"LAHOLMS TONING] = É Mändagen den. 13 tj 1003 ” i När Efta på sin kd bildades var = ALT Ana DEN i MAJ Pol => > De inom Eftasekretariatet utar- betade p syftar - till - att det tänkt som en övergå ning till dess att Europa väster ' om järnridån ekonomiskt skulle förenas i den gemensamma mark- naden- EEC. Eftas huvuduppgift skulle bli att förbereda medlems-. staternas 'anslutning till den ge- mensamma - marknaden. . Genom Frankrikes veto mot "Englands medlemskap av EEC har läget - söm /bekant' radikalt förändrats. Den "ekonomiska integrationen in- om EEC. självt kommer sannolikt '. att fortsätta, men den. planerade , allmänna ekonomiska integratio= nen i Europa har stoppats upp. Om "och när Eftastaterna kan er- hålla anslutning till EEC ligger I” vida: fältet.! Så länge Frankrike fortsätter ". sin av. politiska - skäl :. 2 är . styrda kurs i ' marknads råg > ringen, som hotar dess. livsmedels- det otänkbart att uppnå en över- enskommelse; genom vilken Efta= blocket i'dess helhet skulle; an= slutas till EEC. t Under sådana förhållanden "kan man inte betrakta Efta som en kortsiktig ”".. övergångsanordning. Logiken” bjuder, att :Eftastaterna planerar 'på jång sikt med ut- gångspunkt ' från att marknads= splittringen i Europa kommer att bestå för åtskillig tid framåt. Sam=' "arbetet. inom--Efta borde" stärkas i syfte ätt söka mildra följderna av: denna, splittring.” Inom Efta=; sekretariatet .i Geneve' har man också, arbetat intensivt med. att göra upp planer för ökat samar- bete, ' tiellan: "medlemsstaterna. Déssa” "planer diskuteras" vid” ett sammanträde. med Eftas minister" råd i Lissabon de närmaste da= gatna.. Huruvida medlemsstaterna där skall kunna enas om gemen- samma handlingslinjer är emel= lertid synnerligen ovisst, Optimis- . men lyser praktiskt taget :med sin frånvaro, Vår svenske handels-- | minister Gunnar Lange har vis serligen givit uttryck åt förhopp- ningar om att Lissabonmötet' skall . 'ge positiva resultat, men; hans” oops” timism verkar. med förlov sagt € smula ansträngd. ”Dét är visserlig mycket” "sagt; ”att 'Efta. befinner sig, ie kris, men "svårigheterna föratt få till stånd" ett utvidgat” och" stärkt samarbete” inom orgäni tionen är stora; Efta är inte något s homogent block utan tvärtonr en relativt löslig orj ioni.: Hah- = ett "ganska 'kärvt :klimat. Risk. för "Efta skall hålla "någorlunda jäm- na steg "med ' utvecklingen inom EEC för att underlätta ett euro- "peiskt samarbete på bred bas, när tiden 'eventuellt någon gång kom- mer. att bli mogen för detta." I detta syfte föreslås, att Efta-sta- terna redan till år 1966 helt skall avveckla tullarna inbördes för'in- . ,! dustrivaror:> Detta är. till fördel för länder med väl utvecklad in- dustri, .men, till. nackdel, för ett : jordbruksland som Danmark” 'och ett land' som . Norge med : isvagt ' utvecklad industri, Från norsk si- "da har, riktats skarp kritik mot; en sådan snabb: » avveckling ; av industritullarna och. Danmark har ' begärt kompensation, för de: för« : luster på grund av marknadssplitt- export.: Denna, begäran .om kom; : pensation - riktas främst mot. det | tenområdena skall anses ingå i fas- tigheterna'” eller ” utgöra”. dighet, Den dyrbara fiskelagstitt ten, st och vid Skånes kus- "Om: de: statliga . just nu visar en: viss njugghet mot fritidsfisket," så har” det kanske sin grund i i digare missgrepp på fiske- lagstiftningens område; hävdar Olle W Nilsson" ir en artikel 4. 