—”LÄHOLMS "TIDNING." oo ELI! FREDAGEN -DEN 10. MATA LT yttre rationaliserin Kri land som hävdar, att dem är de "allra flesta att hänföra. "till småbruksgrupperna. Även här g ” börjar ökni av antalet bruk- går alltför” 1 rekommenderar ökad takt i småe ” brukens-, nedläggande och -stor= bruks” "skapande. ” Ofta ser d ytterst ensidigt på problemen och begränsar dem till skrivbordsteo de "kring arealtänkand ” ningsdelar i: "storleksgruppen 15— "20 "har, däremot" konstateras. en ” minskning med 34 brukningsdetar i storleksgruppen 20—30 har. ' ' Även om brukarna av de: min- sta smågårdarna inte haft sin'för- e reti De: preliminära” resultaten från" 1961 års -jordbruksräkning, som nu föreligger, visar emellertid att rationaligeringen på detta områd fortskrider i rask takt. Under en tidsperiod på fem år har antalet två > har minskat från 268.000 till 233.000, eller med 35.000. .Den totala åker- brukningsdelar - över . arealen”: -har samtidigt " minska — med 191000 har.. Det är framfö allt småbruken som försvinner, . en ' del" genom . sammanläggning med”andra brukningsdelar, andra genom att skog planteras på åk- rarna. Gårdar med arealer mellan mellan 5 och 10 har, 2 Hallands län har: cirka 840 fordbruk;-lagts ner under. åren: 1958—1961, Brukningsdelarnas ans" tal: ned "över två. har” åker har '. enligt." denna ' "jordbrukstäkning / bygder.” ; krymt till 9.274. Reduceringen har ' : fränist gått:-ut. över småbruken . . även, Halland; Den minsta typen : , — äréaler mellan 2' "och 5 har — / svarar för: mer än hälften av de 840 nedlagda; "eller ; 486. Nästa ' grupp i: storleksordningen, 5—10 har, minskade med 221 o 8 v. Ökningen sätter in i storleksgrup=" pen 15—20 har och är störst för 20—30 harjordbruken 'där en öka ning med 234 Anmärk- " småbruk -. kvar, Vi har cirka 66.000" sådana', mellan 2.och 5 har och? 75. 000 > " sörjning enbart av "jordbruksdrif- " tydande antal människor, som un- le fallit för åldersstrecket, De har "deras gårdar har ' försvunnit med t " "arbetskraften. I stort sett har det tionaliseringsprocess, Tyvärr har " betytt att bygden ' blivit fattigare "framför allt på människor. 'Och det är detta som medför "de all- 'varligaste problemen, .Om ”sam-: hällsmaskineriet skall fungera brå åsté det nämligen finnas ett till- äckligt stort "befolkningsunderlag, ”” annars blir både” kultur-, social 30 och 100 har åker har ökat med "16.000." Fortfarande. finn: emellertid = åtskilliga . munernas” . skattekraft '' är. fråga" om extrema jordbruks- 'Jordbrukets yttre ” rationalise- : ring. fortskrider "alltså i en "takt + som; borde känna tillfredsställa även de mer, avancerade rationa-' liseringsivrarna, ', Den torde ” inte, heller stagnera 1 en situation jordbrukarnas "inkomster: så” tagligt släpar" efter..andra grup- : Pers som just nu. Ytterligare for- " cering ' är förmodligen 7 "alldele: : onödig "och kan komplicera: ex is bostad. ningsvärt är att storleksgruppen - 50—100 har. reducerades med '11 : under ' det att'gårdar med över ' 100 har åkerareal ökade med tre, : små-= : är! Yi synn kraftig. 2344 dor briikare har gett i 2! Älvsborgs län bl i tät-: orterna ytterligare, samtidigt som den" sätter." svåra : negativa. 'spår ' efter-sig i glesbygdernas samhälls- i liv. Dylika problem bör. inte läm- : has .ur räkningen då" "frågan. om + takten i. "jordbruk: r i i gen diskuteras, PARTIE ARÖVERENS KOMMELSERNA . 