JE Sn :- LAHOLMS TIDNING - > ” Tisdagen | Hen I se äh 41 fanb 1969” Me = LT” TISDAG DEN 11 JUNI. 1963 LT = mm : Kekkonen och Kärnvapnen ten: 4 Undéns tanke. Då man be Deltid; sjordbruk'- omöjligbeter a och problem” D= ågdende avflyttningen från Jordbruk och skogsbruk har redan medfört betydande lands- Hantverkare och yrkesmän av sefla da kategorier, vilka tidigre fun« nit .det helt naturligt att förlägga även sin bostad: till landsbygden, "President Kekkonens förslag att Norden proklameras som kärnva- penfri zon, fick som bekant ett ganska svalt mottagande i de nor- diska grannländerna. I hemlandet är däremot reaktionen synnerli- gen gynnsam, Den finska pressen framhåller allmänt, att bakom ut- talandet finns en övertygelse om att också de små och neutrala sta= terna kan "bidra till att eliminera risker och spänningar, För att övergå till de enskilda kommentarerna, så erinrar Hel- .singin Sanomat om att liknande : förslag tidigare — såsom begrän- sad rustningskontroll i delar av Europa, Rapacki-planen och för- slaget om ett kärnvapenfritt Afri- ka — inte har fått stormakternas " enligt tidningens uppfattning inte " bygdsproblem. . Alltjämt ' finns emellertid ett'stort antal familjer, inom vilka arbetsinkomsterna häm- - tas delvis från jordbruk/skogsbruk, delvis ,. från 'annan = förvärvs- ”tyerksamhet, '- Deltidsjordbrukarnas antal blir självfallet beroende- av "definiti men de torde utgöra ': flera tal.: På Jlansbygd finns " även alltjämt: hantverkare ” och andra, 'med sin verksamhet huvudsakligen inriktad, på lands- bygdsområdeåa, För båda de nämnda kategorierna gäller, att de- . ras. attityd till lokaliseringsfrågor- na; under, de närmaste åren blir tor betydelse för landsbygdens möjligheter. Problemen behandlas i tre artiklar, med sikte på sär- tänker vilka oöverskådliga konse. " kvenser en eventuell utvidgning] av kärrnvapenbeväpningen skulls få, måste”man med instämmande hälsa alla initiativ som avser. att minska deö dödliga fara som där- igenom hotar mänskligheten. Tid- ningen anser vidare att det står höjt" över varje tvivel, att en framstöt från en enhetlig grupp « småstater i syfte att minska atonv- faran skulle kunna göra ett be- tydande: intryck och påverka opi« nionerna i olika' håll. 1 världen. -; Högerorganet- Uusi: Suomi: no- terar den avböjande hållningen I de skandinaviska länderna, vilka” vill” ta "definitivt ” avstånd . från välsignelse. — Tidningen : menar kärnvapen 'emedan de anser att emellertid att tanken på att pro- klamera Norden som en kärnva= penfri zon inte kan hänföras till ovarnämnda grupp, som direkt. berör = stormakternas intressen, " Detta faktum ställer de reella möjligheterna att förverkliga för= . slaget i ett fördelaktigare ljus. . Nordiskt sett utgår förslaget från en stark realpolitisk grund. . så lyder en av. de konklusioner som Maak kom-' mer till i sin kommentar, Tidnin=". trygghet och politiska bandlings- frihet!" i + President Kekkonens' utgångs« punkt är vad vi kan se en ännan,' säger Uusi.Suomi:och hänvisar till krisen i Karibiska havet, som. . visade hur ytterst. kraftigt USA” reagerade mot att: kärnvapenbä« Tände ” raketer " stationerades: i: närheten. av. dess - territorium, Sovji kan väntas reagest ra lika kraftigt I motsvarande si- detta kunde bli ett hot inot deras. | skilt” ; deltidsjoräbrukarens möjlig- "På grund” av den pågående struk- > furrationaliseringen - inom : jord- tvi "fbruket- -kommer ; jordbruksbefolk= - tingen att fortsätta sin minskning: Med, förändringstakten.. enligt . se- - naste jordbruksräkningar som un- . derlag kan