- meets a - ere Nee re rr de lek ken va ngar den F ta 3 108 Riksdagen negativ i i Pensionstrågor - Förhoppninga [: krl N ör Luc wi Eg Erhard Aktuell | Nislagaas äte 'har un-| Gustafsson i Alvesta- (ap) på- der: vårriksdagen »-inte visat) pekade i riksdagsdebatt i : : Mar u ok | | T : ) särskilt stor förståelse för folk-.! ; den sänkta pensionsåldern kan |” pa i maj. i : gör at. och EEC. stod åa våg: upprep de besvärja O nenta r pensionärerna. Socialdemokra-| .man.inte.frikoppla. frågan. om Då. Ludwig, Erhard oå . Hanno- : skälet. 7 - allvarliga ogeringskrisen. RT OT RBS ESPN Vversmässan dryftade” den. fortsatta europeiska, integrationen” med Ed-l rä äsentliga avgöranden i EEC- ward Heath, kände han sig i stor politiken: väntas, . Den tjänstgörande utsträckning ense med sin britti förbund: är nu kollega; Erhard framhävde dé vär- handikappad,” sedan hans efterträ- defulla tjänster EEC gör för Euro- | dare, just Erhard, nominerats. Det pas enande.” Heath medgav mutan |kan. visserligen: medföra olägenhe- förbehåll att Storbritannien inte ti | ter i utrikespolitiken; men från in- digt,.s nog insett : EEC:s betydelse, rikes synpuniat wvar- den definitiva Men det . tillhör det: förflutna. nomineringen av. efterträdaren ab Vad: den framtida I ”Europa-politiken | solut nödvändig. Ty cou som se- - | Pr jängår konstaterade dén tyske eko- |dan 1949 davbrubet vårit vegeri bona om dia klyeserna or noministern.” och - den brittiske | parti :' under 7 ”Adenauers . fedning demonstration och 'överbud. | gick under; senaste, tiden: alltmer ' Som hr Gustafsson påpekade-.i om ide, tyska väljarnas yn- Jämte .bakslagen - vid” nästan .debatten;' har det stidigare hänt mest, en "att regeringen "i efterhand ac- alla val som under, de sistlidna två .cepterat . förslag från. centern ” åren "hållits - de - 208 -- rn . vilka man ” genast . betecknat |föcbunask håll- -som överbud, : : en DE " PRC problemet ve > För centern är. penstonsäl- behåll förordåt. Storbritanniens in- görande för nomineringen. 257 dem ingen. ny fråga. Den, togs träde i Str öm Alt från; början. har i ; Sedan frågan 4 om ”Adene ef upp i riksdagen 1958 och har hän Sett börjat" ; ansågs vidare diskuterats vid ett fler- ora egt den” SN -66-årige. Erhard bom den tal riksstämmior. = £ > I detta sammanhang kan I på- pekas 'att” många människor - Förrän i höst kan knappast! någ- ”Nu är: tärningen kastad. Rege- ringspartiet kan hysa grundade för- hoppningar om att få komma : ut ur motvinden. EEC-staterna och- intressenterna ' wäntar sig av Er- hard nya impulser till den .euro- peiska ” integrationen. Det var en händelse som såg ut som en tan- ke, tyckte man” i Västtyskland, att den. « brittiska allmänheten med välgörande. Bans reagerade. på Er- hards ing,” Inför möjligheten av inre oro- , skilda ligheter och under trycket uti-|ga marginaler eller låt oss säga från har många av Sydafrikas 31 hälften av dem som vwederierna miljoner vita hamnat i en idys-] tillämpar så skulle detta väcka ter sinnesstämning. Under - po- | ett skri av förfäran bl.a. i den lisens ledning upprättar de ci-|tidningspress som håller ett så vilpatruller och polisreserver för | vakande öga på vad som sker att skydda sig och de sina omjli detaljhandeln men helt och oroligheter uppstår bland dan-|hållet tycks ha glömt bort vad dets 13 miljoner. icke-vita. . Så | som händer på den vattenremsa meddelar ett telegram från Kap- | som skiljer” Danmark från Sve= staden, Och så säger aposteln rige." ; Paulus: Ty vad människan sår, | > det skall hon ock. skörda. Det. livligt bibelläsande boerna måt. te ha hoppat över det stycket. ' rö » Göteborgs-Tidningen. terna och. högern: motsatte sig ftillsaminang krav från centern och folkpartiet den 1 januari och der 1 juli 1964; Riksdagen avslog. även 'en motion” från centern om. en parlamentarisk utredning om sänkning av folkpensionsåldern, Riksdagen har tidigare gjort | pitalanden om att folkpensio- erna? skulle. -successivt höjas så; tra ratt" sålderspensionen-' 1968. - motsva ar 3.600 kr för ensam- "> stående och: 5,400 för äkta ma pensionsåldern, från de övriga frågorna som rör arbetstid och | - semester. : Den höjda standar-] den i vårt samhälle måste få komma även folkpensionärerna till del genom tidigare pension. I riksdagen har centern mo- tionerat 'om 'en utredning tö- rande sänkt pensionsålder, ett "initiativ som de övriga. parti- Verna. inte var tilltalade. av. butiker tillämpa lika hö- Faa Jan Strei.: "Köpmannen, > i 'öppfattningar rna. år Ptorbritanmien är li- TV-chefen | har "förklarat att televisionen måste arbeta på att få fram goda och populära pro- gramserier. på .unkerhållnings= området.. Cartwnights hör dit — — - enligt hans mening, Vi däremot ser "återupptagandet av denna- filmserie som ett: belägg- för slentriantänkande: . En uppenbar strävan. ett följa : minsta ”mott= ståndets s bag rs Samarbete om: ningvärde; : :Höjningen - skulle ske: etappvis, men nu råder en eftersläpning." Med den takt som höjningarna nu sker upp- når man inte den målsättning |. som riksdagen angav 1958. Om man..1968, skall. vara: framme vid; de siffror ' som: man be-l|' stämt: måste pensionen", höjas | . med 1.300 kr i 1957 "års" pen- mingvärde. När nu halva pe- rioden är gånger har man höjt |: ; -utbildningen för skogsyrket SS ikholm ” (Skog-Press) ” Ut- vidgat" samarbete iom; skogsyrkes- utbildningen och rafttag beträf- fande” rekryteringen av elever be- "| hövs, anser Skogsstyrelsen, rit ”förbundskanslerns, ställföreträ- -—" Vid sidan” av ändamålsenliga ' Frågan om Olympiska spel i Berlin kan i sista hand tänkas bli. en fråga fön Chrusjtjov och Kennedy, Den 'kan utvecklas till ett" storpolitiskt problem med lockelser och risker . för både Öst och Väst, va ” Dagens Nyheter. Erhard har 'sedan länge ind för- a ” Dagen: : med 475 kr och det återstår | redan nu går. i pensioniföre 2 olle födan som nog 'upp- itbälds i asfora väl trustade > Hurttiiskt - har "Torsten 'Nils-] Mot: tjuvskyttar,; tjuviskare, alltså 825 kr att höja Därför. 67 år. Det gäller t;'ex..100.000]: = SPE söm EKO $ ogsprukeskolor 'och goda” lärare|son jungfrutalat på felfri engel-|natursvin, och rena wvandalema måste folkpensionen under. 1964 expant och som"? » för-' " föntlöpande > samärbete | ska i FN och inbjudit U Thant är det bara två saker som kan och: 1965 höjas med. större -be- lopp än"vad-som -förutsågs i den” ursprungliga planen. Det är också skäl att påpeka att folkpensionen behöver höjas även efter 1968. s I "riksdagen ' gjorde, . som nämnts, högern och socialde- mokraterna gemensam sak för. att stoppa den föreslagna höj- ningen. Den socialdemokratis- "ke ' talesmannen gjorde för- tvivlade, ,försök att bortförkla- "fra den: ”eftersläpning som. på- talats ”från" center- och ' folk- partihåll;” men de klaära-siffrör som ; redovisades : vållade hö- nom. mycket huvudbry. Fak- tum kvarstår att folkpensionä- rerna. släpar efter, i den all- . männä ständardstegringen och det. är .föga hedrande. för. de båda partier, högern och soci- aldemokraterna, ' som avslog förslaget om pensionshöjning. ' När det gäller pensionsåldein må framhållas att den nuvar - rande åldersgränsen sattes re- dan 1914.: Den har alltså nu varit oförändrad I 50: år VD Vi har förkortat arbetstic en och vi har förlängt: semestern, det är. endast "åldern: för ” er- DOMEN” I