1 tidskrif-; ter är ir dock fiske med ”rörligt red- skap” i princip fritt ända' in till stranden '— alltså även på det en- skilda vattnet). I havsvikar och skärgårdar skall vidare'de inre och mer 'slutna vattehområdena räknas tningen [ krävde sålunda fiskar wid Anger: manaälvens utlopp och 12 miljoner strandrättsägare på Blekinge-. och Kalmar- kusten.” ' Ersättningsmålen och I "allt fortsätt under åtskilliga år, även om man drivit det ur” "rättvisesyn- till fastighet 'i enlighet med de ten Jak Oo Han pekar aekilt på 1951 års ”frle vattenslag” och skriver: Så Huvudsyftet - med den lag om punkt 2 - heskitot så kallade. enklav=' och kilomete reglerna. För att hindra uppkoms- ten av :”flikar” och ”snibbar” av lmänt "vatten "utan förbindelse gräns "riot allmä åde,' som trädde i kraft 1 januari 1951," (ansågs vara” att precisera 'och mös Tälisera' 'den äldre och delvis ” på I "hävd iv de rät fa ningen beträffande" fisket . i: våra kustområden : och" större "insjöar: ;Lägen,- som? helt eller: delvis är "avsedd. att. ingå i en ny jordabalk, ville reglera... frågan: huruvida vat- ja ”allmänt vatten” smed, i: princip fritt fiske dj ska och skandinaviska stora land men | "även till Sverige... De danska: ut- landet — Enchuvudreget är hä att: tas tigheti ; enskilda vatten vid öpp- rikes- och ;-jordbr ) arna : har. rest runt till. Eftastaterna: för överläggningar om kompensations- kravet, men. resultaten syres' ha? blivit ganska: nedslående. England : en, havsstrand skall sträcka sig: 300 :meter-. ut från. stranden (strand-; med längd under 100 en ellertid: -: inget eget " har verkat mycket | litet i int = av.ökad import av. danska” livs medel. och "även om. frågan" allt- jämt; är öppen, torde: Danniark knappast "uppnå: fävö : från. engelsk . sida.., Något, bät "synes det ha? "gått i överläggnin- garna med Syerige. Den svenska : t regeringen lär ha utfäst 'sig att i. - viss mån utvidga området för det "g k Kungälvsavtalet; enligt vilket]: . Danmark erhåller kompensation för importavgifter Sverige” lägger på import av: danska livsmedel. Men detta kommer endast att till= föra "Danmark "ett" fåtal kr ytterligare 'per år." . Man kan vänta, att Lissabo handlingarna kommer, att föras att. Efta' "spricker : föreligger : väl knappast, men utsikterna” för. ett nr tecken som tyder på att 'struk- - "bruket och den stora folkomflytt” 5 "mycket gemensamt. I i "gäller: det: att bygga. upp ett un- Längs. norrlandskus="' tunrationaliseringen. vv inom > jord- försvarspoli ska -pro- blem i vårt land; : : Hr, Sundin "sade. att man vid]. Ne jordbruksfrågor . och . stora | för- svarsfrågor,.dock'. utan att någon gång kopplå samman dessa pro- blem som fdock trots. allt har båda fallen främmaride 7 för dessa pro-' -blem och det föranledde hr Sun- med öppna havet (enklaver) stad-' gar sålunda, att I .havsvikar där möts, d v s med mindre: bredd än 600 meter, skall innanför liggande områden räknas som enskilt ” med vissa undantag, ' Praktisk til lämpning omöjlig > :.Som av "denna; delvis förenklade redogörelse,. framgår är 1951 års "frivattenslag” knappast ens teore=, tiskt klar och 'entydig. Vad:gäller den : praktiska '; tillämpningen har. denna i åtskilliga fall visat sig yt-' terligt' vansklig - eller -omöjlig. De hjälpkartor med' inlagd frivattens-" gräns, som numera finns, är i vissa: fall" ambitiösa "försök" till. tolkning av lagen, juridiskt sett godtas de emellertid inte. ” ” Redan dessa svårigheter 'vid den praktiska tillämpningen torde vara bevis nog för att lagen i vä Li; | — för det sig om väldiga belopp, att inga nya krav längre får tas ändå "idag; ersättningskrav ' på ”ca 200 .miljoner kr. Även om'denna siffra' skulle ivisa sig för hög'— kammarkollegium hävdar bl a idet- inte. kunnat räkna igenom det hela där summorna ökar med ränta på ränta fram” till utbetalningsdagen: Aktuell Från Oslo” meddelas att stor- kinget nu har att tå ställning till ett