"> LAHOLMS TIDNING oo = LT? TORSDAGEN DEN 9 MAJ 1963 LT = : 1: CATP-beslutet 1959 ingick, att "ATP-avgiften skulle uttas 1960 med. 3 procent 'av den pensionsgrunilande inkomsten och ”sédan: stiga med en pro- centenlhet : om året under de fyra följande”, åren.” I' "år" är alltså ”ATP-uttaget 6 'procent och nästa år .7: procent. Hur det skall bli. med avgiftsuttaget i fortsättningen står just nu under riksdagens behandling. Det är en besvärlig fråga. Riksförsäkringsverket ' utarbe- ..tade inte mindre än fem olika alternativ för åren 1965—70: A)' avgiftshöjning med 1 pro- . cent om året fram tilli- 1969, B). höjning: med 1. procent vantannat år, C) höjning med |' 0,5 procent varje år, D) höj- ” ming med 1 procent vart tredje år och Ey oförändrat avgifte- uttag fram: till och med 1969, dvs. 7 procent. Socialminister Aspling: har i sin proposition godtagit: alternativ C, dvs, höj- ning "med" 0,5 procenit om året upp till':9,5 proc, 1969. > - I ATP-diskussionen före 1959 |" års: beslut "räknade mean med allt ett avgiftsuttag på 12 pro- cent av den pensionsgrundande inkömsten skulle bli nödvän- digt ä det-slutliga läget. Riks- säkringsverkep har vid "sin bedömning funnit, att 12 pro- cent är- det lägsta « tänkbara avgiftsuttaget 'på längre sikt. Ju längre man wäntar med att gå upp till 12-procentuttaget, desto större del av kostnaderna skjuter man över: på nästa generation. Riksförsäkringsver- ket har från denna utgångs- punkt funnit alternativen A— C godtagbara. Alternativen D— E skulle ibetyda,.'att nästa ge- neration skulle: påtvingas lav- gifondjningar ovanför. 2-pro- MARKNADERNA. FRAMTIDEN & cs: er Genom -att den. västeuropeiska stormanknaden skjutits på fram- tiden.kan ovissheten för svenskt jordbruk måhända synas ha ökat, skriver Jordbrukarnas Fö- reniagsblad i en ledärkom- mentar till" TLantbruksförbundets årsberättelse: .. Men "det "finns säkert stöd för den uppfattning som kommer till uttryck i berättelsen att man. un- der den närmaste tiden får räkna med att det världsvida samarbe- tet på handelns område kommer att ytterligare utvecklas som följd av sammanbrottet i Bryssel. Den internationella handelns <inne- ocH - Deng senare leda till att arbetet på att ” skapa en västeuropeisk stormark- nad återupptas. När övergångs- tiden inom EEC utgår den 1 jan. 1970 och den gemensamma naden definitivt trätt i verksam- het, lär det inte' bli möjligt för något utomstående. dand att an- sluta :sig,- eftersom . sedan ' ingen anpassningsperiod är möjli " Vid all planering måste därför detta datum hållas i minnet och inga åtgärder vidtas ägnade" att direkt försvåra em anpassning tilll. EEC-systemet från den dagen: Vad. den ökade internationali- seringen slutligen kommer att in- . nebära för Sveriges och andra |” länders jordbruk är det väl ingen som åtar sig att förutsäga. Klart är bara att möjligheterna att helt isolera sig från påverkan av om- världen . är. mycket små — det har svenskt jardbruk redan fått|” erfara, Ännu omöj igare fär det bli i främbiden, .”. Man bör väl dock kunna hop- "pas att iinternationaliseringen till slut åt alla lycka bär, som det brukar sjungas på 1 maj. GÖR EXAMEN SPRITFRI a uppmanar Norra Skåme (cp) med ftanke på årets exa- mensfester: FI Ofta är det de äldre som tru- gar på ungdomarna en sup eller en grogg: För tusan du är ju eto- - ra karlen nu! Detta är något av det ansvarslösaste, för att inte sä- " ga samvetslösaste, man kan tänka sig. Ingen vet på förhand vem som har anlag för alkoholism. Det kan vara just den unge studen- ten eller någon av hans kamrater, Just den supen, den första, kan bli ödesdiger, "Man driver en väldig propa- ganda för att få folk att dricka vin istället för brännvin och star- kare sorter. Denna reklam är mycket farlig därför att den inger föreställningen att vin inte direkt kan räknas till akoholhaltiga dryc- ker. Vi vill