oo =L1? ONSDAGEN DEN. 5 JUNI or = En | Hr Sträng och kostnadsinflationen Tre år i följd har de "nominella löneinkoristerna stigit med mer än 10. proc om året: Då produk- tionsökningen stannar” vid 3,5 å 4,5 proc, går det alltså inte. ihop. länder har kavatare finansminist- rar, som vågar ge klarare' besked. - Då får" vi svårt att hänga med. För > övrigt passade" hr, Strängs "passiva försvar inte så bra för den ll i 'Det område ' Följden. blir en k och .. försämrad konkurrenskraft för vårt näringsliv. I fjol var denna kostnadsinflation 'cirka 3 proc. En viss fortsatt Jöneinfla- tion får vi räkna med. även i år: Visst har finansminister Sträng och regeringen uppmärksammat detta speciella problem. Senast i den sk kompletteringspropositio= - där vi nu har de. stora löneglid- : är by d Den är alltså internt "avgränsad "ock i stort'sett 'oberoende av för- hållandena på byggnadsmarkna=- : "derna i andra länder, Det finns - ingenting som säger att andra Jlän-". der har just vårt ' aktuella by; blen nen har hr Sträng sagt, att det inte kan, få fortgå. "på det sättet. Men han har "sagt det lamt och. utan kurage mot art knad: trycket på vår. byggnadsmarkriad : sprider sig givetvis, till" näringsli- i :vet I övrigt. Vi' kan alltså få. en flation alldeles ” för "oss inellertid också sägas, att 'de blidningar som fram-' kallar. kostnadsinflationen, är ett svårbemästrat: problem. Den fn het, som vi har på arbetsmarkna-' den, vill vi inte göra något in- grepp i. Kanske har vi inte så mycket annat att göra än att hop- | pas, att; arbeismarknadsorganisa= tionerna, -som , har makten över - utvecklingen, skall känna sitt an= svar för den. >. Alla är”ense "om att" det Inte själva. Så ! "nog -hade det varit” — önskvärt med litet mera "mod hos ” finansministern där här gången. SM är någon mening med inkomstök= " - ningar, som "äts" upp av inflation - och höjer. våra der, så att vårt lands "könkurrénskraft för sämras. Från den utgångspunk=' ten togs problemet upp. av' flera. talare 1 riksdagens ekonomiska debatt... De uttalade även ”önske- mål om, att regeringen och hr Sträng 1 något kavatare ordalag borde ge arbetsmarknadsorgani- . sationerna' besked om att man är . orolig för den utveckling, som en stl flation ' inne-=- "ka 1200 Kända langare rögist- rerade, "Öm. var "och en ' bara "säljer en butelj per dåg i |, genom- "Snitt, blir -årsvinsten” brutto” "än- då 8-9 miljoner.” > Fem. flaskor per dag & är nog en mer realistisk siffra; - det betyder 43 miljoner per år. Det ä är förståeligt att den= das "grosshandel”, numera. .Orgäni- ”serats 1 rationellt : av: skild. yndikat, kärpni bär. HN Men. det . ville "finansininister Sträng inte tänka sig. Hans. utta- Janden i'den' ekonomiska: ten var t o m, tamare än' di itionen, '” » på senare år har MR "polis och domstol” ökade" möjligheter: att vingripd. 'med-. kännbarare medel |, beslag av, lager. och I; "IH ör , När -man från olika håll. angri- fö "| per jordbruket .— och detta är ju Inu för aiden mycket. populärt — sker”. det; ofta under den falska ji ling att i görs inom jordbruket självt för att an- - | passa” till .den nya tidens ' krav. Sådana + insinuationer :' förekommer isen dedare i Stockholms Tidnin- gen (s),-'där »det ke. a. säges, att jordbruksnäringens villkor - inte kan förbli oföränderliga. .” . "Det. kan. finnas skäl att. ställa frågan vem; som egentligen begärt något sådant, Strängt taget är det väl. så, at ingen näring genomgått så genomgripande för- just. - senaste 10 å' 15 åren. -| Detta'; Kommer ” måhända ' klarast >. | till” uttryck” 4 befolkningsutveck- lingen, men denna har möjliggjonts jordbruket | r mycket stor. åa. . | skörd, Om denna skillnad i foder- 2 tlan en stor skörd och en cekord- » skulte' i vi t enstaka år upp gick ' End nettoexporten” bill 480 "miljoner ke, medan wi