0 7 skall statsministern vidga” ge- "nom att låta utse- delegationer ”. från viksdagsgrupperna som skall få delta; Härmed skullej...r menat: saa, "upp under | omdreveriöden och « av 11 ten torde det ändå vara ett bes: der denna femårsperiod rationäli> : serats” Bort från jordbruksnärin= "gen, I åtskilliga fall har brukarna: - inte fått några / efterföljare och: dem, I: andra fall har” andra nä-- " ringar. sugit 'upp: "den' friställda: "varit fråga om en” "naturlig ra-” 'den emellertid i allt för hög grad: . och servicearbetet lidande” Kom>'|X kommer : också in i bilden" särskilt då det' |; RN 1946: utgav Mia Leche-Löfgren, ker Eliel Löfgren, en "bok Hård tid”, "som innehöll värdefullt käll- till--.demé som 'först organiserade flyktingshjälpen i vårt land till- . | passningar ur riket hörde till dag- om "strängare . bestämmelser ' för asylrätten , och Socialstyrelsen av- visade . så många flyktingar man överhuvudtaget : kunde; ' Sk. för- ordningen, ty' socialdemokratin var liskå rad av na- ren var 3 med bl. a.' prof na tedt och Svedberg, uni- ern Undén, grevinnan Kerstin Hamilton, Marika Stiern- stedt;” ”gereralfältläkaren Baur och fattarinndti ett, nytt. "memoarverk ”Bokslut”; (Hökerbergs) som bl. a. innehåller några kapitel om ' de ”mörka åren”. Den har fått slösan- de beröm ”och blivit något av en . När jag ringer och gra- tulerar "den gamla damen till den tiotusenden itpplagan säger hon:. är så tacksam för att ka- uppliva minnet av en tid som ing- Jen av 'o5s Br glömråa, så pinsämt det än kan! vara att; stå ut, med san alten en stor "del av svenska fol- ket” på. 30-talet ” var fientligt" in- fasor” som FN som ”Greu- elpropaganda”, ; spridd av illvilliga emigranter”; SING . I'bl. a. uppvaktningen hos Per Albin - dermålighet utmönstrats från 'Tysk- ä, and. Tvad som förbereddes i Tyskland att . Edet; närmaste. som” en ond dröm. - Det finns i Mia Leches redogö- relse för den svenska flyktingspo- litiken avsnitt som ingen glömmer som en gång läst dem. Till dem hör Hansson sommaren 1939, där folk- hemsledaren efter två minuter tvärt avbröt, fru Leche och sade: ”Håll er' till ämnet, jag har inte tid att höra några utläggningar” (sid. 122). När den första" flyktingskornmittén bildades smutskastades den av en stor del ' äv dén tyskvänliga pressen och Helsingborgs Dagblad förfa- sade' sig bl. a. över att wårt land ”skulle bli en avstjälpningsplats för personer som på grund av sin un- ” Oförglömliga är. "författarin- nans "skildringar från sina tiggar- resor. och 'societetsbjudningar, där ämbetsmän, officerar och högt upp- satta akademiker tävlade med va- randra att lovprisa Hitlers ”kloka politik” och den ”ordning” han ska pat i Tyskland; Människorna, sam" manfattar fru Leche, var så rädda eller så osäkra i sin uppfattning av man även i de kretsar hon umgicks med hörde de mest, häpnadsväc- kande uttalanden om mazisternas o- gärningar." Även, i vissa kyrkliga och frikyrkliga samfund war okun- nigheten och inskränktheten erorm, och vad författarinnan berättar om sin, Norrbottens-turné 1938 verkar olor, -derionstrerade 1 denterna” med; fac: är redo akt. N gemensamt tried emd- | P2. berörda. makter gåranteta de "inte längre vara giltig, Aftör bladet gör invändningar: Finner . kilda ” S Agamanti” det svårt eller meningslöst ät SÅ Alllantpakiben; Stabionering av enskommelser så finner de: för. . modligeni ".det ” ännu svårare och meningslösare att probestera imot <på den ” överenskommelser - för vilka” inte bara partiledarna : utan också en d de oli i muppee är garanbet; huruvida viksdagsmänren” kännier sig förbigångna eller inte, utan at den allmänna debatten genom dessa överenskommelser fö möjligheterna att ställa frågorna på sin spets, att klart belysa så- väl sakliga som p lätiks! pen: skulle" vara utesluter; på den punkten skulle "inte nor- digket land ”Järigne har något val, och" Nere