inte alls påstå att vindrickande i och för sig skulle vara så väldigt farligt, men dels visar förhållandena i vinländerna . att också vinvaror är riskabla, . dels är det så att ungdomar som börjar med vin snart övergår till starkare saker, Vi kan också peka på rent : praktiska frågor, En ung män- ” niska som blir finkad för fylleri, kan riskora körkortet ollor vänta | ATP och åring | -riksförsäkringsverket "frågan längre på att, få. ett. ”ATP-systemet är ju så ut- format, att ' dén: nuvarande 'generationen' får en betydande överkompensation, "som: skall betalas av nästa generation. - Vår generation är väl den första som på sådant sätt favo-l.. : risenalt sig själv. Naturligtvis måste det vara angeläget att kosinadsöverflytningen på näs- a ' generation begränsas : så|' "längt möjligt. Förslaget i pro- positionen om en höjning av |. avgiften med 0,5 procentenhet om' året under den aktuella femårspertoden kan från dessa| . " utgångspunkter anses - 2ccep- tfabelt, : Men frågan är givetvis vil- ken avgiftsbelastning närings- - livet kan anses tåla: Samtliga mi märingslivsorganlisationer som yltrat sig i frågan har förordat alternativen, D—E. De har allt. så funnit- en snabbare - höj- ningstakt ogynnsam för nä- ringslivet. Ett » alltför . högt ” avgiltsuttag kan. fördröja nä- ,ringslivets utveckling och för- svaga de. enskilda företagens konkurrenskraft. Det är anled- ning abt särskilt uppmärksam- .ma detta en tid, då en euro- ns peisk stormarknad håller 'på att . bildas : och ' näringslivet måste anses "särskilt känsligt | för ökade kostnadsbelastningar. En i god tid gerromförd effek- tivisering av produkitionsappa- raten är nödvändig. Det är ett primänt åntresse inte minst för nästkommande generation. I frågan om ATP-avgiften kan man alltså inte. bortse från de samhällis- och företagsekono- miska förutsättningarna. '' » En annan faktor i samman- hanget är den snabbt svällande ATP-fonden. — Pensionsbered- ningen räknade" ju - med att fonden skulle uppgå till 50—60|.: miljarder kronor kring ' 1990. .Men situationen har förändrats. Enligt de - bedömningar, som gjort, skulle ATP-fonden vid alterna- tiv C stiga till. 30. miljarder '.1970, 100 miljander 1980, 176 miljarder 1990, 238: miljarder 2000 och .- 281. miljarder ;: 2010. En sådan fonduppbyggnad är ur försäkringssynpunkt nöd- vändig, om en inte önskvärd kostnadsöverflyttning på nästa . generation . skall kunna för- hindras. Men måste man inte "befara, att en sådan jättefon- dering medför en maktkoncen. trakion, som bromsar upp det fri 2 ; kding? boende dynamik måste förr eller |” ria "näringslivets utve ee Det måste skapas effektiva garantier mot en sådan makt- "koncentration . Det är en allvarlig brist att om ATP-avgifternas och ATP-fondens inverkan på näringslivets utveckling inte blivit klarlagd. Nu har emel- lentid hr Larsson i Särslöv m.fl. centerpartister i en motion be- gärt utredning av frågan, Av- giftsuttaget för 1965—66 bör, anser motionärerna, fastställas enligt alternativ C, dvs. med halvprocentshöjning . vartdera året. : För: tiden därefter bör : utredningen avvaltas, så att en avvägning kan ske mellan vad som uwur försäkringssyn- punkt kan bedömas möjligt. - Nog är det anmärkningsvärt att regeringen lägger fram för- slag om avgiftsutitaget utan att närmare ha funderat över hur ATP-systemet genom avgilts- belastning och fondering in- verkar på näringslivets utveck- "Ling. UTREDNING OM HYRESREGLERINGEN ' . " Förlängningen wav . hyresregle- 1 oshgen kan inte ifrågasättas de läge, Ett sl di av - hela denna tkagstiftning nu skulle få verkningar gom inte är försvarbara, Dänför är det niktigt som framhålls i en centermotion undertecknad av bl. a. Jan Ivan Nilsson i Tvärålund att hyres- «regleringen måste förlängas, Regeringen har (dock för avsikt att Villsätta. en g som Berlin 'i i "maj. i . : Det är inte något vidare