RAGGARMÄLET SA - i Trollhättan ' framstår som "en - antiklimax, menar Gö teborgs. Posten: 2 : Slufef svarar alls inte mot upp- - takten i målet och mot den bild som svenska folket fått av inter- meézzot med flickan, För att för- stå domen är därför nödvändigt att: stanna ett ögonblick inför flickans eget vittnesmål. - Enligt detta hölls hon av en av pojkarna i bilen. som rullade sakta. Hon kände sig aldrig hotad. Den se- nare "uppgiften förvånar även om hon tydligen aldrig släpats mel- lan två bilar så som sagts. Men uppgiften vinner i trovärdighet genom upplysningen att flickan frivilligt väntade på pojkarna en haivtimme — vid midnatt — me- den de gjorde upp med sina anta- gonister, När de dröjde följde hon i stället med en annan pojke il. hans bil. Av domen framgår dock inte hur åsikten vunnit spridning att flickan släpades "mellan två bilar, Inte heller hur den bild arran- gerades som visades av TV. Den bilden kan Aha vållat både flickan och pojkarna skada genom att ge ett felaktigt intryck av ett inter mezzo som fastän otrevligt aldrig hade det hotfulla inslag som på- ” werkat hela diskussionen . kring raggarna och raggarparagrafen, GP ifrågasätter om den bild- | sändningen var med ”sanning och ”lantbru! ets läge I dag. på de vä- hundra tusen tjänstemän inom den privata sektorn. Totalt sett "är antalet före 67 år pensione- rade' svenskar snart uppe i en miljon. "Under: sådana ' förhål- landen kan "det 'inte' vara för tidigt att börja utreda hur man skall förfara för att även den återstående .. delen -. skall . få denna standardhöjning av, pen- sionsförmånerna. > . >. Den”: "allmänna levnadsstan- darden i vårt samhälle har för- bättrats i "nästan; alla" avseen- den. När: det : gäller pensions åldern har dock ingenting, ger många. människor : som - ; inte orkar: arbeta till 67 år. De har det. mycket: : besvärligt" med försörjningen; För flera” stads- kommuner är understöd "till personer, som inte- orkar. vara med i tungt kroppsarbete' till pensionsåldern, den största .80- cialutgiften. 77 77 : Detta bevisar ' att -tiden är : mogen : för : statsmakterna” att äveR ”intresséra . sig . ör pen? « sionsåldern& g- . NÅZINGEN LJUS. ILD; -- — "Vid Zantbruksförbundets : stäm- ma, gav. "ordföranden" en. bild av ..seniligaste. punkterna... Den + bil- :den lyste: inte i glada färger, det kan” man ' " inte” påstå, . men; dess tonarter var 'lugna. och objektiva, skriver: "+" Jordbrukarnas Föreningsblad:' fuse Att ett stänk av irritation mot regeringen likväl skälvde - till :i ordförandens framställning, är be- gripligt. Man hade trott — och ingått .sexårsavtalet i i den tron ä likställs lighet hade faktisk innebörd. Nu slingrar regeringen sig undan från denna med en hänvisning till viss skrivning i ' "jordbruksutskottets utlåtande från :1959. Det är en bitter erfarenhet, : . Emellertid : måste ' göra det bästa möjliga i sin träng- da situation: En av de ständigt rekommen- derade möjligheterna är rationali- sering i alla led och på alla om- råden, Viljan att från organisa- tionernas sida stödja den snabbt "fortgående rationaliseringen” un. derströks med all önskvärd tyd- fn uttryckt tvivel på denna vil- Statsmakternä måste” döck "betsmarknadspolitiska områden. ' främmande; : men nu befinns det statstjänstemän: . och : ett - parj; den, hänt. på 50 år. Det » är : lighet, det bör noteras av, dem hjälpa till, här som på andra are |: . För inte så länge sedan skulle ]' det för många skorrat illa: och |: utrik Gerhärd. Schröder igjorde" han. de största "ansträngningar att i Brys- |! sel föra förhåndlitgarna om Stor- talningsförmåga' eller hans 'smidiga förhandlingsvana ' förmådde dock