"br KAHOLMS TIDNING =" ” Fredagar den Il Juni” 1963 — TT rREDaGEN DEN 14 JUNI LJ Få MR Semester efter lön eller slitenhet? - + En ny semesterlag. träder i kraft den 1 juli, Från denna dag skall den fjärde semesterveckan börja intjänas. Den nya lagen -antogs av riksdagen ganska en- hälligt” Något allmänt politiskt - åntresse för reformen kunde inte mobiliseras. Allt var klart i för- väg, Riksdagen hade bara att stadfästa. vad som alla i förväg samtyckt 4ill, ot Lite mer debatt vållade kan- ske 'spritstrejken, Denna gällde främst semesterförmånerna. De strejkande krävde att enbart ål- 'dern skulle utgöra kvalifikation för förlängd semester. Arbetsgi- varsidan ville ha semesterns längd anknuten till fönen. Ju högre . jön —, desto längre se- mester. Man "gick efter praxis inom det enskilda näringslivet. » Nu förhåller det' sig på det sättet, att lönen är en mycket dålig mätare på arbetsuppgifter- nas påfrestning och kvalitet, En lågavlönad person kan smycket väl ha ett så pressande arbete, att han . behöver fika lång se- mester som den som bar hög lön, Semesterns ursprungliga idé är ju, att semestern skall ge're- |. kreation, Den idén bör inte lärm- nas, Vila och vekreation bör reg- leras efter individens förslitning, åcke efter "tjockleken hos hans |' plånbok! Därför måste man ock- DET DUBBLA. DÖDSDRAMAT. på Söderåsen bar från” början |. drag av en dråp- och självmords= tragedi, skriver Dagens NY I heter: : Den yhgre ynglingen ' dödad 0. gömd, den äldre liggande fullt synlig och förblödd efter" ett " handledssnitt; strypförsök på den yngre med den äldres livrem etc. Allt gom saknades från början var elt lättflattligt ”motiv” och en kniv eller annat vapen, men att det kan ta tid att finna vapnet. i cn sådan terräng är självklart. Ändå satsade polis, obducenter o, onnan mer lekmannamässig ex- pertis omgående på teorin om ett ”beoatialiskt” dubbelmord. Varför? Att pojkarna var de bästa vänner utesluter dråp» och självmords- tcorin bara om man hänger fast vid döreställningen att endast sinnessjuka eller ”onda” männi- skor kan begå ”bestialiska” hand= lingar, Det förhållandet att en sinnesslöanstalt råkade ' ligga I närheten blev tydligen en.över- miktig frestelse för många hypo- tosmakare — och : vållade" halv panik 1 trakten, = Det har tagit påfallande lång tid att få fram det rättskemiska utlålandat, som änligen också of- fioiellt avvisar don dubbelmords, hysteri som aldrig borde ha getta näring: På grund av den olyckliga före- ta handläggningen tvangs polisen snabbt att i stället för att jaga | en imaginär dubbelmördare sö- ka sitta stopp för det bekläm- mande utpekandet 1I' orten av en "oskyldig särling — hos vilken po. lisen av okänd anledning förgä= vos letat efter "blodiga kläder” med spårhundars hjälp — som ry skyldig, Men fort gick det inte, och så dags var det för övrigt redan väl sent att rätta missta- got, När man vet vilka sorgliga affoktor och masspsykoser ond bråd död kan utlösa, särskilt när det antyds att mentalsjuka kan vara inblandade, bör försiktig- heten 1: utlåtanden, prosskonfe- renser och presstips vara särskilt stor, : Så var knappast fallet denna gång, SÖNDAG I KÖN Om hur stockholmarna har det när de skall tillbringa en söndag I naturen berättar Expressen: Visst var det en underbar dag I går. Men minst halva nöjet och voderkvickelsen förgår för stock- h n som måste uthärda timmar 1 solhettan under fram- och återfärd för att hitta en li- ten plätt där han kan rödlöga sin kropp. Det sägs att han är van vid det och vet att krypandet i + dessa olidliga bilköer är det pris han