avundsvärt - ämbete "Västberlins senator. för invikes ärenden, kont sagt änrikessenatorn; bekläder. I Berlin: kan: inträffa vad som helst när som helst och inrikes- senal'orn "ser sig ideligen ställd inför asituationer: somskräver be- slutsamhet och” fasthet, men på samma gång smidighet och fram- förallt kallt huvud. Läget i Ber- lin 'kan sägas alltid vara spänt och. bakom ' en. till synes obe- tydlig händelse” lurar kanske faren av. storpolitidka förveck- lingar. Västberlin liknar i viss mån en. belägrad fästning. För at tförsvara . denna fästning har inrikessenatorn en ”+trupp- styrka på 15.00 aktiva polis- män till "söt förfogande. Po- lisen har att bevaka den 46 kilometer långa: muren som skär sönder Berltri i två halvor och den 115 km långa gränsen mot sowvjetzonien samt vidmakihålla den inre ordningen och säker- heten, Mannen bakom dessa prils- styrkor heter Heinrich Afbentz. Han: har' nyss fyllt. 48 'år och härstammar från ' ellt protestan- tiskt prästhem. Själv var han präst i Schlesien: som nu står under polsk. förvaltning. Han hör således till flyktingarnas |' stora skara. Efter 1945 ägnade han sig åt'det politiska livet, blev medlem i socialdemokratis- ka partiet och fick som sådan säte 'i delstaten Niedersachsens parlament, Under sju år förestod han Niedersachsens departement för flyktingärenden, sedan soci- aldepartementet 'År 1955 slog han sig ned i Berlin, Där blev han "senatsdirektör" för follbifid- ning. Han” uppmärksammades snart av Willy Brandt, som tog honom bland gina ' närmaste medarbetare och betrodde ho- nom med ledningen av Västber- lins statskansli. När Västberlins mångåriga inrikessenator i fjol avled, anmodades Heinrich Al- bertz att överta den ansvarsfulla, men föga tacksamnia post som blivit tedig: a Så snart det händer någonting i Benlin som ”påkallar' inrikes- ingripande, får Hein- ser Ne "skall få till "uppgift att arbeta fram ett förslag mill ny hyres- dagstiftning. Detta tycker center- - motionärerna är en alltför snäv ram för en fänkt utredning, Ut- ”medningen bör även få i uppdrag att undersöka -om inte den nu » återstående hyresregleringen kan avvecklas inom en så nära fram- tid att det är onödigt m ”med en ny lagstiftning. Hyreslagskommitéa I har utar- betat ett förslag ' bill 'hyrestag, men detta —tagförslag 'bohöver prövas ytterligare innan dot blir föremål för bedut, Det ånnehåller '. rich. Albertz. rådgöra "med sig själv om tre principiella frågor: Är all lanrmberedskap exforder- lig? Hur pass mycket kommer befolkningen, att vara "upprörd? tex, "ett förslag till besittnings- skydd. wilkot ; emeltentid” inte skulle omfatta kommersiella 10- ”kafer, a En näningsidkare skulle alltså inte besitta samma" skydd som Iden som hyr er bostad, Det- tta kan, som moltonärerna mycket riktigt > framhåller, komma ont mödföra . besvärlighotar. för." hel del nä mgsidkare, "Och "bör de" ellicrade" skydds makterna 'omedelbant underrät- tas? -. ; Berlinarna ? är kända för att vara ett .”hetsigt” folk. Då det gäller rättvisa, frihet eller helt enkelt mänsklighet, är de med detsamma beredda att. ”gå på gatan”... 1956 efter eltt . protest- möte "mot sovjetryssarnas ingri- pande mit uägrarna kunde se- Spritmotioner : 1 riksdag gen En skyndsam utredning om på- följd för dem som bjuder min- deråriga på alkohol föreslår bevill- ningsutskottets fp- och cp-ledamö- ter samt tre socialdemokrater i en reservation med :'anlednigg av en motion av hr Wiklund. i Stock- holm och fröken Nordström: m 2 (fp). I en annan reservation med and ledning av propositionen om rus- dryckslagstiftningen föreslår fp-le- damöterna samt . hrr Engkvist, Carlsson i Säffle och Wärnberg fs) och hr Nilsson i Tvärlund (cp) "obligatorisk legitimation vid rus- drycksinköp. Det sker med tillstyr- kande av en motion av her Eng- kvist och Svedberg i Gnarp m fl .