>. lationerna 'metlån kommunerna «> till: utrednihgsförslaget”, «+ —; " Så kom 1961 — utan; initia- |. "LAHOLMS TIDNING ”— > Onsdagen den 8 mål 19697 demokrati! Det' innebär frarn- förallt, att ;malten skall ligga hos riksdagen, Det är rege- ringens självklara skyldighet att rätta sig "efter vad riksda- gen” beslutar," Vår nuvarande regering har emellertid svårt att feva, efter parlamentaris- mens regler. Det finns åtskil- liga exempel på. det. Just mu|l- är ju uppmärksamheten riktad på: ” trafikomläggningsfrågan, där riksdagen i realiteten satts ur.; spel... Ett annat altuellt exempel av, delvis annan. typ är skolmåltidskostnaderna.: Här har den socialdemokratiska re- geringen under er följd av år direkt 'nonchalerat riksdagens kräv på er rimligare kostnads. fördelning mellan staten och kommunerna, «+ Lo 0o5 - År 1948 var statens andel av skolmåltidskostnadenna 70 pro- cent; Nu är den 12 å 13 pro- cent, En: mycket betydande del av: kostnaderna har sålunda "> skjutits. över på kommunerna. Sittationen "är > helt ' enkelt ohållbar om mai vill tänka sig, att" skolmåltidsverksamheten skall kunna fylla sitt syfte. 1» När” en :utredning : tillsattes |. 1952 om blä. skolmåltidskost- naderna, hette 'det. å direkti- ven att det var en Ztiängande” fråga. Utredningens förslag of en; rimligare och" rättvisare kostnadsfördelning ' kom” främ under 1958 Men” då” vär frå ”gan inte trängande för den so-| cialdemokratiska 'regeringen..: Det blev alltså ingen propo- sition i frågan till -1959, års riksdag. Riksdagen, nöjde sig med:att understryka, att den gens väntahy; som hittills "varit förgäves. Ingen proposition om kostnadsfördelningen . --uppen- barade' dig 1960." Då 'skärpte riksdagen -- sin - hållning : och skickade ' en idirekt skrivelse till "regeringen -!om ' att: man fann ' det ”med. hänsyn. till önskvärdheten av' att i detta avseende förbättra kostnadsre- och staten angeläget att k mt så snart'ske kan för riksdagen framlägger förslag i anslutnin; tiv från regeringen. Från cen terpartiet miotionerades då:di- rekt om genomförande” av: en " rimligare '. kostnadsfördelning enligt utredningsförslaget Riks- dagsmajoriteten . sade : nej : til det men skickade en ny skri- velse till regeringen och tala- ide om. att. man förutsatte att |: ; regeringen ”till nästa års viks- " dag skall finria möjlighet före- lägga riksdagen förslag i 'äm= met” i anslutning mill. 1958 års utredningsbetänkande. V. 7. > DEN 8 MAJ. 1963... Nonchalans mot riksdagen 2 Vi: har” en . parlamentarisk [ Men ingenting hände från ' regeringens "sida; Vid 1962 års "niksdag kom det därför motio- ner åter från' centerpartiet men . nu också" från folkpartiet med . krav På rimligare kostnadsför- delning... - Riksdagsmajoriteten sade åter nej till direkt beslut men skickade en ny skrivelse till regeringen med beskéd om ”att det är av -synnerlig vikt att frågan om kostnadsfördel- ningen mellan staten och kom- munerna ' beträffande skolmål- tiderna utan: dröjsmål 'bringas . Dröjsmålet består . emeller- centern, ; och "folkpartiet . åter förenat sig i krav på omedel- bart förbättrade kostnadsrela- tioner för kommunerna, . Riks- dagsmajoriteten, bestående av socialdemokraterna och högern, har sagt nej men än'en gång beslutat sig - för 'en skrivelse till" regeringen" om att” det är riksdagens ”bestämda :uppfatt. |. ming "att 