é > delsnalitiel Viktiga har konfe- Ki för r "Kennedy faltnin ina om” "bår Europa feser här under'den senaste tiden: hållits på skilda håll i”Europa, främtiden skall politiskt organi -seras. "Det fanns starka övertoner Eftakonferensen, i Lissabi för någon” tid sedan :motsågs med åta > skilliga farhågor, . Man . väntade hårt . motstånd från ' Danmark, - Norge och Portugal mot förslaget om inbördes avveckling av indu= ” " stritullarna redan 'till år 1967, så- vida "inte de nämnda. länderna fick! kompensation” för sina sär” intressen . ifråga ” om ” exporten, ” Danmark för jordbruksprodukter, Norge främst för. fiskeriproduk= ter och Portugal: för viner, Mot ' förhandstipsen kunde: dock kom- promisser: träffas, som acceptera= des av de tre länderna, Samman= hållningen "inom Etta" visade: sig starkaré.: än man, trott med hän= syn till; Efta-organisationens” föga homogéna ” struktur. I Förenta Staternå, där Efta från början be traktats med ganska stor skepsis, . här: stämningen ” nu slagit om. . Man inser på amerikanskt håll, "> Staterna för närvarande tillämpar - ménsamma , marknaden: och hans > ning. av 'tullarna .med-ända upp dande ' konferensen > verkade det - fråga, där. motsättningarna var - I Amerika har man mycket stort - nedys' förhandlare fordrade, att. ” amerikanska konkurrensen, att Efta är ett värdefullt instru= :- ment för ekonomiskt samarbete. i i Europa. ” : . Relationerna "mellan "Förenta Staterna har i stället blivit åtskil- ligt kylslagna. Det beror ju främst, : på de. Gaulles politiska manöv: rer, hans utestängande av. Eng=: land från medlemskap av den ge- strävanden ”att göra Frankrike till den ledande makten på' den eu: ropeiska ' kontinenten: med ”elimi: j ekonomiministern., : Erhard, - Han '; vann därmed; också en. personlig -häns, kommande verksamhet som,. av ' allmänpolitisk "art : bakom ae kh itiska >. disk Hade konferensen gått helt i bak= Ael. . lås skulle detta inte bara ha va-J. rit olyckligt för det ekonomiska samarbetet i Europa och för strä- » vandena till en friare :världshan-. ; . del utan också fått ödesdigra psy- : i kologiska ; återverkningar - : " sanimanhållningen '; inom väst” : de förbättringsfördag som” kommit från och folk halva andra kammaren ekuile ti En fineneminister bör vara nå got så, när hemma & de manligaste räknesä Det var inte utan att de "allt. somm" överbud. och: önske- tänkande, "Enligt: hr Sträng. ioom- mor, vår onormalt utsättas för " maktslägret, : Nu” lyck man : förhindra '. ett däntnatbrott.= för : konferensen, och 'enades'så långt, - : att man kom ö överens om vad nian . > skall' förhandla om under ”Ken- N nedy-rundan”. nästa år. Det ame: " rikanska' förslaget . om en: lineär ' . tullsänkning :. : godkändes -.. men ” möjlighet lämnas dock öppen: för ; > gehomförande .; av. : tullreduceri gar. enligt ' speciella. regler: iv " fall, då en" generell ' tullsänk er Enbart "för, arb. bibehålla" vår nu varande standard kommier" det att : miljarder 4 i Stats” skulle. medföra betydande nack- '' - delar." Vidare' drev , USA "igenom : sitt. krav på att även. jordbruks-' un ; produkterna :skall tas med i tull- ; sänkningsprogrammet, - I ;, annat, fall hade amerikanerna ' vägrat att ' sänka sina tullar på industrivaror, ferensen' lyckades "nå ett 'positivt ; resultat får” tillskrivas. den tyske : prestigeseger, som: bådar gott för. "Fastän ' i Geneve” Adenauers .- ighet nu ' : efterträdare, .. 