"LAHOLMS TIDNING .— - ”pördagen den 1 maj 1903 — =11 LÖRDAGEN DEN 11 MAJ 1963 LT = Lokaliserin gspolitiken Atskilliga tecken tyder på att det äntligen börjar hända nå- got på det lokaliseningspolitiska området. : "För övre Norrland har presenterats en till synes ambitiös plan för utvecklingen av näringslivet i denna' lands- ända, och från statsmakternas sida har tongångarna börjat svänga över i en mera positiv riktning. Finansministerns pro- position om vidgad användning av de's.k konjunkturinveste- ringsfonderna, så att de får användas . även för investe- ringar i onwåden med munder- sysselsättning, är ett av. dessa tecken. Hittills har motståndet FOLKHÖGSKOLORNA BÖR BYGGAS vr. ; Anslaget ill. folkhögskolorna har behandlats av riksdagen och därvid har man beslutat . att statsbidrag skall utgå till -ytter- ligare två folkhögskolor nästa Eckl ” sat : " hade föreslagit € en ny .statsbidrags- ” berättigad skola men i motioner från centern och folkpartiet hade . yrkats på tre nya skolor. I "debatten - underströk Len- ”nart Mattsson i Lane-Herre- " stad; (cp). att folkhögskolornas uppgift ingalunda kommer att : minska i framtiden, De kommer att kunna söka sig nya kontakter med 't.. ex, industrin som torde ha ett mycket stort behov av folk med denna form av utbildning. Det borde även vara möjligt för en del statliga verk att betrakta en folkhögskolekurs som en vär= defull merit. ' I debatten betonades även det svåra ekonomiska läget för många av de s.k, ' rörelseskolorna, där man måste "ordna pensionat un- der ferierna för att klara finan” serna, Även dessa skolor har en stor: uppgift i vårt samhälle och de bör. inte. glömmas”. bort av| statsmakterna... -: RYSKT MISSTAG, NM Den ryska tidningen Isvestija behandlar den svenska riksdagens utrikesdebatt, Den finner: det va] ra” ”karåkteris ten och uttalade si ing "av de” förbindelserna "mellan Sverige och Tyska + "demokratiska ken”; skriver Upgal Tidglägsr oc cc Statsminister Erlander ' emellertid också "ett uttalande «i frågan. Som skälet” till' att. svens- ka regoringen inte erkänner Öst- tyskland redovisade, han ”att så länge » det ändå. finns 'Kopp om att. man "skall komma fram” till ett enat Tyskland, - vill inte Sve= rige .varga':den/ första 'västeuro- peiska 'stat'som 'medger' "att denna förhoppning saknar verklighets- täckning.” > " . Jag tror att. det tyska folket uppskattar att vi intar den posi- > tionen, fortsatte hr Erlander. Hans yttrande är förvisso mer karakte- ristiskt för den svenska riksda- gens hållning 11 denna fråga än dot som Isvestija fäst sig för, DET DÅLIGA SAMVETETS RÖST, . Det väckta samvetet. skulle åter kunna bringas till sömn, om mot, boken återinföres,' skriver Re- formatorn (IOGT). Motboken skulle nu liksom tidigare inge en falsk illusion av att något ” verkligen hade gjorts för att komma till rätta med alkoholska= dorna: Vi bör också ' fråga OSS, vilken typ av restriktionssystem, som vi skulle få, om vi nu åter införde motboken. Konkret måste vi stäl. la problemet så: Vilket politiskt parti är villigt att riskera gin framtid genom att vägra att ut- sträcka inköpsrätten till alla med= borgare över 21 år? Med andra ord, vi skulle få en avsevärt myc- ket större inköpskrets än under den gamla 'motbokens tid, Ung- domsgrupperna skulle få' inköps- rätt, kvinnorna likaså. Skulle det gamla motbokssystemets ' sociala gradering av' inköparna kunna upprätthållas med alla trappste- gen av 1-litersgubbar; 2-liters- gubbar och. 3-litersgubbar? Gi- vetvis inte; Vad vi skulle få till. baka är en otvetydig suggestiv effekt, Vi skulle medvetet även. tyra de stora vinster, som vi fak- tiskt har gjort genom den all- männa sänkningen - av konsum-= tionsnivån. Vi skule inte få något eftek- tivt ingrepp mot alkoholbrukets