även mr' svensk synpunkt särdeles intressant förslag ' från den norska sotialdemokratiska regeringen. Denna föreslår näm- ligen att en del statsägda aktier skall. utbjudas till försäljning. Visserligen rör det sig om mind- re. aktieposter och .om företag där 'staten inte har aktiemajori- teten. Men det är ju t' alla fall en "början. ' Något för” hr "Ger hardsens "svenska kolleger, att tänka "på "i deras .evinnerliga motstånd mot "att allmänhoten Till : dags. dato torde omloring : 22 miljoner kr ' vara ' utbetalda, ; i «vt ; I väsendlig grad tillkom ”frivat- tenilagen” för att ge de'watibenlösa fritidsfiskarna ” större , , fiskemöjlig- Heter. (Att sedan dest kika Hitet som västkustfiskanna 'elter ostikus- tens” strömmingsfiskane ' fanns” Je presenterade i 1943 års disk lå ad, sagt rämligt krav att något offrades på bidrag Hill exempelvis: populira nörd, inga översiktdrrtor Över de fria vatten — bm dessa ou går service”. 05, Kostnaderna för skulle I ist bli kommitté är en annan historia.) Åtminstone på" ostkusten har' den emellertid inte hättilla. fyllt; någon, sådan” "mission, . "Vad bland '; annat delar är illa” genomtänkt. Ett annat är de, väldiga ersättningskrav -för ”mistad ensamrätt till fiske, som un=" der åren uppkommit... Klarare "än något annat visar. dessa lagstiftar- nas totala” okunnighet om de' kon-' sekvenser ; den - nya : lagen: skulle. komma att få. > Beräknade Kostnader 2 miljoner, gäller". stockholmsskä ården «har verkan av lagen, snarast blivit den motsatta, Endast det lilla fåtal som har råd att hålla sig med större sjögående båtar har några nämn- wända” öjligheter att diska på fritt vatten, "Osäkerheten om grä mer än någon tusendel äv de mil- | joner som staben - genom sin -illa genomtänkta fiskelag måste låta rulla, Könsike förhåller dt sig så ätt man 'på statligt håll söker ta igen på fritidsfiskarna; vad man förto- rar på er Den totala - pa pd "Bom. ewspeglas nte minst 4 Iofrolnod. har också medfört att även många k mwosition, ger gott slö dö bland ent Eokeorsärå- stå. More det därför inte ett minst fallet > Den fiskerättskommi AE sattes. i oktober” 1943, bestående av, kända + jurister :' och riksdagsmän; beräknade 7 ersättningskostnaderna för, den inskränkning i fiskerätten, som "kunde tänkas bli följden” av den nm lagen 7 till i runt:tal 2 "miljoner: kronor." Och : tredje lag- utskottet” förklarade; att ersättnin- 'garnas' sammanlagda": belopp "inte "kunde ' väntas "bli: av' ”sådan” stor=- ga; att: efter; den: "debatt ing att statsfi be- förts är det beklagligt att |: tänklighet kunde änföras mot den -jördbruket: hör Will försvars- ' hya - lagstiftningen”. 7; Dåvarande devartementet: istället " delsutbytet inom Efta har visser« ." . ligen fökat, . men man: kan” ipte blunda för det faktum, att: des: : medlemsstater på många punkter har motstridiga handelspoli ödiga dröjsmål och olägenheter; - Interpellanten Terinrar - om" "att intressen. Däremot är det ett vik- tigt intresse för dem alla,” att de ras handelsutbyte med EEC inte hindras av höga tullmurar och- andra restriktioner för handeln. ;' Starkast är detta intresse för fös- . terrike och Danmark. Österrikes . handel är till övervägande del i in riktad på EEC-länd "nerna som enskilda, "lett: 4ill! ber tydände”utgifter "bl a” på grund Vv byggnadskostnadsstegringar, . Genom. ändringar i" byggn lagen: 1959 och ny byggnadsstadga tillerkändes:: kommunerna; större, roll och, inflyfande i i samhällspla”., skapet av . Efta" Betyder relat ; "litet för detta land. Danmark är. för sitt välstånd beroende av en': ostörd livsmedelsexport.. Cirka 40 procent .av denna går: till Efta= 1.8 . landet England, men; ungefär lika; ik; som