= - LAHOLMS "TIDNING | — , a "+ Fredagen der 3 maj 1968 :7 : —=LT Jordbrukskriserna i öststaterna” Jordbruket har utgjort och ut- gör alltjämt den svagaste länken £ kommunismens ekonomiska sy- stem. Dess produktivitet ligger vi- da lägre än 1 Västeuropa för att inte tala om Förenta Staternas bästa jordbruksdistrikt. Givetvis finns det skillnader mellan de oli- > ka kommunistiska länderna. Bort- " ger man från klimatiska förhål- Janden, så ligger huvudskillnaden I det” mått av privat initiativ och ' enskild företagsamhet, som med- ges åt bönderna. Det visar sig -— vilket' sannerligen . inte är överraskande — att inom kom- munistländerna är produktivite- ten inom jordbruket högst i Po- Jen och Jugoslavien. Dessa båda länder. har ". nämligen. , slopat lvångskollektivisetingen av" jord- bruket till förmån ' för "privata bondejordbruk. Men jämfört med västerländska förhållanden måste nog jordbruket även i dessa län- der betecknas som mycket efter- blivet.! 0 . " Den största svagheten I den 4 nistiska jordbrukspolitik ligger däri, att det saknas en naturlig "marknad för jordbruks- produkterna och ett system, som befrämjar det enskilda initiativet hos jordbruksbefolkningen. Pro- duktionen regleras inte av pri- ser och prisrelationer mellan oli-" ka produkter. Jordbrukets presta- tlonsförmåga mätes efter den mängd produkter som kan'fram- . ställas, inte" efter produkternas « värde på .livsmedelsmarknaden och än mindre efter deras kvali- tet, Uppfyllandet av uppgjorda planer blir det väseritligaste, att varje fordbruk kan producera så och så många ton spannmål eller så och så många liter mjölk, som « föreskrives I produktionsplanerna, Under sådana förhållanden blir frågor om lönsamheten hos jord- bruk av olika storlekar 'och pro- duktlonsinriktning ''' fullständigt meningslösa.” CC a Ledarna av statsjordbruken och . ordförandena' 1 kollektivjordbru” — ti ken är 1 bästa 'fall' goda" jord- brukstekniker — ofta skulle det vara en 'överdrift 'att påstå 'ens detta — men ekonomer 'är de säl« lan, Sådana begrepp som produk-= : . tionskostnader och" produktivitet "DEN. 3 MAJ 1963: 3; - medger de. enskilda. LT = roe - de för. Därför förvånar det inte alls, att det inom jordbruket i " kommunistländerna förekommer > ett ofantligt slöseri både med in- satsen av mänsklig arbetskraft och med maskiner och redskap och annan material En följd- företeelse till detta är att arbets- . volym och arbetstempo har skru-, vats ner till en orimligt låg nivå På sammanträdena inom :kollek-' tivjordbruken tilldrar sig frågor. om arbetslönen det väsentligaste intresset. För frågor om lämplig växtföljd vid jordbruken, jordens beredning för växtodlingen, kva- litet och marknadsföring av'pro- dukterna finns intet in'resse, "= Man kan fråga sig hut de kom- munistiska regimerna burit sig åt . för att åstadkomma ett så sorgligt ” sakernas "tillstånd - inom jordbru- ket. Ja, grundfelet ligger i kom- - munismens doktrinära uppfatt- ning, att jordbruk kan" bedrivas fens maktställning har under den' sista tiden allt oftare diskuterats i den västliga världen, och det är ju och inflytande skulle vara hotade. I hovember i fjol framfördes hypo-- tesen, att Chrusjtjov av partiet be= gåvats med tre ständiga rådgivare, «av samt led: detta. fyrmannateam nämndes Ko- sygin som den effer (eller jämte) Chrusjtjov mest inflytelserike. Det var han som utsågs att hålla det politiska festtalet, som e västpressen en förteckning över de "enligt samma plant - metoder som industri: Man" för- står inte, att jordbruk