SR -— LAHOLMS ' TIDNING —- + ” Fredagen "dex7 Juni 1085 VN 4 —= E LYS DEN 7 JUNI "LT = =Ln = Högerns Sedan valet i "höstas har hö- gern ordat ständigt och jämt om en borgerlig blockbildning. Hr Heckscher har velat skriva ihop ett gemensamt program för de tre borgerliga partierna. Det har inte kunnat bli som högern sagt. Då skrev högern , en Jiten bok om att alltsammans var centerns och folkpartiets fel — eftersom dessa inte kunnat vara med på dei uppläggning som högern fö- reskrivit, Sen vill man att folk skall tycka, att detär en stor sensation att centern och folk- partiet inte ville wara med om högerpolitiken och att högern beslutat” sig för att inte släppa den, "3 Hr Heckscher och hans parti- sckretérare = Holmberg -harp. lagt mt den text, som tryckts i sensa- tionsskriften '”Besked”, vid sett par tillfällen på sistone.: Enligt hr Holmberg skulle centern och folkpartiet tassa omkring i filt- 4offlor :i umgänget med regerin- gen. Center- och folkpartipoliti- ken är inte, tycker hr Holmberg, återfall ” partiet, Det fer gällt några av de allra viktigaste frågorna, så- som 'centerns och folkpartiets förslag till: höjda barnbidrag, för- bättrad i-ladshjälp, ' rimligare skolmåltidskostnader för kom- munerna; enabbare förbättring av £folkp etc. Hr Holmt kan alltså finna filttofflorna på mycket nära håll! / : - Det är i och för sig självklart, att de tre borgerliga oppositions- partierna bör söka komma fram till praktiskt samarbete i riks- dagen. Resultatet vid årets riks- dag kan sägas vara ganska 1o- vande, En hel del frågor har de tre . oppositionspartierna kunnat komma på samma linje. Men då och då har det alltså hänt, att högern ställt sig utanför.” Oftast har högern funnit steget närmare - till socialdemokratin, Högern kan väl ha' sina skäl. För historie- skrivningen är det dock en sär- egen metod, när högern nu sä- ger att det är centerns och folk- partiets fel, att högern ställt sig utanför det borgerliga samarbete, som ta och folkpartiet. fun: någon . klar Mellanpartiernas politik skulle ha legat för nära regeringens. Men nu tänker "elltså högern: ordna oppositionsalternativet — på sitt |. sätt. Högern” 'gkall dra” stövlarna på. . Det är bara” "det att den prak- "tiska verkligheten warit: så” an- norlunda . än högerns | skildring av en, Det anmärkningsvärda med. årets riksdagsarbete" är ju att högern och regeringspartiet så ofta fallit i armarna på var- andra. Drygt 20-talet gånger har högern wid årets riksdag gjort gemensam sak med sooialdemo- kraterna mot. centern och folk- BEHANDLINGEN AV HÖGER- . "TRAFIKFRÅGAN Ne stundom :av blev det ' mest minnesvärda exemplet på vår starka regerings svaghet, skriver Handelstid- "ningen ironiskt i 'en återblick | på den avslutade vårriksdagen: Inte nog "med att den måste söka återförsäkring hos de övriga partierna, innan "den alls lade fram något förslag. När, frondörer uppenbarade” sig, inte minst i det socialdemokratiska 'lägret,' kalla=- des .partiledarna för att avge nya försäkringar. Nu skulle de garan= | tera att det inte fanns en stör andel frondörer i deras' led-"ä i de socialdemokratiska..Vå damentariska demokrati mår inte väl av sådana spexartade tilldra- gelser, Regeringen berömmer sig avt våg: impopulär politik, En förlamande räddhåga. opinionens reaktioner tycks tvärt- om höra till dess mera, framträr |- dande heter, nit önskvärt och möjligt. Trots allt det samröre, som högern sålunda haft med social- demokratin, bör högerns senaste manöver : tolkas : så, : att det är frågan om ett återfall till den gamla högerpolitiken. Hrr Hecks- chers ' och "Holmbergs tankar "återvänder än så gärna till de extrema :50-talsåren, Nu sägs det visserligen ' at de mörkblå av typen ' Svärd-Hjalmarson ' inte skall få bestämma över högerpo- |. .litiken, Man får väl se hur det blir med den saken, Att högern fällt upp körriktningsvisaren åt det hållet kan inte gärna be- i + dock. hoppas, . högern. kan vålla, sig någor- É SEn ny: höger- extremistisk :. era; av S0-talets modell " skulle verkligen. 