2d-dec nering av de anglosachsiska' mak< 3 ternas inflytande där; Med hän- : syn till irritationen mellan För= i enta Staterna och Frankrike vå= gade” man "inte ställa stora för= + utgör . detta : ingen . garanti. för: t res £ framgång för. nästa års stora tull: ft iohet ens, :.;, teg, men; den: kompromiss, om ett gy sultat av Gattkonferensen i Ge- neve, Dess uppgift var att förbe= reda 'den stora konferens om 'all=' männa tullsänkningar, som skall . hållas i Geneve. hästa vår. Denna | senare! konferens går under nam- « net huvudföremålet. för förhandlin- : garna där' blir det stora tullsänk= > " Dingsprogram, som -Kenneay tyc- ad. dy-rundan, "; kats få "kongressen att godkänna, Prögrammet: går-ut. på 'en sänk- till 50 proc och beträffande såda= där” och EEC svarar för den'överväl- digande' delen 'av världshandeln, ett ” fullständigt borttagande av ” Vid den "au avslutade förberes- till en' början ' som: om "Förenta Staterna, och : :EEC. eller; rätte Förenta Staterna fordrade en & k. lineär sänkning, d v satt fullarna skulle ; sänkas; med "samma" ifråga om alla varor. Denna | posi- tion stöddes "av Storbritanni och Sverige. Frankrike fordrade däremot tullsänkningar med '”c ka' procentsatser för olika va Speciellt var fransmännen ange lägna om kraftigare sänkningar på sådana varugrupper, där Förenta mycket höga tullsatser. En annan mycket hårda, var den om jord- bruksprodukterna - också ' skulle tas med i tullsänkningarna.. För- enta Staterna ställde som ett oef- tergivligt krav att så skulle ske/ överskott av livsmedel! och Ken- den europeiska marknaden skul- le öppnas för avsättning av detta överskott. Frankrike, som själv är 'ett -livsmedelsexporterande land, ville helt naturligt inte med- ge tullsänkningar på jordbruks- produkterna. Det fruktar den Förhandlingarna i Geneve var hårda. De fransk-amerikanska "motsättningarna gällde inte bara handelspolitiken, bakom ' denna skymtade de divergerande .upp= ter drives ned i katakomberna. att det skulle betyda en olycka, KRISTENDOMENS MOTSTAN- DARE : är, : även de, medvetet” eller omedvetet arvtagare av en tusen- årig kristen kultur, framhåller dr Alf Abhlberg'i en' artikel. i senaste mumret av Kristet Sam- hällsliv. Han fortsätter: Men att säga, att den väster- ländska -kulturen står och faller med kristendomen, . som” mer än något. annat skapat den, är na- turligtvis inte och får inte vara något försvar för kristendomen. Det sämsta tänkbara försvaret för den vore tvärtom att säga, att vi nu måste bli kristna för att om |' möjligt rädda vår kultur. Det vo- re att göra kristendomen till ett medel till något annat, nämligen till kultur. Den är och måste vara. sitt eget ändamål, Om den |." "västerländska kulturen inte kan bestå utan kristendomen, så föl- jer därav' ånte att kristi ” på "vilken. den” vilar, har fle : svaga punkter. Sannolikt; blir fr: gan 'om' tullarna" på jordbruks-" produkter den stora /stötestenen : nästa år. EEC har inte lyckats nå |: enighet : om. sin jordbrukspolitik > och: även. för Efta” är jördbruks- frågorna besvärliga. Risk finns för misslyckande' i Geneve ;nästa; år . vatt” denna vveckling” borde tas med litet”djärvare tag: än” hittills: I "dagens. välfördssamhälle ska wi inte: Jängre "behöva - föra "en' 20 år föråldrad hyrespolitik och lå- :ta denna bli.ett-hinder för den sociala I bostadspolitik 'som vi i så avseenden har. :för- ” KOTTERIET IT RADIO- TV "Det förekommer ett "utbrett och "väl organiserat kamaraderi i Sve, "friges .-Radio-TV, - Medarbetarna ; matchar. varandra och sina -vän- ner; påpekar Dala-Demakra- "ten" (8); som för dagen '& är kritisk : mot adt den unge debattören Hans Hederberg fått. presentera : sin nya bok i TV: >. Hederberg var intill hellt nyll- .gen anställd i Sverige radio. och om och kring tidningar. . Ett av gram gällde en bok i vilken han själv medarbetat, som kom ut i en serie för vilken han själv är | ' redaktör och som skrivits av hans » nära "vänner: i Liberala 'student-|' förbundet för vars tidning samme : Hederberg 'tidigare var redaktör, Så” kan program . vävas