".. Frankrike envist fast vid tanken att bygga ut sitt "eget atomvapen ' på västsidan, == = LT MÅNDAGEN DEN På MAJ a FER . Svikna förhoppningar + Nedrustningskonferensen i Ge- neve mal tomgång. För närvaran- de ser det. ut, som om: konferen- sen måste upplösas utan att någ- nåtts. Både de neutrala: staterna ' och ' västmakterna har gjort ener- giska försök att'rädda konferen- sen från sammanbrott men huru-: vida försöken kommer att lyckas är mycket ovisst. Möjligen kan konferensen komma ' att perma- . . nentas och icke formellt upplösas.- + Det skulle onekligen vara värde- kan de många problemen kring : .nedrustningen fortlöpande stude- ras och de båda maktblocken'i öst och"väst” -upprätthålla kontak- " ten med varandra. ' : RR .Förhoppningarna” om att deltå- "om av rus i garna i Genevekonferensen skul» icke om en allmän:och: tötal: av= Je kunna enäs 'om ett program - rustning,. det är att'ställa målet för högt. "för nedrustnihgen . har väl inte : heller "varit stora. Vad man möj- . ligen' kunde, hoppas - på, var en: överenskomraelse om stopp” för skådlig tid är”en örealj tisk för hoppning." Man här. börjat i galen =. ända när mån söker uppnå ett av-' tal om nedrustning i innan" man av- | . ra som helst positiva resultat upp- . lägsnat "det" misstroende" "mellan "Is maktblocken, "vilket Jar” sig ut: tryck,i det kalla kriget. Misstro- endet skulle, om ä mineras dock” om särskilt bränhand tiska problem, ' framförallt Ber- lin- och Tysklaridsfrågorna, kun- - de lösas genom fredlig överens- ' + kommelse.'; Om: man - undan : för," fullt öm så kunde ske. I så fall "undan: kunde . bringa" kontrover- i ”siella problem "ur , världen skulle; därmed en grund åv "visst ömse- ” sidigt förtroende" vara Jagd. När detta väl'skett”skulle man kunna : llvar förhandla - gå vidare och på allvar änn NN nas gravkyrka och som sådan är penproven.,.-bör. hållas" isär från. "nedrustningstrågan: re ické helt eli” ” vär qui ja hos Krille NN Ejwentz, Laholms Historia — kan [i vi läsa om de-starka band som på sin tid knöt Skåneland, id. v, s. Skå- li ne, Halland och Blekinge, till me - 5 D. 11 Frågan-.om . stopp för kärnva=, "Den: först- ' inräknäs bland de- v för framtiden. Stö- kär ”testenen härvidlag var kontrollen kontroversiella "världspolitiska ' över att överensk 1 verk- .. ' ligen respekterades, Förenta Sta- ternas:'och; Sovjetinionens stånd-" punkte ”kontrollfrågan har emellertid gradvis närmat sig var- . andra; "varför en kompromiss ut- mynnade i ett avtal om provstopp : verkligen kunde sägas ligga inom . räckhåll, Av allt' att döma är vä . gen till en kompromiss dock nu-' mera stängd. Orsaken härtill lig-' - ger inte så. "mycket i bristände oDen:' är. tekniskt möjlig att'lösa "utan! sammanhang” med , nedrus ningsfrågan. Skulle. en 'överen: - kommelse', om provstopp kunna träffas skulle detta också vara ett :' " värdefullt. bidrag till strävåndera -' att undanröja: ' misstron ' mellan - " blöcken. "Tyvärr "finns "det : som sagt för närvarande" föga utsikt: att lösa Provstoppsfrågan.' Förut-' sättningarna.” härför; har; tidigare blem; som. talats om här övan.