breddning utan tvärtom en kraf- tigt pådrivande faktor, som skul- Je göra det mycket svårare att hejda ålkoholbruket att sprida sig 1 samhället, menar: Ref "mot en” aktivare Iokaliserings- " politik kunnat döljas i talet om att man måste avvakta (okali? seringsutredningen. Nu ': kan denna väntas bli färdig under : innevarande år' och inför” de allt : kraftigare -opinionsytt- ringarna för en aktivare Ioka- liseringspolitik "har statsmak- terna tydligen börjat - tänka om. / Motståndet här emellertid varit stont. Två år i föjd har en bred riksdagsmajoritet fun- centerns krav om den utökade användningen av investerings- fonderna på det sätt finans- " ministern ' nu -föredagit. När förslaget nu ' äntligen kommer från regeringen -får man: hop- pas att det skall gå bättre 'att t o..m. vinna högens anslut- ning. Det är en glädjande om- vändelse — även om den kom- mer väl sent. sv "Vad gäller lokaliseringsfrå- ”gorna är den allmänna debatten - dock ännu ensidigt inriktad på åtgärder som bara främjar fö- retagen; Man får i dessa sam- manhang inte dlömma alt : för respektive regioner är kom- munernas 'förutsättningar lika avgörande, En av orsakerna till den . snabba ' befolknings- omllyttning wi di dag har är. att man genom -en > orättvis kost- nadsfördelning mellan stat och kommun ' :samhällsekonomiskt utarmat - vissa kommuner och : dänigenom .. påskyndat. utflytt- ningen, Något anmat kan. .det inte ha varit fråga om mär | ; vånarna i vissa kommuner' fått :betalå : fem till sex . gånger; så " vånarna” i, andra . kommuner. | För "att ' näringslivet : på sikt "skall: kunna : utvecklas i dej ;£ förutsättning - = ätt ' kommu- nerna på .samina villkor” kan erbjuda i fullvärdig samhälls. : Service; tex. i fråga om skol- N. ning att vara oplimistisk + :1958 Y kaliteutjämningskommitté beräknas < bli "färdig "med arbete till sommaren; Den I poc ör; slltså i hög grad kunna bli ön debatt om: vad de polli= tiska "partierna hars gjort. och mer vad de avser satt göra - dessa för. hela; (andet. så viktiga frågor, : . : NY DYRORTSUNDERSÖKNING 'G BESLUTAD. no Riksdagen . har beslutat. ! "anslå . medel till en dyrortsundersökning "vilken skall 'ge underlag för: en revision ' av. (gällande lönegrup- pering, I riksdagsdebatten fram- höll Lars Eliasson (cp) an- gelägenheten av att den besluta de undersökningen” genomförs ef- ter sådana riktlinjer att dess re-' sultat blir rättvist: : Skall man" få fram en . rättvis bild av dyrorterna måste man även ta hänsyn till pris; ar fiskt icke mätbara faktorer. Hän- . Syn bör tas till vad människor på olika håll får för sina skatte- » Pengar, det' är ju så att standar- den ofta varierar mer efter skat- teutbetalningen per individ än efter utdebiteringen per I ' Kostnaderna för arbets-, och in- köps- och' skolresor varierar myc- ket mellan olika orter och det är a geläget att den beslutade un- dersökningen tar hänsyn till den standardsänkning som långa och tidskrävande resor blir orsak till. Den: offentliga sektorns inverkan På välfärden i samhället inverkar inte på dyrortsgrupperingen och det är en avgjord svaghet i sy- stemet, Detta -har även -under- strukits av TCO som vill ha en « särskild undersökning av .denna sida av problemet, Det är angeläget & att den beslu- tade utredningen arbetar skynd- samt så att "underlag skapas för ett totalt avvecklande av dyrorts. systemet; framhöll hr Eliasson. Det kommer dock att dröja innan utredningen kan läggas till grund för konkreta åtgärder och under tiden är det angeläget att spän- ningen mellan de statsanställdas löner på. olika orter minskas. Särskild hänsyn bör tas till de delar av landet där kostnadslä- .get är särskilt högt, ; nit anledning att avslå 4.