'er, jämhare: kostnads- |" "kommunerna ”-, måste ;. åväga- - bringas så snart som möjligt” ämningskommittén' blivit .får- edig." När regeringen t på > den |: > grunden kah bli klar för ini- -tiativ vet map förstås inte,” .. "Fem riksdagar” i följd har sett den socialdemokratiska Tex I Berihgen » stå :utan - det ”vän- ikostnadsfördelning ' beträffande skolmåltiderria: "Fyra ”riksda- - gars . uttalanden i frågan har regeringen lämnat > obeaktade, |:: därav tre 'direkta skrivelser. |. Den :fjände» Skrivelsen" är "på | ' väg — 'socialdemokråternia 'och |” ta "vidare, Att högern nu har |' | predis samma tålamod som den |” socialdemokratiska ;' niksdags-]. gruppen . skall. kanske 'ses "mot i: bakgrunden, av.: att högern så |; sent: som 1961 inte ville ha nå-. : gon ' nimligare :kostnadsfördel- " ming Jutan, tvärtom. ville befria "staten : från” skolmåltidskostna- derna. 2 0oc Fe fe EN GS '" Regeringens handläggning av skolmåltidsfrågan ” är" en', up- penbar, nonchalans mot riksda- gen: Naturligtvis; är ; dock först sedan :skatteut- |- högern nöjer sig med avt' vän- | :. ": re'inlämnade Det italienska valresultatet s oo Det italienska "valresultatet blev egentligen en bekräftelse på de ” onda föraningar, som insiktsfulla” observatörer länge hyst om ut-' F +) - tiets högerflygel, som blivit be- svikna över öppningen åt vänster > och därför tog sin tillflykt till de' mer konservativa liberalerna un-. ati fallet. av 'det kristli " ka Tregeringspartiets vänsterradi-" " kala orientering under parollen - " "öppning "åt vänster”. Meningen - med denna vänstersvängning, som innebar en seger för Fanfanipar- tiets radikala flygel, var att man genom att söka stöd och samver- kan. hos Nennis vänstersocialisti- der '. bankdirektören = Malagodi ledning. Beaktansvärt var till sist det nyfascistiska partiets röstök« ning — från 14 till 1,6 milj väl- jare — vilket ledde till en ökning. från 24 till 27 mandat I depute= ” radekammaren, : St ” Omkring den 16 maj väntas det ska parti skulle ”isolera” kom- munistpartiet och förhindra det- ta från att tillsammans med Nen>- nig socialister bilda en ny folk- front. Detta experiments enda hit- tills givna resultat är ett dund- rande . valnederlag för Fanfanis « kristliga demokrater och en lika. påtaghg . seger -för . Togliattis .. Moskva-trogna . kommunistparti, .- Som valets. segerherrar vid sidan "av kommunisterna står det libera= Ja partiet, som 'egentligen seglar under. falsk flagg, eftersom det är Italiens mest konservativa parti, Den. förskjutning som. ägt rum i" "Italiens "parlamentariska — värld framgår av följande siffror: Fan>"” "fanis kristliga demokrater” förlo= -radé mer än :1'miljon röster och fördelning mellan, btaten ' och | - 13 mandat i: deputeradekamma- .' ” ren i jämförelse med 1958 års val, -, '- Kommunisterna "under, Togliåt- tis ledning vann över 1" miljon - röster och' 26 nva mandat i kam= » maren,-en. ökning från 140 till 168 mandat; Liberala” " partiet, .