, Fanors TIDNING = FÖDELSEDAGAR 60 år fyller 4' morgon fröken Marta Magnussory' Hälde, Våxtorp. 60 år . fyler i dag fru Svea Kjell- man, Strömhult, Långaryd, LYSNING — å Hishults kyrka mellan chaufför Allan Ohlsson, Ågård, Hishult, och fröken Birgit Pers- son, dotter till sågverksägare Sigfrid Persson och han maka Nancy, Norra Össjö, Hishult. BEGRAVNING — Stoftet efter fröken Anna Johansson, Östra Karup, vigdes till gravens frid vid en stäm- ningsfull , begravningsakt i Öst- ra Karups kyrka på onsdagen. Vid båren, som i förväg var placerad i koret, prestaverade kvarnägare Harry Andersson, Gräsryd, och åkeriägare Gustav Salomonsson, Tvehöga. Den högtidliga sorgeakten in- leddes med att kantor Johan- nes Andersson på orgeln utför- de ”Kyrie” av F. Couperin, Han sjöng därpå. solo ”Jesu, min Horre, till dig jag längtar” av J. S. Bach. Menigheten sjöng så pa 480: 4—5 ”Ljus 'är din klädnad, Herre' Gud”. Kyrko- berde Henrik Ljungman höll griftetal, varvid han utgick från texten i sv. ps, 480: 5 ”Upplys oss, Ilerre, med ditt ord”. Han förrättade så jordfästningscere- monien, gom ' följdes av ps. 307 ”Herren är min Herde, god”. Olficianten wiförde från altaret begravningsmässan med, antifo- nier, vanpå sjöngs ps. ' 425: 6 ”Lär "mig min. dag fullända”. Kantor Andersson sjöng till sist solo ”Tack, o Gud, för, vad som varit” av J. A. Hultman. Då kistan i procession utbars ur templet . spelades | på orgeln ”Largo” av Albert Runbäck. - Sedan kistan sänkts i graven tog de "närmast sörjande: ett sista farväl, Därvid talade smed- " mästare . Emil Almqvist;- Östra: Karup; .; och : byggnadssnickare Anton « Johansson, Hemmeslöv. De anhörigas tack för wisade f. lantbrukaren Birger Johans- son, Hemmeslöv. Till sist sjöngs ps, 21: 2—3 ”Tidevarv komma, Tidevarv försvinna”. En rik och vacker gärd av blommor hade ägnats den bortgångnas minne. Under stor. tillslutning jordfästes i söndags i Hinneryds kyrka hem- Leif släppt .. + " (Forts. fr. sid. 8) med i en västberlinsk terrorogani- sation — det är väl den socialde- mokratiska : studentföreningen & Västberlin som östtyskarna menar — tror jag var ett villkor för att Leif skulle bli fri, säger hr Persson. GREPS DEN 20 MAES Den <23-årige Jundastuderanden Leif Persson 'greps den 20 mars av östtysk polis och blev häktad som misstänkt för medhjälp till flykt från Östtyskland. Det dröjde länge innan den In i Berlin mansägaren Gustav Pi Gunghult. : Vid avfärden ' från sorgehuset. hölls utfärdsbön av k fick meddelande om häktningen. UD har' under den månad, som Leif Persson suttit häktad, gjort alla tänk- Bengt Andersson. När kistan bars in i kyrkan, spelade kantor Signe Eriksson ”Largo” av G. F. Händel. Prestaverna fördes av hemmansä- garen Johan Björklund, Öshult, o f. kyrkovärden Ernst Karlsson, Gunghult. Efter psalmen ”Uti, din bara för att: bistå svensken, Man har dock inte fött veta några detaljer kring den över- trädelse av östtyska lagar, som Leif Persson varit misstänkt för att ha begått. "1 måndags fick svenske géneral- konsuln Östen Lundborg i Berlin träffa Leif Persson. Tidigare hade svenska konsulatet ordnat så att en nåd, o Fader blid” höll k ter" Andersson griftetal och förrät- tade jordfästningen. Därefter sjöngs psalmen ”Jesu, lär mig så i nöden som i glädjen tro på Gud”. Till sist sjöng . Hinneryds kyrkokör, "som, den bortgångne på sin tid tillhört, ”När jag skall lämna världen” av