'skada : borgerligheten. VI UTBILDAR MÄNNISKOR s för att förstå” påragrafspråket — men wi lär'dem inte att översätta det till den enkla och lättbegrip- liga vardagssvenska' som är nöd- vändig. i kontakten 'med.den sto- "ra Imänheten, " j skriver, Da g- ti Sundsvall (8) , Häromdagen hade viti att blankett som äldre dam "få änkepension, De ppgifterna . var få — "det gällde bara två namn och ett prästintyg,:. Men . förklaringarna till hur: desså uppgifter skulle i- fyllas var så invecklade och svår. bistent, JORDBRUKETS ANPASSNING Ofta med individuella uppoff- ringar har Sveriges jordbrukare, trots den starka produktivitets- ökningen, iakttagit en återhåll förståel ga att även en tränad Jä 'sare':: måste; fundera” åtskilliga ' gånger;" För den enskilda männi- -skan kan en sådan blankett ska- pa både. osäkerhet och ängslån, tveksamhet om' man överhuvud- taget skall få den förmån man "hade satt hela sin tillit till.. Det språk som man nu roar sig med anpassning som tott till minskad pr per folkhomst erinrar Jordbrukarnas Föreningsblad i den på- gående jordbruksdebatten: Internationellt däremot är pro- duktivitetsökningen en huvud- orsak till livsmedelsöverflödet i Produktirita Därmed har också duktion vud, att bli äl konsumenterna för- tjänst och inte till böndernas; detta gäller också i Sverige, Där- med har nationella jordbruks- regleringar tvingats fram i väst- länderna för att lagen om till- gång och efterfrågan inte skulle direkt vuinera bönderna. Efter- som världsmarknaden så hårt slår in även hos oss, måste vi också ha en nationell jordbruks- 'roglering, Den är visst inte den för kon- sumenterna ”dyraste” i vår be- synnenliga värld. SE UPP MED LÄRAR- VIKARIERNA, Det har hänt på flera håll un- der senare tid att det tillsatts vi- karierande 'lärare utan att skol-|. myndigheterna — ordentligt = tagit reda på vad det varit för folk man tagit i sin tjänst, Det hände t, ex. I Västergötland att man anställ- de en checkbedragare som tjänst- gjorde under :' tre weckor, I en skola i Dalarna tjänstgjorde en kvinna som lärare i flera dagar sedan hon rymt från ett mental. sjukhus, |" . . Detta är allvarliga saker och riksdagsman Bengt Börjesson i Falköping (cp) har påpekat för skolöverstyrelsen hur - angeläget det” är att tillfälliga färare till- sätts först efter noggrann prövning Många skolor befinner sig i be- svärliga situationer på grund av lärarbristen men för den skull får "man inte släppa efter på kraven, att ha ämt och byråkrater emellan får nästan en kuslig prä- gel när det: når människor .med nedärvd : respekt - för > » överheten och med ringa vana att plocka ut väsentligheterna under det ym- niga paragrafspråket. Det är ett angeläget! ärende, som : Dagbladet berört, Det är inte bara skattedeklarationen som krä folk, Till Social hör en omfångsrik I blankettflora. Det borde 'vara möjligt att ut forma formulären så att vanligt för begriper dem, Att kommuner och landsting är betydande ekonomiska faktorer] avslöjar den förträffliga statistik » vi håller oss med i detta land. De sammanlagda kommunala till- gångarna 1 landet uppgick 1961 till omkring 26.6 miljarder kro- nor. Anläggningskostnaderna re- presenterade merparten, omkring 20,5 miljarder. I olika fonder har samlats. drygt 3.6 miljarder. Landstingen redovisade exklu- sive fonder tillgångar på totalt cirka 31 miljarder 1961. Härav kommer 21 miljarder i anlägg- ningar. Landstingen har samlat 636 miljoner i fonder. : Men primär, och sekundärkom- munerna är trots dessa respek- tabla siffror fattiglappar