övervinna det. "franska" ”Nor”.' de Gaulles Frankrike: förblev ' omed= att föredra; framför stora, "lyder, hans, slutsats. Den framstående na- turvårdaren Lorentz Bolin. klarläg- ger. från nat vårdssynpuni sökte, att med, alla: imedet hindra alt. Erhard skulle romineras som med alla grupper inom Skogsbru- ket som em , nödvändig förutsättning för: gynnsam utveckling av skogs- yrkesutbildningen;, : säger ' överdi- britanmiens ' inträde i EEC till ett | = lyckligt 'slut, Varken hans över- |; ber . "naturligt 'och för | ligt /att' jordbrukarna känner sig besvikn: a och hyser or oro inför fram. dryftas av fil mag. Carl Cramér, som "skriver om” ”vånt! behov "av ort: nats åt en €xem; lifiering av "den slösaktiga sparsamhet, som ”ger till resultat bl.a, nedläggning av lant- handelsbutiker « — där. bedrar 'spar- | bjöd, ten. konidud. 1e- s darförfättaren. . £ Stor del 3 ie ” På Rösternas' törg anlägger Iek- | sen upptas av redögörelse för pri tor "ER. Gi s k ter och i ;klingen i'jordbru: under 1962; Den” successiva" inkomstförbättring.' "som "vid"sexårsavtalets ingång för- utsattes komma jordbruket! till' del har” uteblivit; Målsättningen | om in- komstlikställighet har inte :heller genom" den "nu! 1 kompromi i HED ; KRÄVANDE 2 INSATSER” HAR MAN [> RÅ Arr KORA EN. OFÖRÄNDRAD: INKOMST- ALLMÄNNA ;-AKYARUFIKRTIONER tecken i träffade överenskommelsen förverkligats, « Centralstyrelsen be- dömde dock den vägen vara bättre "det. alternativ" regeringen : er- "ARBETS: Kärra] | eeens ANSAYS INsÄr = på vår kulturexpört, medan re- daktör Bänt . Berggren inträder ' till bokhandelns +, försvar. Kjell Hjern rapporterar om ebt års, göteborgs- teater och Erik Möller om. radio- iste föreställni . Per ket. samt. för de åtgärder organiså- tionen "vidtagit med. anledning av: denna, fram till uppgörelse; i mars i 1963, "I ett avsnitt om '”Struktur och. Befolkning i ”jordbruket” har. en Schwanbom : analyserar ' några nya böcker kring! vasproblemet -under rubriken ”Utsugning, fördom; my- sticism ”— och. vevolt”. Tore Borg- lund | presenterar . Väinö . Linnas episka” mästerverk och några: and- ra märkliga nordiska prosaböcker. På recensionsavdelningen porträt- teras Karl Rune Nordkvist-av. fil. mag. . Georg. . Emanuelsson, : Andra bokanmälare i numret' är. förfat- | tarna Stig Carlson ooh Jan Fride- gård, "tektor, Jöran Mjöberg, Växjö, och stadsbiktiotekarie K.-G.: Wall, Katrineholm,; De : Li slagen består i en Tyrisk - svit av Lars : Fredin," poem. av - Yngve Åström ' och två dikter av den 'gre- kiske' pocten Giorgos Seferis, tol- kade av, Johannes Edfelt och Bör- je Knös, Numrets tecknare är EWK (Ewert Karlsson) och MEM (Mats Erik Molander). samt Henry Ras- Mussen, : som gjort: | omslagsteck- ningen. i ära in- -å RLF-are eller något över. 7. 7. broc. tällning gjorts av data från folk- och bostadsräkningen vad gäls ler laridsbygd och jordbruk: Struk? turutvecklingen belyses aven ur-' valsundersökning, . utförd > av" "jord- brukets utredningsinstitut,. samt av: dagsfärska : siffror. från jordbruks räkningen.” Av den senare framgår 'att anialet brukni heter" med ningen på längre. sikt. . "Det "bör. också ' framhållas, heter det : vidare, att kraven på jordbru- kare vid rationellt: drivna" familje- jordbruk "såväl: beträffande varbets= och'', kapitali <> som : allmä: .kvalifikationer, är: så stora att det inkomstmålsättningen,' jämfört med vad. som skisserades vid .sexårsay jaletsi ingång. : "Genom den senaste” överenskorn- melsen : med . regeringen har vissa ytterligare medel ställts till förfo- gande. för rationaliseringsändamål, och jordbrukets. Organisationer är i ida att liksom". tidigare genom mer än 2 ha åker har minskat med 35.000" enheter. eller" 13: proc sedan 1956. "Lantbrukets (jord> och skögs- bruk) andel av den :förvärvsarbe- tände befolkningen” Har Önder. 