J, S. Bach, Efter högmässans slut utbars kistan, medan kantor Eriks- son spelade ”Adagio i a-moll” av J. S. Bach, När kistan sänkt i fa- miljegraven på gamla kyrkogården, | sjöng kyrkokören: ”Integer:''vitae” av F. Flemming. Tal hölls av f. kyrkovärden > Oskar :; Petersson, Gunghult, smedmästaren - Enar Nilsson, "Hinneryd, och banarbeta- ren Gustav Granlund, Traryd, vil- kå talade för de 'närmaste, För jaktkamraterna "nedlades en, krans av h ägaren Ake Joh Hinneryd, - För - grannarna - talade hemmansägaren - Albert. Nilsson, Gunghult, För vänner och sångar- kamrater', talade" lärarinnan fru Elsa --+ Karlsson; -/ "Strömsnäsbruk. Minnet hade "också hyllats genom en gåva på 580 kronor till Hinne- ryds Blomsterfond och avsedd. för det” blivande. bårhuset, "De. sörjan- des tack. för hedersbevisningen framfördes « av kömminist dersson, som "också lyste Guds -'eviga - -frid 7 ven och. "minnet. Sist : sjöngs: sal men ”Dagår' komna, "dagar. flykta” hadersbetygolser framfördes. Be Långt mellan sammanträdena hos Båstads "n Kommunalfullmiktige” i Båsta " där stridens vågor gick heta; Det; var speciellt : nykterhetsnämn=- den, sonv' blev illa åtgången och. håller några sammanträden utan'frågörna ”avgöres per: telefon,” Detta ville fullmäktige inte vara "Ir Extc Thomée var i elden flera gånger och han riktade när det gällde att avge yttrande över an- sökningar om tillstånd att utskän- ka och försälja ö!, grava beskyll- mingar mot nykterhetsnämndens ordf, för underlåtenhet att sam- mankalla nämnden, Hr Thomée tog bestämt avstånd från nykterhets- nämndens - tillstyrkande på den grund "att nämndens ledamöter faktiskt inte varit kallade och att ordf. ordnat saken genom telefon= sammanträde med ett par ledamö- ter. Hr Thoméåe hade inget att er- inra emot att tillståndet tillstyrkts men vände sig med skärpa mot den praxis nykterhetsnämndens ordf, tillämpade. Det principiellt riktiga I hr Thomées kritik verifierades av samtliga talare som hade ordet i lrendet, även om det från något håll undrades om det inte var Personliga motsättningar mellan hr Thoméåe och nykterhetsnämn- dens ordf, som gjort att saken ställts på sin spets. He Gösta Svensson poängterade att hr Tho, méåe som ledamot av nykterhets- ämnden först bortdisk de sa= d har haft ngt sammanträde : man påtalade, att "nämnden inte ' med om i fortsättningen. ee gi, då den tillstyrker den nordliga förbindelsen, Kommunalfullmäktige saknar tyngd, vetskap och kunskap i denna stora fråga framhöll hr Thomée,” Hr Oscar Carlsson betonade att det var fråga om ett remissyttrande, vilket ytterligare :underströks av hr Gustaf Strandh. Hr Thomées re. missyrkande föll och fullmäktige beslöt att följa kommunalnämnden. Kommunalnämndens förslag om grupplivförsäkring för gatuavdel- ningens ordförande godkändes, Facets förhyrda Iokaler i Bå- stadsgården beslöts och anslogs 13.500 kr. Ändringarna i stads- planen för kvarteren Laxen, Ut- tern, Svanen, Bäcken och viss del gruppen L | som; skulle användas vid bortföran-. vissa renoveringsarbeten i f d AB |-/ östtysk advokat skulle få företräda den "anklagades intressen, Rättspro- cedureh har komplicerats genom' att Sverige inte har några diplomatiska förbindelser med Östtyskland.” + + Det har från östtyskt båll upp-' givits att Leif- Persson när han. greps hade. 40 svenska pass. I bagaget. Passen ansågs vara: av- sedda att användas av östtyskar, : som