under joner: kg.. Detta är en stor, kvan- titet med hänsyn till- att hela wår förbrukning inom” landet stannar vid 650. miljoner kg per år, - så "Bit" annät: exempel utgör foder- säden, År. 1961 beräknas fodersäds- Ft v220: "miljoner 1 Detta vär en rekordskörd. "1962 var skörden också stor; ; men. den ber räknades då till endast 22550 mil joner, kg. ;Vi har här en skillnad genom. ri. mycket teknisk och or isk utveck= på 370 miljon kan mel enbart fläskprodulktion ”skulte er-' hållas omkring - -45 miljoner: kg fläsk; Detta” belyser. kanske i-nå- gon, mån vad växlingarna från år till år betyder” när det gäller att kunne”. styra . jordbruksprodulktio- nen mot en viss önskad ni "Skulle : i jordbruket - ”krympas : starkt. att exporttkvantiteder ? ej uppstår ibland; finge" processen” gå ganska långt.' Det "kar hända" att den går dithän : med den, jord= brulkspolitik som nu I "bedrives; :Det är"inte alls "otroligt, Men. det finns gZ. skäl” fatt erinra om, at” når man dit, då. här wi också kvar ett jord. bruk, som är föga tillfredsställande ur kenedskapesynbuniat under nor- ling :inom' näringen." " Demagogin blommar ut ut för fullt, ” när, Stockholms Tidningen resone=- 'rar 'om ”Könsumenterna som drab--- bas | äv ade högre priserna”. Hur mycket. har: egentligen konsumen- - terna". ”drabbats” "av prishöjningar | (å jordbrukarlédet- -under senare år? vger rom en lång lista ärenden drog "riksdagsledamöterna iväg från Hel” "geandsholmen i ett väder. Facit "av. den Hu avslutade "vår kommit i detaljledet . inom li delsrmarknåden, men orsaken har | stådt att; finna i "endra näringar |. än jordbrukarledet.'. I december i höstas. kunde”. konstateras, att Fivs- medelsprisärna ' i detaljledet hade stigit med nära 22 procent inklu- sive 'omsättningsskatt.: sedan : 1958. = några rader åt, År. 1958 är som bekant, det år 'som | - 1 'inga :r beslut. Men diverse pikanterier som måste återverka på utformandet av politiken i vart fall. under det när-|- "maste året. Det vil ga till valåret |. An re TES > Det förande sami rståndet råel- lan regeringspartiet öch högern; är en ratfig historia som måste ägnas I viktiga reformlrågor. som "be dit hör barnbidrag, | - mat Begränsas mill samma grad som inom :jordbrukarledet;. skulle. .livs- er. 1 1 p Vi "> behöver inte vara särskilt oroliga för 'kostnadsinflationen, sade” hr Sträng: Ty det är ett internatio- nellt problem,' förklarade, han. Det är ungefär likadant I andra län- der, «ov Ja, vi kan kanske, glädje ver]. att ändra länder har ungefär sams ma me Men tänk om andrz DET. ÄR KANT OCH KLART: BELAGT ' : ning av Jagrén, — men näringen. tycks. A vara Ika "vet man föga om, hur många de okända langarna är och hur” stor. ar skullé ånn terlyst "skärpnihg, "slags av "själva" lang. ar, att allcoholmissbrukåre har en större frånvaro från arbetet och |” en' större olycksfrekvens ä än icke missbrukare; och att det finns en klar tendens att deras olycksfall |” är allvarligare än andras, påpe- kar direktör Bertil Kugel- berg i Arbetsgivareföreningen: De psykiska symptom som så småningom uppträder hos alko- holisten, kan vara mycket: stö- . rande i arbetet också för arbets- kamraterna ocKwvför relationerna människorna emellan, Personal- konsulenterna - har en påtaglig erfarenhet av -'de slitningar i hemmet, som vållas av en alko- holmissbrukare, slitningar som kan återverka på de samtliga fa- miljemedlemmars förvärvsarbete, Alkoholmissbruket inverkar :såle- des, antingen det sker utanför arbetsplatsen eller i arbetet, både på människorna och maskinerna. Det finns all anledning för are ibetsgivarna att medverka till-”att missbruk, särskilt det nu tillta- gande missbruket bland ungdo- men, förhindras och att på det området föra en klar politik" och |: inte ekonomiskt. vettig Tter man med grundlösa uttalanden; aleroster $ d d