. LAHOLMS TIDNING. Freda de: st mej 0 Femdagarsveckan blir allt van- ligare i vårt land. En 'särskilt markant utveckling i denna rikt- "ning: noterar -Verkstadsförenin=.. - gens medlemsföretag. I fjol hade 48 proc av samtliga anställda vid dessa femdagarsvecka. Innevaran- . de år räknar man med att 70 proc : kommer '.i ' åtnjutande ' därav. " Femdagarsveckan gäller i unge- : fär samma utsträckning för tjäns- temännen inom dessa företag, + Banktjänstemännen har nu av- | talsstadgad lördagsledighet "under Fd allt | till, två dagars fekreatio " Själv-, ” klart är sådan'ledighet i "särskilt hög grad PR AN under som- . marmånaderna, :. Då den berömde. svenskameri- hi n Ån 1 snart sextio år sedan bör- a jade gå ? igenom :allt - arkivaliskt d vecka i- rberiat; framtiden. Inom” de". flesta Äindu-' strier, "statliga. .och : i Riksarki kolonien Nya Sverige, ' fann han'i verk, banker och , större service- anläggningar torde det inte. el- ler stöta på oövervinnliga svårig- : heter att orgånisera den.. På en. del ställen. upphör. driften; under ; "månaderna juni-augusti då. af- färsbanker, sparbanker och jord-. brukskassor ' har ” Statstjänstemännen har fått sin gamla sommartid förvandlad ' till femdagarsvecka, vilken: tillämpas : under +tiden ? april--september.' Även försvarets personal har. samma arbetstider, na Inom - undervi: tillä : '. den till ett minimum. Tyvärr tor- ' lördagsstängt, il på : andra : reducerås ' de'det emellertid alltid finnas vi: sa ”omfåden ” av. närihgslivet" där > femdagarsveckan "blir niyckets ' svår att genomföra ven om vil” jan därtill är aldrig så god. Jord=" bruket. har - här en särställning, liksom” beträffaride ” semöstertill- lämpningens- De's k familjejord-:' . femdagarsvecka försökövis i en gel skoldistrikt.' I stort sett sam- manfaller dessa med industricen-' i bruk som i regel sköter allt. förekommande. arbete. på gårdar- ': na med egen. arbetskraft, har inte tillgång” till - avlösare annat” än I : tra där femd veckan gäller för föräldrarna. Självklart är dethär ” ett allmänt önskemål att skolbar-' nens fridagar synkroniseras med : : industriarbetarnas och : Hänster v ” männens. : 1:stort "sett. förefaller: erfaren- -heterna av: femdägarsveckan vara ganska goda, De anställda sätter stort' värde. på längre samman- hängande ledighet: T-o:m inom: mycket påfrestande yrken anser. man det vara fördelaktigare att: arbeta nio timmar under veckans : fem dagar för att sedan få tillfälle : 2 4 ika" fall. Dessa jordbruk sva- I rar även: 1 stor "utsträckning för mjölkproduktionen :' och "djuren kräver ständig skötsel ' Liknande problem ' möter ' mindre företagare " framför; allt inom " servicenärin= , garna. För dem ä är femdagarsvec=- kan . hittills ; en. - chimär,:, liksom terledig=" - het, Detta. kan' eller får! givetvis ' inte hindra att "femdagarsveckan” kräng" genol förs inom Svenskt häringsliv dä med ' ytterligare -markerande ständigt stigande ständard. "> minoriteten är tillräckligt stor för DE "TOMMA ' SÄNGARNA Enligt en undersökning åv mé- dicinalstyrelsen står 2.894 sjuk- sängar tomma: på grund av per- sonälbrist,': 'hoter': Hur mångå , människör ' söm sta- digt. köar” "utanför sjukhusen finns det, ingen. riktig statistik på. Den " bristande - synktoniseringen mel- « lan: utbyggnaden av! förnämliga lokaler och" utbildning av perso- nal:som skall få dem: att fungera är' ganska förfärande: ' ” - - Vi' upplever" med "ändra