samman kring ' egna böckel och 1 änner; » i hden ansvarig bland annat för program na - hans mesta. diskuterade radiopro- |: målning, ”Cenkerförslagen öl årets riksdag skulle ha friedfört en ut- giltsökning : för staben på... ca 300 miljoner och det är. "egentligen in= te mycket . pengar , om . man bez tänker , att: stateris affärer. har en omslutning" på ca: 23 - miljarder. Därtill "kommer ” att” "man inte för dagen ret om hr Sträng får "mera Pengar i statskassan än han egent- ligen har: räknat. med.' Under så- dana. förhållanden kan det inte i | vara ' samhöllsekonomiskt dansva- "nu utgör i och för. lg” ett stort rigt att föreslå” : nimliga förbätt- ringar” för.- 2 ex; folkpensionärer + Människor 4 i dessa - befollkningssiupper” kan vaz hr 'Hedfund ville sätta hr Strängs förmåga i "detta " avseende så tvi velsmål ', sedan - han” hört aträk-|' ningen av: vad ; centerförslagen skulle ha frostat. om de genom förts, HE Finansministern hade "räknat ut att de olika. ceniterförslagen skulle ha" försämrat. budgeten med över en ioch en. halv miljard, Då hade han" räknat in även Kostnader för å | åtgärder som först skall bli fö, - mål, för . utredning "och "där ' räk- ningen följaktligen" länbe. skall ber talas förrän veformen beslutats, Hr : Sträng "räknar ungefär som den: där -. datamaskinen ” ina” som” användes & år sedan, och: som rfäknade ut att i valet, för" några | replikerade . . hr Hedlund, 'Jag har använt mig av | - de vanliga räknesätten och de mi- 300 - miljoner . och den mppgiften står jag för,” Var missbelåten med den eos. miska debatten; Han smenade . att det var gammal skåpmat som ser- verades, Förslagen från oppositio- nen. kommer tillbaka år från år och .möts ständigt av ett bleklagt nej från regeringen. Man får dock hoppas alt ivi är. droppen som ur- holkar stenen, var hans förtröstan. . Det är riktigt att man får kom- ma igen många gånger utan: te- sultat, replikerade. hr Hedlund; men "det. gäller att ånte förtröttas, i. Ta det varligt med. solen! Sl- bada med ' förstånd! - Ja, det tjätas det om ' varje år så här dags när vi. svenskar, i tusental drar. söder- ut: för att njuta av "värme och bad; Men det förtjänar att påpe- kas: igen; så ohjälj ligt optimistiska som vi nordbor är nå r det gäller solbränna. Viktigaste" strandplag- get, säger" ICA-kuriren i | senaste numret är "klockan ; '. Om "man 'skall vara vid 'Medel- havet å någon gång från” börja sve nska sommarkursen. Det.är. fö- ” ” ansk-skånsk-svenska Ändarniålet ' med: desså” sommar- nelands samhörighet med Danmark i många århundraden fram till Ro- skildefreden 1658, dels 'att verka |: Jan Danmark: och Sverige. Genom föredrag, diskussioner, utflykter o, samkväm söker man att väcka och uppehålla ', intresset | för . Hallands och Blekinges' äldre 'hi- storia” och "på "detta sätt främja I a 4 samh Utflykterna i här: som inål "haft i ika - och hist : intres- santa platser. Ö " Som föredragshållare har histo. riker ock vetenskapsmän inom hu- |, utom har andra företrädare för ve- tenskap och” konst - delgivit. ; sina "På tal orm teknikens framsteg M och motigheter; ör, kvi J senast: : Vallekilde; $ höjskole” i "Dan mark: 1961. : kurser är, dels att' framhäva , Skå- för, att de' skånska landskapen blir] ytterligare en: föreningslänk -- mel- a ör Skånes, manistiska ämnen verkat, och dess- | ran”. Rysk, Tr Lindy! "Rigsakiva Svend” Aakjaer,' arkivar dr, Köbenhävn; : Ingers; Lund,” muselintendent Ha- rald Lindal,. Trelleborg, "författaren Palle” .Lauring, , Köbenhavns konst= nären ' Jörgen: Glob, : Köbenhavn, rektor Jörgen" Jessen," Vallekilde, rektor "Hans ”Haarder, ' kulturella samarbete - en varaktig och . fast : form stiftades” vid: kur- sen på Vallekilde höjskol, "1 au- gusti :1981: Föreningen. f I nände: av, - dansk-skånsk- svenska ända- Ö För mål. är. här” ovan; angivet, och dess I arbetsprogram är: fastslaget inom denna ram' genom anordnandet av: sommarkurser vartannat ” år, om- växlande i Skåne och i Danmark; , ji. Vid föreningsbildningen valdes”. till styrelse följande: Lektor Knud Kretschmer, : Lyngby, . : Danmark (ordförande); arkivarie" Ingemar Ingers, 'Lund :(vice” ordf.);. musei- intendent Harald .Lindal,:Prelleborg (kassör) och translatör:£fru Ingrid Frisken, Köbenhavn - (sekr) > "Till deltagande ' i övannämnda H sommarkurs kan envar intråsserad dl g. S Solbada med forskat 7 : | Aktuell | Stormoktemas benägenhet. att nå resultat i .Genéve har san- nerligen inte ökat trots dektal rationer från olika håll och trots . förslag i Undénplanens -Janda. Detta gäller & hög grad Sovjetunionen, . som säkerligen skulle välkomna en kärnvapen- firi Östersjözon men under för- utsättning, att den inte berör de egna intresseområdena, En utveckling ti sådan diktning skulle" dock ändra den militära makftbalanser, det ligger i öp- pen” dager, En ensidig aktion skulle, alltså inte ha den freds- befrämjande. karaktär som pre- sident Kekkonen avsett. Att av. vaklta. utgången av stormakts- förhandlingarna är således vad som i. dagens läge 'måste förbli ;. | en klok nordisk politik, oo. Kd . Sydsvenska Dagbladet. " EEC:s; ill: Amerika i GATT-förhanllingarna är vett första steg till en slutgiltig lös- ning ' av : EEC:s: "Jordbrukspro- "kommentar « I ra" bilpojkarna umgås mycket försiktigt med, An- nars kan man 'få akuta eller krno- niska skador "och bli så sjuk att hela semestern blir . förstörd, . Det är bäst att höra efter på resebyrån vad medeltemperaturen brukar va- ra under denna: del av året — 'å skuggan, i solen och i vattnet, Då får man en aning om vad man ger sig in i, Det kan vara 35” sgrader blem. Amerikanarnas 'spekula- tioner i Erhards påstådda opå- litlighet :slog. fell. ; Erhard wvisa- de.sig solidarisk med fransmän. nen, samtidigt som han wvalseg- |. rade i " Niedersachsen. EFTA- ministrarnas medling" bllev' ock- så "ett 'slag i luften, EEC "visa- de, att den Curopgiska gemen- skapen håller, .anord- j i skuggan, 45 i solen och 20. i vatt nets : ;. Sprayer, oljor och: S ämer. | [EE fog lä te a fa inte: räkna: ;kvartar, när d gäller > ]allig” att han”ö Jandra” panter inom riksdagen i majoritet. kan” vinnas. för i. en Nordvästra Skånes Tidningar. ängs ” egonrättfärdiga Idomarattityd . i våra budgetdebatter, är framför så fullständigt r alla. Tesoheriang Tlatillgängli g så. vad han ville, men” han upp- dvivelktiga äran att ha” infört bundets ”niksdagsgrupp, : och - so- cialdemokratiska' + miksdagsgrup- pen” fattat beslut, konstaterats; att. genom amslutning . "från des- 3ä.grupper och. medlemmar "av. Hon; ev blåsor. - fn Ys Försök inte få lindring genom att ta på kräm eller olja: Antiseptiskt puder är det bästa På. .blåsorna tar man litet mera. "Om den irriterade huden inte ut- sätts för 'sol brukar besvären släp- på efter 2—7 dagar.: Man. kan ta Jättare' smärtstillande. medel för 'att slippa.: obehagen, men 'man "får därför inte gå och sätta sig i so- len i tron att nu har svedan släppt. Vid allmän infektion och hög fe- ber. hör man tala med en läkare, Läkarna vid é åelef anmäla sig; i'det att t av föreningen ” icke är erforderligt. Kursåa. blir” förlagd till Turistho>” tellet...i :Qsby. "Betälningen blir för belpension 25 kr. pr dygn G regel ' lagt '5 dygn) samt a så skat man” börja. utbilda kvinn2 liga. astronauter ' står. det i tid- ningarna! in Antagligen . kommer det att 'stranda på att det inte finns någ- lag Tio "kvinnor tycker”, : mera . välskriven och stridslysten "änden hederbergska på, Bonniers, , men i te: nyfikenheten på |: ”ringsväséndet, ett. häfte 'som det "verkligen hettåde till i." En "aktuell" debattskrift om. "fattningsfrågan” hv tre unga” so- cialdemokrater” "Far, inte. intresse- inte skulle kunna bestå utan den västerländska kulturen. Den har giort dot f$-r och det ä inkbart, att tider kan stunda, när den, å- Jag är inte utan vidare säker på rat prog k mna. Hederbergs Folksam, med' &n bok om försäk- ” : inlägg :har dåremot funnits. värt |: : ra damtoalett uppe I i .Juften, Så "är det alltid, : ;" d "" Vill en flicka i Strömsånd bli 'busschaufför, så hakar det alltid upp sig. på, att 'det bara, finns Strömsund, nn " Och önskar en tös i Svarvar- böle skriva in” sig i skolan för ” revolversvarvare. så får hon vis-1- serligen göra det men de tar ald- : rig emot henne.' Det finns ingen :-damtoalett:i "revolversvarvarsko- lan. Så är. det" överallt, Kvinnosaken har visserligen "gått, framåt, men: männen håller "sina "ställningar." De har "flyttat "sina förskansningar” så att sista "utposten 'nu är på W.'C. Och där än mindre en katastrof för kris- tendomen, Pess bästa" tider” har | knappast varit de, då den vilat i tio torde den förbli. , ,. 2 (Kajl Skånska Dagbladet) - herrtoaletter på - busstationen ili en mindre kursavgift. Osby är be- läget i en naturskön trakt, präg- lad av. yppig blandskog och en riklig och sällsam 'flora, Närmare upplysningar kan fås genom. hän- ändelse : till intendent Ha” rald Lindal,; Trelleborg, tel; 10072, Det kan tilläggas att för delta gare bosatta i Osby eller omgiv- | ” ningar ' bortfaller kostnaderna ' för skordering å Turisthotellet, var- för dessa” endast har att betala kursavgiften samt ev. kostnader för enstaka måltider. : Bland > de medverkande denna gång är. professor . Jerken Rosén, Lund,' landsantikvarierna ' Evald Gustafsson, Lund och Sven E. No- reen, Kristianstad, fil. mag ' Bengt Ake Häger, Malmö, 'rektor. E." Arf- wedson, . Osby, disponent Birger Persson, Ystad, folkskollärare Vigo badorberna har stor erfarenhet 'av' sönderbrända: nordb Solningsscema: . Dag.1; Pröva er "fram genom att sola armar ' och/eller ben 10—15 minuter; Se efter på kvällen, här det har verkat, . + Dag 2, Sola i baddräkt. 10-20 m mi- nuter . på "förmiddagen och. lika mycket på eftermiddagen. "Ci Dag 3. En halvtimme två gånger på dagen,” =. Dag 5—6. 2-4 timmar per dag. "Om ni tål mer sol, beror på hud- typ och om ni är brun innan. Nå- gon garanti för att ni tål dubbelt eller tredubbelt utsträckt tid, har ni emellerid. i oa 1 H a. : ; sve " Diplomat är en man soni är i stånd ' att förråda allt här i värl- den — . utom sina känslor, un i Sunt förnuft "är geniet väätt. i Edvardsson, Broby, log C. G. Liljenberg, Osby - och "ett antal vard: ym; En man söm inte har ett leende danska” talare, . Kursledare. blir |" , mmuselintendent Harald Lindal fr imelse rörande : åt- | gärderna > för: ”arbetslöshotene'|- : bekämpande ; och : Jösningen äv vissa” jordbruksfrågor”. Det: var, ett samarbete frams' Ingen annan grupp i "sambäl- let på vilken man 'ställer de krav som måste ställlag på riks- dagsmännen "skulle finna sig i de arbetsförhållanden , som rå- der'-på Helgeandsholmen, - Var- för. riksdagsmännen gör det är svårt altt förstå. De är utrustade med all: den makt som krävs för avdt genomföra" en reförm; Delvis beror väl passiviteten på slentriantänkande. . Men ' säkert också på en alltför stark ly- hördhet "för "de" missnöjesreak- om egna ”förmåneér”. Det -är en lyhördhet som vore mer be- fogad i -anidina sammanhang; :- Dagens Nyheter. Du kan vara riktigt” att: nå- gon annan får ta vid. Någon med mindre .nedsliten optimism i huvudfrågorna för en tidning av denna: typ. Någon, som ,— kanske. — han mer kvar, av oanfrätt ' tro på det. som. är grundläggande