ville fly till Västberlin, Så . - sent som på tisdagen sade UD NN att passinnehavet inte var styrkt. ; - TÄTA BESÖK I BERLIN: ' Persson kom i kontakt med girrå 'mann-bandet då 'han i. början av november 1951 uppehöll sig i Väst- berlin i samband med en turistresa. Persson. fick senare genom organisa- ”tiohens förmedling ett stipendium för studier vid fria universitetet i 'Väst- berlin där han vistades från april till oktober 1962, sade Funk. ' - > Efter återkomsten till Sverige upp- höll han kontakten : med -'girr- mann-gruppen och gjorde i fortsätt- ningen täta. besök i Västberlin: Som aktiv medlem av girrmann-organisa-' tionen. deltog han.i överläggningar med dess ledare och fick därigenom grundlig . kännedom "om organisatio- nens" karaktär,' syften och 'förbindel- ser: med olika” västtyska. och väst- allierade 'undefrättelseorgan, förkla- lade Funk vidare, - På d; av ä tionen skaffade" sig ' Persson med :15-7 andra : studenter" vid ett 40-tal sk pass... Dessa” "smugglade "han: sedan »| över till: Västtyskland via” Danmark öch skickade dem per luftpost/ från Hambärg "eller Libeck till en av de' "I februari och augusti. 1962. deltog Persson ' "I "förberedelserna " för . att hjälpa; östtyska att fly genom att ta | reda: .på hur den östtyska" gränskon-' .| trollen fungerade såväl: på de 'inter- nationella tågen som /'vid: kontroll” stationerna i Berlin, , +." = Dessutom”. hjälpte Persson en: rad gruppmedlemmar att genomföra oli-- ka. uppdrag I Östberlin och var | :8ys- selsatt. med att välja ut falska” pass KAMRAT KURIR. I BERLIN I november 1962 Kom också en vän” till" "Persson; Ingemär Kristiansson, genom dennes förmedling i kontakt med girrmann-organisationen. Sedan början av detta år har Kristiansson uppehållit sig i Västberlin där han fungerar som kurir åt organisationen, uppgav biträdande statsåklagaren. Han underströk att inställandet av det rättsliga förfarandet mot Leif Persson utgör ett undantag och att de som i framtiden på liknande sätt för- bryter. sig mot de östtyska lagarna kommer att bestraffas synnerligen strängt. ' Till slut "förklarade. Funk att det vore tillrådligt om de svenska myndigheterna ser till att Inge- ' mar Kristiansson och en rad and- Ia svenska medborgare, vilkas namn är kända, inte 1 framtiden låter: sig utnyttjas av de av väst- stödda" = na I dessas brottsli; verksamhet ' : I ett uttalande på presckonferen« sen bekräftade Leif Persson biträ-« dande statsåklagarens uppgifter och berättade om sin verksamhet i girr- av Tegelugnslyckan godkänd Trafiknämndens förslag om vissa förbund för motortrafik på bl a Strandpromenaden och Strandäng- en bifölls, I detta beslut skall ingå > — I maj och juni i fjol deltog jag i möten där ä mot ä planerades, sade han. Persson omta- lade också att gruppen deltagit i grävande av flykttunnlar och ett vid dylika företag var även förbud mot dåk Dir Thomées förslag om parke- ringsförbud i Agardhsgatan fyslogs. Hälsovårdsnä ve. överflyttning av sekreterarearbetet inom > th Ilkam ken med sin ordförande. Hr Knut Jönsson föreslog att kommunalfullmäktige skulle ge nykterhetsnämndens ordf. en upp- rern avstyrktes. Frågan om änd- ring av hälsovårdsstadgan beträf- fande hästhållning i köpingen var åter uppe och avstyrktes av häl. att I framtiden föranstalt. om att nämndsledamöterna kalla- des till sammanträde och att tele- den. Skolstyrelsens förslag till