ord-ett | tillstånd, där "det råder en skri- ande » brist” på ' läkare, men : där det samtidigt ”finns massor - av ungdomar med goda studentbetyg som . gärna :'skulle . söka sig . till läkaryrket, men som inte kan få läsa medicin därför att utbild= ningsplatserna inte. räcker : till, « "Samma, förhållande råder inom 71 andra . vårdplatser står . tomma ".på "våra sjukhus 1-landet;' därför: att man "inte har tillräckligt. många "sjuk sköterskor i tjänst. Samtidigt ä ' platsantalet alldeles för, litet vid våra "sjuksköterskeskolor för att man, skall kunna ta emo alla de flickor>-'som "kö portar. : Utbildningen; barntillsynen, bei |” "De: ;åtgärder : samhället " måste vidta” för" en "ökad folknykterhet . kan inte ha annan grund än en " kraftigt" "upprustad. alkokolforsk- ning; understryker " Ljungbytid. ningen Smålänningen:. — + Det: är må sagt troligt — att man aldrig helt kan" kommä tillrätta: med ensta- ka missbruk. —, -de. gtäller för övrigt" inte bara" "alkoholmissbru- ket men i dag har, vi, lika väl som : under ! Wieselgrens : tid: .att | göra med ett kollektivt 'missbruk. Det är inte majoriteten av svens- ka: folket som. missbrukar alko- hol —' men den stadigt växande att påfordra . samhälleliga insat- ger. . cc: "Forskning :- och upplysning byggd på: denna bör kunna ” ge ett gott. resultat, . STÄMPELUR I BIKSDÅGEN et Låt : vara att riksdagsmännen har uppdrag i kommittéer och ut- skott — det ursäktar inte deras bortvaro från kamrarnas plena, " skriver Smålands Allehan- oda: ” : Deras insatser i dessa sam- " manhang är en hel del av de- ras gärning, en väsentlig part av det arbete som väl uppdragsgi- varna förväntar sig. Tidigare har | svenska folket, alltså arbetsgivaren kanske inte mera . allmänt lagt märke till. i vilken ringa utsträckning riks- dagsmännen deltar i det ”utgil- tiga triksdagsarbetet, men efter TV:s entré har man allt för många gånger varit i tillfälle att konsta- tera, att besättningen i bänkarna warit tunnsådd och ” tyvärr har kameran så vitt vi erinrar oss, aldrig förirrat sig. in i tiksdags- kafeet. : Det vore kanske inte ur vägen 1 om man beställde en uppsättning ill Hel dshol 1 Frågan är bara vem som skulle beställa dem, Riksdagsmännen själva skulle väl knappast kunna komma sig för ett sådant initia- tiv — men det finns ju något som heter statsrevisorer. Och stämpel- klockor bör ju inte behöva ta så stort utrymme i budgeten . + « hela plena | i kämranna; "Flertalet .har viktigare saker. att tänka på. Upsata all 'kändel. med; .emedel," såväl Å grosshandelsledet. som på apote- -lerad' med - på: > administrativ. väg I Cinrik sministerns; direktiv. är "get! omöjligt . att . upptäcka. något "tion... När det gäller att tillgodose "de samhälleliga intressena, såväl "av ekonomisk som annan art, he- ster det, kvarstår: problemer i allt -väsentligt :olösta." I fortsättningen tålas :eribart.;'om : den: ekonomiska : faktorn: och fastslås: det. väsentli- tt. kostnaderna : inte blir en än vad som kan anses nöd- digt. Därmed antydes ålltså på ett försiktigt” "sätt att kostnaderna nu” är för: höga ' och att staten kulle: kunna. sköta -ruljangsen så tt det blir: billigare -såväl-: för ri. enskilde. konsumenten: som :för' stat och kommun; Det. skulle vara "intressant att få "denna teoz "har: -gåt ten: bok. som Kar: ett betydande > lokelhistoriskt ' intresse, Det var en” välskriven volym; som behandlar Johan Printz landshöv- tingeämbete