- som : drog « nytta” av. de konservativas flykt? från”: Fanfanipartiet,- . fick också :.en-röstökning på över en i: miljönjj ivilket' ' resulterade .. i en inst av;22 nya platser i depute- "fade" Törsläget” till ”vinligare | rädekammaren till de förutvaran- de 17 mandaten. En mindre seger kunde” socialdemokraterna . note- : ra, vilka ökade 'med något över 1/2; miljon röster: och besatte 33 lens till” storleken "tredje: parti, ; men lyckades icke'erövra mer än 3 nya” mandat : till "sina förutva=" : rande "84". platser'; ix deputerade: '. kammaren. Räknat i' procent jav . hela 'väljarkåren, hade > partiet. att "notera : en ; tillbakagång" från : 142 "tilll, 13,8 ; proc.:' Däremot :innebar kominunisternas : seger 'en. ökning 'av deras väljarunderlag från: 22,7 till25,3 proc, Var fjärde italiena- fmed ; andra” ord "en -"kommunistisk 'röstsedel, "+ + Ett "intressant och: viktigt i fäk- . tum” är: det 's:k' liberala, :men i : "verkligheten konservativa " partis: ”ets frammarsch, "Tidigare: var :det- i ta” parti! representerat nästan: en- dast i de norditalienska industri- städerna : men har . nu "framträtt som ett:verkligt riksparti; Togliat- tis' stora seger! berodde ”väsentli= gen på, att'Nenni övergavs av sin : mest: radikala: vänsterflygelgrupp. Den återvände” till: det röda -bro- derskåpet i. Togliattis - moskva- trogna' parti:- På motsvarande vis åstadkoms ””liberalernäs”.' seger av ålemmar inom Fanfahips nya -parl och då kommer Fanfani att in- lämna sin regerings avskedsansö- kan. Det är mycket ovisst, huru- vida han blir i stånd att bilda en .- ” ny på samma grundval som den nuvarande, även om det rent teo- retiskt är möjligt, då hans koa- lition av kristliga ' demokrater, re-' publikaner och socialdemokrater innehar" 199 av deputeradekam-' . marens 630 röster. Allt beror på hur Nennis parti ställer sig, om' det fortsättningsvis har lust att stödja en dylik centrumkoalitinna eller om Nenni tror sig ha mer att : vinna av. en återgång till samrö- ret med kommunisterna.' Skulle detta sistnämnda bli fallet, torde Toglatti säkert hälsa honom" väl- ; kommen tillbaka och stryka över de . beskyllningar för ”förräderi mot” arbetarklassen”, ” som kom- tiet under -valk - jen utöste över Nennipartiets sty= 2 relser i re rs Vela NN Fanfani, huvudförloraren i italiens- ka valet, med en av sina söner, Den familjepralktik som krävs för inträde vid barnsköterske- skolor - och. . hushållsseminarier ger i de flesta, fall inget av. vär- de. Flickorna används som hem- biträden, men ges ofta - villkor i. fråga .om lön och' arbetstid som". ingen ' ennan yrkesgrupp skulle finna sig i. De. proteste- rar inte, då de är beroende. av arbetsgivarnas intyg. SS å Rektor Thord Erasmie. : . Wolffenbiittel. Tyl] . Eulenspie- gel, Iden där gyckelmakaren som var till hälften hovnarr, till hälf- ten lärd man har blivit en odöd- lig berömdhet, känd redan un- der sin livstid änte bara i Tysk- land utan” lika wäl i Flandern, Nordfrankrike,. Sverige och end- ra länder. Det finns massvis med sägner. om honom, flamländaren de: Coster har: författat er strå- lande" Ulenspeegel-roman, Ger- hart Hauptman försökt sig på ett drama om Tyll Eulenspiegell och det finns inte ' mindre . än” 120 olika " barnböcker: med , Eulen- spiegel-historier.; Under 'århund- radenas' lopp uppstod olika: lev= nadssagor. "om '.. den! tokroliga gycklären från 1300-talet, Enligt nordisk" tradition levde hamn på 1600-ttalelt," van. under: någon "tid hovnarr. hos'.en: svensk ' konung, sedan, hos biskopen i Beneévento och: åvled i Flandern; välbärgad ock: djupt sörjd av. befolkningen han valltid -drivit gäck "med... > Men detta fevnadslöpp är :be- gendariskt.: :Verklighs en ser an- norhinda ut: enligt vad