beräknas, att: för Sveri- ' ges:del minskningen av antalet en- heter .med 2—15 ha åker kommer att uppgå till minst 85 000 under tiden från andra världskrigets ' slut 2: till 1970; Söm antytts' är detta dock :. ett.rminimiantal,. Det är :möjligt,' att tuation,. .Det är just isshet om hur de andra nordiska länder- na i framtiden kommer att ställa sig "till: kärnvapnen som , håller Sovjetunionens :misstroeride mot. dem vid liv, framhåller tidningen och. tillägger att det :är denna: st isshet som president Kekkonen delbart avspeglas i de. nordiska = vill avlägsna och därigenom lug- ländernas ställning, Det borde in-” na 'relationerna : mellan Norden. te heller finnas "principiella hin= och Sovjetunionen, . der för att förverkliga förslaget ;' I' den "socialdemokrätiska - tid] emedan alla nordiska länder vill ningspressen har : bl a . Kansän ' » hålla sig utanför kärnvapenbeväp- = Lehti skrivit att president Kekko=' ningen, Norges och Danmarks of- > nen kan påräkna hela folkets oré- ficiella utrikespolitik har mycket serverade ,stöd., Tidningerl fram-. nära följt den linje som finns i håller vidare att om den: diskus- president Kekkonens förslag. sion som nu uppstår "skulle öppna: Hufkvudstadsbladet ' (borgerlig) - vägen "till-att' hela" Östersjö-områ- uttalar för sin del en-förhopp- det: befrias från” kärnvapen 'och ning om att president Kekkonens deras. bärraketer « vore resultatet . intiativ leder:till en förnyad och" "en? betydelsefull allvarlig -prövning' av. kärnpunk-, . ger för fredens sa gen framhåller att förslagets prak= " tiska tyngdpunkt ligger 1. Nordens egen trygghet, som det gäller att skydda mot: den växande inter-" nationella spänningen. Man har sett hur strategiska åtgärder inom" Skandinavien, ” och 1 synnerhet ä ome- åtomst . maskningsvärld, Naturligtvis, kan - kista. "nödvändig för de svenska stats- 45-. ARSSPÄRREN. s Socialministern : verkade : iz interpellationssvar " närmast "ge nerad för 45-årsspärren för bygg- nadsgrovarbetare, skriver. Jord- brukarnas, : Företings- blad: nn St Han ville visserligen inte lova |” att ta ett tag för att få idén” av skaffad,' men man får höppas-att -byggnadsarbetarna själva "begri-. per att den bör rensas bort ur nästa avtal. För äldre-jordbru= kare som vill — och sägs böra F byta yrke betyder den onekligen en del. Det var lite olyckligt: påfallande - vänliga. ton- ar gentemot: folkpartiet 'som från : : centerpartihåll ; anslås - när |, om: samarbete sedan” högern. nu för: tillfället; avskrivit' sin. idé om inte saknats "rår. Volkpartihålls varför, det” förefaller: som "or utbröt en diskussion om a aslalet stridig stöld” av arbets! id" som sägs > vålla . mångmiljonförluster inonv byggfadsindustrin, andra utvidgade samarbete. mellan; folk partiet "och" centerpartiet, ; manår Nerikes Allehanda (fp): si "För egen del "skulle -vi: gärna se ett bestående närmande mellan dessa båda: partier. . Högerns 'se- naste» kursändring - bör väl ha gjort "klart för även 'de- ivrigaste förespråkare av tanken på såm- lingsparti. eller ' trepartiblock att skall något i. den meningen posi- tivt hända inom oppositionen så är ' detta. något helt "förknippat med folkpartiet och centerpartiet. Men också då det gäller mel- lanpartierna ”' måste" tidsfaktorn beaktas. De, som will 'se ett-när- mande mellan dessa partier med sikte på :”en : fastare blockbild= ning”. — för att citera Falu-Ku- NEN . får. inte, försöka skynda "skulle man rentav kunna förmoda 'att mån inte gärna vill” släppa in'exem- pelvis jordbrukare som: är vana att lägga manken till.:i denna :' Vore "man "elak man säga, ' slår alla som drabbas av sådanå beskyllningar ifrån sig och betecknar, dem som fria fan- tasier. Det är ju också orättvist att alla som redligt gör sitt bästa skall dras in bland de för skum- het misstänkta, 1 Det sistnämnda torde i inga för-' stå bättre än jordbrukarna som nästan över en kam ofta beskylls för att. vara orationella .och för produktionen skadliga såskoppar. | . SEE på GRÄNSEN FÖR OMS, ; cn För som skett när det gällt sam, De .svenska stats- och finans-| UNEspartiet"..'