från den 1 december: 1660; till och "med den 12 'septem-, ber 1662, På :vänstra. bladet finns alla "kungliga ” instruktioner och brev antecknade "och 7 på högra; bla det "mitt..emot'. är införd, en kort redogörelse för hur ärenden i an- slutning : härtill” blivit handlagda. Printz synes, säger Amandus John- son, :ha varit en av de få lands-, hövdingar, . som . efterkom : riksda- gens '; beslut, attt 3 sådana "böcker | att han / samvetsgrant > Men: om man "Eb dagarna reser ett, monument över Johan Printz, som -ivar landshövding : i Jönkö- pbings län: 1658-—1663,' så är det ju inte för att. han råkade "vara en konungens 'troman på 'den' tid, 'då det svenska stormaktsväldet , hade sin största utbredning: Hans narin till:-eftervärlden, " därför att han var. guvernör i Nya Sve- "I nige” vid Delaware” i "tio år. Han : Jhade pressats till krigstjänst, då han som teologie stiderande | vis- tats i Tyskland och gjorde sin militära karriär i trettioåriga kri- get, varunder han passerade alla: graderna från musketör till över 2] ste.; Han var inte: bara en tapper krigare” utan även ;'en god admi- nistratör och då man år 1642 skul- le" skicka: en' (guvernör till. den i delawarel e "som rörde "den svenska och. detta är ett ex-' v Den 6 juni avtäcks det av skulptören Axel Wallenberg ut- förda Printzmonumentet vid en högtidlighet under , Sverige en: en symbol] För femtio år sedan tog den då unge Amandus Johnson initiativet till bildandet av'en särskild före- ning, Swedish Colonial Society vars ift 'sedan har wvarit att dille äger rum 'på ' -ut- ställningen. . Fil, tic. Albin Widén ger i nedanstående ar- tikel historisk återblick över er: ”störstia : guvernören änder "kolonialtiden." s Na herre i. den "absoluta fungvikts- klassén ”— vikten mppgives mill 400 skålpund — och var. van att bli åtlydd ! och "få någonting" uträttet. Amerikanska' histoniker' har be- tecknat "honom" som "den ”störste” guvernören under, kolonialtiden. Det är ju en skämtsam anspelning på hans kroppshydda — ban ha- de ju som' Nya Sverige-guvernör alldeles "för små resurser , för att spela, någon större; olitisk noll, Men säkert är att han var” en av de färgstarkaste "och idet vill säga en hel del på "den Do miljön. - tat kol som ' en ' med skinnhandeln ”med idianerha som den; främsta inkomstkällan försökte" nu Printz i enlighet med sina” instruktioner kolonisera -lan- det;” Det har: därvid "framhållits, att det egentligen är Printz. och inte William” Penn som lagt grun- den till "vad. som sedan blev sta- J :vårda de historiska minnen, som :'är förknippade med det svenska . kolonisattonsförsöket "vid Delawa- re och klarlägga" dess betydelse. ;Det är också ledningen för ' denna förening med” ”Amandus : Johnson "och; dess nuvarande 'ondförande, Alan Corson, som tagit initiativet till det Printzmonument, som Bv- täckes iden 6 juni. Monumentet är utfört av skulptören Axel Wallen- berg, 'vans fontän Hermes och Pan är "välkänd | för > jönköpingsborna sedan tio år tillbaka, I de trakter, där” Johan Printz: en gång reside- : hade ' sitt . vesidens Printzhof på Tinicum"' ön —. har hans ' namn pch: minne blivit hed- rade” på. olika sätt: och "man har ansett det lämpligt att det på ett sänskält, sätt. bör, hugföstas även i hans” födelsebygd.' Printz. föddes i Bottnaryds, prästgård 1592 och idet var också på Iväg dit . som han wåren 1863 kal. av hästen och ska- ra veckor, senare, ännu inte sjut- tioett