— LAHOLMS TIDNING. Iördagen det 8 Juni 1553 Y = J/VLörDacen DEN 3 sunt 1967 = - Omänsklig diskriminering ee Den åldersgräns vid 45 år som tillämpas när det gäller nyan- ställning av arbetskraft har upp- märksammats av centerpartisten Torsten Larsson i Särslöv vilken 1 en fråga till socialministern undrat om denna regel kan ac- cepteras på vår arbetsmarknad. I ett läge där strukturomvand- lingen går mycket snabbt är det svårt för den som råkat bli över 45 år få en ny anställning inom byggnadsbranschen. : Socialministern : var positivt inställd till de problemställnin- gar som hr Larsson dragit upp och menade att dylika ålders- spärrar försvårar omplaceringen . av den äldre arbetskraften, Hr Larsson var givetvis tacksam för det svar han fick, En fortsatt diskriminering av den äldre ar- betskraften på det sätt som sker inom byggnadsbranschen strider mot FN-stadgan om de mänsk- liga rättigheterna, sade han bl. a. Dåvarande socialministern hade 1959 ställts inför samma fråge- ställning, även han hade warit positivt inställd till den kritik som framförts men ingenting därutöver -hade hänt, Torsten Larsson hoppades nu därför att det skulle, gå bättre den här gången, : sor ed Byggnadsarbetarförbundets ord- förande Knut Johansson försök- niskor måste byta yrke på grund lingar, frågade hr' Larsson med all rätt, = 00 DISCIPLIN OCH MÄNNISKO- VÄRDE 2 För en tid sedan gjorde skol- överläkaren dr Rodhe i snabb takt två intervjuuttalanden i DN om två för trivseln och arbets- ae AX Den panafrikanska ' toppkonfe- rensen i Etiopiens huvudstad Ad- dis Abeba bör snarare bedömas efter sin symptomatiska betydelse än efter de resultat, 'som' de tre- fyra dagarnas överläggningar led- de till. Symboliskt gav konfs uttryck för de nya afrikanska — repr de av ett lingarna. På en punkt tycktes enigheten vara tämligen hundra- procentig, nämligen i kravet på att. Afrikas enhet skall omfatta hela kontinenten och att de sista ler om Sydafrikas befrielse och sitt löfte om en algerisk befrielsear- mås insättande för detta ändamål. Ben Bella menade, att ”hela Afri- ka måste. dö en smula” för de svarta t "sak 4 Sydafrika EN vita regimerna skall . med alla till buds stående medel Man enades om att förstärka det iska trycket mot de spans- nl. 30-tal statschefer och utrikesmi- nistrar «-— vilja att samarbeta för att åvägabringa Afrikas enhet. Sitt” or toriska uttryck fick förhållandena i skolan t liga frågor, nämligen om oron i klasserna i allmänhet och om skolk i synnerhet, påpekar Skol, världen: .. ae Na : . Förgäves har man väntat, att dr Rodhe skulle träda fram och förklara, att han blivit missupp- fattad i tidningen eller att någon i skolöverstyrelsens ledning skul- Je ta avstånd från dr Rodhes ut- talanden. . . Skolöverläkaren tycks leva i tron, att lärare vill främja disci- plinförhållanden i skolan genom en återgång till ”gamla, goda ti- der”, då eleverna var ”rädda för sina lärare”, Sådana funderingar 'är naturligtvis rent nonsens — det finns helt säkert ingen lära- re som så har missuppfattat det samarbete som skall förekomma mellan elev och lärare, att han tror att fruktan är en god :gro- grund. se I fortsättningen konstaterar är ” Rodhe, att : eleverna har ;fått människovärde, de liksom alla " andra, De säger ifrån och de 'stö-' der sig på sin stadgeenliga rätt. Att elever skall ”säga ifrån” hör 11 skol te göra det bästa av sit och försökte göra gällande att åldersregeln tillkommit för att avgöra kompetensfrågorna ifråga om arbetskraften. Torsten Lars- son kunde då citera den passus 4 avtalet mellan byggnadsindu- string parter där det sägs att arbetare som tyllt 45 år endast skall anställas därest . det inte finns annan arbetskraft tillgäng- lig, Det är följaktligen inte”en fråga .om kompetens utan en fråga om ålder, Dose Hur skulle