för, onganisatio- |. nens arbete. Någon som ,må- hända känner sig bätre i takt med kraven på de hastiga för- ändringar som ' ovillkorligen tvingar sig fram både inom nä. ringen och "dess nät av organi- sationer, inte minst i boppen.» ,.. - Ivar Peterson : (i ”av- skedspredikan” i RLF- tidningen). - så mycket c oväsen för. ingen- ting. På det sättet skulle man kunnå kargkterisera den stut- 2 I och Jämlningar.: Hans" förelvrä- a dare Ernåt Wiglonss visste 'ock- |! - Ndrig | med sådan, hals- stam ghet och på hans tid slapp |; som; fån: - på: sig. den "”En Tr. har tar förda |” ' förhandlingar, sedan ' hondeför- tioner... som. alltid. kommer, ill |. :luttryck mär riksdagen beslutar få möjlighet att undar vissa om- ständigheter ta barn och ungas dom upp till 18 år i förvar, tills deras identitet kunnat utrönas, Värdet av denna paragraf för : ungdomsvården . är .. förborgat, Däremot ' kan . attityden 'gente« mot polisen komma att skärpas hos ungdomarna. Nog hade det varit mycket bällre om fru Lindström ägnat sin tankemöda åt hur man skulle kunna ef. fektivisera ungdomsvårdsnämn. dernas- uppsökande arbete, - . Handelstidningen," . Att Praggarlagen" bifölls var ' lugnande, Det innebär att poli« sen -nu har rätt" att fråga poj- kar och flickor. vad de: heter och var: de bor Det: går ju framåt. Endera. året kanske: po- lisen får befogenheter ert. hind. från ”aty' stå"i tredubbla led. med sina. ”kär- ror” på Kungsgatan om kväls larna. Och ' trakassera allmän- heten. Det låter honribelt. men man får tänka en smula på den=: också. Kär de Mumma et ropas, abdt - ungdomen är : så gräslig ou för tiden. Ja,s en ten, mycket "liten procent är busalttig medan det” stora' "Mer talet är hygglig, ambitiög. ung ' dom," "men de göms lätt bort : . jämvägsstationer på 7 landsbygden Händer nu gat- - hörn” och : : Portgångar i. stan, Skillnaden ' är wäl ej så. skör ändå? Ungdomén har alltid: ve" t: bräffas och”. komimer , alltid : Eivor; Magmuison ” ” : Veckopressen. 28 MN APG. 12.: Men "Petrus fortfor. att klappa; och när de" öppnade, sågo de äpnad, att: det var han. ” Det var ett vadkent drag, att församlingen kom samman ” till ; då fängelse: kan gott lära av de a att bedja för, var- » Jandra och särskilt, för dem, som är i nöd. s Gud bönhörde på. ett "förun- . derligt cäbt . Del . är mycket i märkligt, vilken omsorg äng-" eln hade för att ko. un. gör-, deln,. santdalerna och manteln ' kom med ut ur fängelset, Gud gör allt” fullkomligt, när ” ban utför något. > - För. Petrus syntes - -alltsam- mans rent otroligt. Kanske han också var sömnig. Han hade slumrat så gott i Guds faders armar Idär mitt öbland fienders mna. "Ängeln måste stöfa honom i sidan för att få honom vaken, | Men det märkligaste av tallt'' i denna märkliga berättelse är det ' mottagande han -fick .av vännerna, av dem som var sam- lade till bön, De blev förfära- de, då Gud bönhörde. Hur lik nar. det änte oss! så litet bror vi på Gud! - Tänk, wvad /vi. behöver lyssna till den gamla maningen: ”Vän. ka stora ting av Gud och våga stora ting för Gud”! - - Hur ofta tror vi inte litet om Gud! : . . Det är därför "göt att se, attt Gud gör mer än wi tror. Skulle han ha .bönhört I förhållande till den tro de, bedjande visa- de," skulle. Petrus aldrig ha' kommit ' ut -ur fängelset » Hur måste inte Gud fe åt dessa bö- . nemännisklor!. Men han räknade - med att de var 'svaga i sin tro och behövde en extra. upples Har inte, vi också haft lik nande erfarenheter? Har vi in= te ofta saghy till oss själva: ”Nu skall jag aldrig tvivla mer”! '/ liga utformningen av den & k. ansikte borde aldrig. öppna en bod... raggarparagrafen Polisen. skall bedja om mera. tro: Sedan får vi blygas, tacka och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.