id C I ha'wvisat. en. -myöket: blygsam: höj- |: [ning sedan. ;1958, medan iden” nu : i stället" dragit ke Ikolmältider, - ”folkpensionshöjning, 'u-landshjälp ete — har högern vil- ligt hjälpt regeringen att fälla” alla positiva förslag ' som" kommit frå -3en" och: andra” sammanhang hög- ljutt > utt ad borgerlig samverkan. " Logiken:i. resonemang och pr tiskt h dlandé efterlyses. starkt uppåt. Men Stockholms -Tid- ningen. tvekar: ändock "inte 'i att låta Jordbruket framstå som "orsak 11 prisstegringarna. : s tion. +, ”svedisket. jordbrul H Hur skulle” det tex. vara; om Stockhölms Tidnine, "genom &« ” nordiska .. ländernas del, för de . menar DET ÄR :-VÄSENTLIG att samhället värde: rr ung- domsorganisationernas insatser och ger, stöd till ledarutbildning och : "kursverksamhet" ” skriver SL U: bladet: : : Men detta stöd bör givetvis & gös "utan sidoblick på ” nernas: anknytning. tilll det : ena, eller" andra politiska ' partiet, så - kallad "opolitiskhet”: eller annat, Det värdefulla är” den; vwerksam- het som 'bedrives : ochi: det: fal- let bör det inte vara någon stör- re svårighet att komma fram. till vissa generella krav." . Vid ' "årets... dechargedebatt . i riksdagen framkom ibland annat en del underliga åtgärder, när det gällde fördel bladet talade om för sin läsekrets att det svenska jordbruket anpas-| sat sin produktion” till det ändrade läget" på sit sätt som inte” skett i” mågot "annat land 4 Europa. Runt omkring” oss i våra grannländer har: produktionen :.i jordbruket ökats med 40—60 pro- cent jämfört:med förkrigsåren. I Sverige här jordbruksproduktionen ökats med mindre än 5: procent, samtidigt. som, dandets befolkning ökat nära 20 procent.' Debta böty- |" der” att: den nu tillgängliga divs- delskvantiteten " producerad -in- öm .dandet : per. capita är 10—15 procent lägre: än före kniget. Om det "svenska jordbruket hade gått samma: "väg som jordbruket i and- ra. europeiska. länder — då hade det kliger funits fog för såda- till ett par ungdomsorganisatio= ner, Den ena var Unga Örnar som fått: statsbidrag för ledares utlandsresor, den andra Metodist- genomföra ett mål tet hand- lrigsprograim, : PRESIDENT. KEKKONENS | FÖRSLAG att de nordiska "länderna skulle kl en penfri zon har väckt en berättigad undran skriver Vä sterbottens-Ku- riren: Det brukar inte vara praxis att man i de nordiska länderna of- fentligen framför förslag att ett annat nordiskt lands inställning i utrikespolitiska frågor skall änd- ras; allra minst utan någon som helst föregående kontakt, - Sverige har ingen anledning att frångå sin' nuvarande inställning att beslut om en framtida be- gränsning ; av våra egna rustning- ar måste | Föras beroende av. hur det går "med de internationella När Chrusjtjov framförde en med Kekkonen . besläktad tanke för några år sedan fick han en lämp- | Lig replik 'av dåvarande utrikes- minister" Undén: Denne påpek kyrkans : ungdomsförbund - som fått avslag på en likartad fram- ställning. Unga Örnars ansökan remitterades till skolbyrån, ung- - domsförbundets- till- -kyrkobyrån: Ja i första fallet, nej i det andra, - Man kan fråga sig, varför de båda ansökningarna . blivit olik- antat behandlade, Man kan dess- utom fråga sig, om säranslag, av. detta slag bör beviljas.. Vore det " inte bättre att öka stödet: till . ungdomsorganisationernas ”all- männa verksamhet på" grundval av dess redovisade omfattning? . SPARANDET ÖVERFÖRS” SAK TA MEN SÄKERT... under. statens, d. v..s. den' so- .cialdemokratiska .