Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
vill ju heller inte 'av' pietets- . ofta "svårt, och man. kan" inte konma. ifrån” trafikfällor, hur|-> « man än bär sig åt oc. «är till för att övervinnas: och "inte heller så många olyckor -å de 'svåra trafikstråken, som "man kanske hade kunnat tro "> Redaktör: Bertil Nyblom | ros. Lösnummer 80 öre I Många b — för trafiken genom Laholm esvärliga . Äldre städer får ofta bekym- mer med trafiken, Den gamla bebyggelsen var ju planerad för, helt. andra invånarsiffror : och helt. andra. trafikförhållanden 'än: "de, som förekommer i dag. Man och andra skäl förstöra en, gära- mal. stads . ursprungliga; kärna utan.åt senare tider. bevara nå- got av idyllen” från förr: Att kombinera — dagens” trafikkrav med önskemålen om hänsyn blir Sn Laholm, som ju är em mycket gammal stad, har sådana pro- blem och vår, reporter ' Ulf Matson har här ovan och in- till förevigat några svåra pas- sager. Det finns flera sådana. Nu är det ju dessbättre så, att svårigheterna även i detta fall när trafikanterna — de. från hemorten: eller våra gäster -— är medvetna om besvärligheter- na, så skärper man också upp- märksamheten, Därför inträffar Våra bilder visar från vänster vid viadukten under järnvägen. En bilist som kommer från Te- gelbruksvägen ' och "skall ned mot staden har. inte stora möj- ligheter att se genom viadukten utan att sticka ut nosen på sin bil- ganska "ordentligt. ': Kommer man från staden är det i :stort sett samma. sak, man ser inte mer än några meter upp genom Kristianstadvägen, Det brukar dock 'gå bra i och :med att bi- listerna, tar: det lugnt. se vo passager NN SVIN SN Stöd och stimul En, annan farlig passage eller utfart är den på Smedjegatan— Storgatan, Husen 'i' körsningen är nämli byggda i 'spetsform mot Smedjegatan och 'trots alt | det. nu'är stopplikt ' där, måste bilisten ta det ytterst: försiktigt när han svänger ut, Farliga till. bud inträffar men' några: sam- manstötningar blir” det : ytterst sällan? Fö 0 Ce En. tredje farlig korsning är > (Forts, å nästa sid.) Posten i Markaryd postdirektionen i Södra distrikt- ite war även "Markaryds .post= "ei + "När postens kontor blir för trånga, är detta ett bra tecken; för då vet man att bygden runt omkring lever "och: utvecklas, sade postdirektör L. R. Skog mar, då han på måndagskvällen invigde de. nya lokalerna för postexpeditionen 1 Markaryd. mästare : Algot > Ridell, ; Hässlej : holm; samt hela den Uskala per-1: sonallen :.med >stationsmästare |- Utöver ”wepresentantemna:. för skärpt fackl :. RLF:s riksstämma i Malmö den 13—14 juni kommer bl. a. att få behandla en motion från Hallands länsförbund som krä- ver 'skärpt facklig beredskap. Sådan bör förberedas till nästa förhandlingsomgång med rege- ringen, då det ifrågasätts stora förändringar i jordbrukets för- bållahden, "50 sc :- Centralstyrelsen bör redan nu, en passage på Kristianstadvägen heter. det, komcentrera ' arbetet yll ie Markaryd på alt organisationen vid detta tillfälle är väl beredd att möta en eventuell konfilkt med stats- makterna. Ett intensivt samar- bete med de fackliga jordbru- karorganisationerna. 1 . våra grannländer bör 'omedelbart in- ledas och om möjligt bindande avtal träffas med dem om stöd över gränsterna. : Den semaste förhandlingsom- gången har, anser hallänningar- na, givit vissa föraningar om de Hans (od lmström' > ni vå änd Markaryds. köping och för Mar- karyds hantverksförening, bygg: mästare; Pressen m, fli. er. Markaryd har. stolta postbra- ditioner, . då: oilten fick! Sveriges :<- kommer med förslag v : Kostnadsutvecklingen i: skogsbruket har medfört starkt sjun- : ”kerde, rotvärden.: Enligt "av: generaldirektör Höjer :vid 'årets skogsvecka redovisade. fakta tenderar ; rotvärdet : vad . beträffar : domänverkets skogar ”att närma 'sig' noll även inom mellersta , och : södra "Sverige. "”Kostnadsjakten” måste bedrivas med. alla medel och inom varje kostnadspost-icke' minst vad” beträffar . Imi t naderna;: 1; det: enskilda :skogsbruket, där" skogsbrukaren' är skogsarbetare" och arbetsledare i en och sam- ' ma "blir. ädministrationskostnaderna låga; vilket onekli- et: enskilda: skogsbruket såsom lämplig företags. ” tiati 'h. ar- betsglädje ;kan "här komma ' till, Sotnatl 1 rat ost Hl arkitekterna, representanter . för |- sin rätt; vilket. bevis igen är: av det allra största värde för all : "verksamhet" och :ekonomisk drift. Det bör därför skapas för-' - utsättningar för bildandet av bärkraftiga enskilda skogsbruks- företag, framhåller skogsvårdsstyrelsen i Hallands län i motion till" Skogsvårdstyrelsernas förbund, =. cv OM förhandlingar skall äga rum om nytt avtal. Skall jordbruket då kunna -hävda sig gäller det att den krympande bondekåren hål- ler ! samman, oavsett storleks- grupp, driftsinriktning och geo- grafisk belägenhet. : vn Det -kan : tilläggas, att flera andra länsförbund väckt motio- ner av liknande innebörd som hallandsförbundet. | : har