.:. . ministrarna har ett gammalt löfte Både folkpartiet och centerpar- till svenska folket att inte dra är |. St har — skulle vi tro — ett omsskruven hårdare. Men 'tiden starkt behov. av att föda sin eg a går och helt bindande är knap-| lnie inför både: 1964 års riks- Past längre utfästelsen, A andra dag aval » och" eventuellt sidan vill det nog till, om rege- ringen skall öppna valåret 1964 med en påtaglig skattehöjning, tror Vestmanlands Läns Tidning: Hur högt kan man gå med oms- faccenten? Ryssarna kan gå hur långt som helst, de använder om- sen som ett produktions, och konsumtionsreglerande instru- ment. Men i västerlandet hands- kas man, inte lika suveränt med prisbildningen. Våra — nordiska grannar har i snabb takt sökt sig till skattesatser omkring tio pro- cent, och enligt sakkunskapen ligger maximigränsen där eller strax däröver, Om man i ett sam. hälle med fri eller blandad eko- nomi låter omsen stiga över tio— tolv procent, inträder biverkning- ar som kan bli allvarliga nog: svartproduktion och svarthandel i stor skala. Och då flyter det in- te in mer pengar i statens kassar närmast efterföljande” val, farsot i det svenska samhället och dess institutioner -av skilda slag, våra organisationer . ingalun- da att förglömma," Varför skriva enkelt "och "kort när man. kan skriva i krångligt” och långt tycks flerstädes ” var ”rikt- och rätte- snöre, AA En okal blomsterhanälarför- ening har till sin huvudorgani- sation lämnat in ett antal motio- ner. "Vardera på två skrivma- ekinsrader, Exempelvis: ”Vi före. Det finns alltså e en gräns även för det indirekta skattetrycket, Varmed inte är sagt att' det är makterna att undersöka denna gränsens existens. , : Iden: hemmavarande sonen .me- 2 dra” alltför störa. växlar, :på åtta - == Ttill synd "för dig; Långskrivandet är en utbredd ua br arr slår att medlem som innehar nå= .;' -» verkligheten kommer att ligga nå- got.tiotusental högre. "Antalet män- niskor. sysselsatta direkt i jordbru= ket. i ' Sverige. har -:minskat ”med drygt, 50 procent. sedan för- " krigstiden. Utvecklingen är delvis likartad med den som 'äger rum 1 . de andra; nordiska länderna. Det : föreligger -dock en tidsskillnad och en gradskillnad för förändringar Nä ss a ds FR At "vs Minskningen i :jordbruksbefolk= "ningen har redan medfört betydan- "de problem” för landsbygden.. Oav- sett. i”vilken takt och hur långt ” den”, fortsatta : strukturrationalisé- . ringen kommer att-gå är det ställt Tje. tvivel, att befolknings- landsbygden; kommer att snosmakare eniga, : När” Uuttänningen en. viss omfattning. kommer;; i - Artikelfi Sven Höst öm kommer. att i denia och ryckes med. i strömmen till gtäs' derna, Detta medför: dubbla olä« genheter. För det' första uttunnas befolkningen hä Md onödigtvis. ' Vidare försämras jord=' brukarnas : möjligheter att erhålla service från- yrkesarbetare av olika kategorier. ; Under 'den fulla "eler överfulla. sysselsättning, som nu rå= der, har” det. visat sig, att service=" företagarna inom städer, vilka be" ifnner sig i snabb "expansion och 'erbjuder