ersättning från grann- kommunerna beträffande elever i träden ej fick dominera Detta blev också fullmäktiges be- gut på samma gång som de in- komna ansökningarna tillstyrktes, . Hr Thomée var kvällens flitigaste talare och han började redan med vad det gällde kommunalnämndens förslag till yttrande över Öresunds- brodelegationens betänkande, Han ansåg att kommunalfullmäktige i Båstad inte var kompetent forum att avge ett sådant kategoriskt ytt- 1- och yrkesskolan bifölls. Ett förslag från brandstyrelsen om släckningsavtal med Västra Bjä- re kommun godkändes. Slutligen framställde herr Sten Månsson en enkel fråga om varför den gamla och uppskattade tradi- tionen med ett påskbloss hade ute- blivit, Det visade sig att denna sak avgjordes av en man och detta be- klagade herr Månsson livligt och anhöll om att traditionen skulle rande hk ämnden föresla- återupptagas nästk de påsk. beväpnade. oa Den skogliga arronderingen Eur opaproblem Vid ett-gemensamt samman- träde i. Madrid med arbetsut- skotten från de til FAO hö- Fe mänga i | den äldre' genera- tionen är svenskt flyg och kap- ten Albin Ahrenberg" oskiljaktiga begrepp. I uppslagsböckerna står ”A har nedlagt ett framgångsrikt arbete på flygningens popularise- fe På sin tid voro hans , Jäne- skar flög med den gamle flygvete- ranen — snart 74 — och det är ett rekord som få kan ta från ho- wm. (Bortsett från trafikplanspi- soterna som stuvar ombord 50—60 versoner på' en gång — Ahren- berg hade:i regel inte plats & till mer än 3—4.) : - Att intervjua berömt folk är i regel en enkel: uppgift. De gillar oftast att prata om sig själva. När det gäller: kapten Ahrenberg : är det dock rätt marigt. Dels tycker han inte om att prata om sig själv och dels har han så förtvivlat myc-. ket rafflande att berätta om. i alltid hem; 12-timmarsskiftet på ett tegelbruk med ' ett. ynkligt netto som resultat lockade inte till fort- satt verksamhet på landbacken, : "pet var våren 1012” Då "— Det var den granna våren 1912 jag för första gången såg ett flyg- plan, ' berättar : kapten Ahrenberg. Då var jag 23-årig flottist och viss- te med det samma vad jag skulle bli: Flygare! Han gav sig heller inte förrän han var marinflygare med ' eget luftkörkort och minns med . vemod ' den : tiden: — Inte var det mycket vi kunde uträtta till rikets ' försvar. Kom vi upp till 200 meter med våra s k galoschhyllor var vi glada, kunde vi hänga kvar där ett tag var. vi överlyckliga. Kunde vi sen göra 80 km/tim var vi helt enkelt saliga. ” ”Flygning efter bok Man kan lätt skriva romaner om kapten" Albin” Ahrenberg och hans insatser; för" det svenska flyget. Men låt: oss i stället göra en kort version av hans långa flygarliv: "i - Skratta inte åt de gamla: tro- tjänarna inom flyget som för länge sedan - har | skrotats,; säger Albin Ahrehberg. - ; Våra: gamla; kärror hade personlighet, och". det rådde de inte för. De ville egentligen ”ald- 3å snart man gjorde, en avstickare sid" "gidan; av. den vanliga kurser Aostade motorn (det farins bara en 'å den tiden) 'varnande åt piloten. ooping och annat ”avancerat”. vil- 2 de högst ogärna vara med om. Avancerad . flygning var inte upp- "unnen på den tiden. När vi för- sökte : oss på att konstflyga fick si hålla ena handen på spaken och aläddra i ”Handbok i konstflyg- men minns bara tre Kapten Ahrenberg” erkänner ät 1an var rädd många gånger under sin flygtid. Men han