i mycket högre grad: än industriell verk-, ” samhet måste bygga på” enskilda . initiativ hos dem, som är engage-" följd av Chrusjtjovs påstådda miss- tag och.som skulle utgöra en an- ledning för denne att med bekym- rade. i... produkti S Kontrollen över jordbruken lig- ger i händerna på män, som "inte förstår jordbrukets problem” och heller inte alltid har något riktigt » grepp om: produktionsmetoderna. Det är inte bara den statliga och mer att hans maktställ- ning börjat vackla. »:' len : -- Dessa 'spekulationer i västmakts- Pressen; må. tagas för vad de är värda — mest torde de ha haft ka- raktären' av: gissningar ' och önske- tänkande.,;- Mera ” intressant - "blev bl '. Den :sovjetryske ' regeringsche=- | inte för första gången som rykten. : nu dykt upp, att Chrusjtjovs makt ' vilkas namn också nämndes; det ' I var de tre högsta dignitärerna i Kreml: presidenten Bresjnev, förs= - te. vice regeringschefen > Kosygin" - téns presidium, Frol Koslov. Inom ' inledde min-=" d med oktoberrevolutionsjubiléet. - i ' fjol höst..' Samtidigt sammanställdes i "och tabbar, . som den sovjetryska. inrikes- och utrikespo- litiken ”skulle ha drabbats av till ; Kommunistledaren Togliatti, mer väger dock, enligt Boffa, bak= slagen på :det utrikespolitiska ge= bitet, vilka förstärkt oppositionen mot Chrusjtjov. "Som exempel an« föres, att det nu är 4 1/2 år sedan Chrusjtjov utlovade, att Västberlin skulle ombildas till en ”fri stad”. och ett separat fredsfördrag ingås med ' Ulbrichts ”demokratiska :re- publik”, men än i denna dag har praktiskt taget icke ett enda steg tagits att förverkliga dessa löften, :cÄven "i: Kuba-krisen : intog Chrusjtjov enligt Boffas artikel en hållning, som - misshagade många krafter .i Kreml, framför: allt på; grund av den häftiga reaktionen .i den partipolitiska byråkratien, som pr t' då de italienska. kom- | Peking, vilken icke var. ägnad att saknar dessa kunskaper, den sak- munisternas organ, UNITA,; i bör- förbättra det redan förut spända nas också merendels hos företags« jan:.av, april 1'år publicerade en | förhållandet mellan ' Sovjetunionen ledarna och agrarteknikerna, De. mao aut aland, artikel . - om | och Kina; De försoningsgester från. kommunistiska ,'regimerna ” är Chrusjtjovs :”besvärligheter”.. Arti- | Prominent k i: sida bå= medvetna om att det är något ga- | keln måste anses desto mer beakt- | dei Moskva :och Peking, som då - det med jordbruken, och 'bedyrar titt och tätt, att jordbruket skall drivas intensivare med höjd pro- dåktivitet som följd.. Men lära är: en sak, leverne en annan. ” » Oförmågan -att. inse de grund- läggande. skillnaderna" mellan ber. tingelserna: för:jordbrbiksdrift.och' industriell, drift' samt den dogmä- tiska ”överskattningen av plaphus-' . ansvärd," som” det" italienska: kom- munistpartiets "ledare, ” Togliatti,' i alla" tider, i vått och torrt, varit en " ytterst trogen” och pålitlig anhän- gare till. den ryske partichefen och man således har Big; att häns offici tå 'skulle i oträng' in-på”att ansvärslöst”blo jer ”om'.Chrusitjovs :bekymmer 'och svårigheter: och på "defta;vis”skapa oro "och förvirring inom de "italien- inte: hejdas; fi de” « kommunistiska 1: jordbruket "rätt, att står de I regel alldeles frä Ibek: VR orm, PRESSEN - egeti — JA iv och ansvar, god . nykterhetseffekt. Men vilka :är beredda att. ta'ett sådant. sys-' - tem? Men varje tanke på ett upp-. mjukat ; Bratt-system .