rikliga arbetstillfällen; är benägna att i första hand utnyttja 'arbetstillfällena ”inom städer ' och samhällen. Resultatet blir att det i många fall är svårt att erhålla yrkesmässigt ' folk" inom serviceyr« I kena på landsbygden. - u En målmedveten” upplysning, yra kesvägledning och - ning torde kunna öka möjligheter« na att förhindra en onödig avflytte ning av. yrkesmän från landsbyg= den. Atskilligt av möjligheterna att förhindra denna avflyttning ligger vise äv Sydsver för samhället" i' des så. fall kan: uppstå, ännu inte klarlagda på "sådant sätt, att .det. finns motiv för att negli- gera problemen. En fortsatt bebyg- gelse +: inom": "landsbygdsområdena kan helt enkelt: inte - existera "vid vilken grad av uttunning. som Helst. Upprätthållandet' "av olika Änrätt- ningar,: nödvändiga" för människor- nas" existens etc," förutsätter alltså att uttunningen: av -landsbygdsbe- folkningen” ej - drives eller tillåtes / gå alltför lå D nerell; lösning av de "problem, som ' efterhand ' framstår "med. ökad skärpa: Däremot . finns / det flera vägar, som tillsammans skulle kuti- na. bidraga” till! 'måoderationer : iven process,: som eljest kan komma" a leda; till”. skador - vårt. samhä av stor. ekonomisk räckvidd, at bliva” sfrälst”2: De ;'svarade: Tro. på Herten Jesus; "så bliver kört det: är? alltför : sätt. Såsom sig stå i: Jen bättre. ställ j dessa som prisar Anden; iver .de som "gläder | I vägen, går. genom att: de” själva gåvt Deras : tro är en: död two; säger: "Den. öda” tron är: en falsk inbillning, "sor syndare Hyser; då det gäller att få "nåd; eburvu de inte vill. + 'om- vända, sig. a Den. som fåt & syn. på sin , synd tycker, et det är inte så lätt ait tro. För honom är det otno- ligt, "att. Gud. här. Honom; kär. och ” "förlåtit. honom hans: synd. Han kan tro detta när det gäller alla andra människor, men inte när, det. gäller: honom själv. +: :: Skulle dessa ord. nå en sådan människa, vill jag : bedja denna att: tänka | på lapostelns ord: ?'Tro på Herren Jesus”! .Du skall inte trö :på "din egen: tro, din: ånger, dina. känslor, din syndakänne- dom: eller din: ”omvändelse.: Ing- enting 'av detta är som det skall |- vara.: Men” just” därför : måste Gud '. lägga. : ällsningens grund utanför: oss; i sin egen Son! Nu skall:du. tro. på. honom, abt han tog din :synd och bar iden bort |. för evigt. Tro att han blev gjord för” att "du skulle varå. rättfärdig inför 'Gud. : Tro då Herten Jesus, så hli- ver "du frälst! 5 cc Tar du. emot, frälsningen” av nåd,. skall du liksom fångvalsta- | inpå denna fråga. YI vid S:t Lars sj ; I griper 'fetmans , lock psykoldgisl satt till: mer. "konkreta! termer: bet tyder: dettar det. sammanlagda xe- sultatet i "samhället beror inte en dast. på. effektiviteten vi "fabriker; vid jordbruk; å Vår.s sk höga, standard, ; jr iDe festa tördé väl vara ens 'om, att den pågående avflyttningen'från landsbygden medfört: stora problem och att dessa problem" kommer 'att "En naturlig | frågeställning ” blir då, vilka åtgärder som tänk=: ökas: bara om det. gäller att, aktivt in- gripa i avsikt att skapa förutsätt. ningar: r : lönande sysselsättning för -så "många 'människor som möj- ligt på landsbygden — för att där- med så långt möjligt minska skade- N verkningarna och i varje fall 'und- vika en panikårtad avflyttning. +. Frågan ' im: en aktiv” politik. för att. söka placera: industrier ute i landsbygdsområdena har under de senare, åren flera gånger framförts. . Talrika » exempel.. finns också -på förläggning . av . industrier ” till mindre "samhällen, vilken kommit till stånd