stänger den dan; kommer: DBanmärk i tt edelsexporteri till Västa i > För? att ki na in: facto skall kunna få" det av=- sedda": inflytandet: bör” i självfallet en jmidigare fillämpning av bygg- «: nadslag :-. by, ve adsstadga ” kan kominunernå "tillerkännas' det = faktiska '; Inflytand öch” som"avsågs 1959, '. lägförslag -och förordningar, hävdar: Dala-Demokraten" ningen. sker den, juri diska prö ningen av lagförslag, innan riksz . dagen beslutar dem, När det gäl. ler tillämpningen finns, utom brottmålsdomstolar, särskilda "in- stanser för prövning av skatteä- renden, försäkringsfrågo; r och pers sonligt rättsskydd. På den. punk. ten är rättssäkerheten; större i . Sverige än 1 flertalet andra läns "der, Vad syftar då kravet på en » särskild författningsdomstol till? Vad -högern och folkpartiet nu le med tre röster mot två kunna undanröja ett beslut i riksdagen, t. ex. . beslutet om införande av ATP. Att ett Könservativt parti på det sättet "önskar begränsa den par- lamentariska demokratins möjlig. - heter att arbeta kan man förstå. Men hur kan det vara ett ”Nbe- ralt” önskemål visst blir det en begränsning, om man kräver att negering och | riksdag skall hålla sig till grund- lagen — gör inte Dala-Demokra- ten det? . cirklarna "gänkäs' för". fatt "sedan tillsammans med anslaget ' "till öv- riga cirklar. stiga till. 75 'procent, . ” En omedelbar ' verkan för nästa budgetår blir ny' att bidraget” till irklarna ti .50 proc." Mot detta förfaringssätt protesterade ” centerpartisterna : i : riksdagen. . De: "menade att: verk- heten i irklarna, är så värdefull 'att den inte får ä- ventyras a äv en anälagsnedskär- u Det "betonades : "med skärpa att |. vi inte hår råd att' mista en enda cirkeldeltagare i denna” 'verksam- het. Speciellt" nybildandet' av ung- domscirklar "kommer att. försvå- "ras av: iden beslutade ”bidragsgiv- ningen. "Det betonades ' vidare att det är "ytterst angeläget” att mån UNGDOMSCIRKLARNA SN "JORDBRUKET UNDER FEL. DISKRIMINERAS |; 0. ca:| DEPARTEMENT? . Riksdagsbeslut om ans a "Vår I delsförsälj till sludiécirkelverksamt kom att få en Inriktning ' som inte är tillfredsställande . för ungdoms- " cinklarnas — vidk > För kan. . bedömas ' vara genom” Satt den ”m tära närvårande är det.så att studies cirklarna får 50 procent av sina . kostnåder täckta av staten medan 4 b eller” hind till följd av brist på livsmedel sa. de ”försvarsministern i ett inter- ungdomscirklarna : får 75 proc | Riksdagsbeslutet - innebär att bås" pellåtionssvar till” Sven "Sundin (cp) i riksdagen, innar; atökmen.. . biyter . ult,.: lade. sig” Hl. långfredagen" över: Jeru- i |nekelse och Judas” "förräderi? ”tillfredsstä] lande och. ingen dels av] "Det: var "inte snällt sagt om vår jordbruksminister; "men: av” "någon och hang lärjungar "Vi går än till: honom -där un-|-. + der de gamla olivtträden. Vi öns- kar'.se honom kämpa. Det "är en "gripande ' syn. "Han - ropar, gråter, svettas och: bedert. i... Kan, det :vara han som. alltid vär så lugn och alltid visste om tfåd? Kan'det vara Gud? . 'xVilken börda är det som tvin- gar honom. ned på sina knän? Är det: folkets hat, Petrus för- 'Ja,' det är säkerligen allt detta men det är mycket, mycket me- ra. Han känner redan vågsvallet från idet hav som hetbr släktets förbannelse; han, badar i i Blodig - svett.: Fadern älv. bjuder "honom en. kalk fylla, av vår synd och skuld" Jöch "ska M t | skjuter Ban: denna bittra dryck ifrån. sig. "Men kampen slutar med : > den + stora -: överlåtelsen: i ”Såsom du vill”. 