-ex. d näringslivets framtida öde” i i höga kostnader (per skattekro- helå iha)' för. t,'ex.' skolan 'som- in- e a:debatten' inför nästa års ; skäpat > "djurparken | Hamburg :— Stellingen som blivit känd världen över. Varjé morgon tog sig Ha- genbeck en promenad genom .sin djurpark, -böll en liten pratstund med "sina" djur och bjöd dem 'på några: läckerbitar. ” Djuren” var mycket förtjusta i. Carl Hagenbeck, är.- också den förste i' sin. cirkus. inte an- ga -järnstänger för att in, Det var 1890. Carl ” Hagenbecks .. far ägde en fiskaffär i stadsdelen - St.Pauli i Hamburg. Mer ' ”rolighets skull Zdologin, . "kännedomen om främ- mande djur, var inte så värst högt utvecklad vid den tiden ännu, och så kunde den knipsluge fiskmång- laren” "slå allmänheten med häpnad, då. han satte, några sälar i störa jungfrur?! Det kostade en shilling att titta på sevärdheten. Publiktill-. strömningen war oerhört stor. När, sonen: fyllt .21 år, ställdes dets senare "och ägnade hela sitt liv åt "djuren. "Först gick Carl Hagen- beck på resor. Det var 1866. Han sökte kontakt med djurparkerna som. just. då kom på modet och för det mesta ägdes av furstar. Dres- den, Köln, Rotterdam, Amsterdam och” Paris var. de, städer, där han gjort. sina" första ”affärer om djur. h Hari rde sig sedan engelska och ' franska, reste till Afrika och Ame-: rika. och handlade. Han köpte upp r och 'skickade i väg eh in första djurpark. Djurforskaren Alfred : "Edmund Brehm,” "en, än till "Carl Hagen- Louis samt ' Buenos Aires lin, visade C.. Hagenbeck sina djurut- ställningar. Snart var" "hans namn fkänt världen över... sekelskiftet Hade | Hamburg g . 3 JE: centrum blivit. händlade han” "därjämte med djur. . vattentunnior. "och utställde. dem på : nöjesfältet i St. Pauli "som : ”Sjö- . ör, valet att” bli fiskmång- djurfångst, Ar 1874: -Hagenbeck levde. för djuren( avled. "Carl Hagerbocke han som tsaren. för de tyska och österri- kiska kejsarhusen, Japans Mikado och. sultanen av: Marocko. Hans största "gärning Var" emellertid. en” annan. Den djurvänlige Hagenbeck hade: länge: önskat sig att'befria djuren från tillvaron i burar och björngropar, han tänkte sig i 'stäl- la en djurpark med fria inhägnader för djuren; De borde få ett före I sorgsfulla mätningar kunde han ta patent på sin ”djurpark utan: bur” år 1896. Elva år senare, 1907, lyc- kades han förverkliga sin djurvän- liga 'idé;. djurparken 'Hagenbeck uppfördes " i ” Hamburg-Stellingen, och den blev. förebild för djurpar- kerna i, världen, Några dagar in- nan han avled lät Hagenbeck köra sig i sin rullstol genom djurparken och 089 avsked från. sina. . älskade :> Eduard Bauer, | rögment Sommaren 1916 har svunnit och hösten ' nalkas, , vilket innebär att: vi skall ' göra ' vårt första rep.- möte. Krigsmolnen ligger 'fortfa- rande "tunga" vid horisonten. :Rap- porter om skyttegravskrig . ingår "från det övriga Europa och det verkar dystert. Någon gång i sep- tember inställer vi oss igen för att "| göra vår plikt. Det första vi kom- mer i kontakt med och som ger oss bekymmer är 'återigen -— marsch- kängorna. De ' gamla, som vi un- der blod och mans med är utgångna och några nya "hade ' vi :inte. lust att skaffa oss för egna pengar. Vi ställde upp i vad vi hade och det såg mest ut som. vi hade värit med på väst- fronten, med, några få undantag Skandalerna när det gäller de höga .medicinmännens klantän- - kande har varit många på sista +; tiden —' man behöver bara tänka "på THX-doktorn och cancerföors- karen docent Björklund. Det "skulle" kanske behövas en Vil- | > helm; Moberg,” som kastade sig in i denna härva för att se vad "missriktad lojalitet kan innebära; Är det helt enkelt så att vissa forskare bojkottas för att de inte "delar med sig av äran åt andra? "Tanken ligger snubblande ' nära. Den är inte tilltalande. Men blot- ta misstanken