minns bara tre tillfällen, då han var riktigt skraj: Första gången var 1920 när han fick Savoyen att rusa-fram med 390. km. Det var en ruskig fart. Hjärtat gjorde volt när 'leveran- tören, italienaren Raymond Longo, tog med sig svensken på en looping under Skurubron «i Stockholm. Burr! ' : Andra gången var när Ahren- berg skövlade några träd på Lo- gårdsudden i Stockholm. ' Planet och träden blev stickor, Piloten och hans: två passagerare klarade sig med några blåmärken. Tredje gången när han med sitt eget plan — en Bolivar som ibland frustade fram med 75 km fart — råkade kapa av en ljuskabel i Ljusdal så lågorna ”lyste ända bort till Amerika”. Han hade politikern Bramstorparn bredvid sig. Folket i Ljusdag fick klara sig med stearin- ljus den kvällen. Bramstorparn ba- ra skrattade, Tappad motor Att tappa' sin motor var pilo- ternas fasa på den tiden. Dels ha- de de bara en — och dels hade motorn en benägenhet att så små- ningom skaka loss från sina fästen. Under en örnfilmning i början på 20-talet . tappade Ahrenberg sin motor, när han flög ett Junker- plan. Det var strax utanför finska kusten. Planet landade och klarade sig någorlunda hyggligt genom segel- flygningen. Mar fick tag i mo- torn, som låg inne vid stranden. rande Europeiska Skogsk sionen (EFC) och Europeiska Jordbrukskommissionen (ECA) har det bl. a. förekommit en intressant — principdebatt om ”land and water use”, alltså om hur jorden och vattentillgång- arna bäst ska tagas till vara. Två svenskar spelade 'en fram- trädande roll vid överläggning- arna, byråchef Wilhem Plym Forshell, ordförande & EFC, och ordförande i den speciella un- De de fast den igen — och filmningen kunde fortsätta. 1927 minns han ett annat dra- matiskt motorstopp. Ahrenberg och hans Junkerplan — som han förde post med — trillade ner utanför Reval. Albin klarade sig i land på en liten holme medan planet sjönk. Men flygaren fick under två da- Ja det där är då minst av allt I några överord. Minst 200.000 sven-' ra gånger till sjöss — och skickades 7 äg, lämna: den” trygga -flyghamnen: | Albin Ahrenberg minns inte. hur I många gånger I han störtade. = Albin Ahrenberg flyger inte längre. Men han har teorier om framtidens : flygning. Han tror att atomdriften : kommer att ersätta reaktionsdriften inom en inte alltför avlägsen "1. gar livnära sig på vodka. En sådan låda hade slitit sig och drivit i i land” på holmen. et i Samma år stö tade han för öv: rigt på Riddarfjärden i Stockholm. Han lyckades ta sig ner på ett is- flak och klarade även planet, :- I '1929 skulle han bräcka allt ge- nom att solo flyga till USA. Motor- fel, dåligt väder, motorfel och då- ligt väder igen gjorde att han ald- rig kom” Jängre än till Grönland. Portvin i kylaren "Från Grönland har han andra ljusa minnen. 1931 undsatte dåva- rande löjtnanten ' Albin Ahrenberg v tt på Grönle ås nlandsis. Han blev kapten vid marinen på den kuppen. Men vad han först och främst minns från det tillfället är eskimåer- nas förtjusta uppsyn då han lan- dade 1 Ivigtut med en kylare där det spred sig en lukt av- kaffe och portvin blandat med mänsklig av-= kastning. : » Kylarsystemet hade sprungit. läck och på sista tampen måste man inte bara hälla kaffe och. portvin. i kylaren utan också låta sitt vatten för att dämpa värmen. al — Hur : många gånger jag stör- tade under "mina flygarår minns jag inte, säger kapten Ahrenberg. Jag minns