-ledarklickens kontroll; "varnar ' Karlstads- Tidningen (fp): ars « Genom denna nya form av so- Cialisering kan :vi förr än mång- en nu sannolikt anar, befinna oss i en situation, där även det en-' att det inte kunde vara i de nor- diska. ländernas intresse att låta den ryska östersjökusten ha ett kämvapenförsvär medan de and- fa länderna skulle sakna: detta. Östersjön skulle på det sättet in- te bli. det. fredens hav. som Chrusjtjov talat om. Den kommentaren förefaller ä ä- ven i dagens "läge vara giltig, Sverige bör, spå allt sätt medverka . skilda nä livet ” för- "sin ka= pitalförsörjning blir beroende av. staten och politikerna; Inte minst betydelsefullt är att löntagarna håller ögonen på denna utveck- ling. "Tryggheten för deras före. tag måste för ' dem wara. en hörn- sten. Men vart tar den vägen, om politiska organ. kommer att för- .dela och dominera på kredit- marknaden i vårt land? +: na skriverier som Stockholms Tid- ningen sysslar med, | Vår - självförsörjning ligger nu något över 90 procent, men vi har överskott på vissa punkter — ej totalt. "Visst "wore det angeläget -och. visst: vore: det - bekvämt :-för jordbruket "att "bli "kvitt ” dessa överskott, "som onekligen är be- svärliga att bli av med Det är emellertid inte lika lätt att åstad- komma détta som att uttala önske- målet, En orsak är att jordbruket är. beroende: av klimatet och att växlingarna i produktionen därför blir . mycket stora, Skär ned till lämplig nivå, är det goda råd som Jallt emellanåt ' "uttalas. , Detta kan ej ske' på en gång. Bgentligen' är det en mycket be- tydande anpassningsprocess, som har krävts -för att trots den nya tekniken , hålla tillbaka produk- tionsökningen, Det hade naturligt- vis rent tekniskt warit lättare för -I de. svenska jordbrukarna ' att söka nå en teknisk effektivisering ge- nom att utnyttja de" nya produk- tiönsmedlen för en' ökad produk- > tion, Den väg man valt och varit tvungen att välja har: varit den minst bekväma. : ". Skillnaden & produktionsvolymen "till vad som sker — en vacker dag kan : annars utvecklingen” i tysthet ha drivits så långt att' "deå Det gäller att i tid lägga märke |' ir "len hårt åtgångna högerpartiet, "och "Adlton- |” É saker "Sröakar: är örttligt betingad +. Vem som helst kan med rätta an- |- te: det egendomligt att höger och": 1 tossar : funnit" varandra på så "vär tentliga punkter. Men. så egendom- ligt är; det nog: iåtet— båda:två är lika konservativa just i de äsent- liga frågor som ÅS, turligtvis i Tegeringsställninig. bätt-' nästa "år — valår — lägga fram förslag som centern och folkpartiet jobbat 'fram.. Och då följer natur- ligtvis högern också i regeringens fotspår." = stig OS ; Kan det' nu vara detta högen menar -med det viktiga borgerliga. samarbetet? als "För övrigt. bästå läsare, trodde nt att riksdagsmännen är särskilt ak-' tiva bara. under valår? I så fall: trodde ni. fel. Motionsantalet detta: mellanår slog fjolårets rekord: 945, i andra kammaren; 781 i första = en Ining med 50 resp -41;:« tes 4 sista skälvande rilsdagamira i ter avgjordes. huvudstadens ' fri ' luftsområde "> Skansens '»skiljande ' från: Nordiska Museet. .En sak som | många hyste farhågor: för. Man var : rädd för att de fina traditioner som ill" segrade. Men i andra” kammaren efa ter Tottning. N fick 'stå över till" höstsessionen, en | rad... aviserade": propositioner ; plus: : obesvarade”, enkla frågor.” "Riksdagens att organisera sig: själv "bör bli ' en viktig fråga att diskutera" om i den: ; > de författningsd - + Och tills: vi hör av” oss i re "utgångsläge & än:det.i senaste va det så gott allesammänl. : Detta är ett unråde "som; "först helt |. g ket stort. antal före öksp fådt» smaka”. "på vissa IE a smak av. det och för några- få sma- kar : det” sött eller. saltaktigt. Man har nå kunnat "konstatera att 'des- sa skillnader i smakuppfattning är ärftligt" betingade liksom” hårväxt på "andra fingerleden, hängande ö- gonlock, mongelvecket ; ögat, vänsterhänthet, olika former av skallighet,' några ”wita'. hårstrån "i bakhuvudet;'-en' sorts nattblindhet, vanlig rödgrönblindhet, mottaglig- I Ett. sådant: vär: :PTC "eller' fonylt- É