histori- kerna -fåst. reda på: Tyll. Eulen- spiegel föddes'ti Kneitlingen, en sort i. närheten; av stadén JK har, veck ns "riksdagsslutspurt dominerades av :debatterna om fyra ition med "anled- vden” träffade uppgörelsen jordbrukets-" organisationer. CENTERNS IDEOLÖGI ' . — Biksdogen "har mer och mer veckors semester och jordbruksmi- > Frå mdet — av vå kommit Tk Jam. Parh - "prop » frihetsk skiljer. stern . från | ”tarismen' har” under: trycket - av | ning: z socialismen,: och framhävandet av an: övning: gått. under, Ut- mi tryggheten utgör skillnaden gent- emot den "gamla? kapitalismen, , skottsarbetet i riksdagen har wut- vecklats till något -slags finslip- i kineri, "i vilken rege- skriver ' Fihländs jordbruksmini ter: Johannes ”Virolalnen i, Cen- terstudenten, organ 'för' Cent i propositioner får sin slut- - giltiga utformning. Partierna - miksd PI studentförbund, i 7-4. > - "Artikeln bygger på ett föredrag, som hr Virolainen' höll vid de dens konferens i Helsingfors, Den ideclgiska bakgrunden till cen » ferns ställning i-de nordiska dändenrnas ' politiska liv; skildras ingående; Under - inverkan från” är "helt itarismen: fr FP idé, Ja, ett system har skapats som med mödvändighet leder till " megeringen, ”" som de för part "- Kan den förestående reformen av författningen här betyda en förändring” och" förnyelse? Det beror" helt på hur pass radikalt " man går fram, då det gäller kam- och fänaträdand, före y valmetod. Bevaras Den "utvidgade semestern beslöts i stort sett .under enighet även, om det. fanris .en och annan' frondör. i När det gällde jordbrukspriserna blev "det långa debatten : varvid främst :centerpartisterria med "Nils |. G. Hansson 4 spetsen gick till an- grepp på regeringen för dess ovil- at det politiska intresset dör ut. .'|ja att:ge jordbruket en rättvis be- handling.» =20 1:72 0 " "Trygghet i arbetet”. stod det på många av årets förstamajparoller o. det, tyckte "Anders "Dahlgren" (cp) skorrade': lite illa” med : tanke på man : strävat . efter att it ”pvål S och de' pro- jordbrukarnas'! läge: , — -Hur. stor individen, To. ooo «pontionella ” valen , riskerar ' man trygghet i arbetet tror jordbruks- + > Särdraget i. centerns idé jäm-|. parlamentarismen för all framtid, |, ninistern" att en' jordbrukare kan fört med” övriga åckesocialistiska | "menar tidningen. ': +'. . ' ''"lkänna idag, fråga hr Dahlgren. idéräktningar fi äde åhända | UTooL TCNTEN ; IJordbrukarna har inte: blivit: en tydligast 'i inställningen till hus-|- HR 'STRÄNGS ORO +. ' > grupp som betecknats som ”värt hålls: ty föret: heten | är stor också i ett något längre folk” - av-: socialdemokraterna : och och övriga la oe iska | Perspekti Dn FrArbetet i därmed. är man tydligen utestängda problem; Ökandet av smålbesitt- |" sin kommentar till .kompl te | frän”standardhöjni ; välsignel-' ning och främjandet av småföre- |' ringspropositionen: . .. . ser Ti, vårt " samhälle. Jordbrukets stagsamhet inom - alla områden 'av | - det ekonomiska livet är ett av centerng ideella mål, Det Wrundar sig på den övertygelsen att för- ER i samisk .På denna längre sikt MESIG år haft en svår "pers mer dock en sak, som hr Sträng förhand! har. tin Fr a om hu talar tyst om.' Den arbetande och det, är. ingenting Saga £ de. De har i - Syns dh "mitten. av 60-talet ha klarat av det av den ek demokratin 4” ett fritt samhälle » kan '. befrämjas genom att. öka . individens ekonomiska självstän- >, dighet och oberoende" + ts Centern kan ånte, godkänna: det slut 'på' "den "enskildes rätt till produktionsmedlen, fortsätter Virol: sitt omfå ika uppdrag med en . revidering av hela » vårt 'lands deras. ställnh . regeringen håft en motpart som va- är 'mot :de' svenska jordbrukarna. Jordbruksministern skulle juiså fall. även de , danskarna -det : rådet. att: rationalisera i sådan :utsträck- ning att deras överskott föll bort. Om man ger den” danska jord- bruksexporten' till. vårt" land" prio- ritet på områden där vår. egen pro- duktion "täcker. vårt behov. bryter man mot, det: gällande sexårsavta- Kravet . på : inkomstliketä under gällande avtalsperiod har in- te. släppts från! centerpartiets "sida. till årets; höstriksdag skulle.:redo- visas åtgärder som skulle uppfylla det löfte som givits. Vid votering- en fick "detta förslag praktikst ta- get endast” centergruppens röster, Så angelägen är den svenska riks- dagen "att dess egna löften till en hel, folkgrupp skall - uppfyllas. Samma öde rönte förslaget om att inga . internationella -" utfästelser melse därom nåtts med jordbrukets organisationer, + = < ta 7 En smålustig' episod har uppstått i riksdagen "sedan jordbruksminis- tern medgett att hans förslag till rationaliseringsstöd åt jordbruket inte menat att stödet endast ' skulle älligket i Man har som bekant krävt att det |/' skulle ” göras - innan -. överenskom= | råkat. ut för ett missöde.. Han har lj un a. sina. förste” spratt spelde han befolkningen i städerna Schöp- penstedt, Braunschweig, .Uelzen och Celle. Därpå ställde.han sin kos" till Flandern och : Sverige och hamnade went om ' sider — stad. göder om ,Libeck,' där” han avled och -begravdes.' När kistan höll "på "alt. firas' ned i-graver, gick:det främre” repet' omkring kistan sönder. Möllns" borgare var: övertygade” om ”altt” det' här var : Eulenspiegels' sista spratt och-jordfäste den "oefterhärmlige gäcken ”upprättståenide i graven. Därmed ' tonde "de nog ha-upp- fyllt "den: pförbrännlige” skalkens sista. önskan, ty” denne gycklare hade” tagit: bildliga - befallningar städse” ordagrännt”' och handlat därefter, :=-- so ÄRR LA För någon :tid.” sedan" mötes Tyll Eulenspiegels'. vänner” från olika städer i;Västtysklarid och Flandern: Vid detta tillfälle sam" manslöt sig de betydande Eulen- sptegel-städerna till en vänkrets. bund är en 'reliefplatta av den känidga flandriske . bildhuggaren Carel "Dupont. som samtidigt avtäcktes på stadshiusen i Kneit- lingen, Schöppenstedt och Mölln i” Tyskland "samt i "Damme i Flandern. Eulenspiegel-städerras sändebud hälsade : på varandra och avlade besök även & de and. fa > städerna - där. den . odödlige gycklaren'. :spelat "sina . spratt: Liineburg, Celle, Lauenburg och Otdenburg,' Dessa vänskapsbesök blev ett. slags internationell för- "latt genomdriva. Säkrast är nog 1350, — i Mölln, en tdyllisk liten | - Jat semesteridén konsekvent ge- Det "ybdtre stecknet på "detta för- | -. m Aktuell Ett antal ämbetsmän, som ön- skar att Syrien skall ingå i den prokl ade wmrabfed: under Nassers ledning uppges ha avskedats eller erbjudits om- diph på g - ter i utlandet. På detta sätt sö- ker = baathist-partiets ledning motverka den egyptiske dikta- torns planer på ett Storarabien under hans ledning. Dessa