(s) och en motion av hrr Wik- lund i Stockholm och Pet tersson i Alvesta (fp). co” ' : Hr Sundin (cp) tillstyrker en motion som toppas av honom själv och hr Bengtsson"i Falköping m fl -4e) om skyndsam prövning om in- förande av en allmän registrering av spritinköpen genom inköpskort, | Nuvarande försöksverksamhet med måltidsfri utskänkning, bör inte utvidgas anser hrr Petersson i Alvesta och Larsson i Umeå (fp) samt hr Engkvist (s) och Nilsson 4 Tvärlund (cp). De yrkar bifall till en fyrpartimotion med hrr Rim- merfors (fp) och Bengtson i Jön- köping (cp) som första namn cm att propositionens förslag om en ut- vidgad verksamhet skall avslås. Högerledamöterna och hr Sundin (cp) föreslår med anledning av mo- tioner från höger- och cp-håll att k mt till höstriksdagen får föreslå ändringar i författningarna så :' att starkcider och cider får tillverkas, säljas och beskattas i. överensstäm- melse med vad utskänkningsutred- ningen föreslagit; - Det är lättare att avgöra om den Unge gästen är över 21 år än cm han är över 18 år hävdar hrr Pe- tersson i Alvesta och Larsson i Umeå (fp) samt -hr. Engkvist (3) i en reservation med anledning av en motion av hrr Engkvist och Sved- berg i Gnarp (s). Reservanter- na förordar därför att åldersgrän- sen, för rusdrycksutskänkningen höjs från 18 till 21 år. ” . Hrr Engkvist (s) och Nilsson i Tvärålund (cp) yrkar bifall till en motion av hrr Engkvist och Svens- son i Spjutsbygd (s) m fl om att självservering inte skall få omfat- ta spritdrycker. Nykterhetspolitiska möte | Aktuell Meningen är att ett minister- håll på att det blir något Gatt- överhuvudtaget. Därtill krävs bland annat att Västtysk- land och Frankitke tä Bryssel "| kommer överens om lanitbruks- politiken inom EEC. Läget kom- pliceras naturligtvis av at även USA har problem med sitt jord- bruk" och will ha garantier för att exporten wmv lantbrukspro- dukter till Europa inte stoppas. "Handelstidningen. "Det är uppenbart att "det be- ” bövs en ordenktlig kontroll. när "det gäller ämbetsmänneng 'bi- sysslor. Det är nödvändigt att "| givna bestämmelser om tillstånd följes. ' Och det får under inga 'omständigheter ske, atlt”statens befattningshavare Innehar . bi- : sysslor som menligt inverkar på tjänsteutövningen. Det får icke om svensk förvaltning sägas att "' |där föreligger sådana förhållan- + |den mant' allmänhetens förtroende naten bara” med ' sina - "yttersta krafter hindra den :” upprörda '" I folkmassan att marschera genom Brandenburger:' Tor. Det' har varit mer än en' gång" som in- rikessenatorn fått lov att sätta in polisstyrkor mot en, upprörd folkmassa för polischefens fullmalter: 1 Väst- - berlin är "gånska begränsade, ty "| de: västallierade har förbehållit sig "sista. "ordet i alla ärenden som . berör - säkerheten” . enligt ”Kleines Besaltzungsstatut för Westberl: in” (Lilla ockupations- egtadgan för Västberlin). Så iman kan förstå att Västbenlins polis- chef inte har några socker bröds- dagar. : . : Claus" Schiller. I När jag bodde” i Edenberga hade jag höns, stora feta kötthöns som värpte solbrända ägg, och dessa höns . hade. som' uppvaktande ka- valjer en alldeles. ovanligt ståtligt tupp, som: minsann inte bara var till lyst.:Ve den oförnuftiga hund- racka som ville ta sig en mun full av hönornas prunkande stjärtfjä- derbukettt Han fick vad han tålde. Men det var inte bara mot ohängda hundar som tuppen utgjorde ett gott skydd, han hade också för va- na att stå och speja upp i luften och för säkerhets skull skrockade han varnande både när ovmvråken seglade i stora ringar på fullt be- trygganide avstånd och när fisk- gjusen återvände: från sin provi- antering nere vid Edenbergaån. i Men att detta vick' och gjuse- skrockande : inte ' var' så allvarligt "menat, det förstod man, en gång sedan man hört häns hökvarning, för det var verkligen ett ljud som varslade om fara, Det behövde man inte. vara höna för att begripa. 