bara att. förr i värl- den var man en flygande skvaller- tant. : — Man darp ner än där, & än här. Man snusade med bonden på vars ägor man kraschat och man ut- bytte senaste skvaller med bon- dens fru .och alla de andra som snabbt strömmade till. "Alla ska kunna flyga? "ov "Vi sa, att Albin Ahrenberg i alla år ' hyllat. ”Flygningen åt folket”. Allä ska kunna ta sig upp i luften, anser han. Flygning är en fin 'sport dom '' och . tillfredsställer Fårbete bättré än en illa planerad skogsplantering ?. STOCKHOLM (TT)spec) ' . Förvandla dålig och illa place= rad åkermark till skog har varit ett stående råd från ”ekonomiex= perterna” under så lång tid ,att att framstå som ett axiom vars gil= tighet ingen sätter ifråga, skriver lantmästare Stig Karlberg i tid« skriften Från sådd till skörd, Det klingar dock något säreget i en situation då skogens rotvärde hål«. Jer på att försvinna — i stora de= lar av Norrland har det för öv= rigt redan försvunnit, ” Sk 1 ingen är dessut kapitalkrävande och ger sin första ' utdelning först om :eirka 30 år, Enligt uppgift kostar skogsplante= ringen i dag 700--1.400 kr per hekt« ar. Det är alltså endast för völ- bärgade lantbrukare - som denna metod skulle kunna. bli. ett realis' serbart alternativ och det är knap« past hos denna grupp de ekono=' miskt sämsta jordarna finns, Dess= utom är, hävdar hr Karlberg, skogs= plantering ' också. en direkt" kapi- talförstöring, — Han fortsätter: "= Finns det då något alternativ till att skogen antingen genom plan= tering eller självsådd får erövra gamla åkermarker? . Säkerligen finns' det flera. BI a den form av djursköta- sel som under den senaste lant« äventyrslystnaden på -ett sunt och bra sätt. Bara synd att det ska var ra så dyrt. : : Readriften då? Jodå, men det ä är nog bara ett mellanspel. Atomkraf- ten blir vårt framtida bränsle även i flygplan, Säger Albin, vår rymds "| trinde besegrare, som 'nog skulle ge ett par årtionden av sitt liv för att få vara med då hans atomprofetior blir verklighet. polarforskaren Courtauld som för- I yttersta norden gär ishavets vågor svalla . och. gå" under: norrskenets + rost JÅBOr, Vr et i :valrossens.. rike och äsbjörnens land, «. > > är + Hammertest byggt vid' polar- - 2 havets strand. ; Fo ä Haparanda en stad längt i ; söder ;' : med bantäg och sol som mest, året om: . glöder," och Småland en”. sagans : 7 full 7 " av äpplen och hallon och” rågaxens nu gul: När tyskarna 1944 utrymde Nord- norge och Finnmarken , ödelade de i gård; i grunden en mer än hundrafemtio- årig stadsbet och midvintermörkrets :. Hammer- fest, den .: nordligaste av jordens städer. Förstörelsen var lätt att ge- nomföra, det var bara att tutta på här och var i knutarna, för i Ham- merfest fanns "inte ett 'enda' hus, inte ett enda byggnadsverk av sten. Det enda som fanns kvar när in- kräktarna drog bort var spåren av de gamla gatusträckningarna. Be- folkningen hade i förväg evakue= rats söderut. I sinom tid skulle den återvända till sin kära hemort med det iso” lerade läget och de njugga villko- ren i övrigt. Redan året efter krigs- slutet tog man itu med att röja upp i askhögarna, och nu reser sig ett nytt Hammerfest i det gamlas ställe, inte olikt det ödelagda och utplånade men”? ett modernt och bättre och med ”alla nutida be- kvämligheter”. Skrytskrapor 'och andra onödigheter har man för- smått i den lilla polarstaden, De nya husen