får betala för att förverkliga sin dröm om en söndag I natu- ren, Men det betyder inte att man får slå sig till ro och tycka att allt är bra som det är, Västkusten och Göteborgs infarter kan också få sina svåra toppar, men förhål- landena kring Stockholm har in- te sin motsvarighet I landet, Det vore ingen mannamån om det la- des ner en påse miljoner extra på Stockholms infarter och dess trafikapparater, Är Expressen säker på att en påse miljoner kan motsvara. olä- genheterna med en onaturlig be- folkningskoncentration kring någ- ra holmar, Tidningen har fått som den vill — en k it av : mågot bättre kvalifil så ge de strejkande rätt så långt |' det gällde deras krav beträffande kvalifikationen för' semestern .: Nu får :man : emellertid akta sig för att slå in på en linje, Västborlas i jön : I dessa den europeiska integra-. Gustav Stresemann, f. d. tysk Das ikskansler, som -4 år skulle fyllt som kan få näringslivet att und- vika äldre arbetskraft, Prestati- onsförmågan sjunker ibland med åren. I yrken, som kräver stor anspänning av krafterna, blir det värre och värre för den äldre arbetskraften att -hänga med i den undan för undan allt mer 85 år, Han var före sin tid och en : föregångsman för ett Förenat' Europa. Den som idag råkar få läsa hans tal, som för 30 år sedan var riktade till tyskarna och värl- den,' torde häpna över ' att dessa vältalighetens mästerverk — bara dda för dagens behov — ing- uppdrivna art ik S. k. ål- , derstillägg gör.” gtundom den äldre arbetskraften dyrare, kika- så. förlängd semester för äldre arbetskraft, Företagen står un- der" de ekonomiska lagarnas tvång. Långt. drivna krav på i och "för sig berättigade hänsyn till "äldre arbetskraft kan-få en icke önskvärd ' konsekvens ' för desg sysselsättning. I .arbetslag, där "det arbetes på ackord, vill laget ofta icke ha äldre kamra- ter. Dessa hinner inte ned i jäk- '4ct' och .hetsen. De sänker ac- kordsförtjänsten för laget. ” : : - ”Strejkdebatten” om semesterns - längd blev snedvriden därför att den enbart ': koncentrerades , vill frågan ' om : lönen eller 'åldern »ekulle kvalificera" till förlängd]: : gemester, "Någon tillförlitlig mä- dare” på arbetets. press 'kan väl inte åstadkommas, Därför är det h.ler inte möjligt att nå fram til en rättvis individuell anpass- mig" 'av' semesterns” längd. . En enting förlorat 4. aktualitet den tål inte något tvivel”. Stresemann"” sökte lösa den gamla världens pro- blem med försiktighet och klokhet aldrig . tveksam eller obeslutsam, inte ens under sitt” politiska livs klaste stunder, "han d 3 + måls riktighet, Han ville bli bygg- mästare för ett nytt politiskt tide-. varv. i enlighet med sin överty- att: verka för framtiden... att Tysklands: framtid kunde byggs" gas: bara” vå ett Förenat: Europa." Försoning" : med ' Frankrike" den "väg" som - efter " det första världskriget skulle föra” tillbaka än lönens storlek skulle det vara elt räkna. efter antalet arbet d | det besegr de tionernas stora: familjekrets. ' Stre- "hade Hertid inte -nå- timmar. Det - vore " rimligt, att "den som har 80 timmars arbets- gon” bred grundval :att' operera åfrån i en stat i' vanmakt och utan likaberätti d vecka fick längre ter än den som har 40-timmarsvecka,' I reg.1 -är dock 'förhållandet 'det, avb den som har den: längsta ar- "betsiiden har; den Rörtaste - mestorn.. Det". kan påpekas, oo den som . har ' .6-dagarsvecka har ca 60 he Niga fridagar pr år, Folk med > dagars arbetsvecka dem, som i åtnjuter YVagéns mini- misemesticr, om” man” nu räknar "efter antalet” arbetsdagar ; blott och bart.” sh ' När riksdagen debatterade pro- positionen om förlängd semester, "påpekade Rune Gustävsson i Al- >. finna ä Frankrike en framstående bundsförvant, en "man av samma prägel” som' hellre såg framåt ' i tiden än ”att” sidta och "ruva , på att | gamla dförrätter 'som begåtts, Den- ne män var; Aristide” Briand." Det är'den tyske" utrikesministern Stre- och b Briand det tillkommer "förtjänsten av "att isoleringen kring” Tyskland - ”sep- tember 1926" definitivt lossats' och Tyskland ” upptagits Å Nationernas förbund med fulla, rättigheter, De båda ”statsmännen "hedrades 1926 med" Nobels fredspnis, SA :.Dr Gustav Stresemann anses nu vara. en av. Tysklands = främsta vesta det. för- hållandet,: att. :semesterutredning- en icke haft d uppdrag att: ut- stats och vägröjare för ett fre- dens Europa. Men ' icke "desto mindre var drivkraften i hans” pö- reda ide ek " serna "av, den, fjärde "semester- veckan. Kostnaderna” för en re- form får anses vara av viss vikt, Men iden' här gången ansågs de "Uppenbarligen mutan betydelse; "En något "nonchalant attityd , gente- litiska ' verksamhet uppriktig pa- triotism, . men han var en' patriot som” lärt sig Anse at ”politik är det möjligas konst” , och att fram- tiden inte 'skulle tillhöra nationen utan” ett större jinternationellt « sam- Str hade” vuxit upp i "ett » mot det' enskilda nä livet! -: » Särskilt svårlöst är småföre- | bogarnas — t.ex, jordbrukarnas fråga, - Butik 1) h vare eller jordbrukare. kan inte semesterstänga, De står utanför semesterlagen, . Det går ju: inte hetler, att. lagstifta dem still, .se- mester, Man tycker” "dock att de inte helt borde glömmas i vår somesterlagstiftning, De. borde (åtminstone nämnas på; ågot sätt, så att de fick en känsla av adt "de räknas med 4 'folkh utpräglat ” nationalistiskt ” hem 'i Berlin, blev namnkunnig som ju- ridiskt ombud för sachsiska indu- stribolag och tog redan '1907, säte i "riksdagen på det nationalliberala partiets känkar. "Han trodde blint på den wilhelniinska erans världs- maktsdrömmar, förordade på : det livligaste "'annektionspolitiken och förkastade 1917 'riksdagsmajorite- tens ' fredsresolution, Katastrofen 1918 "vållade håns livs stora kris med själ kan i följd, som met också i semestersamman- hang, Staten kan på olika sätt stödja dom Å deras. strävan , att k 4 åtnj de av slutligen ledde till en djupgående ändring av hans politiska åsikter, När Gustav Stresemann den 3 ter: Conterpariister har motione- rat hörom i riksdagen, Bl, a. har man tänkt sig inrättande av en kassa för stöd åt ersättarverk- samhet vid semestrar vid jord- bruk och andra småföretag, En utredning i. frågan skulle. nog kunna komma med en del nya goda uppslag... "7 « SKOLMÄLTIDERNA > När årets riksdag behåndlade statsbidraget till skolmåltiderna upprepades den -: ständigt åter- e: alliansen mellan hö- gern och socialdemokraterna, er- inrar Skånska Dagbladet (ep): Centern och folkpartiot hade i en gemtnsam reservation yrkat på att sta på denna Punkt skulle räknas upp med 12 milj. kr för nästa budgetår. Detta skulle i någon att överlastningen på kommu- nerna ev denna kostnad kunde Statens andel i kostnad fö skolmåltiderna har sjunkit från 70 proc. 1948 till ca 13 proc. för e, befolkningen till vissa platser. När olägenhetena börjar yppa sig ropar visa angreppet, För högerns del ställ terna på ”en påse miljoner” så de kan komma ut och in 4 bikupan. Men olägenheterna kommer att kvarstå hur många påsar miljoner man än vräker ut I dess infarter. b detta att man lämnat den tidigare rent negativa attityden och i stället gick på den