det werka om så- dana bestämmelser började till- lämpas över hela arbetsmarkna- den I ott läge då alltfler män- DE NKTERHETSPOLITISKA ' ÄRENDEN . "som behandlades i riksdagen den 15 maj : war, inte -. särskilt |.: märkliga eller långtgående, Men vad som dock är värt att notera är att de behandlats av utskott och komrar I en anda, som mar- | , kant avviker från den som rådde . bara halvannan månad tidigare, |' skriver Ariel (NTO), = | Man kan naturligtvis ha an- ledning att fundera över den på- tagliga klimatförändringen i riks- dagen, Till en del är denna att söka I den omständigheten” att ett ganska stort antal riksdags- män inte undgått att ta'intryck av den kriik mot tidigare ställ- ningstaganden . i nyktkrhetspoli- tiska frågor, som framförts myc- ket energiskt inte minst från nyk= terhetsrörelsens håll Men dessutom hade lärdomar- till samarb -— men när det gäller takt och ton i detta sammanhang har lärarna också en del anspråk, Har det verkligen inte funnits någon i skolöverstyrelsen, som kunde pe- ka på 26 paragrafen i skollagen "för dr Rodhe innan han uttalade .gig — där hade han kunnat fin- na att elever har en lagfäst skyl- dighet att visa aktning och lyd- nad för lärare. och' annan sko- lans personal, Den som bryter möt "denna bestämmelse skall förvisso tillrättaföras med de korrektions- medel; som 'står till förfogandes- Ett låtgå-system under hänvis- ning till dr' Rodhes "funderingar om den allmänna tidsandan gag- nar varken samhället eller de unga, vars fostran till goda med- I "skolan; mee borgare anförtrotts nar Skolvärden. os Vi har en landsbygd. i s bb >» omvandling, Och det kan ha sitt :. intresse att erinra om att det be- "räknats att sextio procent av alla " jordbrukare med' jordbruk inom en viss arealgräns. år+ 1970 har överskridit. sextiofemårsåldern denna vilja i en paktförklaring och ättandet av en ”Organi: tion för Afrikas enhet”. Underteck- nare av denna pakt är: alla de nyfödda - afrikanska staterna, 'som ka och portugisiska besittningarna och mot Sydafrika-unionen och Syd-Rhodesia. Dock avvisades kra- vet på, att ett ultimatum skulle utfärdas mot dessa länders regi- mer, man beslöt att gå något för- siktigare fram, Men Algeriets Ben Bella blev konferensens symboliske hjälte genom sina krigiska parol-] och Angola, och han tillfogade un- der mötets entusiastiska bifall, att ”en blodbank” för Afrika nu är "viktigare än en utvecklin; gsbank och en afrikansk charta”. . . Denna paroll var utan tvivel ett uttryck för själva .grundtonen i Addis-Abeba och. därför värd att noteras, även om det även härvid= lag är en lång ,väg från slagord mn verklighet. 23 I NES. icke längre står under vit ledni Addis . Abeba-mötet manifesterar |] "= 57. fn .r v Ae as ör |. > > "Trefaldighetsdagen; "> av komministör em. Nils Lindblom, : - e Göteborg. | - SN es ” | so Text; Malt 28: 1820. "det har kristendomen blivit därför, således det första stora -försöket att övervinna den splittring på tre skilda statsgrupper, som allt- sedan 1958 präglat det nya Afrikas |, politiska - bild. - Konferensen. kan redan, av detta skäl bedömas som en' historisk” händelse, meh det återstår att 'se, huru och i vad mån Addis-Abebamötet Kommer att på- verka” den fortsatta , utvecklingen i Afrika; Det blir m. a. 0. en fråga om hur stark viljan till enhet och sammanhållning visar sig vara, när programmet skall omsättas i hand- ling och praktisk politik, som be- rör de enskilda staternas egna in- tressen och målsättningar, 'Tills- vidare kan man blott slå fast, att Nkrumas och hans likasinnades dröm om ett .”Afrikas - Förentå Stater” länge kommer .att förbli blott en förhoppning och en dröm, som knappast motsvarar ett verk- ligt politiskt behov eller ett all- mänt "afrikanskt intresse, De 30 stater, vars ledare lovade varandra