läm- |” Svehska flyktingpolitiken. på '30-talet 'officersfru hela tiden hånlog mot henne, ee "Trots det politiska medeltidsmör- ker som rådde i 30-talets Sverige lyckades . fru. Leche och hennes vänner att rädda många människor undan död och: tortyr och hjälpa dem :bygga upp.en, ny existens, resp, resa vidare. till: transoceana länder. . Särskilt : mycket "betydde folkhögskolorna i detta: samman- hang. Många av dessa- skolor tog emot flyktingar och hjälpte dem anpassa sig efter svenska samhälls- förhållanden. Det var särskilt Bir- kagården som blev .emigranternas hem i Stockholm, där de fick bo, äta, lära sig svenska och tala om sina bekymmer med rektor, Gillis Hammar, som förde deras talan bå- de hos Socialstyrelsen och polisen. På Internationella Foyern på Väs- terlånggatan tog Matilda Widegren, advokat Stig -Bendixon, : professor Lamms hustru Greta och den strid- bare börgmästaren Lindhagens Sys- ter Anna hand om sina skyddsling. ar — både "själsligen; lekamligen 0. rättsligt. Så mycket polisen & än för- sökte | Tnisstänkliggöra emigranterna som :' spioner ”och landsförrädare, tack vare nämnda elit klarade sig de flesta undan ett oblitt öde, "Till de som ömmade mest för de landsflyktiga och 7 för ; koncentra- tionslägrens offer hörde prins Eu- gen. Kapitlet om hans insatser till förmån för. en upplyst opinion kl vårt land på den tiden hör till bo- kens : mest . intressanta ' och från il isk synpunkt betydelsefulla avsnitt. "Stockholmspressen var. ju på '30-talet antingen ” niazistvänlig (Sv D, ST. AB). eller mjuk i ryggen (DN). Utan. Göteborgs Handelstid- ning och de tappra riddarna 'Torg- ny: Segerstedt” och. Ture", Nerman hade. vi stått oss "ganska, slätt. När den torterade” KZ-fången, Carl” von 2 | Osstetzky, fick fredsnobelpriset. bad Sven” Hedi ressen om, ursäkt för. denna.” ”gro blivit" tt stort” varv. En. brokig flotta äv mer än 500 båtar låg där i ENdockarmna”, den! stiliga” lyxjakten vi inbjuder andra makter Käll vant |. : bedöma «hur wi: Java vår utrikespolitik”, Vv". Utrikesminister ningar," ov Vi kän förstå att det ken kän. |. angetämkt för en regering och likaså. för en opposition: alt ger nom 'att komma överens slippa | - ta ett egentligt ansvar för sina ståndpunkter, De tendenser att ständigt göra upp och skryta med att man gjort upp som nu wisat sig är, tror wi, på lång sikt farliga för det pobi- tiska intresset och därmed för domolkratin själv, slutar AB, - SOCKERBETORNA” : Batstecknängen har i år gått . Sämre än någonsin, konstaterar Kvälls-Posten Endast nå- got mer än 40000 hektar har tecknats mot närmare 47 000 förra året: år först och dn årighebt a det "ökade mot- | hå ik sida > motion — wisar der hårda "realis . teten” bakom det mjuka talet om "garanterad. neutralitet” nm >. tillägger DN. Hatar > kant 250. och sär ' påf hård på ett område. som. vecko hjärtrust ligen anser" | Kega läsamas hjärta a att skaffa kvalificerad arbetskraft, Det blir allt svårare att fylla be- hovet, inte minst under de hek. tiska veckor då, betorna skall Sollras, et finns — tyvärr — in tecken på att situationen skulle förbättras. till kommande år. Den svenska sockerbetsodlingen tycks vara NS i en permanent kris, nh ljusning är det avtal ingåtts med danskarna om port av sockerbetor över Sundet, Le- Vveranserna från grannlandet kan bidra till att garantera den svens- sockerindustrin råvara sam- diet som vi i nägon mån lättar anskarnas svårigheter med - bruksexporten. - jord Det finns anledning att anta att samarbetet kommer att fort- sätta i framtiden, EN "GARANTERAD NEUTRALITET? har sedan länge varit ett ryskt önskemål när det gäller de