mot storebror ' staten.” (Sundsvalls Tidning)” kons steg FA u x vid årets" sista stämma, som bölls den 18 d iber förekom [Ameckningar från kens Kommunal-' Cassa för år 1863 slutar på Summa Rdr rmt 2,648: 05. Debetsidan upptar följande poster: Bat från 1862 års qäkning: klagomål över för hög debitering. Klagandena : hänvisades "att klaga hos häradsskrivaren för rättelse ”för ' den händelse, att den till ordföranden ” ankomma taxerings- längden ej är öfverensstämmande med sist . fastställda taxeringsvär- det.” Som wanligt förekommer även vid denna stämma "en del fattig- vårdsärenden! Så åtog sig ”fattig- Utlånta medel ' enligt reverser 425:— Donationsmedel som ' Hr Prosten Theorin innehar: 166:67. Contanta medel i cassan den 1 Jan. 1863 1:67 s:a 593:36. Influtna 0, utdebit. medel under året: Rän- ta af ofvanskrifne Capitaler för 1 år 35:50, 1862 års Kommunalavgif- ter 1,703:54, 1862 års Mi Våxtorp Skolkassan för skollärarens avlö- nande 100:—, Extra avgifter under året 264:12, Stämmans ordf, bevil- jade arvode 100:—, 1.931:60. Ute- stående . fordringar 425:—, " Donationsmedel som Pros- ten Theorin innehar. 166:67, Con- tanta medel i Cassan 105:68, 697:35. Summa Rdr rmt 2.648:05. : Fatti den lar mer än en och mutskänkningsafgifter ” 103:25, löfs sin offer uppbörd 91:10, H köterskan Pernilla Christ att qvarblifva i Socknestugan til den. 24 October nästa år”. Hans Ottosson. 4 Dönarehuset "erhåller ”Femton Rdr rmt för herberge och wård' åt ' Fattighjonet Anna Nils- datter derstädes under nästa år”. Nils Pålsson i Knopparp åtog sig att lämna Per. Mickelsson och hans hustru; "husruin och -uppassning bill den” förste tjänuari . 1866 emot en ersäbtning' av 36 Rdr rmt årligen. En våxtorpsbo, som” tjänat dräng under två år. i Bjäre härad, hade blivit sjuk och hemforslad till sina föräldrar. -Då såväl drängen som föräldrarna.; voro "oförmögna . att försörja honom" under hans 'sjuk- domstid, beviljades derstöd som Kommunalnämnden -”skalb- lemna i"mohn af" beho”, . För drängens utbetalda belopp. skulle härad, Slutligen" beslöt stämman att, understödet Hill de Fattige hä-' danefter. ;skille utlämnas efter nya måttet, med. undantag av potatis som .. skulle-., Jämnas 5 måttet. : Så, var 1863 g mera akplock ur den gamla, slit- na; av fukt delvis skadade" "boken, Det war hårda tider. Om jag hade haft några illusioner om ”den '; 'gam- la” goda tiden” =: vilket ; jag inte häft — .skulle: de "gått. upp i rök, Influtna medel af Skallkassan 23:10 För en länga tillhörig fattighjonet Nils Turesson 30:— "kronor, bona Fattigprocent wid : - Bouppteck= ningar 12:37, Gåvomedel 'till Våx- tofps kyrka 14:99, D:o till.de Fat- tiga > 15:20, : Lägermålsböter tält Kyrkan (Skänkta av Hr: Majoren Gyllensköld) '18:—. 2.047:05, 1862 års stämmoböter 7: 64. Summa Rdr” rmt 2648:05, > : : Creditsjdan ser ut så här: Ordi- narie utgifter: Spannmål och pota- tis till Fattighjornen -799:31, Con- tanta .penningbidraget 1/11 62— 31/12 63 144:50. Offer till Herr prosten Theorin i Hasslöv. 250:—; D:o Klockaren' L. C, Löfvall Iom | 80:-—, Lön till församlingens barn. morska 166:67, Per Nilsson, Mållö- "sa för vård av ett barn 8:—, Lars Berggrens sterbh. för d:o 7: —, Carl tredjedel av'de kommunala utgif- terna. Om ' uttaxeringen äljer proto- kollet för stämman den 24 oktober följande: : : ' . personella afgiften. för nästa år skall utdebiteras- med , 20 öre per mans- och 10 öre för qvins-person som är mantalsskrifven, samt 15 öre för hvarje kommunicant inom församlingen, istället för offer." $ 4. Öfriga erforderliga utgifter utdebiteras ' i.. öfverensstämmelse med kommunalförordningen. » « Dessa . utdebiteringar gällde ju 1864, men wutdebiteringen var pre- cis densamma under 1863.: ; "Det var inga stora summor r kom munalkassören hade att röra