att lojalt samarbeta, re- presenterade tämligen likvärdigt de tre stora Afrika-block, som 'hittills mer eller mindre öppet. bekämpat varandra, d, v. s. Casabläncagrup- | pen, Brazzavillegruppen" och "Mon- roviagruppen, Då dessa; block bil- dades,' skedde det som uttryck 'för ekonomiska: och politiska motsätt- ningar, ' vilka ingalunda övenvun- nits ' och näppeligen kommer , att övervinnas genom . några konfe- rensbeslut eller 'enhetsproklama- .» |tioner, Även: om blocken som 'så- dama skulle upphöra att existera "| (vilket"t;" ww," ioke, är sannolikt), så ' kvarstår. de reella ”motsätt- ningarna, vilka. med all sannolik- het kommer at verka vidare även inom : ramen av en större .pan- "lafrikansk organisation. ..v,. oo 3 tionalistiska För Laholms Tidning I Vår text utgöres av Jesu" skedsord till sina" lärljungar: stod .de elva lärljungarna' pi berg i Galileen och så fid höra dessa ' härliga" och : må ord, En sådan befallning som den lilla lärjungskaran fick a herre och mästare innan han 4 for till himmelen har" aldrig I given »av någon annan. En s& befallning hade' också legat människoförmåga ' att ' utföra, icke uppdragsgivaren själv 'a liggjort uppdragets utförande! nom att själv skänka kraft förmåga därtill. Ty detär: märkliga att när Herren Jesus ett. uppdrag åt en människa frågar, han henne inte efter I nes kvalifikationer, efter vad! kan eller dylikt; utan han frå i stället: Älskar du mig, är, en'nmlin lärjunge, som helt, öv lämnat dig åt mig och som ing ting kan i egen kraft, men "vär hjälpen från mig under alla lig förhållanden? : Se, endast 'demn £ går åstad i förlitande på Guds; och" löften "(detta må strida alé så mycket mot hans eget förnu har Herren användning för, 3 ; Världens "vise" har överlägset | åt dem som i enfald gått ut” att utföra Jesu missions-' och de befallning. Men" Gud är wisare? människor. ”Ty när Herren Kar 4 lat' att något'skulle utföras i' hi rikes tjänst, då" har han utv dem, som känner sin 'egen svag) och brist,: Dessa utvalde han”! att han skulle låta de vise och'i starka k på skam, Trots i De nya. staternas 1 tendenser och ambitioner och de- ras . ömtåliga vakthållning kring den. ernådda suveräniteten ' visade sig i Addis, Abeba mera utslägs- givande än strävandena till inter- afrikanskt” samarbete. sl "Pakten 'om Afrikas enhet gav icke - minsta "avkall -på de en- tat " Och då det, enligt vad bl.'a hr Svensson i Ljungskile (fp) med- delade i - jordbruksdebatter . i ma från spritstrejken i riksd precis som annorstädes skapat sympatier för en aktivare håll- ning I kampen mot alkoholelän- dot, ANTALET PENSIONÄRER I Sverige kommer 1970 att vara över 900.000, Om ytterligare tio år har vi ett par hundra tusen fler, Professor Ragnar Bentzel drog häromdagen fram ett sär- skilt bekymmer som skulle följa med det ökade antalet åldringar. VI skulle få ett nytt inflations- problem. Stockholms-Tid. iksd .häromd -:. endast » finns 93000. pojkar «under sexton år vid jordbruket och då säkerli. "gen många av dessa inte blir . jordbrukare är perspektivet så- dant att det förefaller bli ont om ungt folk i jordbruksnäringen. Det kan dock påpekas att enligt rege= ringsproposition är minst två tred- jedelar och kanske ända upp till åttio procent av nuvarande jord- "bruk icke fullt bärkraftiga. (Sydsvenska Dagbladet) ri skilda mationella suverä- nitet och : oavhängighet. Den. un- derströk tvärtom en uttrycklig förpliktelse för: de skilda staterna att . respektera varandras territo- rier 'och -suveränitetsrätt :och att avstå från inblandning i varandras inre lägenheter, exempelvis genom politiska mord och underjordisk infiltration såsom skedde i Togo, där presidenten Olympio föll offer för en. dylik sammansvärjning. Addis-Abebamötets resultat kan i stort sett betecknas som en kom- promiss mellan