i: avsikt att tillgodogöra befintliga. arbetskraftsreservers Det. torde: dock ' vara. en allmän 4 upp- fattning; att detta endast i begrän- sad. omfattning och i varje fall in- .te- generellt - kan: anses: vara : en framkomlig väg. Vi skall därför in- te i detta sammanhang gå närmare vara att så långt" detta är” tek- : niskt möjligt och ekonomiskt riktigt försöka ordna så, att" ländsbygdens folk" i relativt stor -utsträckning. själv" svarar för en del av erfor- derlig service. Detta kan ske ge-: ; nom att heltidsarbetare: i. service= yrkena,' exempelvis snickare, sme-: " der, målare, rörläggare etc, upp-' gon” post i huvudstyrelsen ej skall ingå ir (distriktsstyrelsen.” Punkt Även "med risk att göra gam- la ”fränade motions- och remiss- skrivare förtvivlade nödgas - vi förklara att det går alldeles ut- . märkt på det här sättet. Vi- be- grep utan minsta besvär vad för- eningen menar. Det är förvisso mer än vad" som: kan sägas om i alla m ioner här i världen: Riks- tras att stanna kvar på lands- bygden, såvida de där kan finna en jämn sysselsättning. Det är en uppenbar fördel; om de servicear- betare,- 'som ändock. kräves - på landsbygden; även kan bo där. Det finns en stor risk för, att den all- männa: strömmen "från landsbyg-' den skapar en: sådan grad av olust och pessimism att många av de ilnet, Om befolkningen på landsbyg=" "lligt dra in på maten och" kanske åhända på det psykologiska pla« den gripes av en allmän olust och bristande" tro ' på Jandsbygdens . framtid, förefaller det sannolikt att många inom här isyftade-: yrkes. . kategorier : lämnar ' landsbygden," trots att arbetsuppgifter där myc ket väl skulle kunna" erhållas. . Det är naturligtvis även angeläget att jordbrukarna i största möjliga ut«: sträckning : anlitär. service. fråg - landsbygdens egna serviceföretag. - Ingen” behöver ett leende bättre än den som själv, inte har något att ge. Man ' gör bäsi vad man "gör med glädje. 9 Ett verkligt leende kommer. från hjärtat och ä "komm den korta :tiden Sundsvalls ridnin g. ? En utomstående kan finna he- la' saken löjeväckande: En mi- nister avgår; från: sin post och därför aw han — i strid mot tidigare påståenden — haft nä- ra förbindelser med en 'dam av mer än tvivelaktigt rykte. Man kan fråga sig vad en regerings- ledamolts amorösa förehavanden |: har med hans officiella position att göra. För att sta' det mest "| beryktade exemplet i modern engelsk historia: Vem kom ”nå- gonsin . på idén att ställa pre- miärminister Lloyd George : till svars för 'de otaliga s. k.: frun-]: timmersaffärer ö vilka han var inblandad? : ; "Dagens. Nyheter; | | Under. oslo kat har. det tys- |! ka inflytandet stegvis trängts tillbaka till förmån för det ang- losachsiska., Det är inte längre tyskheten som hotar” oss, det är telser :kan i dag via massmedia bemäktiga - sig: ett- folk: på . ett I helt annat "sätt "än förr i värl- "Psykiatern, doktor Olle Hagnell då Lund an- roblem" mr social "synvinkel; i se- naste / numret” äv ICA-kuriren i Det endast några "procent. av de korpulenta, som”. har övervikt ysisk "sjukdom. Alla de brukar "vara "sociala och "psykolo- giska, oftast en blandning av bäg- familjer som under en längre tid haft. ekonomiskt ” "trassel : eller otrygghet” på annat sätt, äter man mer och stadigare mat. Tanken att ätandet = ger .. en ' grundläggande trygghet är ett arv från forna ti-' der, när det inte var självklart, att maten räckte till,” " Man kan, också äta för "mycket för avt det smakar gott och .skän- ker gemenskap. SS - Tröstätandet . grundläggs ofta di den tidiga barndomen, Ett ' barn slår sig och får sedan något gott av mamma. Detta gör inte så myec- ket, om, barnet både får en kaka och intresse, smekningar och del-' tagande, Men stoppar- man till det en godsak' för att slippa: besvär, får barnet en felaktig "inställning till småätandet. -' : Det? 