sig med, och han måste säkert ”vända på : pengarna”, ' : som ” det.” heter, många gånger innan han betalade ut .dem, : . Hansson, Skråmered för do, 12:—, Svenska folket här ett stort och dyrbart nöjeskonto — många gån” ger: "större ' än man i tegel bror, Ibanstat da av. stärka drycker 'och tobalk' upp- går till över tre miljarder” kronor? Ja, vad sägs över, huvud faget, om ar. livbolaget' Fi tidskriet” LIV” i sitt "majnummer: nöj jesbudget? här jag läste de gamla p tok 1 len: > Det var ett "slitsamt liv"wåx- toörpsborna, såväl som alla" aridra sydhalllänningar,' . förde” hundra sedan, Många gånger levde” Fe nära . svältgränsen.; och bostäderna , voro X primitiva, De självägande böndernas - antal” var inte stort. En mycket: "betydande, för' att icke säga övervägande : del hö Jat, av Mar er: el- der torpare. under Vallen och gjor de dagsverken där. nef > Den - kommunala - förvaltningen omsluter närmare miljonen; idag. Vad slutade -de kommunala nutgif- Varje år iderar vi. näm över sex miljarder kronor: (på förströelser ' och | förlustelser, som vi åtminstone delvis och med litet karaktär "mycket väl skulle kunna avstå ' ifrån. ' Det kan” "naturligtvis i detta sammanhang diskuteras vad som” är. "väsentligt och ”ovä ligt S a folket, Ser rättare sagt de: svensk r "som är över femton äl år, låter Varje är mer än 20.000.000 cigarrer, " 190.000.000": cigariller, 7.300.000.000 cigarretter 0. 1.500.000 kilo 'piptobak ” gå upp i rök, Den präktiga brasan, som bl a. innebär en" ”av över samt i: vilken” utsträckning nytta och nöje dförenas,. Faktum är iu aft: somliga ; utgifter -å' hög: grad bidrar till att berika vårt liv. — "men lika, uppenbänt ' är, abt. det | finns' utgiftsposter som snarast bi- drar till: att förkorta dett. i - - Vad, sägs exempelvis : om att svenska folkets årliga” konsumtion terna på. år: 1863? "Woxtörps: soc- 1200 oigarvetter" per. ” person och år,: kostar” totalt” Varje å år fi rtär den.” "vuxna delen av: svenska” folket "över "46. 000.000 liter sprit, mer än 27.000.000 liter vin och ”10.000.000 "liter starköl, Det 'jättekalaset går på omkring 1.900.000.000 ' kronor, " och betyder sålunda att . Medelsvenssons års- Jag. hatar . söndagar”. sjöng. en fransk "sångerska för ett tiotal år sedan. Hon beskrev” instängdheten hemma;' där var och en sysslade med sin spleen, den grå stillheten i "kvarteret, ensamheten, ' antingen man var ensam eller ej. "Jag hätar söndagar ;w.”. i "Får mån säga :så, "maeh gärika | så? Finns det verkligen någonting söm heter: ”söndagsstress”? I se- rien ' ”Våra ' vardagsnerver” ber handlar ICA-kuriren det här pro: blemet. -Söndagarna 2 är väl i allmänhet niest påfrestande för de ensamstå- ehde. Under veckan har de stimu- läns och gemenskap i arbetet, sys- selsättning på kvällarna av olika slag och möjlighet att träffa sina gifta vänner; På söndagen är det .Istopp. Den :dagen arbetar man in- te, Då händer inte: mycket, Den . dagen är först och främst famil- . T i DELA SÖNDAGSGLÄDJEN jeng, =: a Det finns' en ' stor "portion miss- förstånd i det där. Visst skall man vila på söndagen, men det bety- der inte att man skall ligga på sängen, stirra' i taket och räkna minuterna. Och tycka synd « om sig själv. a ARBETE ELLER EJ? -Det är meningen att ' man på söndagen skall stänga till de cel- ler i hjärnan som yrkesarbetar un- der veckan. För den som tar till arbetet som narkotika är det svårt att låta bl, Är han ensam kan han få = riktiga " ”abestinenssymtom”, Men han måste försöka, undan för undan, att låta arbetet ligga. I all- änhet är d. h kb -Söndagstress = = ers . " finns det? - | | vardagsbekymren.. och "arbetet, Det går . kanske" inte "första | "söndagen, men det går till slut — och lättare på sommaren än på vintern, När man lugtrat ner tempot och vilat en smula