-: ; men; både. öst vilja hos:de "båda världsmakt - att komma överens. .som fastmer: - 4 deras" förhållande till sina reé- spektive -ällierade. I ' väst håller - och är inte intresserat av ett prov= stopp, I öst utgör de rysk-kine-.' siska motsättningarna en allvarlig. Sovjetunionens relationer till Ki- na kommer att utveckla sig gör att Chrusjtjov. inte'vill binda sig "för. "ett avtal om provstopp.. Förmodli- återta sitt medgivande 'om två el- ler tre årliga inspektioner på sov=. " jetiskt område: i händelse av att. en överenskommelse träffas. - Att en allmän nedrustning skuls ' le kunna företas inom en över» : - varit. g och - väst” har "missat chansern : Vem som bär största skulden hä till må vara osagt. men en dryg del av: skuldbördan: måste Jöggas; ferensen har Frankrike skaffat sig; taktiska atomvapen" och "förbere= komplikation. Ovissheten om hur ' der nu produktion även av väte-'. bomber; Många andra stater har eller får inom något” tiotal - år tekniska och finansiella resurser; för anskaffande av kärnvapen, Ia-' gen kommer, Sovjetunionen att. lien,'Sverige, Schweiz, Japan, In-". dien,' Kina: hör: till. denna trupp: Ju fler länder som inriktar. sig " på p r > desto svårare" blir det' att- få ett provstopp till stånd. Kanske möj=- ligheten härtill redan är försutfen.- låg Skånes och. Hallands västkust och förbindelsen därifrån till Själ- dand: på andra ' sidan . vattnet var livlig... Mot. slutet av heden tid och en bit in i medeltiden — in-|t i kung Valdemars brev. Det är ju känt att under "de. religiöst be- ioderna karna inte fick Törtäre köbt utan att detta i viss mån ersattes med fisk. Vi vet' också att. munkarna inte var några kostföraktare, I dammar vid klostren var det vanligt att man odlade karp och sutare som — väl — kunde bli läckerheter. nan ännu Köpenhamn. blivit hu- vudstad. ar. Ringsted huvud- "orten på Själland. Där hade redan på” 1000-talet: stiftats” ett: bene- diktinerkloster- med en kyrka som senare. blev de'danska Valdemarer- en betydelsefull wvallfantsort för inte endast turister. den dag söm i dag är, Den” förste marks kungatron var' Valdemar. | på” Danz "Valdemar lönnmördade hertig Knut 'Lavard, men född först efter. faderns död. Som ' kung regerade han från 1157 till sin 'död 1182. Omkring år 1160 utfärdade han ett privilegiebrev för 'munkarna i; Ringsted, ett brev som — efter, den. nya belysning docen2 ten ' Bertil "Ejder .i Lund gett. det — har stort” intresse för. oss här i södra' Halland.. I brevet, "som är skrivet ypå. latin, ger. kungen som gåva bill munkarna” i.. Ringsted ”kyrkan i Hov med "allt vad därtill hörde 'av ängar, åkrar och skog samt 'platseri;där - det. växer pors, ävensom den: fisk” som fångades där . vart." onde : sdygn”. I ett annat'ev Ringstedilostiets privilegiebrev; utställt 1170 av är- kebiskop ' Eskil 'i - Luhd, ansluter ordalagen" sig. still det, nyssnämnda "| kungabrevét, "men beträffande den r bortgivna "Hovs kyrka lägges upp- "| gifter "i ”Halland”. : Denna geogra- fiska bestämning här under längre .' Sedan den förra Gen :-kor 3, - av seget' kä nen-i Lunds S:t: Knuts- gille; för- tid satt myror i huvudet på fors- «I karna; eftersom det inte finns nå- gon känd Hovs kyrka i Halland. .| Däremot fanns "det och finns: än en Hovs kyrka och. socken i Bjäre härad i Skåne. Denna senare domi- nerar:.ju ännu i dag Benom ' sitt läge "Bjärehalvön "mellan - - Båstad och i Torekov;; som ,envar väl vet, som färdats den vägen. storikern 'och mångårige ålderman- sökte ' lösa” detta "problem: genom att lansera en'teori- om att. den del av ' Bjäre härad, . som upptas av Hallandså tidigare tillhört Hal AFTONBLADET H ” UN "har uppenbarat. sig i nytt for- mat och ny typografisk dräkt och Falu-Kuripen: uttalar "en: alls män uppfattning om: nyördninger "dräkt "är dock. inte mera: ny, än att ingen' hädanefter | : . skulle. kunna skilja 'den' från Ex? pressen. om , man bytte ut namn: plåtarnä,: åtminstone. inte. förrän man läst den, bra grundligt;- De två tidningarna är lika. som. en- . äggstvillingar; "Många '. tidningar - tycks vara "som" folk är mest: De vill vara sig" själva men . också som :alla. andra. I Stockholms- Tidningens fall tar detta" sig. ut- tryck: i "att.den håller: sig med |" alldeles"' égen 7 typografisk" dräkt men med. åsikter: som är social- demokratisk. dussinvara, LO-kol- legan; Aftonbladet : däremot har anlagt vad: som förefaller ha bli- vit stockholmsk kvällstidningsuni- | - form: me äller ' sig med ' egna . Den-senare kombinationen . är faktiskt" ätt. föredra trots ätt, den typografiska -efterhärmningen var i oblygaste laget, ” SPRITSTREJKEN GER INTE " "UNDERLAG nn för, att bedöma följderna > av nykterhetspolitiska åtgärder. Det är som demonstration - av” vad minskad : alkoholkonsumtion. in- nebär, ” erfarenheterna har sitt värde, skriver Verdandisten (NOV): Betraktade på "detta sätt 'kan de endast utgöra kraftig stimu- lans för det helnykterhetsfräm- . jande arbetet. De bör ge besked om att det går att vinna effekt om man når framgång i att hålla människornå från spriten — lika väl som när man nu hållit spri- ten från människorna. Man skulle kanske rent av våga räkna med : investeringarna inklusive stats” ”nomgående" har" ökat både” absolut milj, kr: underhåll av : anlägg- | ”hyinvesteringarna'i [vägar och di- (ken från..11: Hill 22.4 4ill-65: milj: kr-i- medeltal. under: : som har sin tyngdpunkt i södra tt a ”varia- tioner .under enskilda år indelats i:två” ”"delperioder,” ” 1952/56' och .1957/61,' Därvid har visat sig att bidrag då" bondeskogsbrulket 'ge- ferväxtkostnaderna har sån lunda :i medeltal. under. de båda erioderna - ökat, från "14 till 20] : ningar från'9 till: 22 milj. kr och j. kr. Detta >< inhebär lagt. nära en för- dubbling”: av de tötala investering- arna sis böndeskogsbruket från : 34 "perioderna. 1952/56. resp” 1957/61L. Om man ser på" enskilda å år ökade ivesteringarna i b "ket från 24 milj? kr, 1952 till 78 milj. kr. 1961, alltså mer än dr . dubbelt. Även relativt sett her en kant ökning skett av bondeskogs- brukets; > investeringar > jämfört med andra ägaregrupper. I mel deltal 'under-.de. båda, perioderna ökade ”bondeskgosbrukets ” andel av. de totala investeringarna i skogsbriket från 27 till 35 proc. Ser man ' på ett par enskilda år kan' en" ökning -av andelen från 25 proc. 1952 ' till 38 proc 1961 konstateras. . Någon -generell slötsats, huru- vida Ånvesteringarnas” storlek va- "nit den ”riktiga”.: kan man. dock "inte: dra” "av dessa” "siffror. Hur mycket” som bör investeras är gi- "vetvis olika "beroende på 'förut- sättnin; I: böndeskogsbruket och : mellersta Sverige, där' det allmänna vägnätet är mycket tä- tare "än" I. Nörrländ;” är behövet' av skogsbilvägar avsevärt mindre, "Ett stort behov av. återväxtåtgär. der kan ju vara orsakat av olämp- Jie Skogsskötselmetoder eller för- större förståelse för nyk Tr r- lser". under" tidigare skede betet även från Frå- gan om större resurser till nyk- +terhetsorganisationerna borde kunna ' prövas i en generösare anda. Även åtgärder för att nedbriäga | alkoholbruket som kännbart drab- bar också den grupp som, kallas |" ' skötsamma konsumenter, borde kunna aktualiseras mot bakgrund av att samhällets. vinning är så uppenbar DL oOTTeA en " cd INTRESSET FÖR. INVESTERINGAR ': inom Loädeskogdiruket har va- | rit starkt stigande under det se- naste decenniet och 'deras om- fattning har ökat snabbare än hos övriga skogsägaregrupper, konsta- , teras i tidningen Skogsäga- ren: ot Inom skogsstyrelsen insamlas årligen uppgifter om de investe- ringar som: görs i skogsbruket i form av återväxtåtgärder, byg- gande och '. underhåll av vägar, - Osv.