po- litiska manövrer på högsta plan i Damaskus kan komma att visa sig vara början til slutet på Nassers triumf. Me Sydsvenska Dagbladet. EEC-planerna kan inte lämna oss oberörda, Deras innebörd är att EEC-varor skulle kunna komma hit skattefria, samtidigt som våra expontvaror riskerade en dubbel belastning, Kanske kan man klara endel av pro- blemet genom att ”rensa” om- sen, genom att bt ex. undanta kapitalvaror och - industriella förbrukningsartiklar från oms. ” Men det kan kräva en ökning i omsuttaget på andra varor, en ökning så stor att Iden blir: svår attt sikta till ett helt nytt sy- stem, typ EEC, för att radikalt ordna förhållandena så att det råder största möjliga likhet mel- lan vårt skattesystem och det som EEC-gruppen-: stannar för. Det är i längden det enda sät- tet alt undgå en farlig försäm- ring av vår Internationella kon- kunrenssituation. von : vo. Professor Leif Mutén: - "Avskaffa sambeskattningen för gifta . utan . barn (gränsen : för ”barn”- kan lämpligen” samtidigt höjas från 16.'år till 20 år) och använd : de” på : det "viset: ökade skatteinkomsterna till. att :för- bättra ; barnfamiljernas ekono- miska ställning; ++ 7: 5 ls fa > Erland: Hofsten." > Iden. framtida debatten om semestern finns ; anledning att kommentar : mensdagen måste ”smita ut bak= vägen”, Vill eleverna ha glädje och fest omkring avsfutningen, så må väl den traditionen bestå. Det än säkerligen lätt ordnat. . Folkbladet (s).- Statsrådet Ulla Lindströms ovilja bör riktas mot raggandet som fi nen, h vefi it bör gälla medel att hindra dess utbredning, Man väntar sig att hon därvid skall låta sig vägle= dag av ett modernt psykologistat betraktelsesätt, som tillämpas på frågan hur ungdomar blir rag- gare, vilka miljäfaktoren och konstitutionella faktorer som här spolar samman, Av dettw märks intet & fru Lindströms polemilc. Att medborgare i alla åldrar be- höver skyddas mat övergrepp — det är en fråga på annat plan, Ulla Lindströms lust till reto- risk chockverkan bur lockat henne till en sammanblandning, som ger 'en obehaglig smak, . Ny Tid (9). « Utbildningen av musik-, teck.« nings- och slöjdlärare bör sam-' ordnas måd den övriga lärarut.' bildningen för grundskolan, Läs roplanen säger att de estetiska | och praktiska ämnena skall samordnas med övriga skoläms« ' nen, men lärama måste då få bästre orientering på engrän- samde : områden och kännedom om den ' metodik 'som tillämpas i läro= och orienteringsämnoeia. r Teckningsinspektör , . Olle Strandman, På ett tidigare historiskt sta= vecklats till vad de wu är, skitj- de man inte så 'mycket mellan dikt, filosofi och vetenskap. Kanske är: professor Heckscher, en misskänd diktare, Hans dröm om någon ' dags ädelkonserva- ; ttlsm kan. ju vara en lika ädel - hobby som > andra vetenska- pare (idkar inom andra discipli-. mer energiskt än. hittills. kräva nomförs,: vilket "bl." a.” innebär att - intjäningsprincipen ' slopas anställningstid 'och utfört arbete under kvalifikationsåret skall ha rätt till full semester varje år. ' Stockholms-Tidningen; ” Studentexamens betydelse, bör vis på att den första studietiden avverkats, knappast något mer. Vi behöver inte ha den dräma- tik, som det dock är för dem människorna i Tyll. Eulenspie- gels anda utan hänsyn till några gränser; som 'skiljer folken. Eu- lenspiegel-vänner : i -alla länder förenen eder