1950-' täletr gått? ner” från ' j20,35 till» 138 Ett avsnitt . behandlar "Det & &uro- peiska samarbetet”, varvid särskild uppmärksamhet ägnats åt et å upptagna Efta-samarbetet. I Av redogörelsen för def mer in- terna organisationsarbetet ” framgår att strukturutvecklingen. i jordbru- ket återverkat på medlemsantalet, som minskat något och vid årsskif- tet uppgick till 185.837. Studie- och informationsfrågor ' ägnas . alltmer uppmärksamhet. 1 det direkta stu- diearbetet "i cirklar här ca 12.400 av samtliga deltagit.” :t Serviceverksamheten är an vik=] tigt led'i RLF:s' arbete: och' har under året bedrivits på en rad oli- ka områden, Vid RLF:s juridiska avdelning ' noteras" viss ' förändring. 1 arbetsuppgifterna.' Från att: hu-: vudvikten tidigare legat. vid; de upplysning. och rådgivning till sina medlet " främja (en eh iskt” motiverad. ;ratiohalisering med. ut= nyttjande av dylika! statsmedel, DÅ > Centralstyrelsen gör också hågra er till sit . be- träffande "'- europasamarbetet > och | skriver bl a, att sammanbrottet med de engelska förhandlingarna med EEC innebär. att Sverige för” till. fället' undgått vissa svårigheter "men "samtidigt ställts inför betydande problem beträffan= de' avsättningen” av. 'jordbrukspro=+ dukter. Man är fullt införstådd med strävandena" att. i nuvarande läge stärka' samarbetet. inom Efta men finner det oacceptabelt att i det lä- ge det svenska jordbruket befinner sig. med akuta "svårigheter beträf- fande ' ink läge och avsä tillmötesgå de danska p om En, dylik ökning av importen, skri- ver, centralstyrelsen; > skulle. dess- utom ta sig. uttryck i en motsva- rande ökning . av vår export och var, därför ingen. effektiv hjälp till Danmark. Våra er reäknte ie serna är désämma. Plötsligt tror Thindrå inte kan finnas anledning att ändra ' ökat avsättningsutrymme. i Sverige. |... abt hålla tal på Ladugårdsgärde. Men säkert hade ingen av dessa båda gentlemän vågat komma med ett endaste ”Katzenjammer” om : muren i: Berlin - eller om FN: s oOgärningar i Katanga. ' la Tre Rosor å NST. L nya rå högerprogrammet äl är an” dan densamma som förr. Fra- man sig av misstag ha. fått tag i est gammalt högerprogram och inte ett "splitter nytt. . - - N Sto kholms-Tidningen.: Vill och kän högern 2 klar tillfredsställelse, "Men nog / gis- sar vi alt en viss före detta par-' tiledare på Gävleborgs" slott ber ett - sardoniskt leende dessa ”da- lpi i Arbeta bl det. : ”Högerpartiel. bär” aldrig" haft monöpol' på uppgifteri- att” för- en utveckling imot socia- . och hav det inte” nu hel- di katiorien för legal abort, som " wiksdagen - nu antagit, "kan: hindra ; mänskligt lidande”. går icke, att.: bestrida. Men. den, icke .minst "från 'lä- den nya lagen innebär. vidgade möjligheter att släcka även del mest Livsdugliga fosterliv pekar 2 ser, som rn respekteras: på Sett i - Den s som av :mänsklig solida- |» ritet med ide olyckliga eller av andra skäl helt avstår från al- koholiförtäring : borde ; få; göra detta utan att'trugas (vilket väl i något så: när civiliserade säll- ler bli betraktad -som' kusinen från landet, som inte -är vik-|. tigt up to deate,' eller som en cenakelbvoder eller religiös fa- natiker. Då skulle de kämpande svagas återfall i missbruk bli betydligt mindre” vanliga. : = Skattefri säljs vi baks- och andra varor &£ Öre- sundstrafiken — men der inne- bär förvisso inte att de därmed säljs "marginalfritt. " Skulle ; en= är ju i'stor utsträ kni; Kontur åt en: borgerlig," alter-]| 7 "Inativ politik bör det hälsas-med |-- karhåll,' framförda : åsikten, att | -.; st) Men hän, Sp ej längre förekommer) vel] andra i form av. upplysning och, med "avekräckande följdverk=. ängar. z Kring, Tägereldén. ” "Stöten övertar ansvaret för en del av? "Utlahäsrepresentationer- nas kostnader, tex, bilar och chaufförer. "Men. låt det stanna därvid 'och låt icke staten även betala diplomåtfyuvarnas - kläd- ningar. Då skulle" kontrollen och - studenter.” plaskar” i en ” fontän det, då är det förargelseväckan. |: de: Om studenter lyfter” av träd. gårdsgrindar; 'då- är ' det Justigt, : Om en skinnjacka" gör det, får + + han böta. oh ee ; Helsingborgs Dagblad. - crt "Om Sverige äntligen inför hi gettrafik,;' kan då inte danskar- räkneörd,7' Därmed skulle två - en Bång vara -undanröjda.: . «i + GC KA, Fogerhölm feTT. ORD - full "av! helig "Ande, -upp mot 'b och 7 t fick se. Guds härlighet" och såg” 1 ådad, » Från mänsklig synpunkt > var : Stefanus'. öde hårt: Han dog en: förbrytäres" död -'och blev” bort- > ryckt” just då han skulle börja” hans grav "och grät, - Men ovanifrån, : Från himine- ; 1 len 3 ser. allting ; sannorlinda, ut. Där van, ingen . "gråt. Dän håde, Frälsaren vedt sig för att taga emot den förste kristne marty- ren; Där strålade Guds härlig- het" fråm och" Vog ' Stäfanus' upp Ttill det: land, där allt lidande och hån, gråt och död är borta för evigt. . Det är sant att kvsuppgiften enligt ' mänsklig måttstock inte var slutförd. Men Gud ser inte hjälpa. Dels en påverkan från om detta inte hjälper, en utfrysa - ning ur gemenskapen, dels lagar . på: offentlig” plats: "med kläderna” då = är. det humor.” Stu- . dentikost skämt, heter det visst, Men” om andra. människor” gör . na : också” göra något . åt. sina >.” - förargelseklippbr i" Norden på: - på samma sätt som vi. Och i dag måste vi säga, attt få Ordets för- kunnare har nått så långt som , Stefanus. I dag talar han dessa ” helt i sin ordning att ordföranden RE efterlyste ökad. omflyttningshjälp| -., - till jordbrukare som. vill byta sitt |. yrke mot. något. som; lönar sig många vattenmålen, har' arbetet I allt större utsträ k it att gälla frågor i samband med. sam- hällets ' för olika, "ändamål "ökade god sed överensstämmande”, vektör Folke Johansson é Skogssty- ga om rekrytering av deltagare till en SS . AR å Centralstyrelsen kommer också in ETT STATSÄGT MONOPOLFÖ- Harald Hallén; prost och :£.:d. "på frågan om näringslivets lokali- RETAG . bättre och en arb - | "riksd och en av de tre] anspråk på mark, exempelvis för. bårder a ättas tt effektiva ät kurser och sysselsättning ' av, mtbil- väldiga ord på över 1.000 språk. bör: ia hand om grosshandeln litik som tar mer hänsyn till des- "som - föreslog tronföljd, i en ins en. flygplatser och, fritidsområ= lera företagsa rheten i sysselsätt- dade elever. Non :JOch | så länge världen består, > med läkemedlen, tycker inrikes-| sa omflyttningsproblem än vad nu |: tervju i Husmodern: <a AN i : " RLF. utnyttjas - mycket stor ut- ningssvaga', områden. - Det .. gäller | I alt s t. torde kogsvå skall detta kal deva. Och bakom - minister Rune Johansson, men får | är fallet, menar För bladet." |: > "S I "bör "föl- som och därvid att satsa på regi inom |mwel ha nära samräd med sko8$" forden står ett liv & helig, oför- "ja Finns tet en” prins i trons vilka staten bör driva en förutsätt-' ägareföreni Ä färad , tjänst intill döden ;Med givetvis inget medhåll av Vest- manlands Läns Tidning som betvivlar, att. allt blir både billigare och bättre bara. staten får hand om det: >". Det är bara grosshandeln, s som - skall socialeras, försäkrar in« " rikesministern; 'apoteken skall få vara lika