socialdemokratiska linjen vilken innebar en minsk- fe av anslaget med 17: milj ktober 1929 avled, tillhörde Tysk- land Nationernas förbund. Fördra- get i Locarno och den tysk-ryska vänskapspakten är tecknade av honom, Frankrike tycktes wara försonat. Men Tyskland självt var sönderslitet genom 'inbördesstrider. Del bruna ' svallvågorna närmade Sig allt mera, och efter Strese- mann fanns det: inte någon som var istånd att fortsätta hans för- soningsarbete. ””Jag står mellan Tyskland 'och kaoset”, sade han till sin son några månader före sin hädangång, Bara tre år senare råkade Tyskland i kaos.” Europa fick gå igenom ett världskrig till, innan det blivit moget för Bri- ands och Stresemanns idéer, : Ulrich Kordt, . Högern har övergivit sin tidi- gare inställning om rent avslag på den punkten, sade Harald Larsson i Hedenäset, men man " argumenterar ändå på samma sätt i år som tidigare. Genom att ta ställning för regeringslinjen som . förutsätter i stort sett oförändra. de anslag kommer man i fram- tiden kanske även att nå sitt ur- sprungliga mål genom att ansla- gen till skolmåltiderna i prak. tiken blir utan betydelse, "I åtskilliga år har st sk fionens tider. är det värt att min--.. dag som idag är. ”Freden, sade ' han, kräver långvarigt och sträv= . samt arbete, kräver uthållighet och | och tålamod,. och inte med hurra? ' rop och gåpåartag. Han själv blev ' aldrig tålamodet. Han anfäktades . inte, av tvivel om sina widsträckta ' 'gelse ”abt göra politik är lika med ” " Stresemann var” övertygad om och . waraktig ? fred : var enligt” honom" tyska folket till ma= Men han råkadel. . : a (ölesemann = en skesman all minnes. | sä mtd bera or Betflugan och : sockerbetorna |: Betflugan har se senaste dagarna lagt ägg på betplantorna. Rikligast har detta skett :i:södra Skåne.iDe små," "knappt 1 mm långa," vita äg. ger ser man på :bladens undersi- da enstaka eller i'grupper' om någ- ra : stycken." Larverna, "som even-: tuellt : framkläcks,"; äter :. sig - in: i bladen och ger upphov. till. karak- terstiska,. . grågröna .!, efterhand brunaktiga fläckar's':k blåsminor. Skadorna skall. inte. övervärderas, |: därför" att larverna 'angriper t re- gel endast ytterbladen (de äldsta bladen); och dessa" ersättes" snärt'sv nya. .Betorna- är just.nu :en urödaj: som : trots den torra; väderleken, växer snabbt. Vid torrt. och: varmt många ägg inte kläcks, , Behov av bekämpning hö "ber mas med hänsyn till såväl; ägg- läggningens -- omfattning -- som + till. plantornas utveckling och tillväxt-' betingelser. En' kontroll av' bet na, ”. vilken: man. skall göra > då' göra huruvida bekämpning behöver vidtagas. 1 i f För att en behandling skall vara "motiverad bör det på minst halvä antalet plantor finnas ägg på. mer. än halva antalet blad. (detta. gäl-. ler gallrat bestånd) "Preparat och. dosering: 45 Dip-. terex SL per hr eller 0,5—0,5 Lit Paration (35 procentig) per ha, 0 ' Dipterex' ger ' en längre” verk- ningstid än paration och är. dess- utom betydligt mindre giftigt, ” Lär dig simma. 2, Även ringa simkunnighet kan ibland: rädda li- vet, — Ofta inträffar en drunk- ningsolycka endast. någon ' meter från bryggan, älv- eller åkanten eller i de farliga gropar, som bru- kar uppstå vid. den långgrunda havskusten efter en storm; «= . Kring spriten har i detta land vävts samman en fantastisk här- . va av vidskepelse, självbedrägeri och missförstånd och det kan gott finnas skäl att försöka nysta i den. Vanealkoholistens ursäkter väder händer ;; det ; .dessutom att | de: första larverna 'kläckts får av |: | Kyrkobröder' på. -Hels 