt hög grad om ;-.diga;, material, ”Ingenjörsveten« ' nylon som inte klibbar. Vi kan -- Atomkraften Ber '1 > princip äg beträffar. är det Inappast - välstånd, I övrigt överlåter han :, Soviet” apsaka emien har viss upplys- . hoppas "På nya byggnadsmate-. . samma energi som vattenkraf- » gon utopi att man med I = NH generöst alla frågor om ekonomi | » rial, billiga 1 pris och med god : ten, men kan den producera bil- "lets ; överljudshastiga : plan an ”. till ekonomerna, räta '-yärmeisolering, Själva: husbyg-> . ligare elenergi är det inte otänk= . resa till New York på samma tid CA Att industrlaltseringeh kom- gandet : har ju "på senare är bart att nya perspektiv. öppnas. . som” det au tar att resa från mer att fortsätta under, 60-tal ryckts med 4' den tekniska ut-”'''.-— Man kan tänka sig att man ' Gävle till stockholm, Sen är bara Er uppå ägörihr Ej vecklingen. Annars gäller det för.., en gång I framtiden låter värma frågan om man någorlunda raskt , : byggnadsindustrin att långtgåen. | upp gator och trottoarer, säger . kan ta sig till flygplatsen. Här 1 . de rationalisering är svår -efter-'+ hr Ljungberg. ”Att man" med '” landet " bar 'vI kommit längt på. . &om” verksamheten ligger :ut- hjölp av atomkraften ' värmer, telefonins område och där är en "spridd på så många småplatse upp, vat et. 1 .en avstängå vik. utökad automatisering tänkbar. ' Men sannolikt. kan färdiga hus. = Och Nn adstränd "Vi skall alltså kunna slå direkt- delar 1 högre grad än nu tillver- samtidigt förses "med en 'konst- ummer till London och Paris Kas I fabrik, : : «ef gjord sol "rt heller ingen orimlig sig ;',. NYA BYGGNADSMATERIAL a AG KÖ häl JG "Den här paketeringsmaskinen vakuum förpaci PRISMA aket kaffe i minuten. då "redo . att sätta atomkraft 1 ler kommunikatlonerna' — här - "vattenkraftens ställe?, ' mening, inklusive TV- förlorat, Människan frrar 1 en förstenad samhällslabyrint, hon :. är hjälpligt försörjd men befriad '; från allt, Inklusive sitt. eget- själsliv. Den svenska Ingenjörs: vetenskapsakademien - ser - intel framtiden i gamma deprimerans= de perspektiv: "+: fc el ee Den ökade mekaniseringen att innebära att fe; skan befrias från de flesta unga och enformiga jobb, som 1 stället | övertas av maskiner, säger ha! Ljungberg. Antalet arbeten a övervakande "karaktär ökar: De: ställer inga krav på handaskick=' lighet, däremot..på -ansvars« känsla, omdöme" och : på förmås . gan att kunna vidta de rätta äts gärdernay om något händer... i Förändringar, har 1.alla tider. mötts med oro och ångest: Om: framtidens människa bi lyckli-; - gare än vår tids är inte lätt att > säga. Men' jag - för, min "del vill. . inte se mörkt på utvecklingen, i tvärtom. Och man får inte glöm./ ma att människan har en säll-! - tagnatlvid berg. - Förutsättningarn; bL."a, därför att vi: frö "troligen infé behöver räkna med " svåra kriser av 30-talstyp. "Ett. särskilt; intressant . områd elektrotekniken, &oni-kan:ze os: <> hjälp” med alt; från ”att'tskött räkningen ' på "kontor till att . styra hela fabriker/ Et Mt jäst AMTIPENS PERSPEKTIV : "För : många : människor är framtiden ett spöke: Diktarnas : LERAFTEN FÖRDUBBLAS ; All industriell verksamhet krä Vär land har åter blivit en na tion att räkna me” inom sim- "> markretsar, tack vare våra duktiga eimmarflickor och dito pojkar, ung- domar som under ser iste tiden sla- git världen "med häpnad. Simma, var det ja. Ni kaft "väl" den .kon- 'sten allihop, får man hoppas, Sta- tistiken är ganska god just nu, Av Svenska: " ivräddningssällsk undersökningar — bland ungdom framgår att 1899 endast 12.4 procent var, simkunniga, medan motsvaran- de siffra 1913 ökats till 28,2, 1939 till 69.5 och nu? ” : Ta "på 1500-talet De. gamla "vikingarna anses: ha varit goda badare och redan Olaus Magnus nämner att nordborna iför- da full rustning 'kunde taga/-sig sinmande över ganska breda vat- tendrag, Bröstsim' användes, enligt hans uppgift, så det simsättet har gamla anor, Annars är inte heller läroböcker 1 simkonst någon ny- het. Ar':1538 utkom på latin en lä- - robok ”skriven av schweizaren N Winnerman och i den påvisade han att flickor har lika lätt att simma som. pojkar, vilket, förresten. tyd. " ligt framgår av vår egen Ulla Jane Cederqvist som : far