är också i allmänhet av trä ' och till stor del är de” av svensk = standardtillverkning, Den som i dag kommer till Hammerfest kan tycka sig gå omkring i vilken svensk funkisstad som helst. : -. Det var någon gång mot slutet av 1700-talet som det Klla och be- fästade fiskeläget på Kvalö fick namn och värdighet av stad. Någon stor ort har det aldrig varit, och om Hammerfest är en av Skandi- naviens mest kända städer så be- ror det helt och hållet på dess ku- riösa läge i grannskap till Nord- kap, midnattssolens klassiska berg, och dess unika särställning som jordens nordligaste stad. Det finns engelska miniatyrkartor som upp- tar bara tre'skandinaviska städer: Stockholm, Oslo och så förstås Hammerfest. : I Hammerfest är solen helt bor- ta "omkring sex 'veckor i decem- ggelse: midr -|ber—jaruari och sjunker till gen- gäld aldrig under horisonten om- kring sex veckor i juni—juli Men också under dessa två högsommar- månader faller ofta snö i Ham- merfest, där faller snö alla måna- der på året. Cenomsnittligt är teni- Fperaluren höge än i exempelvis | Hammerfest- midnattssolens och. midvintermörkrets stad Haparanda,” men Jufien är” ”råkall och vinden från polarhavets isvid- .| der" ligger "på för fullt ”I januari kan det "mitt: på: dagen -vara så pass ljust att: man stående:. vid fönstret med näppe kan läsa i bok eller. tidning. med inte ;alltför. små :| stilar.” Under" tre månader ' . minst brinner dock . lamporna” hela da-, gen; och man finner. det rätt na- turligt att Hammerfest var den för- sta''stad :i Europa som försåg . sig med elektrisk gatubelysning. . : + Staden ligger i ett landskap : av hav: och brant stupande klippor. På många mils omkrets växer inte ett träd, inte 'en buske, inte' ett grönt strå, '. Inne i. centrum, . där 1 bebyggelsen ger någorlunda skydd för polarvinden" direkt från norr, finns emellertid ' ett' litet - bestånd av planterade dvärgbuskar som kal- las Stadsparken. Där står en pa- viljong varifrån det musiceras un- der :sommartiden, då staden bru- kar vimla av turister och nord- kapsresenärer, : Hammerfest lever på "fiske och har stora trankokerier, dess vikti- gaste eller nära nog enda industri, och driver vidsträckt handel, inte minst på Ryssland. Det var med hänsyn just till den viktiga ryss- landshandeln som staden en gång kom ' till. Det sägs att de egna landsmännen söderifrån ofta hade svårt att hitta dit, och det inträf- bruh kan fick en intressant be= lysning, fårskötseln, vilken speciellt i Ål land fått' en bl ing ' band med sk ötsel. Den kräver låg kapital> och arbetsinsats och ger en förnämlig Brovfoder« förädling. Några siffror ” ger "situation, i ett nötskal: 5 får. klarar sig på. samma betesyta som en ko, 10 får behöver inte 'större. byggnadsvolym : än en ko, 15 får kräver inte 'mer , arbete än en ko — dessutom kan arbetet sättas in en gång om då gen eller en gång i veckan — ochi 12 får kräver inte större -kapital=" investering ä än en ko, a Då "fåret ” mycket vä nyttja beten 'som ' inte längre an=- ses ekonomiska för kon kan säker=" sel av 'nämnvärt nytt kapital, Let got år tfil skillnad mot skogsplan= teringen, Marknad för fårkött bor= de' finnas för lång tid.'Svenskarna' äter i genomsnitt cirka ett kvarts ' kg, fårkött om året, . engelsmännen ... dan isländarna konsumerar 45 kg” Årligen. . Malmber get 15 år : . STOCKHOLM any: . . Utvecklingen från jördkojornas tillvaro