nor- diska. ländernas politiska status, skriver Dagens Nyheter: För några ar - repades ägna i std odan osa i Moskva. av en delegation danska okrönta statsöverhuvuden - nONNA : kring. Kennedy”! : filmstjärnor — ”Jag är inte- rädd för att bli gammal, säger Ingrid Bergman”. Men den största attrålk- tionen har" tydligen allt ' som här den : äkta « »furstekranans . stämpel. ”monstrerar. detta till övermått. Att prinsessan Birgitta figurerar i en detaljerad skildring av "rum och "garderober 4. Minchen-villan Rainier börjar redan å nästa num- . [mer berätta om sitt äktenskap med Grace Kelly, och detta ger ”den) stora familjetidningen” ' anledning att kalla sig ”tidningen där kung- kronprins Carl: Gustafs omgivning lyckat inhämta vad som presens, ” : ungdomarna kan . | möjligen ändå är för litet för att "Till den allmänna larvigheten ' - ger veckopressen oförtrutet bidrag, | nödfall "vidgas tll" att omfatta |” Senaste numret av Året Runt del hör så att säga: till. rena rutinen] Större sensationer "utlovas: - - prins]. ligheten skriver själv”. Men intel: : nog med def: den aktuellaste ny- ! heten är. att Året Runts' nitiska |” kunskapare varit i Sigtuna och av ställelse" att L Sigbana' Humanistiska läroverks "område ' ä så stont att fritt utan nyfikna blickar, men det har inte” "fallit hidningen; in att det freda den sjubtonårige 'gymmnasisten snokande .närgånghet och bevara dem: pjollniga skriverier, ' "(Svenska Dagbladet), - " för; valtenspont, Berlin: är ju också | | vatteridvag” som” täcker en yta på dlottans' store m-båtar. Lill-ubåten mötte starkt rinstresse från: expo- besökarna: 400 "köpkontrakt un- dertecknades” redan på ide tre förs- ta betingar ett Pris å 5.700 DM, veranstiden” är åre, månader. och hans Kvinnliga skolkamrat för |" tensportindustrin' har. att bjuda på. Aldrig förr fick: man: se :så många segel- "ock ;motorbåtstyper. på ven tysk utställning, : och återhävdade Berlin - sån: ställning : som, 'metropol omgivet äv: hundratals insjöar och 30 kvadratkm.” I deta. vattensport mån: Alså. Båten är "byged | nima pninciper "som" krigs- utatällningsdagarna. > U-båten « ”Delphin E 2. det är sports & net med skär eller "andra ” fartygs snorkel — LS: m' hög," "och :ut- rustad med:en elmotor som matas av blyackumulatorer. Den kan köra fråmålt och. - balkåt, - Maximihastig- heten ä km:å bimnyen och el- energin räcker: för. en '8' timmars förd, En Tuftkonditioneringsanlägg- ning miédger tre fimmars färd” un- der vatten i.:30 mig djup: Med en specialutrustning kan” båten dyka kölar. Den genomskinliga kupolen lämnar $i sikt. på den” brokiga världen änder ” vattnet och mean kant o m fotografera” med. vanliga foto- eller filmkameror. > Den lilla ubåten” kan ” — enligt båtens fabnilanter — arivändas till alla möjliga ändamål, ” Utom till "I spont- kan den tjära forskning tex -J inom ”fiskeriet samt till att granska ett fartygs undervalttensskrov, bro- ubåtens offiotella benämning — 1 pelare, hammnanläggningar eller att rymmer bara" en: : person 4 sitt | iakttaga ' ”" unidervatitensströmmar smäckra skrov: Den är 222 m lång, | m,m, Paul ' Florian. nm Aktuell Genom att verka över partier- na bygger Erhard effektivt upp sin position. som nästa förbunds- 'kansler, Det är ofrånkomligt att Adenauers prestige samtidigt be- finner sig. å avtagande, Frågan är om ”den gamle”. under såda- na förhållanden "vilt utnybtja möjligheten att sitta kvar ända till hösten, . [ -Då Socialdemokraterna - så många gånger ' tidigare - med skärpa anmärkt att riksdagen haft för litet inflytande” i ut- rikesfrågor, kräver konsekven- . Dagens "Nyheter. har regeringsrmalkteni ser till alt grundlagsstadgarna icke blir tomma fraser, Utrikespolitiken får icke vara en exklusiv rättig- het för regeringen, allraminst i en tid då vi: i utomordentligt hög grad är beroeride av utri- kespolitiska faltorer.