år fyllda, Ham var en fram- ten" Pennsylvania; ' Den ' sl glesbebyggelsen dc i dessa... trakter försvann mer eller mindre. genom den invasion ' av ” eumopeiska , in- vandrare, som William Penn led- de :— Penn ; ändrade” också de svenska geografiska namnen vilket har skapat” ett. felaktigt historiskt perspektiv —" men 'nu har' nan > | alltså, 300 år. efter, Printz död, wve- hans I iska: be- ken,” noga kontrollerad "och .1 eg- = fastställda” priser och? med” kom- |z J konkret skäl till en omorganisa-']|" «. Vi har. inte råd att spela sådan här -utramodern musik, : Vi” will "inte, tvingas” slå "och I banka. p våra träinsirument att lacken] spricker, och de blir 'obrukbara. Det är en psykisk: pina” att be- höva misshandla sitt kära instru- ment och lyssna till det hjärtsli- -tande-'oljudet, ”Utan-bomullstussar- i öronen hade':vi, inte stått ut! Inte heller” tycker! jag att-det är "rätt att behöva” sjukskriva” sig ef- -ter att ha spelat ett av dessa mo- 'deråistera" verk; id oeltt Koltertmästare - : Folke Bramme) sär Ny simulator | fär ut teknik : vid. skogsbrand /s Washington (Skog-Press). — Det amerikanska skogsbränid- försvarets. folk: har fått en ny god möjlighet - till > träning i och med Vad” "vin. od öl beträffar kommer Sverige på femte" plats med. 3,8 li- ter: vin "och 27,8 liter öl pr invål "| nare: Räknat i ren alkohol: leder Frankrike med 17,9 liter och Sve: rige når ' f bara” upp till. 40 per in- vånare, ET Jämförelsen" bar "gjorts: av Cen! trälförbundet för nykterhetsunder: visning, som nu sänt ut årets upp- Nykterhetstillståndets i Konsumtionen av både sprit, vin och: öl har ökat "under 1962, -spri- ten i med 2'90 och vinet med :5 ZI jämförelse . med. 1954 drack vi 1962 ungefär lika mycket sprit pr invånare över 157 år, 7,98 liter år 1962 mot 7,93. år 1954, Vi drack avsevärt. mera: vin, "4,81 liter 1962 mot 2,54 liter år 1954; Omräknad i ren alkohol är konsumtionen av sprit, vin, starköl och vanligt | öl 4 90 högre än 1954, . Ott alkoholbruket blir allt van- ligare bland ungdom” visar 'en en- kät i december 1961 ibland ca 13000 gymnasister i näst högsta ring. För pojkarnas del har alkoholvanoma en: demonstrationsturmé, Ivervid skogsbrandchefer och annan pår= sonal i. ledande ställning :beredes tillfälle satt agera ”på stubben”. Ofta får lektionerna. ett dramatiskt förlopp. Den, : ansvarige skogs- ndet av: en .simulata där - personalen : på en: bildskärm kan följa det reatistiska förloppet vid - en, skogsbrand ; och « snabbt tvingas företa olika. 4TT:d dchefen , får ! under -lektionens gång » ett telofonmeddelande i an- skutning till en visad film: — Vi är i ett mycket trängt fäge, "måste ha för att "bar utformats det i kumna klara oss, Då gäller det att il Elect trie Corponatior,. ! delbart fatta beslut och sätta det i verket. Hela händelseförlop- pet vegistireras på band, vilket gör | minskat sin konsumtion.. i Fylleriet! "ligger fortfarande på en avsevärt! i högre nivå, n före. refor- men” 1955. Medan antalet:: fylleri- domar, har ökat: med ca 60 Je har antalet person som . begick Nm leri under ett, år ökat med ca 30.4 mellan åren ; ; 1954. och "1962. ". Em längre ” 'observationstid: än” ett år ger ändå mindre "skillnader. Åter- lallsfyller? har; blivit "vanligare. Att ' spritkonsumtionen samtidigt är ungefär. . oförändrad" tyder på, att många | vanliga” konsumenter Medan fylleriet' totalt | sett 'be- finner sig på en. sakta återgång, har det. även” under” det". senaste året ' öka åldern. 