— "och : det är "väl det ”som" vanligtvis. före-' svävar ransoneringsanhängaren '— RATIONELLT SKOGSBRUK, På en del håll kvarlever ännu "den uppfattningen att det'' svenska skogsbruket skulle "vara efterbli- vet och drivas orationellt, framhål- ler Västerbottens-Kuriren (fp). ... Den meningen kunde : kanske med visst fog drivas för ett tio- tal år sedan, men sedan dess har det blåst friska vindar genom det svenska skogsbruket, I dag kän- netecknas löget av en intensiv och .inom vida områden djärvt experimentell rationaliseringsut- veckling, som väl inte är alldeles utan risker för misstag och bak= slag men som ändå Innebär att svenskt skogsbruk 1 dag nått en rationaliseringsnivå, som mycket väl kan mäta sig med flertalet andra skogsproduterande länders, Det bedrivs på alla områden en omfattande forskning bl a. hos de stora organisationernas och domä: kets : forskningsinstitu- tioner såsom SDA m fl. Resulta- ten följs uppmärksamt och ger nya impulser till den pågående effektivlseringen. Rationaliserings- takten inom det svenska skogs- bruket uppskattas för närvarande på sakkunnigt håll till mellan 4 och 5 proc, Skogsbruket kan alltså mycket väl .hävda sig även i jämförelse med industrin 1 det hä N vilket kan vara intressant att kon- statera mot bakgrunden av den åt- minstone tidigare ganska allmänn; uppfattningen om skogsbrukets ef- " tersläpning, slutar tidningen. SPRITSTOPPETS LÄRDOMAR, . Förslaget om att återinföra motbo- ken är närmast bevis för att män- niskans minne är ett bräckligt in- strument, skriver Ariel (NTO). Ransoneringens psykologi kunde iakttagas under spritstrejken. Ett ransoneringssystem har en dubbel effekt. Det stegrar intres- set för den. ransonerade varan och reser samtidigt en spärr mot . Varans åtkomlighet, Kunde spär- ren göras verkligt effektiv, så skulle trots allt i var är och "annat ' På sin: höjd kan, man göra ett större antal s k respektabla med- borgare" delaktiga ' av" de" vinster som 'langarna nu” gör.' Man "får hela ' den: 'ogynrisamma effekten av: ett ständigt- stimulerat 'alko-' » holintresse: och" ett: minimum” av" spärrverkan,:. SPRITSTREJKEN har vi fått” en” föreställning om hur ett alkoholfritt ' samhälle" skulle ' se ut,' en "liten glimt av : samhället som det 'skulle kunna. vara;' Men bara en glimt — och 1 själva verket ' har det inte hänt mera än att sprit och. vin blivit. svåråtkomliga, slkri- ver IOGT:s organ Reformatorn.. . Vad vi har sett har varit kort-: tidsverkningarna : av ett bortfall' av alkoholen som social skadegö- rare. Man måste ' ställa ; frågan: hur skulle samhället te sig, om vl dessutom bleve befriade från' de långsiktiga verkningarna? Allt-' så: om de av alkohol genomblötta sociala träsken torkades ut: och hela brottslighetsnivån sjönke, om behovet av socialvård kunde till-' godoses till väsentligt lägre kost-' nad, om hundratusentals hustrur och barn sluppe att leva I ständig. nöd och skräck och om hela den samhälleliga produktionsappara-, ten befriades från den effektivi- tetssänkning, 'som alkoholbruket orsakar, Vilka krafter skulle in'e frigöras i ett sådant samhälle, inte minst genom att de kulturella in=' tressena skulle få större möjlig- heter att hävda sig! Av alla möj- liga kulturella och sociala refor- mer skulle denna vara den mest 'kningsfulla — och den billi- verl gaste, | - Kring ett möte i >> i Moskva Återigen har vi fått läsa om de” gemytliga ” förhållandena . mellan Cuba och Sovjet. Nyligen .välkom- nades Castro av sin högt stående broder ' Chrusjtjov 1 Moskva. Som alltid vid sådana tillstä ar om- » len: a få något att tänka på. Men hur skulle en sådan ran- &onering se ut? En