-Ur samhällets synpunkt mås- te man också betrakta kapital för investeringar” som .'en begränsad tillgång, som bör sättas in där ..det på lång sikt kan beräknas ge den. högsta förräntningen. Det" är ingen självklarhet . att investe-' ringar i skogsbruk är. en förnuf- "tig penningplacering i alla lägen. ! Vid” en? :expertundersökning i Uppsala har man funnit att fler- talet -urngd så land, I ett arbete från 1948 skriver han: sålunda ”Halland, som i äldre tid omfattade ä äver Bjärehalvön och del av. Hal Senare "forskare : har följt "denna linje," så bl. av Gunnar; Olsson, som i "Hallands Historia del 1,. utkom- men 1954, "skriver ”Hovs socken, numera tillhörande Skåne; räkna- des "sålunda "vid -idenna tid” (d.v.s. den äldre tnedeltiden) till Halland”. Men den uppgiften står inte fängre |. oemotsagd, + Ejder kol r nämligen: med en helt annan ”lösning av: problemet, en lösning, som förefaller väl un- derbyggd och: därför sannolik. Han den. i 'de- båda” "nämnda: breven omtalade: Hovs" kyrka är identisk méd nuvarande Ysby. kyrka : och dess föregångare på samma plats.: Ejder anför flera: skäl för sin it. Naturligtvis kan jag här i kväll. blott "referera ett:par," "Ysby kyrka ligger endast ca 3 mil nord- öst om Bjäre-Hov, Den ligger inte i Ysby by utan" på grannbyn Hovs mark." Namnet > Ysby: "lär: betyda Öst-by. och öst kan i detta sam- manhang inte, gärna betyda. annat än. öster om: den äldre och 1 mera betydande byn Hov, Det är ju ingen ävekan om att det var det rika laxfisket i Lagan som. redan under stenåldern locka- de till bosädtning i Lagadalent Våra hedniska förfäder byggde då en kultplats wid: Hov: och anropade den ande, som: de trodde bo i vat- tenfallet, om god fiskelycka: Det berättas att "så "gick det till på Island vid iIdenna tid. I en gammel isländsk krönika står det att en man vid namn Torsten ”blotade forsen” genom att åta bära dit den”. store, -son till” den år 1131 |Laj Detta va: mekligen en angenäm Uppgilt £ öss : hallänningar "med tanke på -en ventuell utvidgning |' av vårt : läng. gräns: "mot. söder. hävdar att Hovs socken i Bjärel.. aldrig tillhört Halland, ' utan att ov ”Man har: nu svårt att tänka sig”, säger Ejder, — och man instämmer gärna — ”att klosterbröderna i Ringsted skulle ha sporrats i sin fromma omtanke om. det kungliga husets själar av en gåva, bestående av 4. ex, torsk,- fångad wid Hovs hallar,” ”Nej”,- fortsätter han, ”fis- ken i de gamla, nyss citerade la- tinska diplomen är förvisso. den förnämliga laxen som sedan urmin- nes tid fångats. ä Karseforsen” i igang ce Den uUppmärksamme åhöraren, kanske erinrar sig. att Valdemars- brevet av år, 1160 bland Ringsted- munkarnas "förmåner från Hov även , upptog ”platser där det växer pors”. (Varför ansågs porsen då så begärlig? Jo, vid. denna tid var humien ännu inte känd i Norden, utan "att man. använde” pors till att. krydda ölet, Dessutom gav det ju. ett färgämne som : Jätt. - kunde utnyttjas,” OM vara dör slags fisk « som omnämnes | ; I den soda Jaxen möter OSS "ofta i den äldre litteraturen, Jag” erinrar om de bekanta raderna . " "Lax, lax, Terbak! . : Ej kommer du på hispens fat .. ete. i visan om fiskaren, som ville blänkande - lax ; som ' denne hade rätt att. få i: enlighet med sina den bekodl och som flydde undan len opliga vreden till "Tynnelsö och därefter ligt sägnen — blev den förste som bosatte sig på Stockholmen, Visans ”Lerbak” syf- tar inte på något raffinerat sätt att tillaga laxen på — man kunde ju tänka sig att den bereddes inbakad i lera — nej, det alluderar' på att laxen har en lerfärgad rygg. . Efter denna lilla utvidgning vill jag avslutningsvis åter citera Ejder då' han wärderar de förmåner de danska munkarna ' i Ringsted åt- njöt: från Hovs kyrka 4- Ffalland. Han skrivér ”Tillsammans med öl, smaksatt. med pors från iden hal- ländska :skogssocknens vattendrag, sjöar och mossmanker, . » laxen ubgjort . en : verkligt . kunglig gåva och bör. —'efter .vad wvi vet om klosterfolkets sinne för dylika ting — ha utgjort ett högt skattat bi drag till kosthållet hos Guds och den : heliga :jungfruns tjänare av S:t Benedikts regel å' Ringsted”. Det " ecklesiastika- intresset för Och vi astämmer väl gärna i de Vid Knutsgillets högtidsfest | i lördags i Laholm gav förre borgm e "Axel Mal t följande presentation av förre rektor. Edvin ' Nilssons. dikt- samling :.:”Laholms- sonetter”, " TT Lauritz Weibull; den genia hål om re : ” "dikten ”Jorden Den citerad Den medgi liga hem, Philinte höjer" dikten” till skyanna, - medan den ärlige” her: ”Aloeste, säger sin vd uppriktiga” mening :'sdtt sonetten är så dålig" satt den bör gömmas in= nerst; inne” ä mörkret "i. skaldens skrivbordslåda.' Det är : väl mänsk- "Jligt. att herr” Orante efter detta [tyckte bättre om: herr ”Philinte än om herr "Alceste;'.- mn "Da det gällde satt: vä dera > ”La- holmssonetter” kunde man " vara lika ärlig :som -Alceste och: ändå tillstyrka dess. publicering, alldra- helst. som , författaren - till denna Samling är till sinsnatur helt mot: 4 satt författarens -till-2Hoppet”:25-- | 1 skapandets "glädje : "har Edvin 7 | Nilsson förnummit den rena njut- ning som är den högsta vi mänskor | kan nå upp till. Förvisso kommer hans "sonetter, dnbe; att räknas till vänldslitteraturen, men de försvarar väl sin plats ' i den lokala "sfären. Den känsla för stad och bygd, som Idee: : speglar,” är. äkta och, författa- rens förmåga att tvinga ett mot- . i villigt språk in & sonettens klissiska form, är anmärkningsvärd, Tillsam- mans; med. de . i det 'tilla häftet | : återgivna - : teckningarna: "av vår kände 'k >. Olof ik :| vilka ipå sett kongenialt sädt anslu- ter "sig ' till dikterna” och i sig ger ingår i en samling ”Laholmssonet för di den : speciella atmosfär av idyll.” med > gamla Iota der” "utkommen till” sistlidna "jul och författad av en av vårt. Gilles äldsta bröder, £.” rektorn '" Edvin Nilsson. Ni dlsson” är född i Munka- bygget, beläget i den gamla Pers- torps rote av Ysby och Ränneslövs pastorat. "Då ” kyrkböcl för anor i möte med en ny tids för]? wandlingar, wbgör . samlingen « ett | kulturhistoriskt dokument från den brytningstid, som: wi just nu lever i Som garant för detta har vårt Gille. satt sitt So på omslagets Jutsid; ar denna gemenskap började föras år 1704 kom Perstorps rote att. till |; höra 'Ysby. församling och dess kyrka; till vilken kyrkstig av ål- der gått. Längre; fram i ' tiden skedde en förändring” och Perstorp. fördes gamla kyrkstigen behöll sin makt och : . Ysby blev- Edvin Nilssons barnd kyrka. Nilssons "ena" dot och offra all Så måste .det--också:-gåbt till vid on sefors . och . andra vattenfall, där laxarna hoppade,':. Den « hedniska kultplatsen i Hov fick - "senare wika för. ett kristet ' kapell: på samma plats, och” på, idenna "grund bygg- des : på '1200-talet den wuvarande Ysby kyrka. När Hovs kyrka . bytte |. namn. och blev Ysby kyrka vet vi inte. Kanske: skedde 'det för att undvika förväxling med Bjäre-Hov, kanske skedde det i samband med att Ysby by tillväxte. Så reder Ejder ut vad” det kan skämda, Det 'sägs så ofta att vår "tids ungdom inte är sämre än ti- ! digare generationers; Och det är i världen vågade inte de sämre el bland ungd säte "ta' sig upp 'mot: föräldrar, lärare och myndigheter som de nu gör, . De som har ansvaret för att det gått så illa är framförallt de ra- " dikala "riktningarna i. samhället, för. ”vilka . toleransen. mot ung- domsbröttslingarna "knappast känt . några gränser,. Vågar man hop- pas,” att expertundersökningen i . Uppsala gett den obegränsade to- - långt ifrån haft det' svårt i hem- Fildare någon” tanke- diken m. m., Tioårsperioden 1952— "met al de. tvärtom varit: bort- |. ”ställare?- rea en Boris TidalnD) "väl sant i och för sig! Men förr ter är gift ; smed. .. docenten Bertil Ejder,: vars" nyare "rön. om : sam och Ysby jag tidigare”, fererat, , : "Sonetten är en "gammal klassisk versform. som” består " av. 14 "rader, vanligen ' jambisk wers, delad i 2 fyrradiga strofer" och 2 .treradiga, Av "medeltidens! talrika fasta lynis- ka former är: sonetten: den enda som med full livskraft fontlevat fram till vår tid, Av sentida Bvens- ka skalder , är > väl Frans G. Benglissön den . främste. mästaren på sonettens område. till Ränneslöv, men den |-- bandet mellan Ringsted samt Hov |, > Författaren här. — a vår över- ning — övervunnit. sin blyghet och "vill "nu "tll envar av våra gästande damer överräcka "ett de- dikationsexemplar av sin sonett- Engångsbidrag : vid | re ett utslag som är ett obser- vandum: för makar som står i begrepp” att: skiljas. Däri fast- slås att engångsbidrag till ma- kan 'vid skilsmässa inte får av mannen dras av vid taxering. I En Stockholmsadvokat, taxe: rad, för en årsinkomst om ca - 109. 000. kr, förband 'sig i skils- vtal att som bidrag till "I Molidres, skåd + ”Misant 0 pen” förekommer en både dråplig och lärorik scen, i vi en .in- bilsk sonettdiktare, Jaxerr,' Orante, i: säker förhoppning ; om" beröm, vänder sig till. den vippriktige och hustruns "underhåll. under hem- |: månad och - därjämte 5.000 kr att "erläggas så snart hemskill- dsd. "vann laga kraft: och för. sitt goda omdörte kände herr Alcesites vän herr Fhilinte, en så- låtande. Närvarande, är även herr Alcetes vän herr ”Philinte, en så- dan typ som bara , berömmer, även Oronte som för, de båda herrarna läser upp sin/1 sitt eget tycke storartade somett "Hoppet” ber om I svar på frågorna : -å km Me avtalet bekräftats. skulle deklarera . för 15.500 kr, nen 'skulle: beloppet: " -Taxeriagsmyndigheterna ined< skillnadstiden utge 1.500 kr per|.” månadsbidra . motsvarande sju såsom under framgår att underhållsbidraget han. å stället. med: Asbjörnsens. - ch hånade ' detta för att..man-|om 5.000 kr utgjort ett engångs- |och Moes äventyr o ma tale få skatteavdrag: för|bidrag, och klaganden är där-|sin mor därigenom. Hon dog ' med ej berättigad åtnjuta” avs loch i dag är hennes pojke frälst, av- dock. endast / avdrag medriodiskt understöd. - yt [Aktuell "-Moskva ' är, även på ganska lång ' sikt, tillräckligt starkt för att förmå hålla stånd "mot