15-47: år, I denna åldersgrupp” var fylleri tré gånger så ' vanligt 1962 som 1954, Fylleriförseelser: bland :män är för närvarande vanligast”. i 18—20-års>- åldern, ;.' So : : Bland kvinnor ligger "fylleritop- parna ännu lägre, I 15—17-årg- -låldern. Ännu, 1958 var? kvinnofyl- leriet '. vanligast i åldersgruppen 21—25 år och under 1959-61'i ål- dern ' 18-20 "år. : 'Alkoholbrukets förskjutning mot :lägre åldrar är seelserna kom 2,5 96 på | kvinnorna. Av de år 1962 begångna fylleriför- seelser' kom” 2,5 ' 90 på "kvinnorna. I åldrarna under: 18. år. var ande- len 8,5 6. De! " "Väsentliga" prishöjningar på sprit. drydker har sedan 1954 skett. i april 1954, i november 1956;.,i feb- ruari 1958 "och nu senbst i. "april 1963... Då ökade en helbutelj ” (75|. el) renat brännvin i i pris från 21; 60 till 25:-- kronor' (inll." varuskatt). "Art 1962. beräknås - svenska fol- kets utgifter för sprit, vin, starköl och öl till 2369 miljoner kronor, vilket motsvarar 5,4: 0 av den privata . konsumtionen. Statens |- 1 > altösholhant Skogsbrandsimulatenin är trans- Endast de oerf te och la= portabel och har redan satts in 4 det möjligt att efteråt I a de- av ringen var 1707 miljoner kronor. . dyrbart” nöjeskonto'; —"många gån” ger större än man i regel tror, kon- staterar' -livbolaget, Framtidens tid- skrift LIV i sitt 'majnummer, Varji år: " spenderar vi nämligen” "der kronor (!), på f "som vi” Ö ; delvis öch med litet karaktär” mycket väl skulle "kunna - avstå ifrån: Det kan; aturligtvis i- detta samman- hang diskuteras'.vad. som ' är "sentligt och "oväsentligt samt. iv förenas. Faktum, är ju, att somliga utgifter i hög grad bidrar till att berika vårt liv <'men lika uppens bart "är, att det”. finns" utgiftsposter som snarast: bidrar, till att förkorta ;- Vad ägs. exempelvis oni alt sven=' ska folkets. årliga konsumtion av starka drycker: och "tobak uppgå till över .tre miljarder kronor? Ja "vad sägs över huvud taget. om ne- danstående poster i vår årliga nö- jesbudget? a ) Svenska "folket, Mer: rättare. sagt de "svenskar som: är över femton år, "låter" varje år mer än 20' milj 'ci- garrer, : 190 milj cigarriller, 7.330 milj cigarretter och. 1,5 milj kilo piptobak gå upp i rök, . Den präktiga brasan, som bl innebär en genom=' snittskonsumtion av över 1.200 ci- : garretter per person och år, kostar totalt över. 1.300: milj: kronor. "> « Varje år förtär den vuxna delen av svenska folket över. 46 milj liter sprit, mer än 27 milj liter vin och 10 milj liter starköl. Det jättekala= "sét går på omkring 1.900 milj kronor, - åch' betyder sålunda att Medel. svenssons årskonsumtion består: av sex liter 'sprit, 3,5 liter vin och 18 liter, starköl? oc EN, vr " Svenska folket är god vän med speldjävulen" Hänlurar oss" årligen” att satsa över 325 .milj på totospel, 260 milj på penninglötteriet, 206 milj på det svenska. fotballstipset samt .:80milj” på skilda varulotterier. TAR : talt försöker” vi” sålunda vinna fru Fortunas' gunst med en insats på över 870 milj" kronor. Vi får mer. än hälften tillbaka i vinster.'