tilldelning av en liter I kvar- : talet per vuxen innevånare, höga straffsatser för överlåtelse och en minutiöst genomförd övervak- t. des den cubansk Nn Rysslands dito.. 1 kortegen :genom Moskvas gator hyllades de båda av befolkningen, allt var således fröjd och gamman. Men, är detta, verk=' lighet? Är förhållandet i realiteten så gemytligt? Vad. beträffar be- ning skulle onekligen medföra ån folkningen i öster är vi västerlän- | ” .” > Knäred Knäreds kyrkofullmäktige har haft sammanträde under ord- förand kontraktspi Sven Eriksson, Till församlingsdalegera- I mötet utsågs Gotthard Nilsson, Svenshult,. Sidolf Persson, Blan= kered och Karl Svensson, Präst- gården. Räkenskaporna, som lanserade på 117.123 kr, godkän- des. Värmeledningssystomet i kyr- kan skal. omläggas till oljceldning de för val av eloktorer till utse- ende av lekmannaombud i kyrko- och med anledning 'därav skall en del ändriogar - gö hetiö ford ”ning,' kan; he er. | tänkas för någon personlig lust att "sahde' för. det I ska, kommunistleden” just. omedel- bart. före, ett tort parlamentsval, irtikelns e,. Giuséppe -Bof= ty” förutvarande; utrikeskörrespons dent' till ”Unitå, numera -medlem' av italienska > kommunistpartiets” led- eller "inte : gärna 'miss- ge:sig in ' på: politiska "äventyrlig- Heter .i onödan; ora. man. nu: över- huvudtaget i kan ; tänka sig, att. re- daktionen "för" ;en " sådan ': tidning skulle .; tillåta; dylika, "snedsprång från ”generallinjen”. Nee Zz Nu' vet. ju världen: för länge sen vilka - kroniska” svårigheter ' Sovjets jordbruk -har att. kämpa med, hur det 'ena 'produktionsfiaskot följt på det andra, och hur 'svårt det varit för Chrusjtjovigruppen i Kreml att definitivt : beröva”: de "återstående gamla stalinisterna' deras inflytan- de, Vidåre har" det, som Boffa i 'sin artikel! påpekar; uppstått betänkli- ga brister i den kemiska. industrin; liksom det också. registrerats svåra luckor: i hela den ekonomiska to- talplaneringen. Av senare datum är de kraftiga reprimanderna mot ”det unga” konstnärsgardet”; och :försö- ken att'niotarbeta alla ”liberalistis- ka avvikelser” "på "det kulturella $ "området. Tyngre än dessa bekym- "ningar - västerländska i vårt fanke- sätt, vi tror att ryssarna är tvin- gade' att. tycka och" uppträda efter ett speciellt mönster som är pas- och då förekommit, har icke haft någon. framgång.: De har följts 'av nya anklagelser och misstänkliggö=' randen, '- som. till ' sist - ledde - till” Chrusjtjovs vägran att besöka Mao Tsectung'i'och för ett biläggande av konflikten;'. tills många fler” detaljer: i Chrusj= tjovs "bekynimerskomplex,: möjligen t o'm så många; att det just:i' dessa dagar; förefaller .dem rådligast" att förbereda. sina italienska: partivän= ner på. en:"ommöblering" i. Moskyas ledarhierarki, Det står sedan öppet, huruvida Togliatti '&-Co inte. varit. alltför tidigt ute med sina föranin- gar? ' Chrusjtjov” kan; ha "åtskilliga ” överraskningar 'att komma 'med än- i hu Hans 69" år "syns" icke nämn= värt ha dämpat hans rustika vita=. litet : och. konsekventa ' energi” som maktutövare i Kreml. bekanta .och beryktade fängelserna är'det' federala ' fängelset Alcatraz, liggande på. en :ö i: floden: Golden Gate "strax utanför San Francisco i Kalifornien' i USA, ' Ändå. har. det faktiskt varit fängelse” endast i 28 år — från år 1934 till och med'år. å "det: upphörde: sora fän= gelse och de. sista 27 fångarna för-' des bort” därifrån och fördetades på fyra andrå fängelser i USA, - a Alcatraz blev mest beryktat un=. der, senare delen av "1930-talet, då : flera av'de då mest beryktade för= brytarna” skickades ' dit, bl a t ex Al Capone: Ändå. har Alcatraz all= : tid varit ett av de mindre fängel- serna i USA. Under hela tiden som federalt fängelse har. inte mer än iska par- tiet. Dessa tvångstankar är säkerli- ger riktiga i många avseenden, men riktigt så inkörda i' banor som vi tänker är individen säkerligen inte. "> Vad" beträffar kommunistpartiets ledare och dennes uppträdande är säkerligen detta ännu mer tvångs- påverkat än den ”Elle mannen i ledet”. Ledaren står som förebild för alla i partiet och måste :således uppträda mönstergillt för att vara tillfredställande för alla. Helt na- niskans uppfattningar helt överens- stämma med ett Politiskt program, även när” det gäller ledaren för kommunisterna. Samma gränder gäller för västerlandets stora. . Vad alla människor. någon gång erfarit är att en person som man möter eller ställs inför faller inte alls in i ens smak eller tycke, Helt enkelt, vi skulle kunna hålla i hand och spotta i ansiktet på samma gång. Djuren reågerar inte på sam- ma sätt, som oss människor i det- ta fall, de kan inte dölja sina reak- räknas att stå etf steg högre mås- te föra ett elakt 'spel för att inte ”göra bort oss”. En vidareutveck- ling I denna tankegång måste le- da till att personer i den ställning som exempelvis Chrusjtjov, har det ännu värre än de flesta, de måste föra ett ännu elakare spel. ot BE:n turligt kan inte den enskilda män-'1 tioner, de antingen går till angrepp eller fyr för motparten. Vi som lagt 1.576 fångar varit inhys= ta-där- och -av dessa har bara” 26 varit där. två gånger; Den lå ga ”återfallssiffran” beror helt en- kelt på att de flesta av fångarna i Alcatraz" aldrig "kommit levande därifrån — de har nämligen i all- mänhet bestått av USA:s grövsta förbrytare: med dödsdomar vilande över sig. a et 4 Många läsare av detektivromaner från USA blir säkerligen förvåna= de över att fängelset inte är: äld« re än sedan år 1934. Detta beror på att fängelset varit så illa beryktat för bl a hårdhet och dödsd Bland / de » många | västkustfiskar som :är aktuella just; nu" ä gen. och det är inte utan orsak" den blivit:en: av våra” mest”. omfyekta < Y tlagad, Jätt.att'va- riera och har” verkligt / fin smak, 'Och "dessutom" är” den 'e å billigaste fiskar. : : Kokliden:för en större hel färsk' vitling: på! 1-—1-1/4:kg är” så: kort som ::15 - min, .men 'ugnsteker man den, får 'man räkna med en stektid F' på -ungefär,en halvtimma, 7,22: a : Småvitling' : kan" man: koka . och servera" med, vanlig ' persiljesås el- ler: med; brynt : smör ' och. kapris. Vill man ha den stekt vänder man den: bara -4-'vetemjöl. och steker i olja ;tills den blir” frasigt "brun, Brynt "smör. med. paprika. är ' gott till, och klipper man-litet krydd- grönt : över fisken innan ' den" ser- veras blir den extra aptitlig. CA ': Flottyrkokta ”portionsvitlingar - är en' annan "omtyckt -variation.' Fis- "| ken .parieras' först: —vänd "den" i vetemjöl, "sedan ' i ':sammanvispat ägg och slutligen i skorpmjöl, Kok- | tiden för. vitling på ca 200 g är, 4 min, För panerade, flottyrkokta fi- léer : kan man beräkna en: koktid " För övrigt hi jande recept, där vitlingen 'anrättas så att den får ny, intressant smak. Vi grulader - | 2 kg vitling. eller 600 :g färska |" filéer, en knapp msk salt,” ' Kokspad: 5 dl vatten tillsatt med | - ett par skivor gul lök, några skivor morot, en persiljekvist, 6 vitpep-]- parkorn, litet olja” eller en klick : smör eller margarin, -' me Köper ni hel fisk