märker man hur mycket lättare det är att umgås med m män- niskorna omkring 'en. . " Näst bäst ,— efter' lågorna: vila — är att syssla med ett arbete som är "annorlunda 'ens vardagsdito, Vem -man än umgås med på sön- dagen är det ingen dum idé att byta specialitet med honom eller henne, :. Husfadern-familjeförsörja- ren lagar mat, stryker, bakar m. m. Hustrun kopplar av hushåller "och kör bilen eller klipper gräsmattan. Men då får den kunnige inom sitt område inte wara kritisk. Att res sultatet av wad man gör inte spe- lar så stor roll 'är en viktig ingre- diens j ndagsvilan." . Många familjer skulle" få" det | mycket roligare på söndagarna om de bjöd hem manliga och kvinné liga ungkarlar att dela söndags- glädjen med dem. Ungkarlarna som är vana vid tystnad får vänja sig vid att barnen stojar och fordrar sagor. Tröttsamt allra. först men uppiggande i längden. Det finns två kategorier söndags- firare — den som organiserar sön- dagen, gör långa promenader, lyss-' nar på kurser i radion och läser så eller så mycket, Han lägger sig | på kvällen med en känsla av 'att ha' använt söndagen wäl... Den andre går och strosar i nattrock, äter improviserade mål och ärl. rutin. Man arbetar för att få gott samvete. För att kunna säga att man gjort någonting. Det ger falsk | är samvetsro, I själva verket har man dåligt samvete för att man har ar- betat och hjärnan mal på tomgång, ungefär "som på natten, ' när man vet att man borde vila, a [FÖRMÅGA ATT VILA . Man måste tvinga sig att släppa pr ibel först sent på” efter- middagen... . Man kan "inte säga att den ene klokare än den andre. Men de skulle må bättre om de bytte med varandra någon gång. = > Känns det som om söndagen va- rit misslyckad så försök att avslu- ta den roligt! Gå på bio eller téa- ter och välj helst ett program” som ger litet att tänka på och som in- te tonar bort under måndagen. . I i består av sex . liter sprit, Yr ovin ' och : 28 liter starköl, esset oe Svenska folket är : god vän "med speldjävulen. Han "lurar oss år- ligen att satsa över 325.000.000 på totospel, 260.000.000 : på penning- fotbollstipset ” samt-” 80.000.000 ; på skilda varulotterier. Totalt försöker vi sålunda” minna fru. Fortunas gunst med . en ånsats på över "| 870.000.000 "kronor, .: Vi: får mer än hälften "tillbaka i "minster. . "Tittakontot. spelar en betydande mwoll” i svenska "folkets . nöjesliv. Man. går "gå bio för omkring 165.000.000, ' ser på idrottsevenemang : för lika mycket och hänger sig åt andra offentliga nöjen för i runt tal 100.000.000 i kronor, Sammanlagt tittar man så- lunda för nära 350.000.000 kronor. : Semesterkontot ”— eller rättare sagt kontot för utlandsresor — är inte heller litet: omkring 750.000.000 kronor! så mycket gör wi av med "| under Tesor inom "och "utom Skan- | dinavien, . smet Diversekontot - är Omfångssäkt. Till. detta; föres - Järmpligen | 325.000.000 för tillfälliga . restau- rangbesök, över 200.000.000 för ut- rävningar; på konditorier och 'ka- ; i det närmaste lika mycket för : ehoklad ”och konfekt. samt 100.000.000 för ahnat ”smått , och gott”. Totalt 'kostar sålunda -di- verse. nöjen svenska folket årligen omkring 825.000, 000 skronor.: - Ett hus & är knappast e ett hem om det inte” har mat t'söch värme för själen” ” > "Männen bygger husen men kvin. hona hérmmien, Pojkéns hem är världen — flic- kans värld är hemmet, Vi har barnhem, sjukhem, vård- hem, ålderdomshem, folkhem. Men har vi hem? ) i. Ä 2 m man. är, våd han är i "sitt hem, säger ett ordspråk, da ”$ 3. Församlingen bestämde” att | : | Katanga-debatiten lotteriet, 206.000.000 -på det svenska teater för " 38.000.000, -betalar entréavgifter till |: "Aktuell kom Frihandelssträvandena konferensen i Genive. Men framstegen är till stor del rent formella och bör inte