varje : | kinesisk offensiv som syftar till att frånta ryssarna ledningen. En annan sak är att fortsätt splittring ” inom kommunismen obönhörligen kommer att även- tyra den styrka som består i en sammanhållning som sådan. ' = » Sydsvenska Dagbladet Hur många frågetecken som än kan sättas i kanten till kom- promissen i Genive är det be- rättigat att tala om ett betydan- de: framsteg. : Ekonomiskt : och handelsmässigt kunde : det ' ha blivit högst ödesdigent om 'död- |. läget hade blivit totalt. Men även psykologiskt och var det av största vikt att enig- het . uppnåddes, : Det 'var näm- ligen - uppenbart att .förhand- lingarna, fick . mycket starka storpolitiska. övertoner och att motsättningarna särskilt mellan USA och Frankrike. i realiteten hörde hemma på det allmänna planet 'och ' erinrade om mycket annat som skett efter ide” Gaul- jles presskonferens ä& januari och bakslaget” i Bryssel Svenska Dagbladet. "Nog siöter "Iradl på en ”krut- I durk / alltid, ' Det uppbyggnads- arbete, som där äger rum; -på- minner. om : lantmännen; som plöjer och skördar på sluttnin- garna av Vesuvius, De vet inte, när lavaströmmarna kommer och förtär dem. De wet baray att de när som helst kar "komma, N xdvästra Skånes Tidningar : "Kontentan bl att” "det åter hängare wet var man 'har mål- ;: jsäbtningen; Räddhågans” tid -är| + förbi.loch. dimbildningen upphör. Vi har fö något til övers för. den menta- heten att: ge kraft stuckna politikerna ', och ' öger- tidningarna får väl antingen stänl ka. om en gång till” eller också välja att tåga över till hr Ohlins fanbörg.. Något "tredje: alternativ givs ej, ty'nu är det högerpolitik som skall: föras: fram” och icke konturlöst "svammel. "+ . - Nya VWecmlands-Tidningen Den petri iorade högersktityd, som på sina håll fortfarande kan framträda, exempelvis i den mör- ika värmländska snårskogen är ett kvardröjande rudiment av vad som en gång : varit. ee: - Ge i SD | Högem” Iycks nu ha eller för- bereda två program:" ett :som innebär eftergifter för mellan- |: partierna om utvecklingen trots allt skulle gå mot en blockbild- ning, och ett annat som skärper motsättningarna till dessa par- tier om det inte ' blin någon blockbildning. Det kanske skall gå till så i politiken, men inte "| får. man” något intryck av. ett "| parti som verkligen vet vad det vill. Tog den gamla högern, den som enligt Propagandan. Var ”att lita på”; slug när hes” Hjal= marson och Svärd lämnade styr- hytten på högerskutan?' : - Gefle Dagblad ( (£p) Dörrén” till ett samarbete mel tan centern och folkpartiet står öppen från fall tll fall. Det är för dagen den enda. grund : till borgerligt samarbete” som finns att bygga på. Detta bör — nu och vid nästa val — observeras av både dem, som .i' mitten= politiken ser ett realiserbart al- |ternativ.. till” socialdemokratien, och av dem, som är anhängare omnientar . storpolitiskt vår: del; aldrig haift Ntet inom: pantiet,: som ville” att samverkan "skulle köpas | till pris tationen” inför: nästa. val. är: abt | klart och. tydligt ange, målsätt- S ningen, : De « « folkpartistiskt" an- Ir för att koncentrera sg på prak= dagens och regeringens arbets- områden presenterade utrednin- gen "en nyskriver ' författning. Det är möjligt att utredningens sakkunniga har rätt i att det varit mycket. svårt att sätta- yt= verket "från 1809, men det. är eller medborgarna & gemen varit beredda på ett, radikalt författ= ningsbytte av. den föreslagna tya per, | Vestmanlands Läns