'går emellertid inte att plöts- även beskyddet, om man” märker det ena eller andra. Det t går t. ex. inte att neka barnet den mat, som föräldrarna äter. Så skall det ban- tas, skall hela" familjen delta: - Öfta” går” barns ”korpulens över av: sig självt liksom tonårsfetman. Se upp med tonåringars bantning. Det förekommer fall; då, neurotis- ka” komplikationer « tillstöter och flickorna går ner till så låg vikt, att "de behöver läkar- eller sjuk- husvård. ” "Det går att Banta med karaktär och avmagningstabletter en '' viss tid, men går man inte till botten ren bliva glad. Tron på Kristus skall bära dig igenom 'en ond och farofylld värld hem till; det. land, där” tron förbytes i i åskåd- nång, lll = Iman mycket lätt tjock igen, oh med . överätni iker, blir "Idén att man alltid skall äta upp, bör skrinläggas I rundnätta famil- jer. Att kasta -ibont. litet.mat blir billigare än. utgifterna för. läkare och mediciher, . - att. ens barn fått” för. mycket äv | å svårt att banta?- om man använder, vågen” stånd. Det betyder, att man väger sig två. gånger : i "veckan ' i stället för tre gånger. om dagen. Blir. mån ideligen nervös vid tanken på sin vikt, så äter man läst för att i ug- na sig. om. man. ersätter. det. ätbara wid emåmål med varm eller kall dryck, Se dock :mupp med kaffet. Ökar man ransonen, så att magen" rea- gerar surt, äter man mera för att neutralisera .magsaften. ao om, man. byter : ut sådana. vanor, som kan locka till småätning. Nil- har nog” känt, hur. magsafte kär, när ni går förbi en butik, där mi brukar handia godsaker eller, de- likatesser. -. >. il om. man röker. Nikotinet" har en omedelbart lugnande . och: uppig- gande effekt på många människor. Men man får inte glömma nack- delarna,. Det är skadligt för bjär- tat att röka och det påverkar upp- komsten. av cancer, Det är heller inte stor idé att byta ut en last mot en annan. a om man tillgodoser tuggbehovet, särskilt hos barn, eventuellt med apotekstuggummi, eftersom :'det inte lär skada tänderna. ' X om man; litar till sig själv och inte till' avmagringspreparat : av olika slag.” Särskilt bör man undvika dem, som lurar hungern genom att svälla "i" mågen, "Magsäcken' dras normalt ihop på några dagar, och så minskar hungern av sig "själv. Blir. man trött, irriterad ' eller apatisk av bantningen, wvilket kan inträffa" redan. efter några dagar, bör man inte fontsätta den utan Täkarhjälp, "Det finns "en miss Kalifornien, en miss Amerika, miss Europa och miss Universum, men är det inte ett ”miss-tag” att man” ännu inte hört talas om någon miss Hemma? + När människan finner sig själv och sitt andliga hem, blir: också det andra hemmet bättre, : | HÅLL NATUREN REN lämnar 'sin plats i: «parlamentet |. . | mera". utstuderad.. kareltä : den; .som : söcialismen tidigare I | mentar. ; " Bekymren ökar för premiär- | den. "Det "är "därför fulit I sin minister Macmillan. Till de all-|ordning att vi äntligen kopplar varliga , internationella baksla-]| loss från wånt ensidiga, politiska gen, de ekonomiska problemen beroende av England och (där och . sviten :av nederlag i fyll-] bakom Amerika och: £ stället nadsvalen fogas nu' skandalen |återupptar de'ungamla relatio= Profumo: Det är visserligen en nerna -med Frankrike. Svenskt enskild : regeringsledaniot, som | kulturliv