-. . Sydsvenska Dagbladet. avog sköld mot sitt land”. Denna att hon omedelbart vässade pennan och skrev "en brandartikel i GH, Dagen efter det artikeln varit in- förd ringde ett bud från Valdemars- udde på fru Leches dörr och över- lämnade ett brev från prins Eugén samt ett kuvert med 2.000 kr, Detta brev plus två andra brev som prin- sen skrev till Sven Hedin med an- ledning ' av ' dennes nazisbvänliga skriverier : (jfr. sid. 81—88) är do- riker kan nonchalera när det gäl- |" ler att bilda sig en uppfattning” om den svenska opinionen på 30-talet, Det som frapperar mest i i prins Eu- gens brev är hans stora förtrogen. het med förhållandena i Tyskland efter” första. världskriget, Vad. han i det andra, här för första gången publicerade . brevet ' skriver - om Riksvärnsministeriets hat Ossietzky tilldragit sig genom att 1927 beskyl- de s. kf den där Rathenau kommentar Den känsla av skötsfinsnstell sen allt de, när de själva inne- |: artikel upprörde fru Leche så djupt , kument som ingen framtida histo- |- la dess män för att ha stått bekom bekymnierslöshet som de årens budgetutfall på en del håll framkallat är helt ogrundad, förklaras det. Någon sådan :be= kymmerslöshet är det svårt att. spåra i" oppositionspartiernias ' handlande i riksdagen. ' Deras . aktuella statsfinansiella alterna. tiv ter sig på det hela taget som moderata. Att deras bedömningar £ någon mån avviker: från hr Strängs betyder inte att de be- . höver vara mer orealistiska än hans. Så mycket har vi ändå lärt av dennes kalkyleringskonst. :". "> Upsala Nya Tidning: ' "En socialisttidning är mycket skeptisk mot professor Ohlins partierna skall inbjuda general- sekreterare U' Thant: till Stock- holm. : Socialdemokratins ambi- tion att sprida , utrikespolitisk stämplad den 1 maj. : . Sundsvalls Tidning. : Det ursprungliga förslaget till en: ”raggarparagraf”:' & , barna- vårdslagen har. tagits upp. av några ledamöter i riksdagen; där framgår bl a av' pvesskritiken; .-' Helsingborgs Dagblad... i bostäderna får ägaren . inte ia ut: mer. än. 23 kronor; per Kyran "motsätter" sig :mynidighe- köntor, i anses det- fullt : skäligt mer än sexdubblat. Under; såda= na omständigheter är det en'god vibtnar öm "en" "Hi detaljkännedom. Ka : Först efter Hitlers Ockupation av Danmark - och Norge i april 1940 började opinionen svänga om och ju närmare vi kommer krigets slut- skede”. desto = mer” minskar ': den svänska nazismen: Mia” Leche be- rättar. om ett besök av en konst- utställning "- 1944 "”Konstnärer- i landsflykt” ” att ”kring 4 prinsen (Eu- gen). samt . en: ”wvernissagsellit > av hov och .societet som funnit tiden mogen "att byta färg.” ” Fi dam som några år tidigare svarat författar- innan” att hon inte war. intresserad av importer. av. tyska -landsförrä- dare till "Sverige uttalade" sig med superlativer... om" 'en "surrealistisk tävla "som; föreställde "ett koncen- trationsläger, Och en svensk läkare som tidigare. energiskt vägrat um- gås med en österrikisk kollega med den . motiv att utlänning som inte trivdes i sitt land borde ej. besvära : utomstående, "sågs, i kollegialt samspråk med den tidi- gare så förhatliga emigramten,. ” - Även Per Albin Hanssons inställ. ning till flyktingarna hade mjukats upp: betydligt såsom framgår - av den historiska uppvaktning som en . | delegation, -bestående bl. a, av dr Natanael": Beskow, <fbiskoparna Björkquist och Aulén samt hrr Un- dén och Waldenström