Tidning > ansåg det bättre att vårt land byggde upp. en -partisamarmé.: En sådan tankegång förutsätter att vi på förhand skulle accep- tera en ockupation. Befolkningen springa och gömma sig för en evenituell angripare och sedan söka oroa'denne, när en ocku- patior blivit verklighet. Man har svånt att förstå: att någon kan plädera för en sådan ordning. | 2. Dala-Demokraten (s) - om "riksdagens. försvaradebatt nerade. sjuksköterskorna genom ett ”resultatbringanide initiativ. Beklagligtvis gäller medgivandet täskrift för Sveriges : i sjuksköterskor NEN " Näranog varje ort sunt om landet > har” någonting ' sony är värt att beskrivas, beundras, be= fi.det löfte skulle upp- fyllas, som, Gud, hade givit:Ab förvånar ' Oss att denne man, som var fylld av den helige Ande, ej här: förstår vi," fullhet;. Den: gamla” boken har rad -för den andefyllde manner Så sker även i dag." widare syn över de vägar Gud skulle få Kanaans. Jand till arve? täll - Egypten och trälade där t och mer osäkert, Aldrig hade : Men Guds klocka går och Guds löften håller. Då allt hopp synes mte är skoltiden förbo. uppfyllelse. Mot allt förnuft, ge- nom under. efter under förde vade landet. Guds löfte höll! tvivel, därför att Guds klocka en sådan, ville jag bedja dig av borgerlig samverkar. No . Växjöbladet . (cp)... > Förfaftningsutredningen skom att' gapa över mycket och miste 10.500 .kr. Häröver "har advoka- underkänner hans talan, . Av 'avtalet mellan : makarna drag för beloppet såsom för pe-] Ner i Egypten, Ingen” av:oss i dag sent” ute. hade” fått löfte om "att hennes'. son skulle bli frälst. Under döds..: Det förutsattes att” hustrun |ten klagat, men . kammarrätten | kampen . blev alltsammans så : mörkt för henne, och hon bad sin son hämta Bibeln. Då kom: "Löftena kunna ej svika; ” Ned, de-stå evtat. var. därmed hela styckat.” I stället tiska reformåtgärder inom riks- . terligare lappar och klutar på . också 'sant att, varken "riksdag ” att betala lön och pension "sam. n tidigt utan. minskning av någon-=.. . dera förmånen har visat sig vara ” öns endast begränsad ' tid. Alla ,re=., ,. kryteringsbefrämjande åtgärder or har emellertid inte avsedd wer- on kan om inte. en skattereform kommer : till stånd, - vilken: igör . det: jekonoffiska lönsamt. att ar- Ne kommer att föras högerpolitik: i/1 vårt land : och ; att : högerns an- |- skådas, Och i warje ort finns det | också - ivriga” : hembygdsbevarare SS i | som Tycker 'att" detta någonting i vä ; |: Stefanus'. tal är ett tvärsniltt : lav "det gamla . testamentet. Det. genom Andens ljus blivit förkla-" del” Det såg inte ut 'som' om ' detta löfte skulle gå i fullbor- ' dan; "Tvärtom "blev folket fört Folket. var förberett må löftets ' Gud sin arvedel” mot det utlo= Det finns väl knappast mågon . - kristen som inte kämpat . mot . / En moder låg för döden. Hon | skulle alltså utrustas med gevär, får ett nytt "budskap, -Men även ' att: .det är ett” innerligt” såmband mellan kun= skapen i. Guds Ord 'öch Andens "Vår: text -öppnar” för oss” en rv leder sitt folk. Det löfte Stefanus " här” har i tankarna gick ut på: att” "Abrahams : "efterkommande" . 400 år. Släkte efter släkte gick” i graven, och föftet syntes” mer . "Jvågar väl säga; att Gud. var för | Fa soclaldemokratisk ledamot Mt At locka tillbaka de pensio- os å gick så långsamt, Skulla du vara ih ihåg de 400 långa åren - tillståndet. varit. . mörkare ' än då”. . Moses föddes.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.