till världens väst. NR IN SNAM vat " Berndt W.. Wessling. ' 2 och 'att: den . anställde. oavsett | > :. inte: överdrivas. Der är ett be- |: som "blir kuggade och på” exa- |: ner än det egna. /T. ex. fångst av säll ta fjärllar” Eller spind= é arv so UR N NO kod el ETT ORD . || v .F Tre . , JOH 213. ' > Jesus "svarade: ”Den' som är helt tvagen, han behöver sedan allenast två fötterna; han är ju 1 i övrigt: hel och hållen ren.” Pn VI100 Ae - Det var naturligtvis till Petrug Jesus' sade : detta. Först. ville' han inte, . att . Mästaren ' skulle. två ' hans, fötter, : När så Josus tillrättavisade honom, menade Petrus, att hota kroppen borde tvås ren: Då måste Frälsaren - ; Alåterigen tala honom till rätta. , - Petrus är inte den ende "som har protesterat möt den para- A doxen,' att den scene måste bli ren. Många har glömt: Jesu ord Ålom att de är rena. De talar en- dast om' vad som behövs för att bli renad och hamnar 4 gär- ningslära och träkdom. : Andra åter stryker ordet om rening och sätter punkt efter /lorden:;' "I ären rena” De tror sig ha blivit renade en gång och menar att det är onödigt att se- dan bli renad. : Men Jesu lära står fast: Den rene måste renas. Om inte för- 2 Iståndet kan nå till botten av | livet, att här är vägen; Mera Det är oändligt stort, att vi en gång för alla blev renade i Jesu blod. Vi ser tillbaka på dilden dagen med Å vår själ te tacksamhet i. Men det är fika nödvändigt att, fi skattesystem.” Ätskilligt talar för kommer att få hjälp Tustning också av finanspolitiken. -.Det skadar säkert inte att redan nu - inställa: sig på.att en kom- "mande" omläggning av skattesy- stemet måste gå hand i hand med en förstärkning av finanspoliti till en upp- rit totalt "omöjlig att komma: till rätta mede 3 fvt Te föl Talét "om "ökad livsmedelimport från "Danmark ' inom . ramen > för samarbetet inom EFTA oroar jord- brukets folk en hel del och detta kom ' givetvis att ekymfa i:debat- ten. Ferdinand Nilsson . (cp) har Anm V AJ o " Trots detta är det ingen anled- ning att motsätta sig statlig före- tagsamhet på områden där det = privata kapitalet misslyckats. : p av ken var det; Det" torde i detta sammanhäng ingenting annat vara än 'én” förskönande "omskrivning uppmärksammat detta problem på ett tidigt sfådium och han undrade nu varför inte jordbruksministern sikta på tvåfamiljsjordbruk i fram- tiden. "Även enfamiljsbruket skall|? kunna få ” rationaliseringsstöd i framtiden men' det hade ramlat bort i propositionen. Saken hade uppmärksammats : av centerpartis-|77" terna som. en motion men förvåning |3 hade + å jordbruks terns skrivning. Det anmärknings- värda är att förslaget 'sådant" det först såg ut inte rönt större upp- för'ett. skärpt totalt skattetryck, är lika tuff mot-danskärna som han märksamhet på annat håll. Ceson. Å dag får leva i denna rening. ; | Våra fötter blir smutsiga under färden i denna onda, orena Å värld. Därför måste vi dagligen Zz Ibli renade, so sc oc Låt oss räcka fram våra smut. Å Isiga fötter! Låt oss nämna syn- den vid dess rätta namn inför Gud! Den som lever £ en sådan daglig uppgörelse med Gud han > lever å daglig rening, Detta blir inte något iträldomsliv. ' Det är tvärtom den' frälste syndareng stora tröst och glädje, att han ns kan få leva £ denna renande. flod från. Golgata. na
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.