så skär ut fi- léer och flå dessa, 'Koka upp vatten, det sköljda skrovet och:övriga in- gredienser till spadet. Skumma väl |” och låt sedan spadet sjuda under lock 15 min, Sila upp det. Gnid fi- léerna med salt och rulla ihop dem Fäst samman ruladerna med tand- |” - petare och lägg. ner dem i'en vid kastrull. Häll över fiskspadet 'och |- £- "låt ruladerna sjuda ca 5 min. Tag upp dem och gör såsen, --'Grundsås:, Reda av fiskspadet 2 —3 dl med 11/2 msk mjöl utrört i 1/2 dl grädde. Smaksätt med salt att många ' detektivförfattare helt enkelt låtit många av sina förbry- tare tas in där långt före dess tid som fängelse begynte — detta på grund av ovetenhet om fängelsets Alcatraz byggdes år 1909 som mi- litärfängelse, men upphörde som så- dant då det år 1934 övertogs av staten och inrättades till statsfän= gelse för grövre förbrytare. "= - ' = Många har anseit Alcatraz som" ett onödigt hårt fängelse men mot detta” i nd, från 3, Ich ATE att hårdhet var nödvändig, då i fån= gelset samlades de mest fruktans> värda förbrytarna från hela USA, de flesta med flera mord på sitt samvete. . Det har : emellertid nu upphört att vara fängelse och där= med, får man väl säga, har också en av jordens största skamfläckar utplånats, . ps skall också företagas i vapenhu- sot, där ett vindfång skall ordnas vid ingången. Den ena läktartrap- pan skall tas bort och toaletter Samt-. liga ändringar skall dock först un- derstälas Kungl b sen. Frågan pygaifande tolkbelögg" ningen på kyrkan uppsköts ti vidare. Förslag har förelegat be- träffande kop; äggni : "a och vit; . Blanda av med en klick smör, lyft kastrullen från vär- men och rör ner en äggula, «= 5" Smaksätt såsen med något av föl- jande: . soba 2 1) citronsaft, Lona Sör 2) tomatjuice eller tomatpuré och litet sellerisalt eller vitlök, . 3) tomatpuré och rullade sardeller, 4) vattenkonserverade 'musslor, skfisken just nu och en god varia- tion vid tillagningen är att ugnsteka den. ee ”vitlin-]- 303; min” stektid. Skala "och "koka: dem några 'min. Låt: dem "sedan-"steka - bredvid ,fis- ken. : Lägg: också. ner /några+ hela tomater i-formeri, men de bör" en- dast steka med i 15—20 min.: . Gratäng med currysmak - kokt på vatten, ' 2 skivor ' gul'lök, en'bit 'morot,: några 'persiljekvistar och"8 vitpepparkorn, 1 msk salt. c I Sås: 2 msk”sinör eller margarin, 2 rask ”vetemjöl,: 3-4: dl fiskspa plus 1 dl grädde ;eller gräddmjölk; salt, curry, riven ost; '- 2 ru ; Koka upp ingredienserna till spa= det, -låt koka 15 min och lägg sedan Låt den sjuda 10—15 min, tag upp den, låt den svalna och rensa ' den sedan väl. Lägg fiskbitarna i smord, eldfast : form. Fräs smör .och' mjöl till såsen.. Späd, med .fiskspad och grädda och låt såsen 'sjuda' några min. Smaksätt den väl — inte för starkt med curry. — samt tillsätt mer salt om" det behövs,' Häll så- sen över fisken, strö på riven ost vitling" på 1—1 Y4 kg; fiskspad: ner' den rensade och 'sköljda fisken. | Vitamin med - reservation: " vitaminbrist som måste ” botad med preparat har Folkhälsoinstitu<+ tet. upptäckt hos "stora delar av många månader sedan den medi- cinska sakkunskapen predikade org att svenska folket slukar för myc= ket vitaminpiller, konstaterar Frå Köpenskap på ledarplats,' "= " - Allt detta kan man nu ta ganski lugnt .som rätt och slätt ett be= lägg för att vetenskapen : ständigt går framåt från klarhet till klar- het, och att det för vanliga dödliga är tillrådligt att inte omedelbart dr: allt för vittgående praktiska kon-, man är" producent eller. distributör snabba