'Hönsen sökte skydd antingen i sitt eget hus "eller om detta var för av- lägset under någon buske, medan tuppen stod ensam kvar beredd att som en annan stålman invänta fa- ran. Han bredde ut vingarna och hans stämma liknade mest en bru- sande - orgel. Höken fann även det vara bäst att susa förbi, till någon annan mindre väl bevakad jakt- mark, >, s Denna varma 'vårdag jag: nu skall förtälja om, handlar om ett drama som djup satte, sina -:spår i mig. Hönsen stod och solade sig vid en södervägg. De putsade sina -fjäd- rar och gjorde balar i markens nätt och jämt uppvärmda ytlager eller också stod de bara och medi- terade och njöt att kung Sol haft den stora godheten att förläna dem en ny vår med späd grönska och små delikata skalbaggar, En rovfågel kom in bland de täta träden som jag hade där i Edenber- ga. Han kom på ganska låg höjd och i samma ögonblick trumpetade tuppen som en basun. Hönorna tryckte sig mot husväggen och jag skrek så att det hördes in i sko- gen genom det öppna fönstret ”En duvhög, en duvhök”. Kom ut med skäl talar häremot påpekas det. == KIOSK pn bössan, Höken for emellertid förbi för. : vedebörandes : opartiskhet ”Ikan dras ti tvivelsmåll. Detta är em förutsättning för att myn- dighetermnas + auktoritet skall kunma bevaras, Sydsvenska Dagbladet, Även om man kan förstå att "I brofrågorna djupt engagerar: de lokata intressena, så bör stats- os malterna inte se lokaliseringen från bypolitiska utgångspunkter. En '"Öresundsbra : byggs ftör' att underlätta trafiken inte bara för en viss region, utan för flera berörda "länder. ” Då måste den för helheten fördelaktigaste fös- ningen eftersträvas. >...” Å i Dagens Nyheter.” En malör råkade kommunilka- tionsmihister Skoglund ut” för härom dagen, när han majtala- de i Kalix.' Inte oväntat” utnytt- " |jade han tillfället att prisa rege- |" ringens stora”insatsen föratt för- bättra vägarna i. de nordliga landsändarna. Mitt under talet bar det gig emellertid inte bätt- re än att vägbanken vid sidan ögonen på de församlade. Vad hr Skoglund bade att anföra till sitt försvar. har inte inrappor- terais. . Kvällsposten”. er "Söta vårdinnor- "utdelade ” 'en- Hig ”reklamulWfästelse nylonstrum. por — även de vackra — till de tusen första. kunder som "köpte minst 20 liter bensin vid ett av de stora bensinbolagens statio- ner «i Kalmar, Nästa giv har kommit i da- garna: samma storföretag delar ut 10.000-tals färgglada badbol- far om man tankar ett visst an- tal gånger och får ett ”badbolls- kort” påstämplalt. Mid : Jippona förefaller att vara klara övertramp av. Näringsli- vets opinionsnämnds ställnings- tagande till ”presenter” av det här slaget. Anser man sig möj- ligen i det internationella stor- företaget befriad från skyldig- heten att ta hänsyn till sådant? Köpmannen, . ”Stodsmänniskorna fever & "öm ständigt gerillakrig med bilen, där man dagligen och stundli- gen moterar små vinster och små förluster utan att orka tän- ka på den kraft som hela tiden går förlorad. Är det:inte på tiden att skapa vettiga regler för bilen å mänsklig miljö? - "Eva von Zweigbergk; trädgården och vidare ner mot den med bössan i näven och skott i andra näven, pMen jag bara stod och gapade. sa hustrun. ”Gapa inte! Han är de täta buskarna, allt medan hon pekar på en brun klimp, som skymdes av en knippa yvigt löv- ris. Skottet small och ögonblicket den och' klagade som en gång min stamfar ' gjorde, : när som SE TOS vissnade: ”Kwinnan ' mig, bjöd mig, och jag Z skö bannad var hon! -. Jag blev grundlurad, då det wvi- sade sig att det inte var duvhöken jag sköt utan den ståtliga tuppen, som i höj od flugit upp i "kommentar om möltesplatsen rasade' inför |- lilla bäcken, Min hustru kom ut|ensam efter skakade jag bössan mot höj= på FO 3 "a Tänk på att inte rusa in på möte inom Gatt skall samlas i|tomten hos' markägaren, - om Genéve den 