's : "Han mtkämpade” min Kamp, grät rina tårar och”betalte min -| skuld." ' Har tömde” den bittra | få : Iöfte . om” jfrälsningens kalk och dricka till: liv. Vår tids sanna krösusar är äl som kan tillåta sig att: ödsla bort nä: €j-blivav sådan och fiskevårdens främjande”, | - ofta” kraftigt 4 ”domstolårna; +: jordbruksminister ' . Gunnar; ;. Sträng kning = av. religionens”. före- komst" och. yttringar i dagens svenska. samhälle, ”rekonimen- : deras av ett forskarlag som på - uppdrag av. "utredningen kyrka- | stat". undersökt " möjligheterna erkände" att kostnad i praktiken kunde behöva justeras åt ena" eller andra hållet, men be- tonade: ”Emellertid lära kostnader-. törleksordning tjäna som "underlag, för en bedöm- ning, - av 3 religionens, +. betydelse i Islive t,'. anser .man.. Genom att de icke mer än väl > Redan ' tidigt . Stod det klart. att: dessa helt godt Eg, ; na ”utrönas' det ” Undersökningen skulle också .kun- entuella 'samban- 1 det. mellan "religior :. och metod för en Teligions-"" ". sociologisk undersökning, vad Undersökningen - skulle'- känna u för il r : slutningen till. svenska Kyrkan och: övriga trossamfund, 'be=" " - söksfrekvensen vid ' gudstjäns=". ' ter m m, användandet av reli- . . giösa handlingar som dop, kon- ”firmation och' nattvard, vigsel - och jordfästningar.. Redogörelse lämnas för 'den kristna verk-. ; ” samhetens mångfasetterade ut-: - £ ing med söndagsskola och — ungdomsverksanihet, - arbete : . bland sjuka och gamla etc. : Även” de ekonomiska” villko= "ren, kyrklig beskattning, kol- ” lekter och "gåvor - behandlas i: det I de betänk Ball skilda: människors liv och dessa inte skulle hålla. Ersättningskrav var emellertid till en början rel tivt" blygsamma " och ; nedprutades, Det” gällde ju inte någon förlorad fiské-" -rätt, endast mistad ensamrätt. Först kring mitten: av femtiotalet: börjas. de, den, stora, ersättningskarusellen rulla, främst sedan” några skickliga advokater "upptäckt de stora möj-, ligheter” ”ersättningslagen ' av 1 de-" 'cember 1950 verkligen gav. Nu blev det inte längre fråga.om krav på något” tusental kronor, utan "ofta om miljoner; Omkaing 10 miljoner” am; "Tre i gånger |: en . fackla. Ju : loroligare den . är, desto” stärkare ' isk samhälleliga beteende i is Tisitt. första: betänkande Tedovi- sar; utredningen .' forskargruppens rdade .undersök- med '3:000 Personer från hela lan- det söm slumpmässigt: togs ur be- ifolkningsregistren, Eftersom anta- : let frikyrkliga härvid skulle bli för . litet för en mer representativ un- dersökning. av:dem föreslås antalet ökat med 200 frikyrkliga, som skul- : le tas från ett par bygderegioner. ; "Undersökningsresultaten, skulle tolkas ' vid "en analyserande ”efter« Kommittén tillsattes i januari 1958 för avt utföra första etappen av en utredning om det framtida' förhål- landet mellan staten och kyrkan. Till: och med färdigställandet av de. båda aktuella betänkandena har är=' betet letts av £ .hovrättspresident Ivår” Wieslander, Malmö: I övrigt beviljades han entledigande i hös-| tas och. ersattes 'på ordförandepos. ten av justitierådet Erik: Tammelin; I maj 1960 ställdes på utrednin-' gens begäran 90.000 kr till dess för=- fogande : för : en - undersökning - av; möjligheter ; och / metoder för en religionssociologisk -- undersökning. För "denna ”undersökning har : ut-? d diskussion i s k S "Kost- --haderna uppskattas till 290.000 kr. Vid bearbetningen av kartläggnin- -gens' resultat skulle" data om reli- gionens förekomst, de religiösa va- "riablerna;' sammänställas "med data " beiräffande ” attityder och bet redni anlitat ett forskarlag vid. Lunds universitet. Ledare - fö orskargruppen har Varit ' docent” Berndt : Gustafsson, som : också utfört det huvudsakli=. ga arbetet, Övriga medlemmar kh varit prof ni logi vid uni iden, de "sociala variablerna. Här- vid