till det nutida gruvsamhäl= let belyses i bild, text och ton i. tiofem år” ' på Kungl" biblioteket : som .. på ' tisdagen öppnades” av -: kommunikationsminister Skoglund. arbete med statens. järnvägar och med stöd av Gällivare kommun och LKAB. 12 mars 1888 — satte sig det första. malm och med en tågvikt på 1.560 ton, det tyngsta hittills i vårt land. Malmberget har dock en historia som är äldre än så, Första gången ling för år 1704, vari upplyses att. fade att sh e lade förbi utan att ha kunnat finna destina= tionsorten! : e Att renar uppenbarar sig på ga- torna i' Hammerfest är ingenting ovanligt. I stadens . rätt rymliga kyrka hålles : vissa söndagar sär- skild lappmässa — detta är kanske den 'enda stadskyrka i världen som har speciella gudstjänster för fjäll- världens kringströvande nomader. Tidigt på morgonen varje juldag hålles en sådan 1 ä eller ådran är ”1 1/2 famn bréd och ett tämligt stycke lång”. ' tas fraktades årligen en /' ringa kvantitet malm med renskjuts till Strumsunds masugn inom Övera Kalix, En tid ägdes malmfältet äv Carl XIV Johan, Gruvorna såldes köpare, vilka dem till brittiska spekulanter, Det var dessa som bildade det första lappotta i Hammerfests kyrka, som då är besökt till trängsel av samer från hela norska Finnmarken,. ja till och med från nordligaste Sve- rige. Då läses böner och sjungs julpsalmer på lapska språket. J.G. Israels president död President Izhak Ben-Zvi avled natten till tisdagen. Han var 78 år. Ben-Zvis sista ord var ”Shma Is- rael” — ”Hör 0 Israel” .— vilket han upprepade under några minu- ter då han var vid medvetande. ' Enligt författningen skall parla- mentet välja ny president inom en månad. Under tiden fungerar tal- mannen Kadish Luz som statschef. Över 30 personer skadades när en virvelstorm i måndags svepte fram mellan Springfield i Illinois och Rockville i Indiana, Dussintals jär bolaget och 1884 togs det första spadtaget till järnvägen Las leå—Ofoten.- . Utställningen har till sitt förfo= gande ett unikt bildmaterial. Def äldsta fotot är från 1888 och visar sju skotska gruvarbetare med gi« na redskap medan man 1 bakgrun« var det också i Malmberget på den tiden. De utländska t 3 nade dubbelt så arbe tjäx svenska beroende På att lednin för gruvorna var utländs k. k Sr hur försiördes. a derkommittén för ”land and water use”. överdirektör Gustaf Ytterborn,l Det rådde åclade meningar om vilka insatser som bör gö- ras. Vissa talare” hävdade att] de den tanken under det måste skisseras detaljerade program för varje enskilt tand. De svenska delegaterna avvisa- fand; ; e av att man först överallt |: måste skapa lokala organ, som kan handlägga dessa komplice=|] ad, kan” ligen. redan nu stora områden ut«=" I nyttjas för ' fårbeten utan. tillför- ' skulle vara en driftsomläggning som ' kunde ge utdelning redan om nå«=... 2 kg och amerikanerna: 10 kg me- 3” och lönnkrögarnästenas ' klondyke='' den utställning : ”Malmberget " sjut="' Utställningen "är. arrangerad sv. folkbiblioteket i Malmberget i sam= -- ' För sjuttiofem år sedan — den ” malmtåget i rörelse med tusen ton ' förekommer den i en skriven hand-" När fyndigheterna började brys« ” av Oscar I till svenska och norska : sedermera överlät ' den skymtar svenska "arbetare, Så : ycket :som de . För Sveriges dåd . gren vå den punle- Totsängen den 25 apel 1903 Er NN N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.