16 maj för att be- |smultronen ' skulle lysa ' rödast handla Kennedyrundan. Det rå- | där” eller: murklorna :Jder emellertid tvävel på flera|svårt, och tänk på. att inte fresta skövla ett vackert blombestånd genom att rafsa ihop jälttebu=- ketter eller börja gräva” upp stånden. Och så en wilktig sak till: Det finns en: rad vilda blommor som numera är frid- lysta enlig; 'naturskyddslagen, lär in dem själv och hos bar- nen före nästa tur, ” : . Göteborgs- Tidningen." Kyrkens framtid är aldrig nå- ateistpressens attacker., Vi glä- der oss över det förtroendefulla övrigt. Och är tacksamma för all berättigad kritik. ' - Biskop Gert Borgenstiorna, a "Den ”pacifistiska meningen. är nog så vacker om den tillämpas ges sak. ett föregå med gott exempel och samtidigt riskera sin frihet, utan det bör i stäl- När de tydligt har visat sina goda avsikter, kan det vara dags OSS säkra. + Nordvästra Skånes, Tidningar. got problem, Kyrkan tål även ' på rätt sätt. Det är inte Sveri- ' : Kontentan av alla det svenska : | Torsion den 9 maj 1903 V | samarbetet med landets press I : let de makter som utgör det ' ållvarligaste hotet "mot freden, . för 'oss at; följa edter, men 'ab-." solut inte förrän vi kan känna folkelts skiftande erfarenheter av . Nya Systembolagets uppträdande varande ' extraordinära förhållan= dena är ett "allvarlig, tvivel på dess kompetens. Även/ett mo- i 'stånd att vederhäftigt bemästra : Västerviks-Tiningen.” under de. alltjämt | förhanden- (ETT ORD ” "PA: VÄGEN | Vi: sköla "komma" till” hönom VE DBBSN so fr on lärjungar före sitt lidande: Det got allvarligt skulle hända. Där- han talar! Ingen kan trösta så- få bedja om vad de behöver. De skal få” en. ny talesman, och demi mans med Fadern skall" komma färden. Nej, han skall taga sin till eder — — — fy jag lever, I skolen ock leva. På den dagen skolen I förstå; alt jag är & min Fader, och att I ären i mig, och att jag är i eder.” Så ljöd de tröstefulla orden. Senare sade han, att han skullle- vara med de sina alla dagar intill tidens ände. Att äga Jesus boende hos sig var alltså inte en företrädesrätt som endast de första lärljungar- na hade. Så länge världen bes 7 ee står, bor han hos de sina. Tro detta, du som känner dig och övergiven! Tro detta, du som känner, dig syndig och svag! = ev allt har förtjänat dett annan plats atll vara på än hos honom. Du vill heller inte vara någon annan plats: Dep får kosta vad det vill, hos Jesus Hör detta: han bor hos digt. ' Han som är full av nåd och sanning och kärlek och frid, han . trädet, sedan han trott sig jaga |diga hjärta. = - ör bort . höken från hönsens grannskap, a Vilken nåd! ae Våra sj var djupt bedrövade, | Vilken lycka! ända tills jag en vacker dag in=« : köpte en ny tupp från en granne; . Ingen är dig närmare än han. Då blommade Eden på nytt. . | Ty du är i Honom - och han Gunnar Svensson, . är 4 dig." - ba och taga vår boning:hos honom. Jesu frid. skall: vara kvar hos boning hos dem. ”Jag kommer - har tel sin boning i dt ayn= nopolföretags ledning - bör vara '” ovanliga situationer då den, in- .” vända byråkratiska lunken inte - ju, också" ett serviceföretag: för. längre: är tjänlig.” "Monopolet är” Hela folket och bör handla där- a td N "Det är kväll; den sista kvällen | .| Jesus hade tillsammans med sina började gå upp för dem, att nå-. . för är Frälsaren upptagen med. '' att trösta. dem.” Så kärleksfullt... . som han. De skall få ha' hans '- namn och i det namnet skall de ” > Men tröst över all tröst ligger oe i löftet om att han själv tillsam. och bo ihbs dem; Detta kan inte : endast peka hän mot de spora- . diska besöken han gjorde hos dem under de 40 dagarna mel- ' lan uppståndelsen och himmels- - Tro detta, du som vet att du ” Ja a a eu där borta I minst du måste du vara både i nederlag : »” Före och seger,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.