överskat- tas: enigheten består huvudsak- ligen i att de reella avgörandena om konkreta ” bullsänknringar skjutits på en oviss framtid. ' Fri Köpenskap. Folkpartiets "ungdomsförbund är oroligt fön den växande rys- ka | oljeimporten. Vid ett: spänt läge skulle Sovjet kunna upp- höra med oljeleveranserna eller hota "att göra det, framhåller förbundet i en skrivelse fill ut- rikesministern. De unga folkpartisterna behö- ver inte vara ängsliga. Den rys- ka oljan är begärlig även inom Natostaterna. Varför vi som neutral” stat skulle behöva sky den ryska oljan, som medverkar till lägre pris på världsmarkna- den, är svårförståeligt, Vi har all anledning förutsätta att den 'rTyskå ” oljehandeln 'sker” på " en helt kommersiell bas, | Stockholms-Tidningen Rätt, det är vad man kan övertyga människorna om,' an- | såg 'sosseriksdagsman Bengtsson iden av svensk Press nedtystade i miksdagen. Denna sossarnas uppfattning har . nu också satts på pränt. Deras etik" har kartlagts, Folk kan alltid övertygas. Antingen "med moroten eller käppen. - Hitlers och Stalins lärjunge | i Halmstad :| tycks ha” övertygat” tillräckligt många . hallänningar"..om-' sin lämplighet som riksdagsman. . +: Betygsättningen av dessa väl jares. ;rättskänsla 'är ' emellertid inte precis. smickrande: för dem, grupperna” utan tvivel én. upp- gift ;'ati " fylla och ” 'samverkan från fall till fall bör kunna äga rum :. söm "hittills ' utan någon bundenhet.” "Men: att.” högern skulle ha någon möjlighet att med - "framgång : framträda” som riktrote eller samlingspunkt: för det borgerliga Sverige är inte sannolikt och icke heller. önsk- värt. Bäst att ställa sig tillrätta på den borgerliga politikens hö- gerflygel och nöja sig med det, Svenska Landsbygden (cp) :' vi har något mun kt och dyr bart: allemansrätten; " Misshus- hållas med den kan "reaktionen från markägarnas sida efter hand bli så stark, att statsmak- terna: tvingas 'att lagstiltnings- vägen göra väsentliga inskränk- ningar i den. Det finns all an- ledning art i bid begrunda. den eventualiteten. Västernorrlands Allehanda : På flera håll 4 i Västsverige är vägarna . alltjämt svårt märkta av vintern, wilket innebär att reparationsarbetena ' soch "den; täta semestertrafiken samman- faller. På sina håll undrar man vilka resurser vägförvaltningar- na har, eftersom stora hål i liv- ligt trafikerade - vägar. ligger olagade trots att vi hunnit in i juni månad. Nr oo. Handelstidningen + Allför mycket skräp slängs i markerna och rinner utt i vatt- net, Nu inför bilsemestrarnas utbrott will man hoppas att den nya kampanjen ”Håll naturen ren” inte rinner. ut É£ sanden. Mottot har kanske en lätt ål- derdomlig klang.. Men syftet är : | brännande "aktuellt. Fattigdo- mens Lort-Sverige hotar att återuppstå i överfllödets tid. '.. Dagens Nyheter . En tjändteman i Sjöfartssty- relsen har gjort en. förträfflig uppfinning om byggande av fy- rar. Statliga uppfinnarnämnden har föreslagit en ersättning, men sjöfartsstyrelsen bar beslutat göra en egen utredning, Uppfinningen är mu fem år gammal, den har redan womsatts i praktiken, svenskt patent gavs för två och ett halvt år sedan "Loch uppfinnarens skriftliga be- gäran” om ersättning har två år på nacken. . Ersättningsfrågan mentar | Mar] borde "följaktligen också vara stående medel som ej kunnat in-|gjont vissa framsteg genom de | reglerad. Nog. förefaller Sjö- drivas i avseende till personernas | konferenser som” EFTA:s och |fantsstyrelsens utredning i detta ' medellöshet 19:10, Balans: Utet|EEC:s ministerråd hållit under |lägge vara utslag av byrälkraft enl, — revers | maj och den allmänna GATT-|av värsta sort. TCO-Tidningen Måhända kan vå med anled= ning av de tendenser; som fram- träder, se framtiden an med ttill= försikt, vad' det gäller bevaran- de