v hiocarbamid, läser vii Fri Köpen- £ ert; 21 Procent som smak- | procent tyckte det var salt: :elle surt :medan '2 pro- cent slutligen”, uppfattade det som sött. Resten, kom med mera blan- dade och svårgrupperade omdömen. ; En annan” undersökning ev hur vu uppfattar olika: livsmedel kan bekräfta hur, fel vi har. Detta står fattning av"PTC" och natriumben- zonat. Det har. wisat sig Batt av dem benzoat "som salt'tyckte 82 pro- cent. om surkål medan resten inte : synen bakom den? som uppfattar PTC som bittert o.. Aktuell - kom Skulle. denna världens store ringa bidrag deltaga i en rust- ningsbegränsning, som "börjar i rät ända, nämligen hos de stora, de som i sanning har något att begränsa. - > Vestmanlands Läns Tidning "Man will gärma hoppas "och tro att det alltigenom framgångsrika svenska kungabesöket i Frank- rike 'skall bli utgångspunkt för en välbehövlig inbensifiering av |! de svensk-franska' förbindelser- na, ' kännetecknade av ett. allt närmare samarbete på. skilda fält. De : Svenska Dagbladet Bojkoften mot "Sydafrika kan komma "att. hårdast träffa den till omkring en miljon uppgåen- de : svarta | befolkning, som på illojal väg smugit sig ån t lan- det. stor, riskerar. dessa olagliga in- vandrare att bli. återsända dit, varifrån de kommit. Men fri- |hetshjältarnas framgångar bru- kar tta vägen över andra män- niskors liv och lidanden, — Det ta bör även våra bojkottsfjan- tar och : Sydafrika -balkdantare tänka på ve Tre Rosor i NST : | En gång hette det å den eme- nikanska författningen att rwe- : | gern Var att räkna som en ”tre femtedels människa”: Formule- ringen är borta; men hur, är det |. — -inte-bara Amerika — med |: Dagens. Nyheter Bortsett från rättsäkerhets- | synpunkterna är: ba” uträttat något när de i älva | verket infört en metod som inte :] är stont bältre än att behandla Fala-Kuriren : ” Oppobitfonéns senda återstå :lende möjlighet "att" förelägga | väljarna ; hållbant- alternativ är satt folkpartiet och centern tär 2. | ett krafttag. Två” mellanpartier :| med 'åsikits- och" "värdegemen= skap i flera av politikens mest känsliga” frågor” bör. undgå” de farliga. grund "som" en' seglats genom "en "riksdag före” en val-: rönelse ; alltid". har” i. beredskap: Har det” bästa . borgerliga sam=' arbetsalternativet "genom hör genns' vållande spollieralts är det en tvingande nödvändighet att det näst bästa tillvaratas. : Sundsvalls Tidning (£p.) | . Utflyttning: av ett par hundra statliga organ. till. ett nytt: för-- valtningscentrum 7, utanför. hu- vudstaden kommer enligt Svens- ka Dagbladet attt föreslås 'av den av landshövdingen i Linköping ledda ”” Iokaliseningsutredningen. Tidningen uppger också att ut- redningen .. nämner - Linköping > Hr Sträng är r sträng - inot kommunerna - och -Jurar dem på den. ; skatteutjämningen, » 3" FAN ade 2 Noa som stänlkb r förläggningsplats. ant kommer Jen överrask- "Aftonbladet "Oridderligheten är allt monbo- polmissbruks gemensamma näm. nare. Gör en institution: till do< mare i egen sak, Idet blir alltid samma historia, 1. det ena vä- derstrecket hånar man döds- dömda, i det andra beljuger man "| folk: som inte kan försvara sig, I. Sveriges Radio är man duktig på bekostnad av personer, som först. omsorgsfullt placerats i i underläge. : " Handelstidningen tyckte om "det. Men av. dem som tyckte" att båda ämnena "smakade bittert var det bara 26 procent som tyckte om surkål och'23 procent avskydde det medan: hälften inte hade "någon mera bestämd uppfatt. ning. Rent allmänt så fanns dét i den senare gruppen, som tyckte att både PTC och benzoat var bittra, ett påfallande stort antal. som var ganska vaga i sina omdömen om sådana livsmedel med utpräglad smak som surkål, Sarmjölk, moröt- ter och spenat, oo Skulle + arbetslösheten . blil- "tfellet med ”raggarparagrafer” av den ena