bjuder en att vara film och press är alltid en var- ning, som kan vara nyttig och lufta ut instängdhet Har de svett ' slitits tillsam-= - te under fö "Skräddaremästare - Carl. E. "Nilsson : i Ränneslöv . återkom- mer i dag” med tredje' och sista delen av sina snart femtioåriga minnen - från... ”beväringstiden vid Hallands regemente”. De präglas nu av dyrtid och dys- terhet men är mycket intressan- ta och vi tackar hr Nilsson för de i. mycket uppskattade -min- nena. or I "het: som; war alltför illa genomi tänkt för, att vara rättvis. Det vi ” hittillsö fått erfara. var snålhet med persedlar, men wvärr skulle det bli. Vi skulle också få erfara hur det känns att inte få närande mat. vi fick faktiskt svälta. Det låter hårt, men var icke förty en verklighet, som inte. skadar att påminna om, Regeringen. besatt en otrolig slapp: het med sådant 'som illojalt för- sigidk. Åren omkring 1917 var. ur som hade egen fältmässig utrust. ning. Men i stort sett var, det én blandning av allting, vanliga skor, stövlar och ett mellanting av .käng. or och marschdito, En av månnar- na ställde upp i lackskor, När kap. " |tenen inspekterade denna samling stannade han framför honom med lackskorna (kaptenen var -alltid klädd i ridstövlar av lack) och "> frågade om han skulle gå på bal eller om han tänkt att ha dem på manövern. Mannen i lackskorna svarade att han inte hade några andra "skor men skulle försöka få ut sådana. kängor som han. sett andra kompanier fått. Så blev det, vi fick fina bruna kängor som var mycket bra... Det fanns, men det gick inte utan de- monstration att få ut dem, För- råden hade säkert sådana lager att vi hade kunnat utrustats så att vi sett ut som människor och inte som 'trashankar. Förmodligen spa- rades utrustningen för att använ- das om Sverige skulle komma att engageras i pågående världskrig på någondera sidan — förmodligen den tyska, släktskapet förpliktar. Att det gamla ordspråket ”som man är klädd blir man hädd” talar sant bekräftades på vårt kompani. På följande sätt avlämnade kaptenen: ”— så många officerare, så många underofficerare, så många befäl av skap och så många gevär”, Ge- berörda ånstitutionérna gatt sam- vete, 'har de ju ingen anledni vär — det var vi det, att "vara rädda. : ” ". (Lektor Helmer LångiSkD) Den h skjöldska regeringen 1914—1917 var utpräglad högerbe- försörj npunkt värst. det ha- de då växt upp en ohyra som kal- lades gulasher och blivit, man kan nästan säga, en makt i staten, som för att tjäna 'millioner totalt 'utar- made landet, Dessa jobbare tog hand om allt. som gick att tjäna pengar på, utan tillstånd förstås, det var ju olagligt, men jag tror inte att någon blev: åtalad, Det försigidk så gott som helt öppet. : Jag har ett fidningsurklipp från den ' tiden som bjärt belyser rus- kigheterna..' Följden av allt detta blev att: svenska folket fick mer eller . mindre svälta. Det gick så långt att när allt gångbart var slut såldes ”partier”. Så här kunde det gå till, en jobbare ringde och an- nan dito "och föreslog hononi ett parti till ett pris, vilket den se- nare, ansåg för: dyrt. Efter en stunds köpslående var dock affä- ren gjord. Då först undrade köpa- ren vad han köpt. Svaret löd: ”Har ingen aning”. På så sätt bytte stora summor ägare,” utan något som helst vederlag av värde. Under så- dana omständigheter var det inte lätt för allmänheten att leva. . . Efter allt "detta kom 1918 med spanska sjukan ech att den fick en sådan . förhärjande = omfattning, 10 000-tals människor i de bästa åren dog, bidrog utan tvivel den livsmedelsbrist som rådde. Det är inte svårg att räkna ut hur det blev då dessa obskyra 'element skötte om -', livsmedelsfördelningen.. Det oo 4 | produktionen och exporten av full död till mötes. ; | skickelse eller ödets ironi