av gammalt kulturarv; som befarats vara helt och hållet dömt till undergång av den mo- derna tekniken: Den mänskliga faktorn, som själv drivit fram en enorm tekmisk utveckling, tycks själv på ett naturligt sätt rea- gera mot den tillvaro, som blivit resultat av denna utveckling. Nords ästra Skånes Tidningar” : Unga” par: "vill börja livet på : den standard, där deras föräld- rar ännu; detär det som håller föräldrårna på den standard, där de är nu, ce Sven Jerring | vi har råd méd vackert Näder i sommar, Ingen vet om det är. standardutveckling ellér' Jord- brukspolitik "bakom denna: res . vofätionerande förbättring. 2 Arbetsgivaren | Dagens stadsplanering "söker skapa glesbebyggda . områden, -: Man: försöker göra stora park< oriråder, och att lägga antingen stora hus som punkter £ parker na "eller att. spränga in villor '. i dem, så att skillnaderna mel- lan -villatomterna 'och" parkerna blir -.så små som möjligt. "Detta är”ett: erkännande från plane" ramas ' sida, att "enligt. vår tids: uppfatning är: det mer. fördel :.; aktigt för: människan” med gles bebyggelse”: än: med tät... . minneshögtider bör . : fortfärande bestå. ” Restrikti eller bi visningar. > beträffande ".' militära - minneshögtidligheter "synes inte nödvändiga ' eller ' påkallade uts talar ÖB i ett yttrande till rege- ringen.. Han erinrar också att nu- - . varandes bestämmelser för krigs= — mans erisran fastställdes av: för- .svärsministern så sent som 1960-. och ”att' någon" ändring ' av "dessa 93 bestämmelser inte aktualiserats se= > dan . dess.” Slutligen anser : ÖB - att värnpliktsutrednir betänkande '.: bör avvaktas innan : några ändrade bestämmelser . angående effektive=.. ring av undervisningen i samhälls- lära för de vänrpliktiga utfärdas, . Arbet ' med . att ' framställa . bättre ” Vv "underlag för "denna" undervisning samt att utbilda militära lärare bör. oc fortsätta, Att utnyttja civila lärare. J vid undervisningen skulle på fle> ' ra orter möta praktiska svårigheter SA och betydande kostnader, ta Det är SSU som -hos. försvars- - ministern ' som ' sin uppfattning framfört 'att ; högtidlighållandet av Karl XII:s död och. slaget vid” Liitzen inte längre fyller sitt ända- mål att ”skapa stämning bland”: soldaterna”, I stället borde den mi-' litära högtiden skapa samling kring ”vårt” försvars uppgift att värna självständighet " och demokrati” samt vårt. försvars ansvar för en', fedlig utveckling av vår värld”, - En ; undersökning har visat att. minneshögtidligheter av det påta- lade slaget årligen äger rum vid ett 30-tal förband och då i första '., hand arméförband 'som kan föra " tillbaka sina traditioner till vissa segerminnen, Väl genomförda min= .' hesdagar äger enligt ÖB:s mening i ik betydelse om de ordnas under vär= : diga former och utan för modern "vo ' "Ungdom eller för andra deltagare ; stötande inslag, i Vad angår krigsmans erinran har förbundet ansett som en ”orimlig- het”. att vid denna”erinran för” bandschefen. tillsäger truppen ”att ' krigsman skall frukta, Gud och va- ra konungen huld 'och trogen”. Förbundets åsikt är att detta stri=;" der mot rätten till' religionsfrihet och fritt tänkande. ÖB hänvisar - bl a till att vid statsceremonier så- som. riksdagens öppnande m"' m. kvarstår det: religiösa momentet.! Vidare pekar'han på att enligt” föreliggande statistik är antalet fall: av befrielse från korum, vilket "a dande” viljas envar som så önskar, myc- ket ringa. Slutligen understryks a det vid krigsmans erinran inte är' fråga om någon ed eller försäkran rån de värnpliktigas sida utan en« dast en uppmaning till dem. Det är därför föga troligt, menar ÖB, att flertalet verkligen betraktar detta > som en ”utmaning”, som; förbundet anser isin skrivelse. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.