de mest aggressiva och de mest moderata tendenser- ina, som framkom vid förhand- Fri debatt: . ningen k t hans ut- talande på följande sätt, Aldringarna kommer framför allt att öka ofterfrågan På per- sonlig service, Eftersom det är betydligt kättare att göra Pro= duktivitetsvinster i produktionen av varor än i produktionen av tjänster, skulle vi få en starkare inflationspress. Uträkningen verkar trolig, Ald- ringsvården blir personalkrävan- de, Under tiden 1955-2962 till- kom 16.500 nya vårdplatser på om, och hemvården har också blivit starkt utveck- lad. På båda områdena — Ik- som på hem för kroniskt sjuka — kommer framtiden att ställa kraftigt växande krav, Ändå bör inte problemen, som följer av en ökad andel åldring- ar, överdrivas, Det är många gam- Ja som finner tillfredsställelse i att efter pensionsåldern ta ett lättare arbete, Då bidrar de fort- f de till fö Ål försör SN ve Dona Med färga I dd; har samarb toll a tén för lettisk ungdom i Sverige borg, Kommittén har därvid av- sänt en skrivelse till styrelsen för Sveriges = ungdomsorganisationers Landsråd (SUL), i vilken man be- för bojkottaktionen mot sydafri- kanska varor, Där heter det ”Under flera månader har Sve- riges ungdomsorganisationers Landsråd som protest mot ras- diskrimineringen och undertryc- kandet av de mänskliga rättig- heterna i Sydafrika uppmanat svenska folket att bojkotta syd- Att produktivitetsvinsterna är små ' på tjänsteområdet behöver frikanska varor, Likaså har SUL protesterat med anledning av den 1. a inte bli en alltid bestående ord- ka kulturveckan i Stockhol ning. Genom att här tas alltmer arbetskraft i anspråk tvingas vi till en omprövning av de gamla arbetsmetoderna. Den påbörjade Fationalferingsverksamheten in- om sjukvården tyder på att myc- I slutet av maj månad, Härvid synes det vara befogat med en fråga: efter vilka normer be- dömer SUL en regims förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna, då det protesterar mot vissa spe- ket står att vinna. ciella diktaturer "men med tyst- n&d accepterar andra. : varit samlad till kongress 4 Göte-|j 1 s de glasögon: Varför uppmanar inte SUL svenska folket att bojkotta Sov- t och dess satelli varor? Detta land kan dock tyc- kas ligga närmare till hands geo- grafiskt, Eller' anser SUL att för- brytet mot ännisk i Östtyskland, Ungern, Baltikum och många andra stater är av lindri- gare" art än de å Sydafrika? På vad sätt ämnar SUL protestera mot Chrusjtiovs planerade besök i Sverige? Skulle en sådan pro- test, enligt SUL:s mening, endast vara befogad om gästen var t, ex. Franco?” | som var så litet i överensstämm se med mänsklig vishet så har i som från början war så 'obetydl att det icke syntes för. värl dock blivit en malt i världen. C södra Halland som var på son. manuiflykt i Båstad och "därmed. Aktuell kom negrerna = för Kennedy nu från "sådana ä och ;ge negerfråg som nu för negrernas ttalan, kan s förlora initiativet till extremis- grammet om det nu tillämpade handlingsprogrammet slår slint. Han vet också att USA:s an- seende utomlands är i fara och att ; som utrikesminister Rusk uttrycktte saken, ”raskonflikten tvingar oss att tävla med kom- mwunismen med ena benet gip- — Sydsvenska Dagbladet . För snart tio år: sedan före- slog Hedlund 'vid en valrörelse, pr eruTRG, | och - nedanför : höjdplatår 5 Isbrerade de förestå .. som- marferierna. Man befann sig just på järnvägsperrongen i väntan på tåget, som skullé föra resenärerna hem efter en angenäm och ganska händelserik dag. På andra sidan järnvägen steg Hallandsåsen mäk. tigt och nästan rätt i vädret, Brant, skogklädd och mörkt trolsk, Småttingarna klev småbt funder- samma och någon frågade, hur denna väldiga höga ås kommit till och strax därintill den ganska jämna sydhalländska slätten. . En liten flicka