Aktuell: bättre är otänkbar om : fine engelsrhännen gör sitt yttersta. : Dagens Nyheter. Nordvästra Skånes Tidningar. Västtyskland har hittills varit sparsamt med hjälpen till ut- vecklingsländerna, När nu Bonn efter amerikanska påtryckningar öppnade penningpungen, wvalde man "av de otaliga till utveck. lingshjälp berättigade : länderna just Egypten. Valet bådar intet gott och man förstår den bittra. reaktionen i t. ex, Israel. Helsingborgs Dagblad. Vad Danmark förlorar i in-Å; dustriexport till EEC, kan landet få kompensation för inom Efta. För att danskarna skall. kunna rädda sin. handelsballans : måste de i rask takt fortsätta avt öka industrivaror. Jordbrukets för- luster -av export till EEC-län- derna torde inte kunna kompen- och kommer för den !tid, som nu kan överblickas, att för Dan- mark vara i bög grad” ekionio- andra. fick vara utan och det var den största procenten. Här om mnå- gonsin kunde man tala :om van- styre, Hur mycket ' som exportera- des av' det som wi själva behövde för vårt uppehälle finns naturligt- vis inga siffror på, men 'att--Tysk- land fick sin del talar mycket för Det var nog inte bara jordbrukar- nas trogna dragare som tyskarna lade beslag på. Hästar behövdes i kriget och när överpriser bjöds var det inte lätt att stå 'emot, Det var säkert mer än ett öga som tårades när den. käre Brunte gick en” 'kval- - Att: Hjalmar” Hammärsjölds 's son skulle komma att verka i FN:s regi för kärlek, humanitet och förbröd- ing folken emellan; j jat om. offra livet," kan tydas som 'en' försynens en ren tillfällighet. "" rekom inte, Inte ens någon ' under- |sökning” igångsattes då matförgift- ningar. utbröt. vid: Hallands rege- mente. :Det war. ' fruktansvärt, vid sådana tillfällen liknade hela kom- | paniet ett" "stort latrinhus. I våra da- igar skulle sådant. föranlett genom- gripande ;undersökningar,' Orsaken till förgiftningen war att det in- köpta, köttet . var' segt; gamla” kor givetvis, 'och' för att 'göra det mört tillsattes soda då de kokades, Kal- lopsen var god och jag var en av de få som inte" hade' ont av den. Det kom aldrig ut något av detta inte en rad i någon tidning, det är kanske först nu. efter 50 år, som allmänheten får veta hur det gick till, e NG 1916 års inryckning präglades av ovanligt många berusade rekryter, Det blev fullt i finkerna både på regementet och "nere i stan, Vid sådana tillfällen hade översten" sitt eget sätt att bestraffa. Hela rege- menet fick lida för dessa förseel- ser och denna gång blev det en straffälttjänst med början kl. 12 en söndagsnatt. Det blev förstås mest att marschera, (Det återkom alltid, om det kunde bero på bristande kunnighet hos befälet, marschera så upp denna söndagsnatt och mar, schen gick över Harplinge till Steninge, där vi var vid midd kom Kan c en katastrof undvikas - i miskt' livsavgörande. : Danmarks . Sydafrika? Det är osäkert ' Sä- ställning är inte tätt, : kert är att en vändning till det|- seras. Och jordbruksexporten är |: - za digt ' än nu att se 'skadteproble- lor levererades till regementen fö- t var ju ingen konst.) Vi ställde allt- NS mentar | RLF-tidningen.” Det är ingen 'visk i i Sverige attt regeringen ' skall .bli' för svag, on risken är att den skall bli för ' Chrusjtjov kan ha "åtskilliga stark. Regeringen har alla möj- " överraskningar tatt komma med ligheter att verka kraftigt,; att ännu. Hane+69 år syns icke |lförvandla sin ledning hill miakt. nämnvärt ha dämpat hans rus- | Därför måste makt hejda makt, tika vitalitet och konsekventa] kontrollen måste också vara jen | energi som maktutövare i Krenul. | makt, Regeringsmakten är per- - manent och stabil, riksdagskorn«- "I trollen är äntermittent och va- riabel; det>är kontrollen Tan : skall främja, inte makten, - he Docent Ragnar