.' : ” ”Tittakontot” spelar en betydande roll i svenska folkets nöjesliv. Man går. på bio för omkring 165 milj, ser på teater för. 38 milj, betalar 'entré=' avgifter :till idrottsevenemang, för lika mycket och hänger sig åt andra "offentliga nöjen "för i runt tal 100 milj kronor., Sammanlagt tittar man sålunda för: nära 350 milj kronor, aa Semesterkontot '—' eller "rättare sägt kontot för utlandsresor — är inte heller litet: omkring 750 milj kronor! Så' mycket gör vi av med under resor' inom och utom Skan« dinavien.. » NN N .. Diversekontot sär ömfångsrikt. Till detta föres lämpligen 325 milj för tillfälliga restaurangbesök, över "200 milj för utsvävningar på kondi- torier och kaféer, i det närmaste lika mycket för choklad och konfekt samt 100 milj för annat ”smått och ' gott”. "Totalt kostar sålunda divers« se nöjen svenska folket årligen om= kring 825 milj kronor. Y SR 2 tot dades så svårt; ' att han avled någ-. ' ken "utsträckning nytta” och nöje Aktuell. - - Kenyatta nakitillträäde inne-. bär & och för sig ingen lösning på Kenyas "problem, men de sansade former under vilka det- ta skett inger vissa förhopp- ningar. om att det rör sig om problem som kan lösas och som kommer attt lösas. i Dagens Nyhetér. "Det är. ett svenskit ” intresse även på längre sikt att vårt land : kommer in i det franska blickfånget på ett annat sätt än hittills, och helt säkert kommer kungaparets besök att därvidlag utgöra” en högst värdefull insats. - Svenska Dagbladet, "Sällan har en vak Höger i hi- storien hängt i så krokig anm som ' hr -Heckschers, : Frågan är bara "vilken, ytterlighet. man skall följa: hr 'Cassels, hr Bra- coniers eller partiledarens egen medan från Eskilstuna och Gäv- le ädla skuggor och wördade fä- der : gträcker ut lagens långa erm. Innan hrr Ohlin och Hed- lund; inbjuds till det heckscher- Iska ”Harpsund (som lämpligen bör vara ett personligt ägt, låg- » I skattat och livstidssparat soldat- -I'torp) för:att överlägga om: en :Iny borgerlig anda av samanbete och samlevnad bör därför helst I skörden vara bängad och agnar> S]na skutgiltigt skilda från vetet, Men: september är ju både stor- politiskt och innikespolitiskt en mognadens' månad för män med taktik i tankarna. . " Sundsvalls Tidning (fp). I igrialerna från bögem nu be lyder att .dén moderata” gruppen fått ge vika.: Den hårdare Jin- max,. att den: långa s. prövning, ”; omöjliga utgångspunkten. Lt N Skånska a Dagbladet (e0).5 Skottesärkninger. Flskattens slo- pande har”ju främst (sin kon- övrigt har man ju också skatte det finns för. framtiden" ange- lägna "reformkrav på beskatt- ningsområdet. Åtskilliga center- motioner. bvid sd; handlar; ton e j 'skaffande lav. Sclkpensibonsaveit- tema och fortsatt successiv höj- ning av de skattefria" törtsavdra- gen, Och: så hal Miju det ange- lägna kravet” på en : rimligare | ten och kommunerna, dv vi s en rättvisare kommunalskatt. Svensk Politik. (ep). - De vän många inkönistiägara som fåltt en hårdför demionstra- tion av hur de progressiva'skat- teskallörna + egentligen ”” verkar. Många" familjer, har. under" de senaste åren nåldt upp Hill dessa inkomstskiklt.'- Oppositionen bör kunna väkna "med ”större” för- ståelse; när "den nästa 'gång går till attack mot: de progressiva skaltteskalorna” och "påtalar der ras s ärbetshämmande ” "effekt: > | Handelstidningen: Det är seden som är kärn- punkten i hela alkoholproble- met, Seden är svår att bryta och ändra; men den här” dock ändrat sig. Det grövre alkohol- bruket är på retur, men tyvärr har samtidigt bruket som sådant brett ut gig och gåbdt längre ner "Kommentar jens "män har: åtevtagit makten: Det är något av en västgötakli- "själv- som '.shögem"'” haft, skulle. leda - tillbaka -: till : den junkiturpolitiska motivering. För beredningen ' att” avvakta. Men | : Kostnadsfördelning mellan : sta- i " oa sd I! Å I st i i i H 9 i Ungdomisgenerationerna. Dot än är för nyktrare och sundare seder, som nykterhetsrörelseri arbetar. . Västerbottens-Kuriren, Det är självklant att humani- tetens apostlar mträltitat mycket gobt genom realiserandet av si.