nu avsl Realskolan i Markaryd utat läsåret! postkontor” nr 2 redan 1620, Postkontor nn '1:.fanns då-i Stockholm, Tvoligtvis låg dessa gamla traditioner bakom invig- eco" (Forts! ä nästa sida) -. i bygd i inlandet; Norra länsdelen : Hallands län är uppdetaltt ien markerad. - jordbruksbygd längs kusten” samt en typisk” skogs- utgöres av en mellanförm. "Den ä "] skogsbruk..', i På tisdagen var det årsavslu ning vid kommunala realskolan : i Markaryd. Avslutningshögtid ligheten var förlagd till Marka- ryds kyrka, men dessförinnan fick elevernas föräldrar m; fl. ; hide Debussy på piano, och där- ta del av de vackra slöjd-, och Höjdenskolan. ' I kyrkan inleddes högtidlig- heten” med ”Den blomstertid nu kommer”, [varpå följde ett pro- gram, där efeverna visade sina kunskaper . i sång och musik. Sigyn Hansson inledde med att spela ”Cilaire de flune” av Clau- efter sjöng de Jlägdta klasserna ”Nu grönskar det” av J. S. Bach samt ”En vänlig grönskas rika N t = Ingrid. har ” Oo i Oo fått magsår Drottning Ingrid har ådra- git sig magsår och är säng- liggande "på Fredensborgs slott. : ' Man beräknar att det kom- mer att ta ett par månader teckningsutställningarna = på spelade på blockiflöjt ”Am Mor- gen” av Cesar Bresgen.' Skol- : " (Forts: A. nästa, sida) Brandtillbud > 1 Laholmssilo "Ett. eldsvådetillbud "inträffade på tisdagseftermiddagen på cen> tralföreningens 'silo i Laholm. på taket, som av okänd anled- ning tagit eld och gav. upphov till tjock, svart rökutveckling, som lockade många skådelystna. Vid ett samtal med polisen efter branden omtalades, att första uppgiften om rökutveck- ling kom till polisen kl. 15.24. Det var dock inte, frågan om dräkt” av W. Ahlén. Britt-Marie |. Holgersson och Bodil Strömi Det var tjärpapp och trätrallor | ' Prins Bertil bekantade sig mer den första modellen av den att . bota sjukdomen, och Å ND " drottningens alla — officiella || NåS0n brandanmälan, Den kom arr har avlysts tills |]1. stället fyra minuter senare, vidare De . kl. 15.28, och brandkåren i La- holm ryckte ut med full styrka, då man befarade en storbrand, Så var emellertid inte fallet, utan elden var-släckt efter nå- gon halvtimma, i söndags till-' å två små dunbollar för" första gången n har tre ägg 1ill, varför det att familjen blir än större. Bilden är En av svanarna i Gelcsjön, Markaryd, fick Drottningen har röntgen- undersökts på sjukhus, men tills vidare förefaller det som om hon skulls: kunna vårdas ökning i familjen, d såg dagens ljus, Svanr finns stora möjligheter, nya bilfärjan . ”Prins Bertil” på Elmia-utställningen i Jön- köping. Färjan blir en välkommen förstärkning för den allt- mer växande trafiken mellan Halmstad och Arhus. Direktör flenrik Meijer (t. v. på bilden) demonstrerar modellen även för landshövding Allan Nordenstam, som bekant ordförande i Mo- tormännens Riksförbund och väl medveten om att bilturismen utredning, som för fantbruks- styrelsens ! räkning 'under : år 1962 -presterats . av . låntbruks-= nämnden : i samråd: med fant-= mäteri, skogsvårdsstyrelse. m. fl. länsorgan visar, att inom skogs. bygdsregiorierma i Hallands län icke. mindre än omkring en tredjedel av jordbruksmarken beräknas komma zabt nedläggas och övergå till skogsmark inom de närmaste 10 åren, Enligt sty= " Irelsens mening är denna. siffra + . licke tagen i överkant. Många - I kombinerade jord- och. skogs- bruk kommer således att inom en nära framtid övergå till rena bondeskogsbruk visar onekligen på en del håll brister ” crsakade av flera faktörer, så- com böistanide intresse” för ' och insikter i skogliga frågor, ogynn- sam arvondering, för. små enhe= Dagens : Itter, svag ekonomi m. m, Det är ' otvivelaktigt på det sättet, att "I vid det kombinerade jord- och skogsbruket -intresset i första hand: ofta koncenbrerar sig. på arbetet. med åker och övnig in= ägojord även inom de områden, där skogen utan tvekan borde vara det väsentliga.” Om eckogs- vårdsgityrelsen likväl anser, ' att kombination ' jord-skogsbruk är en förelagsform, som wisat sig ändamålsenlig och värd att stöd- ja, måste man räkna med att denna kombination icke går, att uppräbthållla inom de markerade skogsbygdsregionerna, och det synes då styrelsen angeläget, alt sådana - bestämmelser utformas att för skogsbruk intresserade och kunniga ungdomar beredes möjlighet abt, i första hand in-+ om ”dessa regioner, genom för- värv av tillräckligt stora skogs- fastigheter och ändamålsenliga ec fFarta &å nästa rid. Y' fp [ a >, Premiär >: Arets första jordgubbar plockade på måndagen Nils Engström på sina frilandsod- lingar i Ramlösa i Hälsing- borg. - Flera liter follmogna jordgubbar fick han ihop, - tagen fyra tinar efter det att de små pyrena kom ur. |l på Fredensborg. - (Forts, å nästa sid) + behöver: förbättrade färjkommunikationer, — > ou... Äggen rett - : : : 1 . N a . | | . . DN ! oh MN a : p 4 m LE | : pu : i ; Y i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.