i december 1942 gjorde hos statsministern med anledning av de norska "judarnas deportation. Denne - hade : frågat - | presidenten Ekberg 'som förde or- det, om delegationen kommit för att hjälpa de" olyckliga judarna el- "ler för att freda sina egna samve- ”Iten. Ekeberg svarade då, att det skulle komma en dag, då Norge skulle ställa oss till svars för vad vi gjort och inte gjort för våra bröder, > Det är försonande ett veta, att Sverige efter 1940 gick från klar- het till klarhet i flyktingsfrågan 0. gjorde wad det kunde för att hjälpa de förföljda. Men skillnaden i den | svenska ” flyktingspolitiken anno 1937 och anno 1942 ger oss inte rätt att glömma det onda som varit. Flyktingarnas öden i Sverige hör nu till historien, skriver Mia Leche, " Joch denna får inte förvanskas: ”Vi skall inte släta över med allmänna ” | fraser och försöka falla tillbaka på - fatt vi var snälla mot danskar och norrmän, när vi inte längre fruk- tade Hitler, Har skräcken en gång gjort oss fega och obarmhärtiga, så skall vi åtminstone" erkänna det, när vi åter kan se klart.” "Herbert Connor. ' i Undrör till sist OM dr Slade regeringen lovat göra köfritt. Nordvästra Skånes Tidningar, Jån sin kraft och vilja på att göra slut på sjukhuskrisen? Tänk ba ra "på vad. kvinnorna: här "gjort och :kan göra” när: Idet - varit tal tom" aktioner för svältande barr är, i samma läge, -då samhället inte kan: ordna. vård: och; hjälp. Kvinnorne” skulle skunna skjuta att: visa att. vi inte är välstån— vida man nu inte i första hand bör försöka lösa de. sjukas pro- blem och därefter försöka finna en Jösning på de friskas önskes mål, - N | Göteborgs-Posten. ; När det gäller : unga ”konst« närers möjligheter till utbildning - att” deras 'skolör får bamma re- olika konstskiolor skaffar sig ar. ' beten på kvällstid (diska på res- taurant osv) för att hålla sig mid liv under utbildningen kan inte vara befordrande för de konstnärliga framstegen. Här kan och bör alltså samhället göra en insats, ren : " Hallandsposten. v En bred bag av kunskaper är nödvändig för varje människa, . ung och gammal, som; will vara en självständigt tänkande varel-, se. Endast då blir det möjligt att omforma 'sig och vidareutbilda sig efter förändrade förhållon. den, I en startat föränderlig värld kan man inte leva på en gång förvärvade kunskaper. En stän. dig utveckling är nödvändig. : Korrespondens, - Brotten framkallas sägs det, och det lig av miljön, tarnas och barmavårdsnämn nas extrema mildh den= fagöverträdare; . nos Fil dv Ake-Thulstrup, affär attt ersätta bostadshus med. kontorsbyggnader. Denna politik . är. rent ansvarslös.: Det. vittnar. och JErzberger var : bland . offrén, s s lösa är socialdemokraltins ömt vårdade kö I idet samhälle, som för glädje" om wi:som au blir standardens. fångar: så > att i vt Är. d våra "kvinnoonrganisationier sätter. och 'andra olyckliga. Våra sjuka : politikerna. åt sidan ett tag för surser som andra. Att elever wid. S Fredagen der 10 maj 1983 AV förslag altiv de fyra demokratiska '” information .: är" 'itså datums” . debatten säkert blire givande." -- Att det inte blir fråga om" en' partipolitisk debatt är givet; det - Regeringen har det sannerligen - inte lätt med. en del av sina. ” kvadratmeter.” Varje: höjning -av .. terna.': Men om” det i stället :-blir : att: ta. uti150 kronor” kvadrat... metern; Hyresbeloppet blir alltså . sh KA dets fångar. Vad vi skulle vilja kr be dem 'diskutera är bara huru. ” är det närmast en . rättvisefråga Uv Ber en visa sanning i detta: men en mycket : viktig sida av miljön är lagstit..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.