privata som hittills. Men > Samhälls Planeringen - är en kulturfråga, hävdar fil. lic. Gunnar Åsvärn å en artilvel 4 Per? k jhäfte, Han påvisar den bur går det om sörets — som, man kan vänta — inte > lyckas pressa ned priserna på mes dicinerna? Kommer turen då till läkemedelsindustrin ' eller. apote- ken att ”reformeras 1- riktning mot större samhällsengagepmang” ? AB 'Månopolmedicin kan 'nog låta fint, men dess bästa plats är | nog frots allt i en skrivbordslåda, | spelt tala .. nödvändighet av genomtänkt, planering för - sam? hällsutbyggandet, ;Temat, varieras av flera författare i numret, strid= barast, av” agronom 'Arne Bodin, som wid en återblick på städernas framväxt I klargör att förutsättning- |" arställning skall han'ha”före- » träde framför systrarna. Men finns det bara prinsessor, anser jag, att "den ” äldsta "skall - äppföstras "till ; tronföljare. Min åsikt i'den här frågan är helt) i linje , med . mitt "tidigare arbete för jämlikhet mel- "Jan män och” kvinnor på olika . områden.” KRO ET » Man kan fråga sig hur prosten i kan. spåra 'jämlikhet. i ett förslag ; tenligt vilket kvinnlig , tinonföljd "das till endast då arvprins saknas. Den påtalade linjen i jämlikhets- . arbetet måste:1 så fall ha varit mycket krokig. arna för en. bet tra inrikesministerns förslagsvis.” tion till tätorter. inte Vängre fören LAR A (Sundsvalls Tidning” under året har yttranden avgivits i inte mindre än 70 frågor. - : . I de inledningsvis berörda slutor- den skriver centralstyrelsen beträf- fande- den framtida målsättningen för jordbrukspolitiken, att det utan. att föregripa 1960 års jordbruksut-, redning synes vara viktigt att fast-. slå att jordbruket även framöver har behov av en fast målsättning, såväl beträffande inkomstläget in- om näringen som beträffande total- produktionens omfattning. Erfaren- heterna av prispolitiken under se-- Tolkal; de aktiv politik, stödd av 'k eg-' na åtgärder i syfte att åstadkom= ma en för företagen acceptabel [5 Hortid 1 standard. C Istyrel« 3en påpekar emellertid att det min- dre gäller att flytta industrier som tar ' sin" arbetskraft med” sig, och mera att få gamla eller nya indu- strier "ett etablera sig i de syssel- sättningssvaga områdena för att ga människorna möjlighet att stanna kvar i sin hembygd, hetsberättelsen är med nare år visar att det för framtiden är' önskvärt : med en i möjligaste mån stabil prisnivå, med andra ord. att komma bort. från tillfälliga av : Verk sedvanlig finess ' illustrerad av för med Sk vernlä ifråga om rekrytering till shushållning 4 årsk linjen st 2,-A 1 EWK 'och "det är hans "världsmarknaden . betingade . pris«' "svängningar som inte kan tjäna som te "bildning för skogsbrukåre, gor av principiell matur, För Vissa | sitt . exempel kommer ham till vore "det tidens stut locka kristna till of . T | ferdåd, Och den öppna himmes överdinektören, + om . samarbetet [len som han fick skåda, Guds kunde utvecklas ytterligare Före- I härlighet och Kristus stående för efö- | att taga emot honom, säger bss, (rd Sn teflebund her Mid ö- att döden inte är det, sista” Pe i Kristi . stridsman går emot = gett uttryck åt samma uppfattning. I land med evig lycka och härs Samarbetet bör. byggas ut bl a lighet, . .. 3 kurserna, - Därför gäller det för oss som Särskillt aktuellt är detta förllever & denna" gudlösa tid ett ha våra ögon vända mot landet till denna har! därovan” skyn. : Detta skall. gå tälligheten vi nämligen endast svarat mot" en oss mod att gå igenom lidande .om inkomstlikstöl gheten vi kan så dräng 8 ov benet av Grundare och ae a troget Hjäna år få Frälsare. enn LV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.