« na idéer inom skolväsende, rätt. skipning vch 'fångvård.: Det är dock frågan om inbe . pendeln svängt tillräckligt långt åt det hållet. Vad: som nu krävs" är. säkerligen inte en fortsatt straff. mildring på livets alla områden utan en skärpning i påföljds- systemet, Daltsamhället är mo= get en förnyelse i dess ledares ftankeinriktning, annara upplöser dep till slut sig självt, - . se > Cadallo i NST, ul . En person, som vid sidan om sitt yrkesarbete håller på med - abt ita studentexamen genom kvällsstuldier sökte till - "Statens . ke letterir gsgy um för att få del av det statliga studiestöd som kan utgå i sådana fall. 7" Vederbörande 'upplystes + vid ifyllandet av de nödiga blanket ferna' om allt 'det-inte gick ,an att under rubriken ”studiemål” bara sätta ”studentexamen”. En tjänsteman sade att ”Ni skall: inte itro att staten hjälper: er "Det måste mera till, "Är detta stu i rigering? > "Visst skall Pressfönstret a tisera pressen. värde är inte' oberoende av den grad av safilsunskep och omdö- me” villken "den "framförs, na har demonstrerats ' än alltför . inslag i programmet 'har wvarit. av den arten "att man blivit ge-= .. nar utan på, televisionens." > På "teatrar Far man hyra ku. kare för alt se bältre, SKall ma vid -ide- mande, konsertma änning: fån den vale fnärniskan väns tar fate vinna" är ?och béröm= - melbe från Gud och människor, men istänger igen för Guds nåd. Ju längre en: :smänniska strävar på - denna. linje; : "desto ' längre" kommer hon bort från Kristus. Här möter" därför. devande' kris-. tendomen ina värsta mota: ståndare, 7: : :Men är sådana ningar Pn tendomens värsta pest, så 'är'de verkligt. goda gärningarna "kris" tendomens vackraste frukter och ” ljuvligaste "doft. Gärningarna är,” då. uttryck för den' frälste syn- darens tacksåmhet gent emot Kristus. " . En frälst människa är i Kris- tus. Jesus skapal: för goda gär- ningar. Gud har förberett dem längs vår väg för att vi skall vandra i dem Idag efter dag. " . Dåt händer inte så säll fan, attt ter vår mun, när vi skulle ha sagt ett ord om de: goda .gär- ningarnas värde. Detta är farligt! : Det kommer att sätta frukt £ livet. De goda gärningarma får inte den plats som Gud wille att de skulle ha: Då. ligger där omedelbart den kristliga eller rättare sagt den okristliga njut= ” ningslystnaden på lur. Då vill folk endast höra "om det som Jesus gjorde för oss och tillse stänger hjärtat för ordet -om de goda gärningarna. | Salig är den kristen som får samma wittnesbörd kom denna kvinna! Det är dessa människor som Jever ett uppoffrande och självutgivande liv i vardags= dräkten. Det är dessa som går till en sjuk och en faltig med hjälp. Det är dessa som bär upp arbetet i Guds rike. Det är dess så som får muppleva sanningen av Jesu, ord: ”Det.är. saligare ait giva än att taga”: Av. 1 andelen många: sammanhang.” ”Altskölliga ls nerad.: Inte på didningarnas vägs. = | bara för att Ni vill ta studen=. . | "Nordväst a Skånes Tidningar.” : Men kritikens — ' Bristfälligheten 1: de”avstendes . hdd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.