framåtskridandet inom ' nä-. ra, att så snart: det upptäcks att det finns vetenskapsmän som — tillverkar vid skampålen av'flåsande ivriga konsumentupplysare: det är. kan- tänka .. affätsmännens .. profitbegär som driver-fem att. pracka på all- mänketen skadliga ting — som t ex te kortivade näringsfysiolog gen bort ala de förbehåll varmed . | de verkliga forskarna omgärdat si- | na rön> Därbr finns”det desto"stör- re anlednind all: reservat! det fordras skall försök tiga dans nå de :, dietiskd aktörer håll I inte ha dålijt samvete för den' sa= ken, bara lit) liga gift. bli hälsokost — - Svenska kurrenter S ning av celj Vi använda båbyväård ä ke, berättar är t om för Det är kd kännedom brukning al mjukpapper för hyl gien och. kimfort men vår. över- lägsenhet "Jå ” blöjområdet - beror att ta dem' själva .med bn.> Minst av-allt”kan lan ytterligheter som 2 modeströmningarnas Her tvärto; bies är helt utan kon< mer .mjukpapper -för t.ex hela-Frankri-, Fri Köpenskap och.vi hela USA, - andra tvät dels på att tvättföretag smutsiga tyj han har särskilda blöj- blöjor mot rena. Sverige ha; och gratinera i 275 gr varm ' ugn. Servera med kokt potatis.” : >. Fe see. friska vindar i det italienska frit på att det sprakar av nya idéer i handduk på stranden! Modehuset men som var och en ser är det 5) klippt gräslök. - : > Ugnstekt vitling . 1 vitling på 1 1/4 kg, salt, citron, smör eller margarin, 6—8 små gula lökar, 4-6 tomater. FC Fjälla fisken, skölj och torka den, Gnid fisken med salt och citron och lägg den i smord form eller å med rygga uppåt och med utvikta buksidor. Pensla med sammanvispat ägg och strö över yt- Veinge Vet kytteförening : "på två år. RR NINFA . CAPE SOM KJOL — ELLER TVÄRTOM. av dem: capen som -också. är kjol eller vid färgad bomullsfrotté — capen, d v 8 kjolen sy ett sådant här förvandlingsplagg. Fodr PINS om bekant blåser de : m h man kan. alltid lita vårkollekionerna, Här är en' versa, Tyget är en idsmodet a kan också bli. bad- arar för modellen, t gom helst att själv Giolica hur enk Skjutningen försiggick enligt det nya skjutprogrammet, där högsta möjliga poängtantal är 75. Segrare blev Perstorps arbetare lag I på 218 poäng. Laget bestod av Bo Jcharsson 75, Inge Johansson 72 och Filip Johansson 71. . Övriga resultat: 2) Diverse yr- ken lag I 217, 3) Tönnersjö lant- med tunn vit frotté. . brukare 207, 4) ar- betare 207, 5) Tjärby lantbrukare 205. - N Individuellt: Klass 4: 1) Bruno Åkesson 74, Lars-Erik Larsson 72, jartilssor, samtliga 70. > Klass .3: Inge Johansson 72; Sven :- Klass 2; Hans Friberg och Bo Jo. | sekvenser av varje ny sanning. Ty-' | värr kan man dock inte ta saken fullt så trankilt, i varje fall inte om som säckvis byter, ut. svenska folket. Men det' är inte ' ” av livsmedel. Till ritualen för det . ringsfysiologin tycks nämligen hö- - försiktigt och med allsköns reserva= " tioner —' anser att: vi nog borde ' äta : litet , mindre av det eter det -.- för vår hälsas skull, då ställs de som - -. Å säljar varan i fråga . ”onödiga” vtaminer soi vetenska= - pen ogillar. UR tf . De nitiska förkunnarna av de ska 'sanningarna "glömmer mnämli- v en' köpman, att'han .- följa. med.i den lus-. ri gång: Han "behöver : tålamod; dagens död= " snart ' morgondagens : r..det' gäller förbruk- ' toff' och" Pappérsblöj or. . ske överraskande med | - im amerikanarnas för- dels på att man i USA" har. helt + : nöjligheter I hemmen, ' Förbruknhgen av pappersblöjor i : totalt sett fördubblats L vs OR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.