behöver i dag de fran= gjort sig skyldig till den grova] ska idéerna som motvikt mot de försyndelsen att avsiktligt föra|anglosachsiska. Gustav VI Adolfs underhuset bakom ' ljuset men|besök i Paris var en handling 'det är oundvikligt att både re- li linje med eh av våra ärevör- gering och regeringsparti drab- digaste svenska traditioner. bas av händelsen. Den engelska|l Ao högerns förhoppningar att kur- na använda fram till nästa val för att fram- besvärja medvindar minskar. be- tydligt. mt "Tre Rosor i NST. I dag" står det väl klarare än någonsin." ' att - Högerpolitik , av traditionell modell inte är nå got gångbart alternativ till so='s cialderokraltin. "" Mittenpolitiker är-toch : förblir: det enda realis- tiska alternativet. : Göflänningen CN nigson och Iden svenska' polltis-' ka debatten "den största tjänsten genom att inte uppta hans fan- F.' ö. skulle detta innebära, att man fick skriva en ungefär lika: lång skildring av:vad som verk= ligen förekommit och påvisa bristerna i hans framställning. Det. är" verkligen . inte ' mödan värt. 7 : för vf Folkpartiledaren Bertil, Ohlin: i Den . fråga ; "oppositionen, "bör" ställa sig och' det på fullaste all-- var är om"tiden inte äntligen är inne. att. uta med, att'locka ock alla är kravet på en helt uppmärksamhet” på vad verkligen håller på att ske mt hela samhället och . hurusom” bakvägar .genomförd , gocialise företrädde. . DE 2 Eskilstuna- "Kuriren (0) KK [skall behöva. gå under det: gage jag begär, I "Sverige är "det tyvärr Så, ,- att seriös sång inte”” uppskattas lika högt som schla=." gersång, men nog tycker jag det är konstigt, avt man inte knuss.' Dar med slantarna, när det gäl- har. säkerligen ' sina principer och bestämmelser art” "gå efter, > och "det är - välj i" sin ordning. gage jag vill ha och är van vid” abb får sn | skarnas” förening. Bunnit” "verka, ” Den har. under” denna tid” vun- nit "stor anslutning och uträttat". ett gott: "arbete som -kontaldtor= gar loch' som främjare av dei: rias intressen. tiösa : insatser, : : Svenska Dagbladet 2 Vö enitligt borde ialla hi der innan: man beslutar om pro=- gramutbyggnad "eller licenshöj- ningar. Radioutredningen" hart, - ex. antytt att TV:s produktion ställer -sig' markant: dyr vid” en internationell" jämförelse och 'äv det senaste bokslutelt framgår, att .de direkta programkostnas” derna endast utgör. hälften av de för” organisation och förvalt-' ning. '. vi Sydsvenska Dagbladet. - vi har & ännu väldiga lillgång- ar av ren och orörd natur & vårt land. Var och en har själv möj. lighet att jämföra trevnaden och skönheten 4 ett sådant område med förhållandena. i "de. slitna och . nedskräpade . marginalerna kring ett samhälle: eller längs en huvudväg. Det står just nu så stora- skönhets.., och trivsel. "| värden på spel att det sanner- ligen inte är för mycket att be- gära en smula omtanke av en- var som rör sig ute i haturen. 3 "Upsala Nya Tidning, -. Att äta på repreSentationskons liga kretsar en så utbredd öva= na att kändigheten för nyanser i' sammanhanget” alldeles har | trubbats av.: : Manäelstitoingen alla.” alltmer. dnfångas i" en på | ring av helt annan och mycket - I 25 år har. nu Utlåndssven- ' to är både i privata och stat« tasifulla antiklar ttill bemötande. Ne 2 ;t | ler” popanttister. : Sveriges radio Ee Men: jag har rätt "dt begära det utlandet ' verksammå svenskar- . "Föreningen : är. ' värd en. blomma för sina ambi- ” : delser vara, att statsmakterna = fick ett fastare grepp om. Sve= riges Radios. produktionskostna-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.