Simonsson i HT. -- Tre av' landets” fyra största - högentidningar, '-'' Konservativa studentförbundet och 'en -allt högljuddare folkets wöst räknar > med en allt starkare koordina- tion mellån de borgerliga :'par- - tierna.: Rent sakligt 'sett ;kan detta inte 'gå till på annait:sätt än, att högerpantiet rättar: sig. emolt mitten i sin praktiska" po- i riksdagen kän man kanske så - uppnå enighet om ett progres sivt program, ide enda alterna tivet som kan wvinna”ett” "val. Kampanjen för 1964 har redan. börjat. Sydsvenska Dagbladet H speciellt Komrit att tilldra "sig dickussionen..- Insikten: - om de skadliga verkningarna av ' en under” de' senaste. åren :. blivit alltmer allmän. Överallt & värl- den ser man öckså; exempel 'på attt lättnader i de progressiva" statsskatterna' betraktas. som. en särskilt angelägen 'skattereform. endast rört sig om” smärre 'mo-- ritet . av skattebetalarna, -utan'. om Tångtgående och. över. hela exemplet kommer från USA, där president . Kennedy' ansett : sig - böra "möta den. befarade kon-: junkturnedgången : med bl. a. kraftiga lättnader. Tiden "direkta federala beskattningen. Det torde i framtiden bli än mer nödvän: men ur internationell Pperspek- "Tjänar staten och medborgar- na på spritpengarna? . Nej, det staten får in på spritskatt övers träffas flera gånger av vad skaj förlustsumman är, "är - naturligts vis omöjligt att exakt fastställa, men uppgifterna varierar mellan 3 och '4 miljarder öm året. För- lusterna” sker i: form av: 'undan- dragen : produkition, i. form av vård i fängelser, på sjukhus osv. Det lär alltså ur national ekonomisk synpunkt en" förlust att folk dricker och inte en god affär för staten, Detta' bortsett ” från ' det ' alkoholister ' orsakar hjstru och barn,” : om. nyorientering har 'brötit, sig fram inom kriminalpolitiken.' . En ' viss återgång till strafftän- kandet «och aällmänpreventions- idéerna kan märkas t myndig- heternasoch domstolarnas praxis. Förändringen har emellertid inte kommit till officiellt uttryck. Vi: behöver nu ”en klart angiven kriminalpolitisk i kurs. , oe Docent ola Nyquist, - " Generationer av I pedagoger har sökt ge - "ungdomens." studier en tid. Norrifrån kom fiender och ef- ter upprensning av de fientliga för- banden var vi i Getinge. Då hade det blivit måndagkväll Följande strof belyser stämningen: - En söndagsnatt på fälttjänst ut vi vankar med påk och rensel under dyster sång och under pirkan välves mörka tankar - ack ingen vågar hindra deras gång |. Till Steninge vi tågar ' och där wårt liv vi vågar . för dessa tappra gossar äro vi... som aldrig låter fienden gå fri, Sedan skulle vi hem t över r Nyårs- blev endast de som kunde betala tonad, Den tiden var "jordmånen ockerpriser som fick det som fs förnufi ering, som :' visser= ligen i regel. fallit på hälleber- gen, men vars sanming 'hittills ingen velat bestrida: man - lär . inte för skolan utan för livet. Effekten, genomslagskraften hos de unga har inte altid svarat ' mot de förväntningar man har rätt att ställa på en så wälre- nommerad 'tes. : Ungarna - har pluggat för plugget, mot . var= vingar och för, ett frått Sommar= lov. Arbetsgivaren, ”” ; Det viktigaste är inte att vi ser dem med grillugn och elspis. Det är angelägnare att bevara något ännu mer värdefullt där- åsen oc och då ville översten ha fält- ” (Forts, ifrån -— familjen, å sid. 1). Thure Mattssön i Hem på landey - : Progressiviteten . har alldeles” deverkningarna kostar, Hur stor ; bevarar torparstugorna och för. . litik. Genom praktisk samverkan - . intresset. i den svenska skatte” SS alltför "hård progressivitet har Det har därvid i allmänhet" inte ..- difikationer, avseende en majo= ..- det progressiva. fältet fördelade ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.