5j önkonferens : ” Kyrkobröder från hela stiffet har . varit samlade till. kontaktdagar: på Helsjöns "Folkhögskola: Förhandlin= i garna. leddes: "åv: däroverksadjunkt ' Axel Gustavsson, Halmstad; ; i :: Första föredraget hölls: av biskop "Elis Malmeström, . som talade över ' ämnet. ”Materialismen, i ,utvecklifi- "gen; kristendomen”.” Är man mate=- ” rialist , kän "man ej” "vara." ; kristen , och ' är man" kristen kan "man ' ej vara materialist, sade tal inlednings= vis, . Den” praktiska ' materialismen har ej någon genomtänkt uppfatt= i ning bakoltn sig "AtUHeva och låta : leva” har blivit mottot; men'bakom detta finnes ingen teori; Det gen gamla människan i i funktion: : I fortsättningen skisserade iala- . ren .:upp det kommunistiska mani= "I: festet, - + såsömi ” det utformades av Karl Marx, "Denne : var delvis en lärjunge till: Hegel "och därför, är " det helt naturligt att något av He- : gels filosofi går igen i detta.. Den : första ryska austronauten sade sig ej ha sett. Gud under sin färd i rymden. "Kan det vara - allvarligt menat? Vi har skriftens ord på att ingen någonsin har sett Gud. Kris= tendomen är” ingen filosofi. Någon vetenskaplig te "på tron på Guds närvaro : finns ej. ' Inte heller finns någon, .sådan ::tes , på . att han inte finns. Hjärtat har sin "ordning som ' förståndet ' icke fattar," säger Pascal. Han kan säga att religio- nen är "människans strävan ef- ter delaktighet i den: sanna. verk=' ligheten, en känsla av "visshet 4 om skänkt kraft, + 17 . För det andra föredraget svara-" de » riksdagsmannen,' lektor .:Cve Nordstrandh. Han uppehöll sig vid aktuella - kyrkofrågor och gick in på riksdagens behandling av präs- tens samvetsklausul, som aktuali- serades efter kollektvägran i Frö= deryd./. :n. MN Efter att ha berört aktuella kyr=- komötesfrågor var talaren framme vid kristendomsämnets behandling i nya gymnasitutredningen. Läget är allvarligt och .även om inte den nya utredning , föreligger. förstår man redan nu vartåt det lutar. I grundskolan har. ämnet samman- förts till orienteringsämnet. Den kristna opinionen är tacksam för. att ämnet ändock är kvar där. Ktis- tendomen har fem veckotimmar I gymnasiet. Nu skall ämnet reduce- ras till 1 1/2 till 2 timmar, som blir förlagda till första ring. I merkanti- Ja och tekniska gy ämnet helt att försvinna vilket lUskulle betyda att 40 pro-ent av gymnasisterna ej får någon kris- dervisning, Detta har Iett -söker inte sällan dicinsk an- knytning; han skyller på doktorns ordinationer 'eller att han själv kommit underfund med brännvi- nets läkande kraft. : Kring 'rattfylleriet råder sam- ma mytbildning. Undersökningar som tagit fasta på sambandet mel- lan Ieohalhatt och ber symptomen konstaterar att män- niskor som ofta dricker mycket tet begärt att regeringen skulle vidta åtgärder för att förbättra ibid. men r i har inte gjort något åt saken. Under tiden övervältras en allt större del av kostnaderna från staten sprit så å till giftets verkningar i viss mån, De kan uppträda såpass säkert att även en läkare — låt vara oerfaren — kan bli lurad, ' Men. blodprovet ger sitt utslag och det gör också bilkörningen, , till kommunerna. (Handelstidningen) till opinion' från kristna grupper och även biskopsmötet har med 010 följt denna utveckling. Dagens iud från utredningen är 1 L2 tim, "'t- redningen kommer nu att samlas i Öregrund för slutjusteringar och frampå höstkanten föreligger det tryckta betänkandet En vis man känner man inte på att han inte gör några fel, utan på siglatt han inte gör. samma fel på nytt, Den som ' vill förverkliga