fram ganska vårdslöst med rekorden, += =" « Under medeltiden gisk dock sim- konsten ganska mycket. tillbaka, kanske mest beroende på att broar över : vattendragen 'blev' allt all- männare. Där "blev en lucka då man "slarvade" med derna. nyttiga konst, tydligen av' ren. bekvämlig- het, liksom nu, då man sällan går . utan”åker bil: De som under den= na för simkonsten mörka tid uppe- höll färdigheten var kustbefolknin- gen.. Urban : Hjärne ' berättar att kustborna-i bö: jun”a - 1700-talet - > duktiga simmare, 'särskilt i 'Rosla- ' Han säger också att man vid , -"| karlskrönaiterna kan sträcka på sig. | talet "började den då framväxande on kaffe per dag och ser till den tiden bedrev" simpropaganda i de högre 'skolklasserna.: Från 1750- talet. blev. simintresset'-livligare 'i Sverige 'speciellt - vid flottan .och i samband med kaådettskolans upp- rättande i Karlskrona, där simnin- géns betydelse livligt diskuterades bland.-'de blivande : sjöofficerarna, och i skolans reglemente" 1756 in- togs:en bestämmelse om undervis- ning'i.simning, Denna undervis- ning kom visserligen inte till stånd förrän 1760, men är märklig där- för att det. är. den: hittills: äldsta kända simskolan i vårt land.: Så : Simpropaganda för 200 år sedan ; :I våra dagar är det ganska van- ligt att. dagspressen anordnar sim- tävlingar, men. det är ingen nyhet för vårt land. Redan' under 1770- tidningspressen ägna sig åt ”sim- propaganda, Impulsen kom: säker- ligen "utifrån och kanske riest då genom” Benjamin Franklins: 1778 publicerade ”Bref om Konsten att Simma”; som innehöll en mycket instruktiv simlära för nybörjare, -: Södermanlands ' regemente' hade år» 1785. till chef den famstående militären G A Siegroth: som brag- te sitt regemente till det bäst övade 1 svenska 'armén. Hari utlyste :un- der några år ett flertal' pristävlin- gar. i simning och segrarna belö-' nades. med. guld=, eller” silverme- daljer... Han. var -'också ' den förste som kom på idén att arrangera en hela riket omfattande simpropagan- då med priser till de bästa och: des- sa fick också besvara frågan ”Vil- ken är den - bästa och lättaste och på egen erfarenhet. grundade -me- tod till: sirskonstens lärande för ri- kets ungdom”. "= rr: I . Tävlingen vanns av den &om al- kemist och swedenbergare bekan-, vr Föda rör, en i ja N - En manöverpulpet, som automatiskt .sköter-utvägningen av é 5 ostmaskinerna i der rätta blandningen. .. att detta kaffe hamnar i de 8 den tiden var publicist i en: hu-" vudstadstidning." Denne ' föreslög bl a att simskolor skulle uppsättas i alla rikets kuststäder, : Ål 805 : började” Pehr Henrik Ling 's i Lund med bl a simundervisning på programmet, och i 1807 års skol- ordning "den första, svenska: läro verk: d. rek al ; ut- tryckligen simundervisning, > 2 1 &r-Världens äldsta simskola ; Nu framträder en man som skul- le bétyda oerhört mycket för, sim= |- ” Svant ” : Jöns" g , H ; | tikern och . astronomen. Alltifrån sin tidigaste ungdom — han föddes | den 6 juli 1771 i Nederkalix soc-; ken i. Norrbotten där.hans far var bonde — var Svanberg en varm vän 'av simkonsten och uppskattade :; fördelarna av dess utbredande: Un= der sin. vistelse i Uppsala, där han : blev. student 1787, gjorde han "' allt för att intressera kamrater och be: kanta. och 'gav själv undervisning i.simning: Hans "verksämhet blev ; framgångsrik .. och. 1796. stiftade Svanberg, som då var fil mag och döcent i matematik;. Uppsala Sim- sällskap, ”nu världens 'äld: sammanslutning, samt ht band: därmed den förs'a: simpro- motionen... Därvid :tillgick" så ;'att Svanberg först bekransade sig själv och sedan” sina "10. kamrater och elever, Sö :"Ölprovet 1807... i fen samma år flyttade Svanberg ll Stockholm, där han utsetts ' till vice: sekréterare i' Vetenskäpsaka- .demien! När han. som .den drivan- de'kraften inte längre var närva- rande - svalnade snart. intresset. Simkonsten -låg 'nu. nere några är tills iderf kände samlaren' och na- turforskaren samt akad=miadijunk- - te August. Nordensköld, : som "epokgörande" verksamhet ' ver elektrisk energi, Men .Sverl- ges” vattenkraft "är , utnyttjad ; bergs stora idé och lyckades att år 1807 anställa en promotion varvid han -promoverade. 