skulle religionens roll i sociala attityder och beteenden bli belyst. versitetet, Gösta ' Carlsson; profes: sorn i praktisk pedagogik' vid: högskolan i' Malmö 'Ake- Bjer-. yr Till en början skulle man utrö- ; |. na om det finns ett statistiskt sam- : Svenska regeringen. är för allt man vet inte wedo att sinida till - sanktioner "mot Sydafrika” Re- kommenidationen från FN:s ge- feralförsamling har naturligt nog att denna församling inte tar nå- got ansvar för mad den rekom- ”meniderar. "Antagligen vill Sveri- "ges. regering. över huvud taget inte reflektera på några tvångs- medet, vilket den i så fall an” etändigtvis bör säga ment aut, Om : den fruktar ett obehagligt prej dikat för. sin neutralitet skall den "inte sitta och - skylla på andra: Det är ju jen sådan .ouppriktighet- :'som brukar göra sanktioner till en orkeslöshetens sinnebild. Vi har lång väg - att: gå ” innan de ' Händer, söm betyder något i sam band mellan religionens förekomst stedt och skolpsykologen - 1 Lund / fil ec Henry Egidius. Som experter; har anlitats docent Ulf Kragh, förd: å ena sidan samt människ ter i allmänmoraliska frågor och hennes sociala den å andra sidan. : ... Svar skulle också gan om religionen kunde sägas va- ra orsak. till sociala attityder och beteenden. Man kan visserligen in- "te: vänta; heter det, att orsaks- sammanhanget "skulle "kunna fast- ställas. Men ett sådant” samman- mellan 'staten och Kyrkan” hos skil- | jda eligiösa” ;grupper — högkyrkli- lågkyrkliga, frikyrkliga; och och hos" skilda sociala "grupper. - De frågor och påståenden = "Hems i som skulle kunna användas har prövats vid "fem" provundersöknin- "gar i Tygelsjö) ästra "Klagstorp i "Malmöhus län, i Vä , i Stock- redd på. alla eventualiteter, men "det är fullt möjligt att even- I kalken för” mig, "och jag skallj - 1", . Den fiende! man slagit till mar ken kan stiga upp igen. Men den fiende, som blivit försonad, är. i sanning. övervunnen.. oh Felet” med vår värld är att de dumma är'så 'säkra på sin sak och |, de kloka så fulla av tvivel, . holm och vid två” tillfällen i Lund, oo I sitt utlåtande "finner ”utrednin-' gen 'det imöjligt att: göra en sådan «undersökning med ' de' föreslagna .metoderna: Även om .uhdersöknin- gen inte kan väntas ge direkt vägs "ledning för det framtida gestaltan- "det av förhållandet mellan staten "och "kyrkan anser utredningen att den : skulle vara” värdefull. ' Den skulle ge "ökad" "kunskap om den närmare arten av det kristna infly. - tandet I dagens samhälle." Man skul- le få fram "intressanta statistiska : samband” "mellan ” religiösa. och 803 häng skulle dock komma att-fram- |”, åsik- | ste Martin 'Joh och ' assistent Anders Hallström." ' ttityder och ib i Över forskar rapport har utredningen inhämtat yttranden av : professorerna Torgny - Segerstedt. och Gunnar Boalt, läraren i re- Hgionspsykologi . vid Stockholms universitet teol dr Hjalmar” Sun-, dén, redaktören fil lie Erland Sund="" ström och byrådirektören. Edmundi- Rapaport; statistiska centralbyrån. . i För att experimentet med fri- ”)het på spritens område 'skulle fyckas krävs stora insatser från olika håll. Den svåraste är en fråga om mentalitet. Att få män- niskorna ' att uppfatta . livet :så intressant, ' spännande och / itju- sigt. att man will. uppleva det med vakna: sinnen i stället för att bedöva sig för-att ”kommaå ifrån” det. En etapp är; att åt- minstone få in lite hyfs i umi- fönget med alkoholhaltiga dryc- ker. och komma ifrån råsupan- det. Att: satsa på möjligheter till god fritidsverksamhet och : via massmedia få lika fin reklam, lika spännande skildringar kring sådan som kring avarterna,: Att ge spänning och avkoppling. un-= der