sina drömmar måste vakna upp ur dem. - Bokhyllan är bästa stege för den som vill opp. | Aktuell” Sockerprisets -uppgång på de 6ex månader, som fönflutit se- dan förhandlingarna 'om jord- bråket fördes i Stockholm, är en klar illustration till den kort- synithet, som ligger bakom. den svenska jordbwukspolitiken.. Nu är det. stora bekymret, : att svenskt jordbruk ger för 'stora skördar. Fortare än någon anar kan. bekymret vara höga im- pontpriser på livsmedel till fönd av knapphet på mat. "Har det” blåst bögörvindar i landet; här folkpartiet hållit fast vänsterkurs,'. aldrig sneglat på väljangruppernas betydelse ”från men - ändå - på något underligt sätt lid lyckats hamna så nä- ra ' högerpantiet att > > väljarna ibland inte: Éunnat se någon skillnad mellan höger och folk- parti. Och i stället röstat på so= eialdemokratin, = Stockholms-Tiäningen. - Ju högre levnadsstandard vi får, desto .värre blir vår efter- frågan på service av skilda slag. Den utvecklingen lär blolit i nå- gon mån kunna fördnöjas av att priserna på tjänster i framtiden kommer att stiga . väsentligt mycket : snabbare . än varupni- serna, öv vn . « Handelstidningen. - a Har man sett ekerhipåt på vad ett bra fosterhem kan: komma att betyda för en människa , i formbar ålder, finner man det i hög 'grad önskvärt, tatt ett 're- jält försök görs att med bättre betalning” få fram Mera. foster- hem. Det råder inte någon som hem går ' långt före ungdoms- vårdsskollor och urngdomsvårds- anstalter både, - "resultat". och kostnadsmässigt sett. . . Mönköpings- Posten, att . acceptera ett dåligt vägnät | och sedan söka: bot; på dess nackdelar: ökande underhålls- kostnad, många "olyckor, dyrare transporter; avstängda . vägar etc; Detta är. ungefär lika klokt som att försöka bygga upp en präktig känga från en trasig sula. Man undrar om det skall vara nödvändigt med detta håg. lösa, tveksamma långrotande på vägområdet, mär det borde vara uppenbart, att mi ändå nom rimlig tid måste skaffa oss ett modernt vägnät, ej minst med tanke på de europeiska kontak- terna: Varje: väntan höjer. pri- sett nia 2 Svenska Vägföreningens ; : Tidskrift. - Det: väsentligaste underlsget för: radions politik måste, säger Tiden ' utgöras av statsmakter- nas stöd. Men ett sådant stöd, i form av ensamprivilegier för skötseln av de suggestiva och aukitoritativa etermedierna, för. utsätter också vissa allmänt ac- cepterade spelregler och klara- re avgränsningar av privattyc- kandet i etern från dem som råkat bli anställda än vederbö- randes egna 'ambitioner och redliga samvete, Det är inte lätt att formulera och tillämpa så- dana nödtvungna programregler, och det blir. kanske.svårare att rekrytera kvalificerad personal när avvägningssvårigheterna blir mer medvetna. Men uppgiften blir ännu svårare om man låt. sas att den inte föreligger, . Dagens Nyheter. i | Sundsvaltspolisen hade den gångna weekenden en av sina värsta helger på länge. Upplopp, rattonykterhet och ”tjuvnads- brott. Spriten spelar i en det fall en stor vol. Behövs ytter- ligare bevis på sambandet mel. lan den lättåtkomliga våtvaran och nykterhetstillståndet? Pås. ken var rekordartat Tugn, Hur blir årets midsommar, när följ- derna av spritstrejken helt & över. vunnits? . Sundsvalls Tidning, Det finns vissa regler för vis- kelse i naturen och som en all- män regel gäller att man inte får skräpa ner, Skall sommaren ge oss god rekreation å naturen och vill vi ha ett gott förhål- lande mellan friluftsf, luftsfoll markägare skall dessa re iakttagas. Ju fer SOM Upptäcker "kommentar de 'stora möjligheter vår