blev genast ivrig ”Det vet jag”, .sa hon, ”Jag har "hört en sägen berättas och den lyder. så här: En jätte kom en gång skumpande uppifrån Halland med en säck jord på fyggen. Men så sprack säcken och ser ni jordhö- gen som fick. ligga kvar.” Ja, så kan folktron och dantasin skapa dikt, Hallandsåsen utgör gräns mellan Skåne och Halland. Man brukade förr tala om att ”åsen var två mil bred och att landskapsgränsen gick Precis. på mitten -— en mil åt vart landskap. Här har väl också folkfantasien varit framme, Längdsträckningen kan väl räknas 3-4 mil eller nå- got ditåt och naturen företer många ' märkliga drag. Man kan väl påstå att där Halland, Små- land och Skåne stöter ihop, där tsträck Då Sveriges ners landsråd som bekant åtnjuter den store "”fridsfursten” i Karlsko- ga prästgård speciella välsignelse vore det inte för mycket begärt, att de högtröstade ungdomarna och deras ledare bekvämade sig att besvara de av den lettiska ung- domen i vårt land framställda frå- gormna.. Men ett sakligt svar är knappast att vänta från det hållet, Där bar man tydligen slängt all börjar ingen, som sedan fortsätter ut i havet. Tre halländs- ka kommuner har del i och är belägna vid foten av Hallandsås: objektivitet över bord och synes vara oemottaglig för sakskäl, Så brukar det gå då man en. visas att se omvärlden genom fär- gade glasögon — .|'"Vallens bekanta och »I dessa magra — man "drabbas av|Den N !: TKer vs Kateat åklderdor gods har-haft midsträckta. sl” marker här uppe, I Voxtorps finnes också Vallåsens kront med torvmosse, Under sista wi kriget, då bränslebristen war akut, blev: Vallåsens torv herostratiskt ryktbar, nämlige nom sin-i. högsta. grad oläm, och : inkompetenta -arbetsledn (som snart . fick Tespass) och d igenom dåliga ..arbetsföntjänster. I ;och . med Hasslöv och Kar får ”åsen”. ett helt. annat utseen Äspartierna ljusnar, odlad . ma omväxlar- med;-skog- och -uter. Båstad verkar den alltjämt ljus och. vän öch nästan” fruktbar vid närmare anblick. Annars är Hal- landsåsens åkentegar med - ming- lande stengärden inte Precis någon jungfrulig mark. .Men de små tor- Ppens och ställenas brukare har dock förstått att göra det bästa av situationen, . Man odlar jord- gubbar. i massor här uppe, Spe. cialodlingarna av jordgubbar i trakter har säkert framtida -- för klang. Den svenska kr Are onan h; åtskilligt besvär med snapphar nm lär, varom otaliga Sagner vittnar. Det mar ae tyr för de hallännir. ett vara och hög, Skåne och plejeltröskat ” hade kontanter med sig hem, . Som. körde, Postdiligensen historler och t tra "Karup Margreteiorp fick inte heller lov att vara rädd. = att folkpensionen för äkta ma- ar borde sättas till. 6.000 kr. Mick" Han mycken kritik för Nbud. Men det dröjde in. år, ; förrän .de andra "en ' socialdemokra- "len av Hedlund jen för pen- år del är. vi inte drö- ildel Oroad av efaller ömdllertid ter än vad som f. m. är fallet, . beredd att avstålatt självfinansiera t, ex. genom hänsynstaganden |att få göra skattefria avsätte an prioritet. | ningar tll en självfinansierings- Han vet att de moderata ledare, | fond, genom -avsättni ull ärskild pensionsfond, genom avskrivningsreg- gynnsammare v ter med våldsmetoder på pro- ler, både på byggna der och på er. oe Nordvästra Skånes Tidningar ” FR 1 Att motverka rymning vid de öppna anstalterna : är givetvis alldeles särskilt svårt, eftersom behandlingen där bygger på ett visst förtroende och stängseloch minutiög mot själva principen för öppen vård. Alt: man nu har relativt många rymningar från dessa an= stalter torde främst bero på att klientelet delvis inte är moget för ett så stort mått av frihet övervakning strider — alltför: många: har på grund av platsbristen vid de slutna anstalterna i förtid slussats ut . i den öppna vården, Därmed är också - sagt