11 elever: Vilka de" första, simproven ' var känner man inte till, men antagligen fick | eleverna "visa: sina. fördigheter "i| sträcksim. Att inga 'simprov ”var fastställda framgår av att Muarklin 1807:5om ”villkor för den av vat- tenväxter' flätade kransens erhål- lande ålade promovendi att från en på 'vattr at flytande med ölbuteljer och 'glas försedd bordsskiva fylla och "därefter .medan de ännu” be- funne sig i vattnet, tömma ett glas öl utan att detta” blev vattenbe- mängt”, roa ve : De' tillämnade . magistrarna ” var förmodligen tolv, ty enligt Mark- lins egen berättelse skulle en ha blivit. ”differerad (diskvalificerad) ten. Gabriel" Marklin upptog Svan- emedan han f'ck sitt öl så vatter i Ur Ny illustrerad Tidning: ”Flickornas pr L N: SLA NOLLAN - - Ett annat område med sanno- » ringar av 'ett tillstånd, där allt » som gär livet värt att leva gått - +" > framtidsvisioner är skräckskild- . blandat att rådde varans klena halt” skriver O W Eckerman, ' sällskapets - fram- stående simlärare år 1896," nov örsta verkliga simskolan ' Détta den moderna svenska sim- konstens , urhem' i - Uppsala hade ingen simskola : i" nutida- mening, utan man höll blott tillsammans sina vänner till trevliga' övningar, fester 'och gromotioner, som ibland karrikerade de filosofiska, Den för- sta verkligt rationella undervisnin- gen började meddelas 1812 av se- dermera hovpredikanten och kyr- koherden C G Grahl, Han uppfann simgördelns' användande blev till- ste: verklige simlärare och genom simgördelns ”användanäe ' blev locpet av elever betydligt, "” tli | mertz och C P Telander, da blev framstågade simlärare, tion till si ar I bass vid Sk den vv d sept 1870. NG a färgen fullkomlig för-, . Första tiden satt I"raren I en li- ten "eka och Höll därifrån stången med gördel tet - Från Uppsala utbredde sig snart den ' promöverade 'simkonsten till alla' delar av-landet.: I de' flesta större . städer : inrättades simskolor vilkas första lärare i allmänhet ut- gått från Uppsala. Professor Svan- berg hedrades som den föregångs- man han var och'invaldes som he- dersmedlem 'i' de" flesta av dessa simsällskap, -” v n . Bland Svanbergs kimmarkamra- te märkas bl a Lar& Löwenadler, sedermera ” ledare . förN Jönköpings simsällskap, Anders Fryxell, häv- datecknaren . som ' bildade Stock- holms eh CP Telider, (ön Hol- iilka bå- sam förmåga till anpassning, att. — :' . acceptera det nya. be "Damer fick vara med. 843 : Simpropagandan' hace som tidi« pressen som ställde sig mycket väl- villig, Lars Johan Hierta och Per August Sohlman i Stockholm, kan 1 Göteborg tog £ samt del." simning, nen det blev ändring 'så kvinnlig simning i system var rek=" torn vid Manilla dövstumskola O F Borg, son till stiftaren av institutet, vilken under 1840-talet började uns : den första magisterpromotionen av damer hölls först 1843. Intresset var: dock tämligen ringa, : - verkliga genombrottet 1855 då sim= läraren Gustaf Larsson där ledde . simskolan ' för” flickor, vilken kan' betecknas som ett verkligt simlära= - rinneseminarium, Redan 1860 hade : köpingsskolans elever som simlära= rinnor. : - . Till slut så bör kenske nämnas ' att efter Uppsala Simsällskap som : äldst lär som ' tvåa ' vara” Karlfors " simsällskap i Värmland, som fanns” redan 1819, Simsällskap bildades i > Lund 1823, i' Linköping 1824 och ' 1827 i Stockholm; Förutom” dessa simsällskap som egentligen ' haft till . uppgift att bedriva simundervisning , i elementär. simning : ech anordna . uppvisningar och promotioner, har simföreningar ” bildats ' med mera speciell tävlingsuppgift.' De ' äldsta": är ' Stockholms : allmänna.” simföre= " ning, bildad 1885,' Uppsala kappe simningsklubb - samt . Stockholms ' kappsimningsklubb.. bå stiftade 1895, rt - ee Av vad 'som framgår" tycks da= . merna titl en början ha fått stå : tillbaka för sina manliga kamrater och kanske .ansetts vara ett allt. : för ”svagt” kön för att ägna sig åt - gare sagts mycken hjälp 'av- dags. - I nämnas i sammanhanget, 'och vid . i Fr 5. a Ar Al. M 4. da 7 småningom. Den- förste som satte ” dervisa även flickor i simning, Men LA å A Hedlund. verk« .. . Från Jönköping kom dock det. inte mindre än tio flicksimskolor , ' upprättats i olika städer med Jön=> .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.