eller. den : tandwa typen att ide |viktar sig” mot ungdomsproble- i händer än. mentar | ”Btatsutskottets ” försversavdel- kommå överens om alt genom- | ning avreser snart till Paris för föra en rustningsbegränsning av Jaltt titta på flygmaskiner — på ett "eller annat slag, så blir si- | marken och i luften. Huruvida tuationen eventuellt ändrad ock- | bemälda avdelning tänker mel-" så för Sverige, Vårt land skall|lanlanda' i Linköping — en för= förvisso inte. tveka att med sitt |tjusande stifts- och tindristristad ehumu belägen i fosterlandet -— där "de flygmaskiner vi köper projekterag loch pnoduceras är - icke bekant. Dock blommar ka= stanjerna tämligen snanxt också i Östergötland. . Nya Wermlands- Tidningen". duktig han än är, .kan kväll efter. kväll privatpaltienter och sedan vara i förm nästa morgon då opera- tionsprogrammiet börjar. Allra- ka” därtill > doktorerna och "inget gynnsamt förhandlingsläge För deras fack- föreningar lom några få av dem har en omfattande privatpralkitik " tidsanställning. > Doktor. Folke Ländin Det är en ekamfläck för Skå- ne men även för Sverige med bandhundsdjurplågarna. Den ma- kabra seden att skaffa sig'en dan låta det tillbringa heta sitt liv i namnlöst lidande måste få - det ligga ett förslag som är äg- ; | nat att stoppa bandhundseländet. Mot det förslaget borde ingen i vår lagstiftande församling ha något ett invända." : Het i [Svenska Landsbygden”. featnarrias sförbund "begär, slatt sprit ckall' få utskänkas 'på teatrarna ' under . mellanalkterria ” (inte före och. efter föreställ- hingarna?). Kulturlivet ' måste på alla: sätt främjas, och efter den: påfrestande, spritstrejken behövs många styrketårar. , Är det . meningen, att både skåde- spelarna - och " " publiken. skall : nan "Jeppe. Orm förslaget går” igenom, - kommer "snart 3 krav:” Flera" mellanakter! ” . esså "förrättade: "Herrens" tjänst och fastade, sade den he-. lige " Ande:';. ”Avskiljen åt .: mig Barnabas : och Saulus : för verk som” jag har. kallat : att Gud genom sin "Ande! kan: tala" direkt till sina barn, Detta" hände i: forna”, dagar, « och det” Gud 'ske lov! .: troende fick höra. detta budskap medan : de hölt gudstjänst. ' och: fastade, Def. finns | "exempel på” att Gud talat till de sina under olika ' slaga förhållanden. Men inte alltid är [ng lätt att höra fagna' och 'oroliga, att Guds röst inte: uppfattas. Detta är inte minst fallet i.vår rastlösa tid. tiders trocade ma SM gamla > tiders troende: människor även ' kände till denna oxo, Därför an= viktig sak skulle avgöras, Ssam= Tas till gudstjänst, I De avskilde helt pe själva och från det vänliga a ora miskomna. samt: avhöl nvat och De: gick. helt upp i detta enda: att vara ensam med Gud. +: ':Vå ser av detta ord, att fastan: inte var ett självändamål, utan Set var att finna de - rätta männen, atb sända' ut till hed= ningarna: med evangeliet. Upp= giften . och själavinnarearbetet upptog de första kristina helt, en. stund för att fasta. Vi. lever i frihetens tid även i "denna mening. . Och - medlen kan: växla, men såsom , aldrig tillförme behöver vi krist- na:i dag komma avsides ' med vår Frälsare, så attt vi kan lyss. ha till hans. röst. Debt skulle också "säkerligen : wmara mnybtigt,; om, en frivillig fasta finge cum ' hos ox, I | Ni sitta med 20—30.' minst om han sedan skall orsa | Det skapar i ingen goodwilb hos ' hund, kedja fast djuret och se- ' ett slut.. På riksdägens börd län dricka? undrar nög en och" and h > Pål i Västerböttens-Kuriren' med huvudvärkstablet- - sv ill I ordet här säges det, att: de wid. sidan av en välbetald. hel 7 «det erfarenheten har länt oss, att det Guds röst. Ofta är vi så upp- - såg de det ran ändigt attt” vid Ingen överläkare, hur stor och nästa I | Nu har inte Gud plågat 'os3. —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.