att problemet . kan reduceras it den' mån man får . bättre tillgång på slutet anstalts.. . utrymmé, oc CET ol "Av. 24229 sökande kan iår. 20.070. ungdomar beredas. plats i våra gymnasier. Drygt 4.000 . ning. Köbildningen framför våra utbildningsanstalter "visar alltså 5 | ingen tendens ' att minska. Den trista tavlan "är”sig lik år från - år. Borde man: inte på social demokratiskt håll upphöra med talet om välståndsköer och wval- r | frihetens. samhälle 'och i stället angripa problemet för att ge' vå ra-ungdomär” en rejäl chans till studier och "utbildning? i I >. "Sundsvalls Tidning - > Nykterhetsrörelsen 'måsbe :'se om sitt "hus "och. ompröva 'sina arbets- och organisationsformer. Nykterhetsrörelsen” och: dess” ken tänka om, lasta av sig en risk bråte, bli en a "| söm arbetar på en hörbar våg- längd," Den måste både fånga ” intresset, och väcka nyfikenhet, bli hörd och uppskattad för sin egen skull. Att nylsterhetsläget är dåligt och att sociala åtgär- der behövs är i och för sig ingen ” motivering för nykterhetsrörel” se. Man kan lika gärna säga att j utvecklingen visar 'ati' den int fyllt sin uppgift på ebt til ställande sätt... a +" Dala-Demokraten (s)' Arénateatern är väl värd ett slår vakt om de smulor av'in- ännu kan. vara tillfinnandes. . | . Hallandsposten lemmar i skolornas 'föräldra- föreningar... Föräldrarna bör kunna ' diskutera” och kritisera skolans förhållanden utan risk att barnen skall få sitta emel- lan. ”Målsmännens - "riksförbund ” är alltför" känsligt för lärarnas synpunkter och ser. med 'ogil- lande på att föräldrarna' har självständiga åsikter, :- TEN 5 Fru Anne: Marie Bratt avet.- Vid - Båstad- når -Hal- landsåsen Laholmsbulten och fort- sätter utmed dennas sydsida — ut till Hovs hallar — en storslagen sevärdighet i klippor och sten mot havet, ' fer ler Storslaget är också panoramat över Sydhalland sett från åskrönet ovanför Östra Karups kyrka och inte att förglömma över, Båstad (med omnejd). Inte att mundra över att det mnderbart belägna Båstad fått heta ”Nordens Sor- rento”, : : Till sist en kuriositet om den imponerande gränsplatån. En för en del år. sedan bortgången la- holmsbo, £f. d provinsialläkaren Alfred Söderberg, ivrade väldeliga för 'det - ursprungliga wuttalet av vissa halländska ortsnamn. Så blev det honom en styggelse att se och höra - ' ”Hallandsåsen”. ”Hallands ås”, heter det hävdade med pondus och styrka den gamle hedersmannen, så ska det uttalas Sant. är emellertid "att sydhal- > Tidning gar. som avlivas - eller . vänder kappan efter minsta svängningar i allmänhetens handelsvaror. De sviker 'också' pressens vitalaste funktioner i vår tids masskultur — att bes kämpa konformismens frestelser på alla fronter och att slåss och kritisera mindre för sensatio- nernas och skandalernas än för Z | demokratins sunidhets skull. Tid= ningar har privilegier, men ock så ett ansvar som sträcker sig fångt utöver hänsyn ttill pårå tier, samhällsklasser, aktieägare eller publiksmaken; ett ansvar som till sist gäller det. fria: or? det" och 'därmed den "obundna Dagens Nyheter"? De muvarande ungkarlshotel< fen: och samhällets metoder att hjälpa deras klientel 'till' rätta påminner alltför mycket. om det länningen med nöje och välbehag slags socialvård som en gång ser den wackra åsen- som en jätte | bedrevs' i 1800-talets Fattig= ras platta elättland, var nog slarvig att tappa wid de- Sverige, ' . "— Charles '” Stockholms-Tidningen 7 statsbidrag "om inte annat som ' - .|.en uppmuntran för' att man" där smak och opinionsvinden degra=" - Iderar inte "bara sig själva kill : Svenska” Dagbladet 2 : får alltså inte gymnasial utbild. | medlemmar måste i många styes tresse för teater i Halmstad som nm " Bara föräldrar bör vara med- '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.