natur röst... toch " mandatsynpunkt” '-— De helst tvekan om attt bra foster-| Svi har börjat i i fel ände med De H i 4 it i Ås erbjuder till avkoppling och na- iturupplevelse, desto viktigare är det att ansvarskänslan .inte glöms hemma i stadslägenheteri. Nordvästra Skånes Tidningar. är. det påtagligt, att dén för- domsfria synen på många av de dagsaktuella. spörsmålen förenas med en djupgående lidelse. för | värdet av den enskildes indivi- duella frihet, Att upprätthålla och vidga de"personliga rättig- heterna och utrymmet för en- skilda insatser är em nödvän- dighet om kollektivets inflytan= de skall balanseras, "De som strävar efter att skju- ta undan: kristendomen till en mer undanskymd ' position a på skolschemat eller till äventyrs” leker med: tanken på en kras-' tisk veducering av det tilldelade sig ha gehör | för sina idéen inom den allmänna ppinionen. we De gas och för, lands | bygdsplaneringen '- angelägnaste - bygdens skönhet; När nu plane= ' ringsfrågorna diskuteras över-" allt &- vårt. land, får man inte glömma skönheten; Städerna gör det inte; därom villmar den öka-. de' omsorg man skänker parker=- ker till: omväxling,” helt” små naturreservat, ofta av "impedi- menitartad: natur, tycks man in= te” överallt "vand bult "på "det - klara med. Det är en förgången nu I wåra dagar bör. vi upp= märksamma naturvården "som - av många gånger avgörande ber tydelse för vår psykiska hälsa." . . Lektor Lorentz lin : CM I Perspektiv. w (ETT, ORD s ”APG. 19: 1500. Hetren Jesu namn blev storligen, .” prisat. ' SV. 17... NR namn i världen. De har'en' tid , nade de och blev glömda, ;' "Men Jesu namn är i dag mer känt än . någonsin. Inte mågot namn är så hatat, och inte nå- got annat namn är så älskat, På över 1.000 språk sjunger i dag. »] frälsta syndare dess ära, ' Varför han då detta namn ”en.. så god klang? 'Jo, det 'var. det mnmamn : Gud Bav.. vår Frälsare. Han har många andra' vackra” namn också. Men liksom syn+ dare-namnet är det mest ut- märkande för , oss, är frälsare- för oss, ;” : Namnet ger: uttryck: för : vad Jesus var i sin Person och för vad han utförde genom sitt verk. Därför : att vi - behöver ;- "denne Frälsare och detta mådens' verk, blir hans namn så kärt: Vårt eget namn är smultsat och öde- lagt. Ingen av oss kan komma fram: inför Gud med, det. Det är därför vår stora rikedom och lycka, att Jesus har givit oss sitt namn. - "Det namnet gäller å himm - får å det namnet sitt ja- och I ae Gumnet kan” jag gå ud och a förlänade för alla synder, kraft till seger över fiender i mig och utom mig, frid och glädje i/den helige Ande och löfte om. hima melen till sist, - , från nens Kan j Jag annat än högt lova ditt ' namn, O, Jesus, du som : "blev min "> tröjd? > Tack, nöd glor mig glad och Nu vill jag hära 1 min famn" 7 Ditt starka, "milda frälsarnamn, Frälste vän, låt alklrig sången om detta namn förstummas i: ditt bjärtat Och kan du, så sjung hans lov i hem och för. Ssanling, bland frälsta och sång ibland pss, isynnerhet 4 hemmen, 'Låt : hjärtesånger : få Mttryck i toner och Ord. Åtminstone på borgerligt, håll i Sydsvenska "Dågbladet MN tilmantalet kan svårligen påstå Svenska Dagbladet: ; SS naturvårdsproblemet ' är kulturs ” na; "Men :' att. likmniktningen av landsbygden också kräver: par=' tids uppfallning söm: spökar än- / ett. allvarligt miljövårdsproblera. - : Det hat funnits många stora varit i allas mun. Så förblek- . namnet det mest Karalotäristiska | len. Varje, löste som Gud : givit ofrälsta. Det är alltför litet ; X FETA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.