fritiden, -- . SLU-bladet, Utopia är ett land där det råder , ciala attityder. se : ; Netänkandet ' a sand. ane Vv regn. och parkeringsplater, | törerna -just..som de kommit i en perfekt" fördelning av välstånd, | fulser] "kommentar. skall kunna få del av exompel- wis LKAB-aktierna, .. Nordvästra Skånes Tidningar. ” . Att skriva författning är verk- ligen ingenting som skall ske i snälltågsfart, Sydsvenska Dagbladet, a "Just Du ser dt "mörkt ut för : fru Lindströms raggarparagraf. Ett stort antal socialdemokrater yrkar . på blankt. avslag. Att komma ur den knipan kräver en parlamentarisk finéss som våra statsråd aldrig behövt lära "sig. Men regeringen kan nog ta saken: med: rö. även. om - den : skulle råka ut för nederlag. Den - vet var: den. har sina pappen- heimare, Har de väl fått lufta sina känslor återgår de till. ord=- ningen. = - | Hanidelstidningen. - De enskilt & da fastigheterna. är å stor utsträckning äldre och skröpliga,: varför : en. stark av=.: gång sker "genom rivning. Det skulle inte vara en övermäktig uppgift för samhället woch ”bo= stadskooperationen. att under en tillräckligt lång övergångstid kö- - på in de kvarvarande. privata . hyresfastigheterna, oa Stockholms-Tidningen. (2). > Den "första dragningen i löne. sparandet har gjorts. Förteck- . ningen: pv ;. vinnare , visar att pengar gått även norrut. Men, just. denna” offentlighetsprincip kan ifrågasättas.: Den' tillämpas” ee inte i:andra liknande samman-" sa hang och det beror inte bara på praktiska" skäl.. > Anonymiteten ” bör bevaras även 4:detta fall." Synpunkter; att skapa reklam kring lönsparandet är 'vällovlig. ” Men det finns andra metoder. ' - : Sundsvalls Tidning. ; UWyszyndd war fängslad under. ; Stalinregimen men: frigavs när det politiska tövädret inträdde s 1956. Katolska kyrkans "position ”. i Polen,. säger, Herald .Iribunes > ml korrespondent, år” full-av. on |: sägelser.” "Kyrkorna" är: s som .inga kyrkor någon" annan städes 'i ;världen, och besökarna lr ' både gamla och: unga, Ingen” religi undervisning är tillåten: födde. statliga skolorna, ehuru.” tillåter , "utom : skolan. Predik. ningarna : är. ocensurerade ibland: politiskt laddade. Varje > biskopsstift har ett prästsernina.'.' rium ,'och : femton av dem ut examineran teologer, I hela Po- len finns närmare 34 000 äster < och? nunnor, . : S 4 ' Regeringen har” 'återbyggt Mm ra? än tvåhundra. gamla kyrkor, emedan” de” anses varar "en del vanlig förmåga alt prata sönder debat- > terna -genom "att "avbryta 'debat= + skede: genom ” att . komma: ”med egna . funderingar och anmärk- 7 ningar, som. för det'.mestasinte ; är nånting jannat ; än 'plabtheter,'- . ofta "också: rena: fadäser." Han ” har, också -en förmåga . att: ra- sande kvickt drä slutsatser, vil- ka'som regel är felaktiga. ”Utan > streck”-debatterna är mestadels bra: Men -äntiu ' bättre skulle de. bli"om man sabte streck. för, hr Herz! : Radion - må åberopa vilka grundsatser den .vill för "sina: egendomliga publiceringsvanor, Det finns en enda sak som för- het alla principer; jomdömeslös- LT De strejisande vid” Vin? + & Spritcentralen har: lyckats med något som -hela den svenska nykterhetsvården - gått bet' på. Den genom strejken åstadkomna ' torrläggningen' har enligt rap=, porter från polishåll "medfört en ' nedgång av antalet fyll lerister, familjebråk. och brott av olika slag. Ja så lät det alls : mänt före: påsk i kidningarnas rapporter .' från : : spritfronten" Strejken har visat många vilken välsignelse det är med ett nyk= tert folk; 'Där förr sprit gick in Jon vä | har man nu kuns na på ”miltigt "hj folk med Frögliga : bomfonhåls landen.” :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.